Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående av det frivilliga partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Indonesien om skogslagstiftningens efterlevnad, förvaltning av och handel med skog samt import av trävaruprodukter till Europeiska unionen /* COM/2013/0433 final - 2013/0205 (NLE) */
MOTIVERING Handlingsplanen för skogslagstiftningens
efterlevnad samt förvaltning av och handel med skog (Flegt)[1] som rådet
godkände 2003[2]
innehåller en rad åtgärder, bl.a. stöd till timmerproducerande länder, ett
multilateralt samarbete i syfte att bekämpa handeln med olagligt avverkat
timmer, stöd till initiativ från den privata sektorn och åtgärder för att
förhindra investeringar i verksamheter som befrämjar olaglig skogsavverkning.
Hörnstenen i handlingsplanen är att upprätta Flegtpartnerskap mellan EU och
timmerproducerande länder i syfte att sätta stopp för olaglig skogsavverkning.
År 2005 antog rådet förordning (EG) nr 2173/2005[3] genom
vilken det infördes ett system för kontroll av att timmer som importeras till
EU inom ramen för Flegtpartnerskap har producerats lagligt. I december 2005 bemyndigade rådet kommissionen
att inleda förhandlingar om Flegtpartnerskapsavtal med timmerproducerande
länder[4].
Kommissionen inledde förhandlingar med
Indonesien i januari 2007. Kommissionen biträddes under förhandlingarna av ett
antal medlemsstater, särskilt Förenade
kungariket, som bistod med resurser för att underlätta processen i Indonesien.
Kommissionen underrättade rådet om förhandlingarna genom rapporter till
skogsarbetsgruppen samt till EU:s ambassader i Indonesien. Allt som finns med i rådets
förhandlingsdirektiv behandlas i avtalet. Särskilt fastställs
Flegtlicenssystemets ramar, institutioner och strukturer. Det innehåller
ramarna för övervakning av att bestämmelserna följs och för oberoende
övervakning av systemet. Dessa behandlas i avtalets bilagor, som innehåller en
ingående beskrivning av de strukturer som kommer att ligga till grund för den
laglighetsförsäkring som en Flegtlicens innebär. Det frivilliga partnerskapsavtalet är inriktat
på förvaltning och lagstiftningens efterlevnad, och licenssystemet ger en
garanti för att Indonesiens timmer produceras på ett lagligt sätt. Det innebär
ett stort åtagande från Indonesiens sida om att åtgärda det ihållande problemet
med olaglig skogsavverkning. Genom systemet med Flegtlicenser kan EU-marknaden
lita på att trävaruprodukter från Indonesien kommer från kontrollerade lagliga
källor. Genom omfattande samrådsförfarande med aktörer
i Indonesien har man kartlagt den lagstiftning som måste efterlevas. Indonesien
kommer att ha en oberoende övervakare som regelbundet upprättar offentliga
rapporter om systemets effektivitet. Avtalet har också som syfte att öka
öppenheten inom sektorn, bl.a. genom tillämpning av lagstiftningen om
informationsfrihet i Indonesien. Avtalet går längre än den produkttäckning som
föreslås i bilaga II till förordning (EG) nr 2173/2005 om Flegtsystemet,
och omfattar ett brett urval av trävaruprodukter för export. Enligt avtalet ska importen kontrolleras vid
unionens gräns, i enlighet med förordning (EG) nr 2173/2005 om
Flegtsystemet och förordning (EG) nr 1024/2008 om tillämpningsföreskrifter
för den förstnämnda förordningen. Avtalet innehåller en beskrivning av
Indonesiens Flegtlicens, som är i det format som föreskrivs i den ovan nämnda
förordningen. Genom avtalet inrättas en mekanism för dialog
och samarbete med unionen när det gäller Flegtsystemet, genom den gemensamma
kommittén för genomförandet av avtalet. Vidare fastställs principer för berörda
aktörers deltagande, sociala skyddsåtgärder, redovisning och öppenhet samt
övervakning och rapporter om hur avtalet genomförs. Flegtlicenssystemet förväntas vara fullt
operativt i slutet av 2013. Innan EU börjar godta Flegtlicenser kommer
licenssystemet att utvärderas på grundval av de bedömningskriterier som anges i
avtalet. 2013/0205 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående av det frivilliga
partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Indonesien om
skogslagstiftningens efterlevnad, förvaltning av och handel med skog samt import
av trävaruprodukter till Europeiska unionen EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT
DETTA BESLUT med beaktande av fördraget om Europeiska
unionens funktionssätt, särskilt artikel 207.3 första stycket och 207.4 första
stycket, jämförd med artikel 218.6 a v och 218.7, med beaktande av Europeiska kommissionens
förslag, med beaktande av Europaparlamentets
godkännande[5],
och av följande skäl: (1) Europeiska kommissionen antog
i maj 2003 ett meddelande till Europaparlamentet och rådet med titeln Skogslagstiftningens
efterlevnad, styrelseformer och handel (Flegt) – Förslag till en
handlingsplan för EU[6]
där man efterlyser åtgärder för att med hjälp av avtal om frivilliga
partnerskap med timmerproducerande länder ta itu med problemet med olaglig
skogsavverkning. Rådets slutsatser om handlingsplanen antogs i oktober 2003[7] och
Europaparlamentet antog en resolution om frågan den 11 juli 2005[8]. (2) I överensstämmelse med rådets
beslut nr 2011/EU XXX av den […][9]
undertecknades den […][10]
det frivilliga partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och Republiken
Indonesien om skogslagstiftningens efterlevnad, förvaltning av och handel med
skog samt import av trävaruprodukter till Europeiska unionen, med förbehåll för
att det ingås. (3) Avtalet bör ingås. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 Avtalet mellan Europeiska unionen och
Republiken Indonesien om skogslagstiftningens efterlevnad, förvaltning av och
handel med skog samt import av trävaruprodukter till Europeiska unionen
godkänns härmed på unionens vägnar. Texten till avtalet åtföljer detta beslut. Artikel 2 Rådets ordförande ska utse den eller de
personer som ska ha rätt att på unionens vägnar lämna den underrättelse enligt
artikel 23 i avtalet som uttrycker unionens samtycke till att bli bunden av
avtalet. Artikel 3 Kommissionen ska företräda unionen i den
gemensamma kommittén för genomförandet av avtalet som ska upprättas enligt
artikel 14 i avtalet. Medlemsstaterna får som medlemmar i unionens
delegation delta i mötena inom gemensamma kommittén för genomförandet av
avtalet. Artikel 4 Vid ändringar av bilagorna till avtalet i
enlighet med artikel 22 i avtalet bemyndigas kommissionen i enlighet med
förfarandet i artikel 11.3 i förordning (EG) nr 2173/2005 att godkänna
sådana ändringar på unionens vägnar. Artikel 5 Detta beslut träder i kraft samma dag som det
antas. Artikel 6 Detta beslut ska offentliggöras i Europeiska
unionens officiella tidning. Utfärdat i Bryssel den På
rådets vägnar Ordförande
[…] BILAGA FRIVILLIGT PARTNERSKAPSAVTAL MELLAN
EUROPEISKA UNIONEN OCH REPUBLIKEN INDONESIEN OM SKOGSLAGSTIFTNINGENS
EFTERLEVNAD, FÖRVALTNING AV OCH HANDEL MED SKOG SAMT IMPORT AV TRÄVARUPRODUKTER
TILL EUROPEISKA UNIONEN EUROPEISKA UNIONEN nedan kallad unionen, och REPUBLIKEN INDONESIEN, nedan kallad Indonesien nedan tillsammans kallade parterna, SOM ERINRAR OM ramavtalet om vittomspännande
partnerskap och samarbete mellan Republiken Indonesien och Europeiska
gemenskapen undertecknat den 9 november 2009 i Jakarta, SOM BEAKTAR det nära samarbetet mellan unionen
och Indonesien, särskilt inom ramen för 1980 års samarbetsavtal mellan
Europeiska ekonomiska gemenskapen och Indonesien, Malaysia, Filippinerna,
Singapore och Thailand – medlemsländer i Sydostasiatiska nationers förbund, SOM ERINRAR OM Baliförklaringen om skogslagstiftningens
efterlevnad och skogsförvaltning (Fleg) av den 13 september 2001 från länder i
östra Asien och andra regioner om att vidta omedelbara åtgärder för att
intensifiera nationella insatser och stärka bilateralt, regionalt och
multilateralt samarbete för att ta itu med överträdelser av skogslagstiftningen
och brottslighet på skogsområdet, särskilt olaglig skogsavverkning och
tillhörande olaglig handel och korruption och dessa företeelsers negativa
verkningar för rättsstaten, SOM NOTERAR att kommissionens meddelande till
Europaparlamentet och rådet om Europeiska unionens handlingsplan för
skogslagstiftningens efterlevnad samt förvaltning av och handel med skog
(Flegt) är ett första steg för att komma till rätta med det akuta problemet med
olaglig skogsavverkning och därmed sammanhängande handel, SOM HÄNVISAR till det gemensamma uttalandet
från skogsministern i Republiken Indonesien och de europeiska
kommissionsledamöterna för utveckling och miljö, tecknat den 8 januari 2007 i
Bryssel, SOM BEAKTAR 1992 års icke rättsligt bindande
officiella förklaring med principer för en global enighet om förvaltning,
bevarande och hållbar utveckling av alla typer av skogar och FN:s
generalförsamlings antagande av ett icke rättsligt bindande instrument om alla
typer av skogar, SOM ÄR MEDVETNA OM vikten av de principer som
anges i Riodeklarationen från 1992 om miljö och utveckling för att trygga en
hållbar skogsförvaltning, särskilt princip 10 om vikten av att allmänheten är
medveten om miljöfrågorna och deltar i behandlingen av dessa och princip 22 om
urbefolkningars och andra lokala samhällens viktiga roll i miljöförvaltning och
utveckling, SOM ERKÄNNER de insatser som Republiken
Indonesiens regering har gjort för att främja god skogsförvaltning, efterlevnad
av lagen och handel med lagligt timmer, även genom Sistem Verifikasi
Legalitas Kayu (SVLK) såsom det indonesiska laglighetsförsäkringssystemet
för timmer (Timber Legality Assurance System, TLAS) som har utvecklats
genom ett flerpartsförfarande enligt principerna om god förvaltning,
trovärdighet och representativitet, SOM ERKÄNNER att det indonesiska TLAS-systemet
är utformat för att säkerställa att alla trävaruprodukter är lagliga, SOM ERKÄNNER att genomförandet av ett
frivilligt Flegtpartnerskapsavtal stärker hållbar skogsförvaltning och bidrar
till att motverka klimatförändringen genom minskade utsläpp från avskogning och
skogsförstörelse och stärker betydelsen av bevarande av skog, hållbart skogsbruk
och utökad lagring av kol i skogen (Redd+), SOM BEAKTAR konventionen om internationell
handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (Cites) och särskilt
dess krav på att exporttillstånd för exemplar av de arter som är upptagna i
bilagorna I–III till konventionen endast ska beviljas om vissa villkor är
uppfyllda (bl.a. att exemplaren i fråga inte förvärvats i strid med
exportlandets lagar till skydd för växt- och djurlivet), SOM ÄR FAST BESLUTNA att parterna ska sträva
efter att minimera sådana ogynnsamma verkningar för urbefolkningar, andra
lokala samhällen och fattiga människor som kan uppkomma som en direkt följd av
att detta avtal genomförs, SOM BEAKTAR den vikt som parterna fäster vid
internationellt överenskomna utvecklingsmål och FN:s millennieutvecklingsmål, SOM BEAKTAR den vikt parterna fäster vid de
principer och regler som styr de multilaterala handelssystemen – särskilt
rättigheterna och skyldigheterna i 1994 års allmänna tull- och handelsavtal
(Gatt 1994) och andra multilaterala avtal som är bifogade avtalet om
upprättande av Världshandelsorganisationen (WTO) – och vid behovet av att
tillämpa dessa principer och regler på ett öppet och icke-diskriminerande sätt, SOM BEAKTAR rådets förordning (EG)
nr 2173/2005 av den 20 december 2005 om upprättande av ett system med
Flegtlicenser för import av timmer till Europeiska gemenskapen och
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 995/2010 av den 20
oktober 2010 om fastställande av skyldigheter för verksamhetsutövare som
släpper ut timmer och trävaror på marknaden, SOM BEKRÄFTAR principerna för ömsesidig respekt,
suveränitet, jämlikhet och icke-diskriminering och erkänner de fördelar som
parterna får genom detta avtal, SOM ENLIGT parternas respektive lagar och
förordningar, HAR ENATS OM FÖLJANDE. Artikel 1 Syfte 1. Syftet med detta avtal är att
i överensstämmelse med parternas gemensamma engagemang för en hållbar
förvaltning av alla typer av skogar skapa en rättslig ram som säkerställer att
alla trävaruprodukter som omfattas av avtalet och importeras till unionen från
Indonesien har producerats lagligt samt att därigenom främja handeln med
trävaruprodukter. 2. Detta avtal utgör också en
grund för dialog och samarbete parterna emellan för att underlätta och främja
ett fullständigt genomförande av avtalet och förbättra efterlevnaden av
skogslagstiftningen samt förvaltningen i skogssektorn. Artikel 2 Definitioner I detta avtal gäller följande definitioner: (a)
import till unionen:
övergång till fri omsättning i unionen i den mening som avses i artikel 79 i
rådets förordning (EEG) nr 2913/1992 av den 12 oktober 1992 om inrättandet
av en tullkodex för gemenskapen för trävaruprodukter som inte kan betecknas som
icke-kommersiella varor enligt definitionen i artikel 1.6 i kommissionens
förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter
för rådets förordning (EEG) nr 2913/1992 om inrättandet av en tullkodex
för gemenskapen, (b)
export: fysisk utförsel av trävaruprodukter
från någon del av Indonesiens geografiska territorium, (c)
trävaruprodukter: de produkter som
förtecknas i bilaga IA och bilaga IB, (d)
HS-nummer: ett fyr-
eller sexsiffrigt kodnummer enligt systemet för harmoniserad varubeskrivning
och kodifiering, upprättat genom Världstullorganisationens internationella
konvention om systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering, (e)
Flegtlicens: ett indonesiskt kontrollerat lagligt dokument (V-legal
– Verified legal – V-legal Document) som utgör bekräftelse på att
sändningen av trävaruprodukter avsedda för export till unionen har producerats
på laglig väg; en Flegtlicens kan vara i pappersform eller
elektronisk form, (f)
licensmyndighet: den myndighet som
Indonesien utsett för att utfärda och validera Flegtlicenser, (g)
behöriga myndigheter:
de myndigheter som unionens medlemsstater har utsett för att ta emot, godta och
kontrollera Flegtlicenser, (h)
sändning: en kvantitet trävaruprodukter som
omfattas av en Flegtlicens, som sänds från Indonesien av en avsändare eller
befraktare och som anmäls för övergång till fri omsättning vid ett tullkontor i
unionen, (i)
lagligt producerade trävaruprodukter:
trävaruprodukter som avverkats eller importerats och producerats enligt den
lagstiftning som anges i bilaga II. Artikel 3 Systemet med Flegtlicenser 1. Härmed inrättas systemet med
Flegtlicenser mellan parterna (Flegt står för Forest Law Enforcement,
Governance and Trade, skogslagstiftningens efterlevnad samt förvaltning av och
handel med skog). Systemet omfattar ett antal förfaranden och krav i syfte att
kontrollera och intyga, med hjälp av Flegtlicenser, att trävaruprodukter som
sänds till unionen har producerats lagligt. I enlighet med rådets förordning
(EG) nr 2173/2005 av den 20 december 2005 ska unionen inte godta
sändningar av trävaruprodukter från Indonesien för import till unionen om de
inte omfattas av Flegtlicenser. 2. Systemet med Flegtlicenser
ska gälla för de trävaruprodukter som förtecknas i bilaga IA. 3. De trävaruprodukter som
förtecknas i bilaga 1B får inte exporteras från Indonesien och får inte
tilldelas Flegtlicens. 4. Parterna är överens om att i
enlighet med bestämmelserna i detta avtal vidta alla åtgärder som är nödvändiga
för att genomföra systemet med Flegtlicenser. Artikel 4 Licensmyndighet 1. Licensmyndigheten ska
kontrollera att trävaruprodukterna produceras lagligt i enlighet med den
lagstiftning som anges i bilaga II. Licensmyndigheten ska utfärda Flegtlicenser som täcker exportsändningar av lagligt
producerade trävaruprodukter till unionen. 2. Licensmyndigheten ska inte
utfärda Flegtlicenser för trävaruprodukter som
utgörs av eller innehåller trävaruprodukter som importerats till Indonesien
från ett tredjeland i sådan form som enligt bestämmelserna i tredjelandet i
fråga inte medger export eller för trävaruprodukter som bevisligen har
producerats i strid mot bestämmelserna i det land där träden avverkades. 3. Licensmyndigheten ska
dokumentera och offentliggöra sina förfaranden för utfärdande av Flegtlicenser.
Den ska också föra register över alla sändningar som täcks av Flegtlicenser och
ska, i överensstämmelse med den nationella lagstiftningen om uppgiftsskydd,
göra dessa register tillgängliga för oberoende övervakning, samtidigt som
konfidentialiteten hos exportörernas rättsligt skyddade information ska
respekteras. 4. Indonesien ska inrätta en
licensinformationsenhet som ska fungera som kontaktpunkt för kommunikation
mellan behöriga myndigheter och licensmyndigheter i enlighet med bilagorna III
och V. 5. Indonesien ska anmäla
licensmyndighetens och licensinformationsenhetens kontaktuppgifter till
Europeiska kommissionen. Parterna ska offentliggöra dessa uppgifter. Artikel 5 Behöriga myndigheter 1. Innan en sändning tillåts
övergå till fri omsättning i unionen ska de behöriga myndigheterna kontrollera
att sändningen i fråga omfattas av en giltig Flegtlicens. Om det råder tvivel om
en Flegtlicens giltighet, får övergången till fri omsättning skjutas upp och
sändningen hållas kvar. 2. De behöriga myndigheterna ska
föra register över de Flegtlicenser som mottagits och årsvis offentliggöra en
förteckning över dem. 3. De behöriga myndigheterna ska
ge personer eller organ som har utsetts som oberoende marknadsövervakare
tillgång till relevanta dokument och uppgifter, med beaktande av den nationella
lagstiftningen om uppgiftsskydd. 4. De behöriga myndigheterna ska
inte handla enligt artikel 5.2 när det gäller sändningar av trävaruprodukter
som härrör från arter som är upptagna i bilagorna till konventionen om
internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter
(Cites), eftersom dessa arter omfattas av kontrollbestämmelserna i rådets
förordning (EG) nr 338/97 av den 9 december 1996 om skyddet av arter av vilda
djur och växter genom kontroll av handeln med dem. 5. Europeiska kommissionen ska
underrätta Indonesien om de behöriga myndigheternas kontaktuppgifter. Parterna
ska offentliggöra dessa uppgifter. Artikel 6 Flegtlicenser 1. Genom att utfärda en
Flegtlicens intygar licensmyndigheten att de berörda trävaruprodukterna har
producerats lagligt. 2. Flegtlicenserna ska upprättas
och fyllas i på engelska. 3. Parterna får i samförstånd
upprätta elektroniska system för att utfärda, överföra och ta emot
Flegtlicenser. 4. De tekniska specifikationerna
för licensen anges i bilaga IV. Förfarandet för att utfärda Flegtlicenser anges i bilaga V. Artikel 7 Kontroll av lagligt producerade
trävaruprodukter 1. Indonesien ska upprätta ett
laglighetsförsäkringssystem för timmer (TLAS) för kontroll av att
trävaruprodukter för sändning har producerats lagligt, och för att säkerställa
att endast sändningar som konstateras vara lagliga exporteras till unionen. 2. Systemet för kontroll av att
sändningarnas trävaruprodukter har producerats lagligt beskrivs i bilaga V. Artikel 8 Övergång till fri omsättning för sändningar
som omfattas av en Flegtlicens 1. Förfarandet för övergång till
fri omsättning i unionen för sändningar som omfattas av en Flegtlicens anges i
bilaga III. 2. Om de behöriga myndigheterna
har skäliga grunder att misstänka att en licens inte är giltig eller inte
överensstämmer med den sändning som den hävdas omfatta, får de förfaranden som
anges i bilaga III tillämpas. 3. Om det vid samråd om Flegtlicenser
uppstår ihållande meningsskiljaktigheter eller problem får saken hänskjutas
till den gemensamma kommittén för genomförandet av avtalet. Artikel 9 Oegentligheter Parterna ska underrätta varandra om de
misstänker eller har bevis för kringgående av systemet med Flegtlicenser eller
oegentligheter i systemet, bl.a. i följande fall: (a)
Omledning av handelsflöden, bl.a. omledning av
handelsflöden från Indonesien till unionen via ett tredjeland. (b)
Flegtlicenser för trävaruprodukter som innehåller timmer som kommer från
tredjeländer och som misstänks ha producerats olagligt. (c)
Bedrägeri vid erhållandet eller användningen av
Flegtlicenser. Artikel 10 Tillämpning av det indonesiska
TLAS-systemet och andra åtgärder 1. Indonesien ska med stöd av
det indonesiska TLAS-systemet kontrollera lagligheten hos timmer som exporteras
till marknader utanför unionen och timmer som säljs på inrikesmarknader, och
ska bemöda sig om att i mån av möjlighet kontrollera lagligheten hos
importerade trävaruprodukter med stöd av det system som tagits fram för
genomförandet av detta avtal. 2. Som stöd för detta ska
unionen uppmuntra användning av det ovannämnda systemet när det gäller handel
på andra internationella marknader och med tredjeländer. 3. Unionen ska genomföra
åtgärder för att hindra att olagligt avverkat timmer och produkter som härrör
från sådant timmer släpps ut på marknaden i unionen. Artikel 11 Berörda aktörers deltagande i avtalets
genomförande 1. Indonesien kommer att hålla
regelbundna samråd med berörda aktörer om genomförandet av detta avtal och
kommer att i det sammanhanget främja lämpliga strategier, förfaringssätt och
program för samråd. 2. Unionen kommer att med
beaktande av sina skyldigheter enligt Århuskonventionen från 1998 om tillgång
till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till
rättslig prövning i miljöfrågor hålla regelbundna samråd med berörda aktörer om
genomförandet av avtalet. Artikel 12 Sociala skyddsåtgärder 1. I syfte att minska eventuella
ogynnsamma verkningar av detta avtal kommer parterna överens om att utveckla en
bättre förståelse av verkningarna för den lokala trävaruindustrin och
försörjningsmöjligheterna för potentiellt berörda urbefolkningar och lokala samhällen,
enligt vad som anges i deras respektive nationella lagar och författningar. 2. Parterna kommer att övervaka
avtalets verkningar för de lokala samhällen och andra berörda aktörer som avses
i punkt 1 samtidigt som de vidtar skäliga åtgärder för att mildra eventuella
ogynnsamma verkningar. Parterna får komma överens om ytterligare åtgärder för
att motverka ogynnsamma verkningar. Artikel 13 Marknadsstimulerande åtgärder Unionen ska med beaktande av sina
internationella skyldigheter främja en gynnsam ställning i unionen för de
trävaruprodukter som omfattas av detta avtal. Dessa insatser ska omfatta
särskilt följande stödåtgärder: (a)
Offentliga och privata upphandlingsprinciper som ser
till att utbudet av trävaruprodukter härrör från lagligen avverkat timmer och
säkerställer en marknad för dem. (b)
Ett bättre anseende för Flegtlicensprodukter på
unionens marknad. Artikel 14 Gemensam kommitté för genomförandet av
avtalet 1. Parterna ska inrätta en
gemensam mekanism (nedan kallad den gemensamma kommittén för genomförandet
av avtalet eller den gemensamma kommittén) för behandling av frågor
som rör genomförande och översyn av detta avtal. 2. Varje part ska utse sina
företrädare i den gemensamma kommittén för genomförandet av avtalet, som ska
fatta sina beslut i samförstånd. Den gemensamma kommitténs ordförandeskap ska
innehas gemensamt av två högre tjänstemän, en från unionen och en från
Indonesien. 3. Kommittén ska fastställa sin
arbetsordning. 4. Den ska sammanträda minst en
gång om året, varvid parterna på förhand ska komma överens om tidpunkten och
dagordningen för sammanträdet. Extraordinarie sammanträden får hållas på
begäran av endera parten. 5. Den gemensamma kommittén för
genomförandet av avtalet ska (a)
överväga och anta gemensamma åtgärder för att
genomföra detta avtal, (b)
granska och övervaka på helhetsnivå hur
genomförandet av detta avtal framskrider, inklusive TLAS-systemets funktion och
marknadsrelaterade åtgärder, på grundval av iakttagelser och rapporter enligt
de mekanismer som etableras enligt artikel 15, (c)
bedöma fördelar och begränsningar till följd av att
detta avtal genomförs och besluta om korrigerande åtgärder, (d)
granska rapporter och klagomål om genomförandet av systemet
med Flegtlicenser på någon av parternas territorium, (e)
komma överens om det datum då systemet med
Flegtlicenser ska tas i funktion, efter en utvärdering av TLAS-systemets
funktion enligt kriterierna i bilaga VIII, (f)
kartlägga områden för samarbete som ger stöd för
genomförandet av detta avtal, (g)
vid behov inrätta underordnade organ för verksamhet
som kräver särskild kompetens, (h)
utarbeta, godkänna, distribuera och offentliggöra
årsrapporter, rapporter från kommitténs sammanträden och andra dokument som
kommitténs arbete ger upphov till, (i)
utföra andra uppgifter som kommittén kommer överens
om att genomföra. Artikel 15 Övervakning och utvärdering Parterna kommer överens om att använda
rapporter och slutsatser från nedan angivna två mekanismer för att utvärdera
avtalets genomförande och effektivitet. (a)
Indonesien ska i samråd med unionen anlita en
tjänst för periodisk utvärdering för att genomföra de uppdrag som anges i
bilaga VI. (b)
Unionen ska i samråd med Indonesien anlita en
tjänst för oberoende marknadsutvärdering för att genomföra de uppdrag som anges
i bilaga VII. Artikel 16 Stödåtgärder 1. Resurser som krävs för
åtgärder avsedda som stöd för genomförandet av detta avtal, identifierade
enligt artikel 14.5 f, ska fastställas inom ramen för unionens och medlemsstaternas programplanering för samarbetet med
Indonesien. 2. Parterna ska se till att de
åtgärder som hör samman med genomförandet av detta avtal samordnas med befintliga
och framtida utvecklingsprogram och utvecklingsinitiativ. Artikel 17 Rapportering och offentliggörande av
information 1. Parterna ska se till att den
gemensamma kommitténs arbete medger största möjliga insyn. Rapporter i samband
med kommitténs arbete ska utarbetas gemensamt och offentliggöras. 2. Den gemensamma kommittén ska
offentliggöra en årsrapport som bland annat ska innehålla följande uppgifter: (a)
Kvantiteterna trävaruprodukter som har exporterats
till unionen inom ramen för systemet med Flegtlicenser, uppdelade enligt
HS-nummer. (b)
Antalet Flegtlicenser som utfärdats av Indonesien. (c)
Framsteg när det gäller att nå målen med detta
avtal och faktorer rörande avtalets genomförande. (d)
Åtgärder för att förhindra att olagligt producerade
trävaruprodukter exporteras, importeras och släpps ut eller är föremål för
handel på inrikesmarknaden. (e)
Kvantiteterna timmer och trävaruprodukter som
importerats till Indonesien och åtgärder som vidtagits för att förhindra import
av olagligt producerade trävaruprodukter och för att upprätthålla Flegtlicenssystemets
integritet. (f)
Fall av bristande efterlevnad av reglerna för systemet
med Flegtlicenser och åtgärder som vidtagits för att ta itu med sådana fall. (g)
Kvantiteterna trävaruprodukter som importerats till
unionen inom ramen för systemet med Flegtlicenser, uppdelade enligt relevanta
HS-nummer och unionsmedlemsstat till vilken produkterna har importerats. (h)
Antalet Flegtlicenser som mottagits av unionen. (i)
Antalet fall och förknippade kvantiteter
trävaruprodukter för vilka samråd har förts enligt artikel 8.2. 3. För att nå målet om
förbättrad förvaltning och bättre insyn inom skogssektorn och för att övervaka
avtalets genomförande och verkningar i Indonesien och unionen, kommer parterna
överens om att den information som anges i bilaga IX ska göras offentlig. 4. Parterna kommer överens om
att bevara konfidentialiteten hos information som utväxlas inom ramen för detta
avtal, enligt det som fastställs i respektive parts lagstiftning. Ingendera
parten får offentliggöra eller tillåta sina myndigheter att inom ramen för
detta avtal offentliggöra utväxlade uppgifter om affärshemligheter eller
konfidentiell affärsinformation. Artikel 18 Kommunikation om genomförandet 1. De nedan angivna företrädarna
för parterna ska ha ansvar för officiella meddelanden om genomförandet av detta
avtal. För Indonesien: || För unionen: Generaldirektören för skogsanvändning, ministeriet för skogsbruk || Chefen för Europeiska unionens delegation i Indonesien 2. Parterna ska utan
otillbörligt dröjsmål meddela varandra de uppgifter som behövs för att
genomföra avtalet, inklusive ändringarna i punkt 1. Artikel 19 Territoriell tillämpning Detta avtal ska tillämpas, å ena sidan, på de
territorier där fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är tillämpligt
och i enlighet med de villkor som fastställs i det fördraget och, å andra
sidan, på Indonesiens territorium. Artikel 20 Tvistlösning 1. Parterna ska bemöda sig om
att lösa eventuella tvister om genomförandet eller tolkningen av detta avtal
genom att utan dröjsmål hålla samråd. 2. Om en tvist inte har kunnat
biläggas genom samråd inom två månader från den dag då samrådet först begärdes,
får endera parten hänskjuta tvisten till den gemensamma kommittén, som ska
bemöda sig om att lösa tvisten. Den gemensamma kommittén ska förses med all
information som är relevant för en djupgående prövning av saken, i syfte att nå
en godtagbar lösning. Den gemensamma kommittén ska för detta ändamål granska
alla möjligheter till fortsatt effektivt genomförande av avtalet. 3. Om den gemensamma kommittén
inte lyckas bilägga tvisten inom två månader, får parterna gemensamt söka en
tredje parts bona officia eller begära medling av en tredje part. 4. Om det inte är möjligt att
bilägga tvisten enligt punkt 3, får endera parten meddela den andra parten att
den har utsett en skiljeman, och den andra parten måste i så fall utse en andra
skiljeman inom trettio kalenderdagar efter det att den första skiljemannen
utsågs. Parterna ska inom två månader efter det att den andra skiljemannen
utsågs gemensamt utse en tredje skiljeman. 5. Skiljemännen ska fatta ett
majoritetsbeslut inom sex månader från det att den tredje skiljemannen utsågs. 6. Utslaget ska vara bindande
för parterna och får inte överklagas. 7. Den gemensamma kommittén ska
fastställa reglerna för skiljeförfarandet. Artikel 21 Tillfälligt upphävande 1. En part som tillfälligt vill
upphäva avtalet ska anmäla sina avsikter skriftligen till den andra parten.
Frågan ska därefter diskuteras mellan parterna. 2. Vardera parten får
tillfälligt upphäva detta avtal. Beslutet om tillfälligt upphävande och skälen
till beslutet ska anmälas skriftligen till den andra parten. 3. Villkoren i avtalet ska
upphöra att gälla trettio kalenderdagar efter en sådan anmälan. 4. Genomförandet av avtalet ska
återupptas trettio kalenderdagar efter det att den part som tillfälligt
upphävde genomförandet har underrättat den andra parten om att skälen för
upphävandet inte längre gäller. Artikel 22 Ändringar 1. Om en part vill ändra detta
avtal ska den parten lägga fram sitt ändringsförslag minst tre månader före den
gemensamma kommitténs nästkommande sammanträde. Kommittén ska diskutera
förslaget och om enighet uppnås avge en rekommendation. Om parterna samtycker
till rekommendationen ska de godkänna den i enlighet med sina respektive
interna förfaranden. 2. Ändringar som har godkänts av
båda parterna enligt det som anges ovan, träder i kraft första dagen i den
månad som följer på den dag då parterna har underrättat varandra om att de
förfaranden som är nödvändiga för detta har slutförts. 3. Den gemensamma kommittén får
anta ändringar av bilagorna till detta avtal. 4. Anmälan om ändringar ska
göras genom diplomatiska kanaler till Europeiska unionens råds
generalsekreterare och till Indonesiens utrikesminister. Artikel 23 Ikraftträdande, giltighetstid och
uppsägning 1. Detta avtal träder i kraft
den första dagen i den månad som följer på den dag då parterna skriftligen har
anmält till varandra att de förfaranden som är nödvändiga för detta har
slutförts. 2. Anmälan ska göras genom
diplomatiska kanaler till Europeiska unionens råds generalsekreterare och till
Indonesiens utrikesminister. 3. Detta avtal ska vara i kraft
i fem år. Det ska förlängas för på varandra följande perioder på fem år, utom
om en part avstår från förlängning genom skriftlig anmälan till den andra
parten minst tolv månader innan avtalet löper ut. 4. Vardera parten får säga upp
avtalet genom en skriftlig anmälan till den andra parten. Avtalet ska upphöra
att gälla tolv månader efter en sådan anmälan. Artikel 24 Bilagor Bilagorna till detta avtal utgör en integrerad
del av avtalet. Artikel 25 Giltiga texter Detta avtal är upprättat i två exemplar på
bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, italienska,
lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska,
slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska, ungerska och
indonesiska (Bahasa Indonesia), vilka alla texter är giltiga. I fall av
tolkningsskiljaktigheter ska den engelska texten ha företräde. TILL BEVIS HÄRPÅ har undertecknade
befullmäktigade undertecknat detta avtal. Utfärdat i Bryssel den För Europeiska unionen || För Republiken Indonesien BILAGA I PRODUKTOMFATTNING Förteckningen i denna bilaga hänvisar till
systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering som inrättats genom
den internationella konventionen om systemet för harmoniserad varubeskrivning
och kodifiering inom Världstullorganisationen. BILAGA IA:
HARMONISERADE VARUKODER FÖR TIMMER OCH TRÄVARUPRODUKTER SOM OMFATTAS AV
SYSTEMET MED FLEGTLICENSER Kapitel 44: HS-NUMMER || BESKRIVNING || Brännved i form av stockar, kubbar, vedträn, kvistar, risknippen e.d., trä i form av flis eller spån, sågspån och annat träavfall, även agglomererat till vedträn, briketter, pelletar eller liknande former. || 4401.21 || – Trä i form av flis eller spån – av barrträ 4401.22 || – Trä i form av flis eller spån – av annat än barrträ Ex.4404 || – Träspån av sådana slag som används för tillverkning av korgar, askar, siktar e.d. samt liknande spån Ex.4407 || – Virke, sågat eller kluvet i längdriktningen, skuret eller svarvat till skivor, hyvlat, slipat eller längdskarvat, med en tjocklek över 6 mm. 4408 || Skivor för fanering (inbegripet sådana som erhållits genom skärning av laminerat virke), skivor för plywood eller för liknande laminerat virke och annat virke, sågat i längdriktningen eller skuret eller svarvat till skivor, även hyvlat, slipat, kantskarvat eller längdskarvat, med en tjocklek på högst 6 mm. || Virke (inbegripet icke sammansatt parkettstav), likformigt bearbetat utefter hela längden (spontat, falsat, fasat, försett med pärlstav, profilerat, bearbetat till rund form e.d.) på kanter, ändar eller sidor, även hyvlat, slipat eller längdskarvat 4409.10 || – Av barrträ 4409.29 || – Annat än barrträ 4410 || Spånskivor, ”oriented strand board” och liknande skivor (till exempel ”waferboard”) av trä eller andra vedartade material, även agglomererade med harts eller andra organiska bindemedel. 4411 || Fiberskivor av trä eller andra vedartade material, även innehållande harts eller andra organiska bindemedel. 4412 || Kryssfaner (plywood), fanerade skivor och liknande trälaminat 4413 || Förtätat trä i block, plattor, ribbor eller profilerade former 4414 || Träramar för målningar, fotografier, speglar e.d. 4415 || Packlådor, förpackningsaskar, häckar, tunnor och liknande förpackningar, av trä; kabeltrummor av trä; lastpallar, pallboxar och liknande anordningar, av trä; pallflänsar av trä. 4416 || Fat, tunnor, kar, baljor och andra tunnbinderiarbeten samt delar till sådana arbeten, av trä, inbegripet tunnstav. 4417 || Verktyg och redskap, infattningar, handtag och skaft till verktyg eller redskap, borstträn samt borst- och kvastskaft, av trä; skoläster och skoblock, av trä. 4418 || Byggnadssnickerier och timmermansarbeten, av trä, inbegripet cellplattor, sammansatta golvskivor samt vissa takspån (”shingles” och ”shakes”). Ex.4421.90 || – Block av trä. Kapitel 47: HS-NUMMER || BESKRIVNING || Massa av ved eller andra fibrösa cellulosahaltiga material; papper eller papp för återvinning (avfall och förbrukade varor): 4701 || – Mekanisk massa av ved 4702 || – Dissolvingmassa av ved 4703 || – Sodamassa och sulfatmassa, av ved, utom dissolvingmassa. 4704 || – Sulfitmassa av ved, utom dissolvingmassa 4705 || – Massa av trä erhållen genom en kombination av mekaniska och kemiska processer. Kapitel 48: HS-NUMMER || BESKRIVNING 4802 || Papper och papp, obelagda och obestrukna, av sådana slag som används för skrivning, tryckning eller annat grafiskt ändamål, samt icke-perforerat papper och papp till hålkort och hålremsor, i rullar eller kvadratiska eller rektangulära ark, oavsett storlek, med undantag av papper enligt nr 48.01 eller 48.03; papper och papp, handgjorda: 4803 || Papper av sådan typ som används till toalettpapper, ansiktsservetter, handdukar eller bordsservetter samt liknande papper av sådana slag som används för hushållsändamål eller sanitärt ändamål, cellulosavadd och duk av cellulosafibrer, även kräppade, plisserade, präglade, perforerade, ytfärgade, ytdekorerade eller tryckta, i rullar eller i ark. 4804 || Kraftpapper och kraftpapp, obelagda och obestrukna, i rullar eller ark, med undantag av varor enligt nr 48.02 eller 48.03. 4805 || Annat papper eller papp, obelagda och obestrukna, i rullar eller ark, inte vidare bearbetade eller behandlade än vad som anges i anmärkning 3 till detta kapitel. 4806 || Pergamentpapper, pergamentpapp, smörpapper, genomskinligt ritpapper och pergamyn (glassin) samt annat glättat, genomsynligt eller genomskinligt papper, i rullar eller ark. 4807 || Papper och papp, sammansatta (bestående av skikt förenade med bindemedel), inte belagda, bestrukna eller impregnerade, även armerade invändigt, i rullar eller ark. 4808 || Papper och papp, vågade (med eller utan fastlimmade plana ytskikt), kräppade, plisserade, präglade eller perforerade, i rullar eller ark, med undantag av varor enligt nr 48.03. 4809 || Karbonpapper, självkopierande papper och annat kopierings- eller övertryckspapper (inbegripet belagt, bestruket eller impregnerat papper för stenciler eller offsetplåtar), även tryckta, i rullar eller ark. 4810 || Papper och papp, på ena eller båda sidorna belagda eller bestrukna med kaolin eller andra oorganiska ämnen med eller utan bindemedel, men utan annan beläggning, även ytfärgade, ytdekorerade eller tryckta, i rullar eller kvadratiska eller rektangulära ark, oavsett storlek. 4811 || Papper, papp, cellulosavadd och duk av cellulosafibrer, belagda, bestrukna, impregnerade, överdragna, ytfärgade, ytdekorerade eller tryckta, i rullar eller kvadratiska eller rektangulära ark, oavsett storlek, med undantag av varor enligt 48.03, 48.09 och 48.10. 4812 || Filterblock och filterplattor av pappersmassa. 4813 || Cigarettpapper, även tillskuret eller i häften; cigaretthylsor. 4814 || Papperstapeter och liknande väggbeklädnad, s.k. fönsterpapper. 4816 || Karbonpapper, självkopierande papper och annat kopierings- eller övertryckspapper (med undantag av papper enligt 48.09), pappersstenciler och offsetplåtar av papper, även förpackade i askar. 4817 || Kuvert, kortbrev, brevkort med enbart postalt tryck samt korrespondenskort, av papper eller papp; askar, mappar o.d. av papper eller papp, innehållande ett sortiment av brevpapper, papperskuvert e.d. 4818 || Toalettpapper och liknande papper, cellulosavadd eller duk av cellulosafibrer, av sådana slag som används för hushållsändamål eller sanitärt ändamål, i rullar med en bredd av högst 36 cm, eller nedskurna till bestämd storlek eller form; näsdukar, servetter för rengöring av ansikte eller händer, handdukar, borddukar, bordsservetter, blöjor, tamponger, lakan och liknande hushålls-, sanitets- och sjukhusartiklar samt kläder och tillbehör till kläder, av pappersmassa, papper, cellulosavadd eller duk av cellulosafibrer. 4821 || Etiketter av alla slag, av papper eller papp, även tryckta. 4822 || Bobiner, spolar, cops och liknande artiklar av pappersmassa, papper eller papp (även perforerade eller härdade). 4823 || Andra slag av papper, papp, cellulosavadd eller duk av cellulosafibrer, tillskurna till bestämd storlek eller form; andra varor av pappersmassa, papper, papp, cellulosavadd eller duk av cellulosafibrer. Kapitel 94: HS-NUMMER || BESKRIVNING || Andra sittmöbler, med trästomme: 9401.61. || – Med stoppning 9401.69. || – Övriga || Andra möbler samt delar till sådana möbler 9403.30 || – Kontorsmöbler av trä 9403.40 || – Köksmöbler av trä 9403.50 || – Sovrumsmöbler av trä 9403.60 || – Andra Ex. 9406.00. || – Monterade eller monteringsfärdiga byggnader BILAGA IB: HARMONISERADE VARUKODER FÖR
TIMMER SOM ENLIGT INDONESISK LAG INTE FÅR EXPORTERAS Kapitel 44: HS-NUMMER || BESKRIVNING 4403 || Virke, obearbetat, barkat, befriat från splintved eller bilat eller grovt sågat på två eller fyra sidor: Ex. 4404 || – Tunnbandsvidjor av trä; kluvna störar; pålar och störar av trä, tillspetsade men inte sågade i längdriktningen; träkäppar, grovt tillformade men inte svarvade, böjda eller på annat sätt bearbetade, lämpliga för tillverkning av promenadkäppar, paraplyer, verktygsskaft e.d. 4406 || Järnvägs- och spårvägssliprar av trä. Ex. 4407 || – Virke, sågat eller kluvet i längdriktningen, skuret eller svarvat till skivor, inte hyvlat, inte slipat eller längdskarvat, med en tjocklek över 6 mm. BILAGA II LAGLIGHETSDEFINITION INLEDNING Indonesiskt timmer betraktas som lagligt när
det verifierats att dess ursprung och produktionsprocess och senare
bearbetnings-, transport- och handelsverksamhet följer alla tillämpliga
indonesiska lagar och andra författningar. Indonesien har fem laglighetsnormer uttryckta
genom en rad principer, kriterier, indikatorer och verifikatorer som alla
baseras på de underliggande lagarna och förfarandena. Dessa fem normer är följande: ·
Laglighetsnorm 1: norm för koncessioner inom
skogsbruksområden på statsägd mark. ·
Laglighetsnorm 2: norm för samfällighetsägda
skogsplanteringar och samfällighetsskogar inom skogsbruksområden. ·
Laglighetsnorm 3: norm för privatägda skogar. ·
Laglighetsnorm 4: norm för avverkningsrättigheter
inom områden på statsägd mark som inte är skogsbruksområden. ·
Laglighetsnorm 5: norm för primär skogsindustri och
nedströmsindustri. Dessa fem laglighetsnormer tillämpas på olika
typer av timmertillstånd som anges i följande tabell: Tillståndstyp || Beskrivning || Markägande/resursförvaltning eller utnyttjande || Tillämplig laglighetsnorm IUPHHK-HA/HPH || Tillstånd att använda skogsprodukter från naturliga skogar || Statsägd/företagsförvaltad || 1 IUPHHK-HTI/HPHTI || Tillstånd att etablera och förvalta industriell skogsplantering || Statsägd/företagsförvaltad || 1 IUPHHK-RE || Tillstånd för återställande av skogsekosystem || Statsägd/företagsförvaltad || 1 IUPHHK- HTR || Tillstånd för samfälligheters skogsplanteringar || Statsägd/samfällighetsförvaltad || 2 IUPHHK-HKM || Tillstånd för samfälligheters skogsbruk || Statligt ägd/samfällighetsförvaltad || 2 Private Land || Inget tillstånd krävs || Privatägd/privat utnyttjad || 3 IPK/ILS || Tillstånd att utnyttja timmer områden som inte är skogsbruksområden || Statsägd/privat utnyttjad || 4 IUIPHHK || Tillstånd för etablering och drift av ett företag för primär bearbetning || Ej tillämpligt || 5 IUI Lanjutan eller IPKL || Tillstånd för etablering och drift av ett företag för sekundär bearbetning || Ej tillämpligt || 5 Dessa fem laglighetsnormer och tillhörande
verifikatorer beskrivs nedan. BILAGA
II – LAGLIGHETSNORM 1: NORMER FÖR KONCESSIONER INOM SKOGSBRUKOMRÅDEN Nr || Principer || Kriterier || Indikatorer || Verifikatorer || Relaterade föreskrifter[11] 1. || P1. Områdets rättsliga status och nyttjanderätt || K1.1 Skogsförvaltningsenheten (koncessionsinnehavarna) är belägna inom skogsbruksområdet. || 1.1.1 Tillståndsinnehavaren kan bevisa att avverkningstillståndet (IUPHHK) är giltigt || Certifikat om rätt till skogskoncession || Regeringens förordning PP72/2010 Skogsministerns förordning P50/2010 Skogsministerns förordning P12/2010 Betalningsbevis för tillstånd för utnyttjande av skogsprodukter. 2. || . P2. Uppfyller kraven enligt systemet och förfarandena för avverkning. || K2.1 Tillståndsinnehavaren har en avverkningsplan för området som har godkänts av behöriga administrativa myndigheter. || 2.1.1 Den behöriga administrativa myndigheten har godkänt arbetsplanen: huvudplan, årlig arbetsplan, inklusive tillhörande bilagor. || Godkänd huvudplan inklusive bilagor, upprättad på grundval av omfattande skogsinventering gjord av tekniskt kompetent personal. Den godkända årliga arbetsplanen, gjord på grundval av huvudplanen Kartor som gjorts av kompetent teknisk personal och som beskriver layout och gränser för de områden som arbetsplanen omfattar || Skogsministerns förordning P62/2008 Skogsministerns förordning P56/2009, skogsministerns förordning P60/2011 Nr || Principer || Kriterier || Indikatorer || Verifikatorer || Relaterade föreskrifter || || || || Karta som visar avverkningsfria områden enligt den årliga arbetsplanen och bevis på att detta har respekterats på fältet. || Avverkningsplatserna (block eller ägofigurer) är klart utmärkta på kartan och kontrollerade på fältet. K2.2 Arbetsplanen är giltig || 2.2.1 Innehavaren av tillstånd för skogsbruk har en giltig arbetsplan som följer tillämpliga föreskrifter || Dokument och bilagor om huvudplanen för användning av skogsprodukter (ansökningar under behandling godtas). || Skogsministerns förordning P62/2008 Skogsministerns förordning P56/2009 Skogsministerns förordning P60/2011 Plats och tillåtna volymer timmer från naturskog inom avverkningsområden motsvarar arbetsplanen. || || 2.2.2 All avverkningsutrustning har giltiga tillstånd som kan kontrolleras på fältet (gäller inte statligt ägda skogsföretag) || Tillstånd för utrustning och flyttning av utrustning || Skogsministerns förordning P53/2009 Nr || Principer || Kriterier || Indikatorer || Verifikatorer || Relaterade föreskrifter 3. || P3. Transport eller ägarbyte av rundtimmer sköts lagligt. || K3.1 Tillståndsinnehavarna ser till att alla stockar som transporteras från upplag i skogen till primär skogsindustri eller till en registrerad stockhandlare, även via mellanliggande upplag, identifieras fysiskt och åtföljs av giltiga dokument. || 3.1.1 Alla stora stockar som avverkas eller utvinns kommersiellt har införts i timmerproduktionsrapporten. || Godkända timmerproduktionsrapporter. || Skogsministerns förordning P55/2006 3.1.2 Allt timmer som transporteras ut från tillståndsområdet åtföljs av giltiga transporthandlingar. || Giltiga transporthandlingar och bilagor åtföljer stockarna från upplag i skogen till primär skogsindustri eller registrerad stockhandlare, även via mellanliggande upplag. || Skogsministerns förordning P55/2006 || || || 3.1.3 Rundstockarna har avverkats i de områden som anges i tillståndet att använda skogen. || Timmerförvaltningens märkning/streckkod (PUHH) på stockarna. || Skogsministerns förordning P55/2006 Tillståndsinnehavaren gör timmermarkeringen på ett enhetligt sätt. Nr || Principer || Kriterier || Indikatorer || Verifikatorer || Relaterade föreskrifter || || K3.2 Tillståndsinnehavaren har erlagt betalning för tillämpliga pålagor och avgifter för kommersiell utvinning av timmer || 3.2.1 Tillståndsinnehavaren har bevis för betalning av avgifter för återbeskogningsfonden och/eller skogsresursavgifter, motsvarande stockproduktionen och tillämplig tariff. || Betalningsanvisningar för avgifter för återbeskogningsfonden och/eller skogsresursavgifter. || Regeringens förordning PP22/1997 Regeringens förordning PP 51/1998 Skogsministerns förordning P18/2007 Handelsministerns förordning 22/M-DAG/PER/4/2012 Regeringens förordning PP59/1998 || || || || Depositionsbevis för betalning av avgifter för återbeskogningsfonden och/eller skogsresursavgifter och inbetalningsblanketter. || || || || Betalningen av avgifter för återbeskogningsfonden och/eller skogsresursavgifter överensstämmer med stockproduktionen och tillämplig tariff. Nr || Principer || Kriterier || Indikatorer || Verifikatorer || Relaterade föreskrifter || || K3.3 Transport och handel mellan öarna || 3.3.1 Tillståndsinnehavare som fraktar stockar är registrerade för att bedriva timmerhandel mellan öarna (Registered Inter-Island Timber Traders, PKAPT). || PKAPT-dokument || Industri- och handelsministerns förordning 68/2003 Skogsministerns, transportministerns och industri- och handelsministerns gemensamma förordning 22/2003 3.3.2 Det fartyg som används för transport av rundstockar för indonesisk flagg och har ett giltigt verksamhetstillstånd. || Registreringsdokument som visar fartygets ID och giltigt tillstånd. || Industri- och handelsministerns förordning 68/2003 Skogsministerns, transportministerns och industri- och handelsministerns gemensamma förordning 22/2003 Nr || Principer || Kriterier || Indikatorer || Verifikatorer || Relaterade föreskrifter 4. || P4. Överensstämmelse med miljömässiga och sociala aspekter förknippade med timmeravverkning || K4.1 Tillståndsinnehavaren har en godkänd miljökonsekvensbedömning (EIA) och har genomfört de åtgärder som anges i denna. || 4.1.1 Tillståndsinnehavaren har EIA-dokument som godkänts av de behöriga myndigheterna och som omfattar hela arbetsområdet. || EIA-dokument || Regeringens förordning PP27/1999 Skogsförvaltnings- och beskogningsministerns förordning 602/1998 || || 4.1.2 Tillståndsinnehavaren har en miljöförvaltningsplan och rapporter om genomförandet av miljöövervakningsplanen som beskriver åtgärder som har vidtagits för att mildra miljöpåverkan och gynna samhället. || Dokumenterad miljöförvaltningsplan och miljöövervakningsplan || Regeringens förordning PP27/1999 Bevis på genomförande av miljöförvaltningsplanen och övervakningen av viktiga miljömässiga och sociala verkningar Nr || Principer || Kriterier || Indikatorer || Verifikatorer || Relaterade föreskrifter 5. || P5. Efterlevnad av arbetslagstiftning och arbetsföreskrifter || K.5.1 Uppfyllande av kraven på arbetarskydd och arbetsmiljö || 5.1.1 Tillgång till förfaranden om arbetarskydd och arbetsmiljö, och tillämpning av dem || Tillämpning av förfaranden rörande arbetarskydd och arbetsmiljö || Förordning från ministern för arbetskraft och folkomflyttning 01/1978 Skogsministerns förordning P12/2009 Utrustning för arbetarskydd och arbetsmiljö Register över tillbud med arbetstagare K.5.2 Respekt för arbetstagares rättigheter || 5.2.1 Arbetstagarna har föreningsfrihet || Arbetstagarna tillhör fackförbund eller företagets policy ger arbetstagarna möjlighet att etablera eller delta i fackförbund || Lag 21/2000. Förordning från ministern för arbetskraft och folkomflyttning 16/2001 5.2.2 Det finns kollektivavtal || Det finns kollektivavtal eller företaget har policy för arbetstagarnas rättigheter || Lag 13/2003. Förordning från ministern för arbetskraft och folkomflyttning 16/2011 5.2.3 Företaget anställer inte minderåriga || Det finns inga minderåriga anställda || Lag 13/2003. Lag 23/2003. Lag 20/2009. LAGLIGHETSNORM
2: NORM FÖR SAMFÄLLIGHETSÄGDA SKOGSPLANTERINGAR OCH SAMFÄLLIGHETSSKOGAR INOM
SKOGSBRUKSOMRÅDEN Nr || Principer || Kriterier || Indikatorer || Verifikatorer || Relaterade föreskrifter 1. || P1. Områdets rättsliga status och nyttjanderätt || K1.1 K1.1 Skogsförvaltningsenheten (koncessionsinnehavaren) är belägen inom skogsbruksområdet. || 1.1.1 Tillståndsinnehavaren kan bevisa att avverkningstillståndet (IUPHHK) är giltigt. || Certifikat om rätt till skogskoncession || Skogsministerns förordning P55/2011 Skogsministerns förordning P37/2007 Skogsministerns förordning P49/2008, skogsministerns förordning P12/2010 Betalningsbevis för tillstånd för utnyttjande av skogsprodukter. 2. || P2. Uppfyller kraven enligt systemet och förfarandena för avverkning || K2.1 Tillståndsinnehavaren har en avverkningsplan för området och denna har godkänts av behöriga administrativa myndigheter. || 2.1.1 2.1.1 Den behöriga administrativa myndigheten har godkänt den dokumenterade årliga arbetsplanen. || Den dokumenterade årliga arbetsplanen har godkänts. || Skogsministerns förordning P62/2008 Karta som visar avverkningsfria områden enligt den årliga arbetsplanen och bevis på att detta har respekterats på fältet. Avverkningsblockens platser är klart markerade och kan kontrolleras på fältet. Nr || Principer || Kriterier || Indikatorer || Verifikatorer || Relaterade föreskrifter || || K2.2 Arbetsplanen är giltig || 2.2.1 Innehavaren av skogsbrukstillstånd har en giltig arbetsplan som följer tillämpliga föreskrifter || Dokument och bilagor om huvudplanen för användning av skogsprodukter (ansökningar under behandling godtas). || Skogsministerns förordning P62/2008 Plats och tillåtna volymer stockar för utvinning inom området som ska fastställas som avverkningsområde motsvarar arbetsplanen. 2.2.2 All avverkningsutrustning har giltiga tillstånd som kan kontrolleras fysiskt på fältet || Tillstånd för utrustning och flyttning av utrustning || Skogsministerns förordning P53/2009 || || K2.3 Tillståndsinnehavarna ser till att alla stockar som transporteras från upplag i skogen till primär skogsindustri eller till en registrerad stockhandlare, även via mellanliggande upplag, identifieras fysiskt och åtföljs av giltiga dokument. || 2.3.1 Alla stora stockar som har avverkats eller utvunnits kommersiellt rapporteras i timmerproduktionsrapporten. || Godkända timmerproduktionsrapporter || Skogsministerns förordning P55/2006 Nr || Principer || Kriterier || Indikatorer || Verifikatorer || Relaterade föreskrifter || || || 2.3.2 Alla stockar som transporteras ut från tillståndsområdet åtföljs av giltiga transporthandlingar. || Giltiga transporthandlingar och relevanta bilagor för transport från upplaget i skogen till mellanliggande upplag och från mellanliggande upplag till primär skogsindustri och/eller registrerad stockhandlare. || Skogsministerns förordning P55/2006 || || || 2.3.3 Rundstockarna har avverkats i de områden som anges i tillståndet att använda skogen || Timmerförvaltningens märkning/streckkod (PUHH) på stockarna. || Skogsministerns förordning P55/2006 Tillståndsinnehavaren gör timmermarkeringen på ett enhetligt sätt. || || || 2.3.4 Tillståndsinnehavaren kan uppvisa stocktransporthandlingar som åtföljer stockar som transporteras från upplaget i skogen. || Stocktransporthandlingar som åtföljs av en stockförteckning. || Skogsministerns förordning P55/2006 Nr || Principer || Kriterier || Indikatorer || Verifikatorer || Relaterade föreskrifter || || K2.4 Tillståndsinnehavaren har betalat tillämpliga pålagor och avgifter som krävs för kommersiell utvinning av timmer || 2.4.1 Tillståndsinnehavaren uppvisar bevis på betalning av skogsresursavgift motsvarande stockproduktionen och tillämplig tariff. || Betalningsanvisning för skogsresursavgift || Skogsministerns förordning P18/2007 Handelsministerns förordning 22/M-DAG/PER/4/2012 Bevis på betalning av skogsresursavgift Betalningen av skogsresursavgift överensstämmer med stockproduktionen och tillämplig tariff. 3. || P3. Efterlevnad av miljömässiga och sociala aspekter förknippade med timmeravverkning || K3.1 Tillståndsinnehavaren har en godkänd miljökonsekvensbedömning (EIA) och har genomfört de åtgärder som anges i denna. || 3.1.1 Tillståndsinnehavarens miljökonsekvensbedömning har godkänts av de behöriga myndigheterna och omfattar hela arbetsområdet. || EIA-dokument || Skogsförvaltnings- och beskogningsministerns förordning 622/1999 Nr || Principer || Kriterier || Indikatorer || Verifikatorer || Relaterade föreskrifter || || || 3.1.2 Tillståndsinnehavaren har rapporter om miljöförvaltnings- och övervakningsåtgärder som har vidtagits för att mildra miljöverkningarna och gynna samhället. || Relevanta dokument om miljöförvaltning och -övervakning || Regeringens förordning PP27/1999 Bevis på genomförande av miljöförvaltning och övervakning av betydande miljömässiga och sociala verkningar LAGLIGHETSNORM 3: NORM FÖR PRIVATÄGDA SKOGAR Nr || Principer || Kriterier || Indikatorer || Verifikatorer || Relaterade föreskrifter 1. || P1. Ägarskapet till timret kan kontrolleras || K1.1 Lagligt ägarskap eller laglig besittningsrätt för avverkningsområdet. || 1.1.1 Ägaren till privat mark eller skog kan bevisa ägarskap eller nyttjanderättigheter till marken. || Giltiga dokument om ägarskap eller besittningsrätt till marken (fångeshandling som erkänts av behöriga myndigheter) || Lag 5/1960 Skogsministerns förordning P33/2010 Regeringens förordning PP12/1998 Handelsministerns förordning P36/2007 Handelsministerns förordning 37/2007 Lag 6/1983 Lag 13/2003 Lag 23/2003 Lag 20/2009 Rättighet till markodling. Företagets stiftelseurkund Näringslicens för handelsföretag (SIUP) Företagsregistrering (TDP) Skatteregistrering (NPWP) Karta över området för privat skog och gränser som är markerade på fältet. 1.1.2 Förvaltningsenheterna (individuellt eller gruppvis ägda) kan uppvisa giltiga transporthandlingar. || Certifikat om timrets ursprung eller stocktransporthandlingar || Skogsministerns förordning P30/2012 Faktura/försäljningskvitto/ speditionsklarering. Nr || Principer || Kriterier || Indikatorer || Verifikatorer || Relaterade föreskrifter || || || Förvaltningsenheterna uppvisar betalningsbevis för tillämpliga avgifter relaterade till träd som fanns före överföringen av besittnings- eller nyttjanderätter till området. || Bevis på betalning av avgifter för återbeskogningsfonden och/eller skogsresursavgifter och ersättning till staten för värdet på avverkningen. || Skogsministerns förordning P18/2007 2. || P2. Respekt för miljömässiga och sociala aspekter relaterade till timmeravverkning i områden som omfattas av odlingsrättigheter || K2.1 Tillståndsinnehavaren har en godkänd miljökonsekvensbedömning (EIA) och har genomfört de åtgärder som anges i denna. || 2.1.1 Tillståndsinnehavarens miljökonsekvensbedömning har godkänts av de behöriga myndigheterna och omfattar hela arbetsområdet. || EIA-dokument || Regeringens förordning PP27/1999 Skogsförvaltnings- och beskogningsministerns förordning 602/1998 3. || P3. Efterlevnad av arbetslagar och -föreskrifter för områden som omfattas av odlingsrättigheter || K3.1 Efterlevnad av kraven på arbetarskydd och arbetsmiljö || 3.1.1 Tillgång till förfaranden för arbetarskydd och arbetsmiljö, och tillämpning av dem || Tillämpning av förfaranden för arbetarskydd och arbetsmiljö || Förordning från ministern för arbetskraft och folkomflyttning 01/1978 Skogsministerns förordning P12/2009 Utrustning för arbetarskydd och arbetsmiljö Register över tillbud med arbetstagare Nr || Principer || Kriterier || Indikatorer || Verifikatorer || Relaterade föreskrifter || || K.3.2 Respekt för arbetstagares rättigheter || 3.2.1 Arbetstagarna har föreningsfrihet || Arbetstagarna tillhör fackförbund eller företagets policy ger arbetstagarna möjlighet att etablera eller delta i fackförbund || Lag 21/2000 Förordning från ministern för arbetskraft och folkomflyttning 16/2001 3.2.2 Det finns kollektivavtal || Det finns kollektivavtal eller företaget har policy rörande arbetstagarnas rättigheter || Lag 13/2003 Förordning från ministern för arbetskraft och folkomflyttning 16/2011 3.2.3 Företaget anställer inte minderåriga || Det finns inga minderåriga anställda || Lag 13/2003 Lag 23/2003 Lag 20/2009 LAGLIGHETSNORM 4: NORM
FÖR AVVERKNINGSRÄTTIGHETER INOM OMRÅDEN SOM INTE ÄR SKOGSBRUKSOMRÅDEN Nr || Principer || Kriterier || Indikatorer || Verifikatorer || Relaterade föreskrifter 1. || P1. Områdets rättsliga status och nyttjanderätt || K.1.1. Timmeravverkningstillstånd inom ett område som inte är skogsbruksområde utan ändring av skogens rättsliga status. || 1.1.1 Avverkningen är godkänd inom ramen för övriga lagliga tillstånd (ILS) eller omvandlingstillstånd (IPK) för ett arrenderat område. || ILS/IPK-tillstånd för avverkning inom det arrenderade området || Skogsministerns förordning P18/2011 Kartor bifogade till ILS/IPK-tillstånden för det arrenderade området och bevis för efterlevnad på fältet. K1.2 Timmeravverkningstillstånd inom områden som inte är skogsbruksområden i fall där detta leder till ändring av skogsområdets rättsliga status || 1.2.1 Timmeravverkningstillstånd som godkänts inom ramen för tillstånd för markomvandling (IPK). || Näringstillstånd och kartor bifogas tillståndet (detta krav gäller både IPK-innehavare och innehavare av näringstillstånd) || Skogsministerns förordning P14/2011 Skogsministerns förordning P33/2010 IPK för omvandlingsområden Kartor som bifogas IPK Dokument om godkänd ändring av skogens rättsliga status (detta krav gäller både innehavare av IPK-tillstånd och innehavare av näringstillstånd) Nr || Principer || Kriterier || Indikatorer || Verifikatorer || Relaterade föreskrifter || || K1.3 Tillstånd att utvinna skogsprodukter från ett statsägt skogsområde avsett för återbeskogningsbaserade skogsplanteringar (HTHR) || 1.3.1. Timmeravverkningen är godkänd enligt ett tillstånd för att utvinna timmer från återbeskogningsbaserade skogsplanteringar i områden avsedda för detta (HTHR) || HTHR-tillstånd || Skogsministerns förordning P59/2011 Kartor bifogade till HTHR-tillståndet och bevis för efterlevnad på fältet 2. || P2. Överensstämmelse med rättsliga system och förfaranden för trädavverkning och transport av stockar || K2.1 IPK/ILS planen och genomförandet överensstämmer med markanvändningsplanen. || 2.1.1 Den arbetsplan som har godkänts för området omfattas av IPK/ILS || Dokument om IPK/ILS-arbetsplanen || Skogsministerns förordning P62/2008 Skogsministerns förordning P53/2009 Giltigt tillstånd för utrustning 2.1.2 Tillståndsinnehavaren kan bevisa att de stockar som transporteras härrör från områden om omfattas av giltigt tillstånd för markomvandling eller andra nyttjandetillstånd (IPK/ILS) || Dokument om skogsinventering || Skogsministerns förordning P62/2008 Skogsministerns förordning P55/2006 Produktionsrapport (LHP) Nr || Principer || Kriterier || Indikatorer || Verifikatorer || Relaterade föreskrifter || || K2.2 Betalning av statliga avgifter och pålagor och uppfyllande av kraven på stocktransport || 2.2.1 Betalningsbevis för avgifter. || Betalningsbevis för avgifter för återbeskogningsfonden, skogsresursavgifter och ersättning till staten för värdet på avverkningen. || Skogsministerns förordning P18/2007 2.2.2 Tillståndsinnehavaren har giltiga stocktransport-handlingar || Faktura för stocktransport (FAKB) och stockförteckning för små stockar || Skogsministerns förordning P55/2006 Dokument om stockarnas laglighet (SKSKB) och stockförteckning för stora stockar 3. || P3. Efterlevnad av arbetslagstiftning och arbetsföreskrifter || K.3.1 Efterlevnad av kraven på arbetarskydd och arbetsmiljö || 3.1.1 Tillgång till förfaranden rörande arbetarskydd och arbetsmiljö, och tillämpning av dem || Tillämpning av förfaranden rörande arbetarskydd och arbetsmiljö || Förordning från ministern för arbetskraft och folkomflyttning 01/1978 Skogsministerns förordning P12/2009 Utrustning för arbetarskydd och arbetsmiljö Register över tillbud med arbetstagare K.3.2 Respekt för arbetstagares rättigheter || 3.2.1 Arbetstagarna har föreningsfrihet || Arbetstagarna tillhör fackförbund eller företagets policy ger arbetstagarna möjlighet att etablera eller delta i fackförbund || Lag 21/2000 Förordning från ministern för arbetskraft och folkomflyttning 16/2001 Nr || Principer || Kriterier || Indikatorer || Verifikatorer || Relaterade föreskrifter || || || 3.2.2 Det finns kollektivavtal || Det finns kollektivavtal eller företaget har policy rörande arbetstagarnas rättigheter || Lag 13/2003 Förordning från ministern för arbetskraft och folkomflyttning 16/2011 3.2.3 Företaget anställer inte minderåriga || Det finns inga minderåriga anställda || Lag 13/2003 Lag 23/2003 Lag 20/2009 LAGLIGHETSNORM 5: NORM
FÖR PRIMÄR SKOGSINDUSTRI OCH NEDSTRÖMSINDUSTRI Principer || Kriterier || Indikatorer || Verifikatorer || Relaterade föreskrifter P1. Industrin för bearbetning av skogsprodukter ger sitt stöd för att trävaruhandeln genomförs lagligt. || K1.1. Det finns giltiga tillstånd hos affärsenheter såsom (a) bearbetningsindustri och (b) exportörer av bearbetade produkter . || 1.1.1 Affärsenheter inom bearbetningsindustrin innehar giltiga tillstånd || Företagets stiftelseurkund och senaste ändringarna av den || Förordning från ministern för lagstiftning och mänskliga rättigheter M.01-HT.10/2006 Handelsministerns förordning 36/2007 Handelsministerns förordning 37/2007 Lag 6/1983 Regeringens förordning PP80/2007 Skogsministerns förordning P35/2008 Skogsministerns förordning P16/2007 Handelsministerns förordning 39/2011 Industriministerns förordning 41/2008 Miljöministerns förordning 13/2010 Verksamhetstillstånd (näringslicens/SIUP) eller handelstillstånd, som kan vara tillstånd för industrinäring (IUI) eller permanent näringstillstånd (IUT) eller certifikat om industriregistrering (TDI) Tillstånd för påverkan (utfärdas till företaget för påverkan på miljön kring verksamheten) Certifikat om företagsregistrering (TDP) Skattenummer (NPWP) Principer || Kriterier || Indikatorer || Verifikatorer || Relaterade föreskrifter || || || Tillgång till dokument om miljöpåverkan || Tillgång till tillstånd för industrinäring (IUI) eller permanent näringstillstånd (IUT) eller certifikat om industriregistrering (TDI) Tillgång till planen för lagring av råmaterial (RPBBI) för primär skogsindustri (IPHH). 1.1.2 Exportörer av bearbetade trävaruprodukter har giltiga tillstånd både som tillverkare och som exportörer av trävaruprodukter. || Exportörerna har status som registrerade exportörer av skogsindustriprodukter (ETPIK). || Handelsministerns förordning P64/2012 Principer || Kriterier || Indikatorer || Verifikatorer || Relaterade föreskrifter || K1.2 Affärsenheter i form av hantverkargrupper/hemmaindustrier är lagligen registrerade || 1.2.1 Affärsgrupperna (kooperativ/kommanditbolag (CV) och andra affärsgrupper är lagligen etablerade. || Stiftelseurkund || Lag 6/1983 Skatteregistrering (NPWP) 1.2.2 Näringsidkare som bedriver handel med bearbetade trävaruprodukter har giltiga registreringar som exportörer och tar in leveranser från liten och medelstor bearbetningsindustri som inte har registrerats som exportörer. || Registrering av handelsidkarna som icke-producerande exportörer av skogsindustriprodukter (ETPIK Non Produsen). || Handelsministerns förordning P64/2012 || || || Samarbetsavtal eller -kontrakt med en bearbetningsindustrienhet som har timmerlaglighetscertifikat (S-LK) || Principer || Kriterier || Indikatorer || Verifikatorer || Relaterade föreskrifter P2. Affärsenheterna tillämpar timmerspårningssystem som säkerställer att timrets ursprung kan spåras || K2.1 Det finns ett system som används för att spåra timmer i skogsprodukter || 2.1.1 Affärsenheterna kan demonstrera att mottaget timmer kommer från lagliga källor. || Dokument om försäljning och inköp och/eller leveranskontrakt för material och/eller inköpsverifikat plus laglighetsdokument för skogsprodukter eller intyg om skogsprodukternas laglighet || Skogsministerns förordning P55/2006 Skogsministerns förordning P30/2012 Skogsministerns förordning P62/2008 Skogsministerns förordning P56/2009 Godkänd rapport om timmertransport och/eller överföringsbevis eller officiell rapport om kontroll av timmer, intyg om skogsprodukternas laglighet Importerat timmer åtföljs av importanmälan och information om timrets ursprung såväl som handlingar som certifierar timrets laglighet och avverkningsland Principer || Kriterier || Indikatorer || Verifikatorer || Relaterade föreskrifter || || || Stocktransporthandlingar || Transporthandlingar (SKAU/ Nota) med motsvarande officiella rapporter från tjänsteman vid lokal myndighet när det gäller använt timmer från rivningsobjekt eller timmer som varit i marken. || || || Transporthandlingar i form av FAKO/ Nota för avfallsträ från industrin || Dokument/rapporter om ändringar i lager av rundstockar (LMKB) eller rapporter om ändringar i lager av små rundstockar (LMKBK) eller rapporter om ändringar i lager av bearbetade skogsprodukter av timmer (LMHHOK) || || || Styrkande handlingar, dvs. lagerplaner för råmaterial (RPBBI), beslut om officiell certifiering av den årliga arbetsplanen (SK RKT) || Principer || Kriterier || Indikatorer || Verifikatorer || Relaterade föreskrifter || || 2.1.2 Affärsenheterna tillämpar ett timmerspårningssystem och verksamheten hålls inom de tillåtna produktionsbegränsningarna || Registrering (Tally Sheet) om användningen av råmaterial och produktionsutflöde. || Skogsministerns förordning P55/2006 Industriministerns förordning 41/2008 Skogsministerns förordning P35/2008 Utflödesrapporter om produktionen av bearbetade produkter. Enhetens produktion överskrider inte den tillåtna produktionskapaciteten. Principer || Kriterier || Indikatorer || Verifikatorer || Relaterade föreskrifter || || 2.1.3 Produktionsprocesser som utförs i samarbete med en annan part (annan industri eller hantverkare/hemindustrier) ger möjlighet till spårning av timmer || Avtal om samarbete eller tjänster för produktbearbetning tillsammans med en annan part || Handelsministerns förordning 37/M-DAG/PER/9/2007 Lag 6/1983 Skogsministerns förordning P35/2008 Skogsministerns förordning P16/2007 Handelsministerns förordning 39/M-DAG/PER/12/2011 Industriministerns förordning 41/M- IND/PER/6/2008 Skogsministerns förordning P55/2006 Samarbetspartnern har giltiga tillstånd enligt det som anges under princip 1 Tillverkade produkter hålls åtskiljda/separeras. || || || Dokumentation av råmaterial, processer, produktion och, i förekommande fall, export om denna görs genom affärsenheten eller ett annat företag som affärsenheten har tecknat samarbetsavtal med. Principer || Kriterier || Indikatorer || Verifikatorer || Relaterade föreskrifter P3. Handeln med bearbetat timmer eller ändring av ägarskap är laglig. || K3.1 Transport och handel mellan öarna uppfyller gällande lagstiftning. || 3.1.1 Affärsenheten som transporterar bearbetade timmerprodukter mellan öarna är registrerad för timmerhandel mellan öarna (PKAPT). || PKAPT-dokument || Industri- och handelsministerns förordning 68/MPP/Kep/2/2003 Skogsministerns, transportministerns och industri- och handelsministerns gemensamma förordning 22/2003 PKAPT-rapporter || || 3.1.2 Fartyget som används för transport av bearbetat timmer för indonesisk flagg och har giltiga tillstånd. || Dokument som visar fartygets ID. Registreringsdokument som visar fartygets ID och giltigt tillstånd. || Skogsministerns förordning P55/2006 Skogsministerns förordning P30/2012 Transportministerns förordning KM71/2005 || || || Fartygets ID överensstämmer med uppgifterna i transporthandlingarna för stockar eller timmer Principer || Kriterier || Indikatorer || Verifikatorer || Relaterade föreskrifter || || || || Skogsministerns, transportministerns och industri- och handelsministerns gemensamma förordning 22/2003 || || 3.1.3 De registrerade enheterna för timmerhandel mellan öarna (PKAPT) kan intyga att det timmer som transporteras härrör från lagliga källor || Transporthandlingar för stockar eller timmer || Skogsministerns förordning P55/2006 Skogsministerns förordning P30/2012 Skogsministerns, transportministerns och industri- och handelsministerns gemensamma förordning 22/2003 Timmerförvaltningens märkning/streckkod (PUHH) på stockarna. Principer || Kriterier || Indikatorer || Verifikatorer || Relaterade föreskrifter || K3.2 Transporten av bearbetat timmer för export uppfyller gällande lagstiftning. || 3.2.1 Transporten av bearbetat timmer åtföljs av exportanmälan (PEB) || PEB || Lag 17/2006 (tull) Finansministerns förordning 223/PMK.011/2008 Förordning från tullens generaldirektör P-40/BC/2008 Förordning från tullens generaldirektör P-06/BC/2009 Handelsministerns förordning P64/2012 Presidentdekret 43/1978 Skogsministerns förordning 447/2003 Packsedel Faktura Konossement (B/L) Exportlicens (V-Legal) Resultat från teknisk kontroll (inspektörsrapport) för produkter för vilka teknisk kontroll är obligatorisk || || || Betalningsbevis för exporttull, i förekommande fall. Andra relevanta dokument (inklusive Cites-tillstånd) för träslag som berörs av begränsad handel Principer || Kriterier || Indikatorer || Verifikatorer || Relaterade föreskrifter P4. Efterlevnad av arbetslagstiftningen inom bearbetningsindustrin || K.4.1 Efterlevnad av kraven på arbetarskydd och arbetsmiljö || 4.1.1 Tillgång till förfaranden rörande arbetarskydd och arbetsmiljö, och tillämpning av dem || Tillämpning av förfaranden rörande arbetarskydd och arbetsmiljö || Förordning från ministern för arbetskraft och folkomflyttning 01/1978 Skogsministerns förordning P12/2009 Utrustning för arbetarskydd och arbetsmiljö såsom lätta brandsläckare, personlig skyddsutrustning och nödutgångar Register över tillbud med arbetstagare K.4.2 Respekt för arbetstagarnas rättigheter || 4.2.1 Arbetstagarna har föreningsfrihet || Fackförening eller företagspolicy som tillåter att anställda och arbetstagare bildar en fackförening eller deltar i fackföreningsverksamhet || Förordning från ministern för arbetskraft och folkomflyttning 16/2001 4.2.2 Det finns kollektivavtal eller företagspolicy om arbetstagarnas rättigheter || Det finns tillgång till kollektivavtal eller företagspolicy om arbetstagarnas rättigheter || Lag 13/2013 Förordning från ministern för arbetskraft och folkomflyttning 16/2011 || || 4.2.3 Företaget anställer inte minderåriga || Det finns inga minderåriga anställda || Lag 13/2003 Lag 23/2003 Lag 20/2009 BILAGA III VILLKOR
FÖR ÖVERGÅNG TILL FRI OMSÄTTNING I UNIONEN FÖR INDONDESISKA TRÄVARUPRODUKTER
SOM OMFATTAS AV FLEGTLICENS 1. Inlämnande av licensen 1.1. Licensen ska inges till den
behöriga myndigheten i den unionsmedlemsstat där den sändning som licensen
gäller deklareras för övergång till fri omsättning. Detta kan göras
elektroniskt eller på något annat snabbt sätt. 1.2. En licens ska godtas om den
uppfyller alla krav enligt bilaga IV och det inte anses vara nödvändigt med
ytterligare kontroll enligt avsnitten 3, 4 och 5 i denna bilaga. 1.3. En licens får lämnas in innan
den berörda sändningen anländer. 2. Godtagande av licensen 2.1. Alla licenser som inte
uppfyller kraven och specifikationerna i bilaga IV är ogiltiga. 2.2. Raderingar eller ändringar i
en licens får godtas endast om de har validerats av licensmyndigheten. 2.3. En licens ska anses vara
ogiltig om den lämnas in till de behöriga myndigheterna efter den sista giltighetsdag
som anges i licensen. En förlängning av giltighetstiden för en licens får
endast godtas om förlängningen har validerats av licensmyndigheten. 2.4. Ett duplikat av licensen eller
en ersättningslicens får endast godtas om duplikatet eller ersättningslicensen
har utfärdats och validerats av licensmyndigheten. 2.5. Om det krävs ytterligare
information om en licens eller sändning, i enlighet med denna bilaga, får
licensen inte godtas förrän den berörda informationen har mottagits. 2.6. Om volymen eller vikten på
trävaruprodukterna i en sändning som presenteras för övergång till fri
omsättning inte avviker med mer än tio procent från den volym eller vikt som
anges i licensen, ska sändningen anses överensstämma med uppgifterna i licensen
vad beträffar volym eller vikt. 2.7. När en licens godtas ska de
behöriga myndigheterna i enlighet med tillämplig lagstiftning och tillämpliga
förfaranden så snart som möjligt underrätta tullmyndigheterna. 3. Kontroll av att en licens är
giltig och äkta 3.1. Om det råder tvivel om
huruvida en licens, ett duplikat eller en ersättningslicens är giltiga och
äkta, får de behöriga myndigheterna begära tilläggsupplysningar från
licensinformationsenheten. 3.2. Licensinformationsenheten får
begära att de behöriga myndigheterna ska skicka en kopia av den berörda
licensen. 3.3. Om licensmyndigheten anser det
nödvändigt ska den dra tillbaka licensen och utfärda ett korrigerat exemplar
som har validerats med uppgiften ”Double” (dubblett) med myndighetens stämpel
och skicka detta exemplar till den behöriga myndigheten. 3.4. Om de behöriga myndigheterna
inte har fått svar inom 21 kalenderdagar från begäran om tilläggsinformation
från licensinformationsenheten, enligt det som anges i avsnitt 3.1 i denna
bilaga, ska de behöriga myndigheterna inte godta licensen och agera enligt
tillämplig lagstiftning och tillämpliga förfaranden. 3.5. Om licensens giltighet
bekräftas, ska licensinformationsenheten utan dröjsmål underrätta den behöriga
myndigheten om detta, helst på elektronisk väg. Kopior som skickas tillbaka ska
valideras med den stämplade uppgiften ”Validated on” (Validerad den …). 3.6. Om den behöriga myndigheten
efter att ha fått tilläggsinformation och gjort ytterligare undersökningar
konstaterar att licensen inte är giltig eller äkta, ska de behöriga
myndigheterna inte godkänna licensen och agera därefter enligt tillämplig
lagstiftning och tillämpliga förfaranden. 4. Kontroll av att licensen
överensstämmer med sändningen 4.1. Om det anses nödvändigt med
ytterligare kontroll av sändningen innan den behöriga myndigheten kan besluta
om huruvida en licens kan godtas, får kontroller genomföras för att fastställa
om den berörda sändningen överensstämmer med de uppgifter som anges i licensen
och/eller licensmyndighetens uppgifter om licensen. 4.2. Om det råder tvivel om
huruvida sändningen överensstämmer med Flegtlicensen får den berörda behöriga
myndigheten begära ytterligare klargöranden från licensinformationsenheten. 4.3. Licensinformationsenheten får
begära att de behöriga myndigheterna ska skicka en kopia av den berörda
licensen eller en ersättningslicens. 4.4. Om licensmyndigheten anser det
nödvändigt, ska den dra tillbaka licensen, utfärda ett korrigerat exemplar som
har validerats med uppgiften ”Double” (dubblett) med myndighetens stämpel och
skicka detta exemplar till den behöriga myndigheten. 4.5. Om den behöriga myndigheten
inte har fått svar inom 21 kalenderdagar från begäran om ytterligare
klargöranden enligt det som anges i avsnitt 4.2 ovan, ska den behöriga
myndigheten inte godta licensen och ska agera enligt tillämplig lagstiftning
och tillämpliga förfaranden. 4.6. Om den behöriga myndigheten
efter att ha fått tilläggsinformation och gjort ytterligare undersökningar
konstaterar att sändningen inte överensstämmer med licensen och/eller de
uppgifter som licensmyndigheten har om licensen i fråga, ska den behöriga
myndigheten inte godkänna licensen och ska agera enligt tillämplig lagstiftning
och tillämpliga förfaranden. 5. Övrigt 5.1. De kostnader som uppstår för
kontrollen ska åläggas importören, utom när annat fastställs enligt den berörda
unionsmedlemsstatens tillämpliga lagstiftning och förfaranden. 5.2. Om det uppstår ihållande
meningsskiljaktigheter eller problem rörande kontroll av Flegtlicenser får
saken hänskjutas till den gemensamma kommittén för genomförande av avtalet. 6. EU-tulldeklaration 6.1. Numret på den licens som
täcker trävaruprodukterna som omfattas av tulldeklarationen för övergång till
fri omsättning ska anges i ruta 44 i det administrativa enhetsdokument i vilket
tulldeklarationen görs. 6.2. Om tulldeklarationen görs i
elektronisk form ska numret anges i avsett fält. 7. Övergång till fri omsättning 7.1. En sändning av
trävaruprodukter får inte friges för övergång till fri omsättning förrän
förfarandet enligt avsnitt 2.7 ovan har genomförts på tillbörligt sätt. BILAGA IV KRAV OCH TEKNISKA SPECIFIKATIONER FÖR
FLEGTLICENSER 1. Allmänna krav för Flegtlicenser 1.1. En Flegtlicens kan vara i
pappersform eller elektronisk form. 1.2. Oavsett form ska en
Flegtlicens innehålla de uppgifter som anges i tillägg 1, och vara upprättad
enligt anvisningarna i tillägg 2. 1.3. Flegtlicenserna
ska numreras enligt ett system som ger parterna möjlighet att skilja mellan Flegtlicenser som omfattar sändningar till marknader i
unionen och V-Legal Document som avser sändningar till marknader utanför
unionen. 1.4. En Flegtlicens ska vara giltig
från och med dagen när licensen utfärdas. 1.5. Giltighetstiden för en Flegtlicens får inte överstiga fyra månader. Den
sista giltighetsdagen ska anges i licensen. 1.6. En Flegtlicens
som har löpt ut ska anses vara ogiltig. Om det uppstår force majeure
eller någon annan giltig orsak utom licensinnehavarens kontroll, får
licensmyndigheten förlänga giltighetsperioden med ytterligare två månader. Vid
beviljandet av en sådan förlängning ska licensmyndigheten införa en ny sista
giltighetsdag och validera den nya uppgiften. 1.7. En Flegtlicens ska anses vara
ogiltig och återsändas till licensmyndigheten om de trävaruprodukter som
omfattas av licensen har förlorats eller förstörts innan de anländer till
unionen. 2. Tekniska specifikationer för
Flegtlicenser i pappersform 2.1. Flegtlicenserna ska
överensstämma med mallen i tillägg 1. 2.2. Pappersformatet ska vara
standard-A4. Papperet ska ha vattenstämpel som visar en logotyp som präglas på
papperet i tillägg till stämpeln. 2.3. Licenserna ska fyllas i med
användning av skrivmaskin eller dator. Vid behov får de dock även fyllas i för
hand. 2.4. Licensmyndighetens
stämpelavtryck ska anbringas med en stämpel. Licensmyndighetens stämpel får
dock även ersättas med prägling eller perforering. 2.5. Licensmyndighetens angivelse
av kvantiteten ska göras med en metod som omöjliggör förfalskning, dvs. det ska
inte gå att lägga till siffror eller andra uppgifter. 2.6. Formuläret får inte innehålla
raderingar eller ändringar, utom om dessa har validerats av licensmyndigheten
genom stämpel och underskrift. 2.7. Flegtlicenserna ska tryckas
och fyllas i på engelska. 3. Flegtlicensernas olika
exemplar 3.1. En Flegtlicens
ska upprättas i sju exemplar, enligt följande: i. Ett originalexemplar (”Original”) för den
behöriga myndigheten, på vitt papper. ii. Ett exemplar för tullen vid destinationen
(”Copy for Customs at destination”), på gult papper. iii. Ett exemplar för importören (”Copy for the
Importer”), på vitt papper. iii. Ett exemplar för licensmyndigheten (”Copy
for the Licensing Authority”), på vitt papper. iii. Ett exemplar för licensinnehavaren (”Copy
for the Licensee”), på vitt papper. vi. Ett exemplar för licensinformationsenheten
(”Copy for the Licence Information Unit”), på vitt papper. iii. Ett exemplar för indonesiska tullen (”Copy
for the Indonesian Customs”), på vitt papper. 3.2. Exemplaren märkta med
”Original”, ”Copy for Customs at destination” och ”Copy for the Importer” ska
ges till licensinnehavaren, som ska skicka dem till importören. Importören ska
lämna in originalet hos den behöriga myndigheten och relevant exemplar hos
tullmyndigheten i den unionsmedlemsstat där den berörda sändningen deklareras
för övergång till fri omsättning. Det tredje exemplaret märkt med ”Copy for the
Importer” ska importören behålla och arkivera. 3.3. Det fjärde exemplaret märkt
med ”Copy for the Licensing Authority” ska licensmyndigheten behålla och
arkivera med tanke på eventuella framtida kontroller av utfärdade licenser. 3.4. Det femte exemplaret märkt med
”Copy for the Licensee” ska ges till licensinnehavaren för arkivering. 3.5. Det sjätte exemplaret,
markerat ”Licence Information Unit”, ska ges till licensinformationsenheten för
arkivering. 3.6. Det sjunde exemplaret märkt
med ”Copy for Indonesian Customs” ska ges till Indonesiens tullmyndighet, för
exportändamål. 4. Borttappad, stulen eller
förstörd Flegtlicens 4.1. Om exemplaret märkt med
”Original” eller exemplaret märkt med ”Copy for Customs at destination” eller
båda dessa exemplar tappas bort, stjäls eller förstörs får licensinnehavaren
eller dennes befullmäktigade ombud ansöka om ett ersättande exemplar hos
licensmyndigheten. Ansökan ska åtföljas av licensinnehavarens eller ombudets
förklaring av förlusten av originalet och/eller exemplaret till
destinationslandets tull. 4.2. Om licensmyndigheten godtar
förklaringen ska den utfärda en ersättningslicens inom fem arbetsdagar från
mottagen ansökan från licensinnehavaren. 4.3. Ersättningslicensen ska
innehålla den information och de uppgifter som införts i den licens som den
ersätter, inklusive licensnummer, och innehålla uppgiften ”Replacement Licence”
(ersättningslicens). 4.4. Om en borttappad eller stulen
licens fås tillbaka efter det att en ersättningslicens har utfärdats, får den
inte användas utan måste återsändas till licensmyndigheten. 5. Tekniska specifikationer för
Flegtlicenser i elektronisk form 5.1. Flegtlicenser får utfärdas och
behandlas i elektronisk form. 5.2. I unionsmedlemsstater som inte
är uppkopplade till elektroniska system måste licenser i pappersform
tillhandahållas. TILLÄGG 1. Licensformat 2. Anvisningar Tillägg 1: Licensformat Tillägg 2: Anvisningar Allmänt –
Ifylls med versaler. –
ISO-koderna ska i tillämpliga fall anges med den
internationella landskoden på två bokstäver. –
Ruta 2 används endast av de indonesiska
myndigheterna –
Rubrikerna A och B används endast för Flegtlicenser till EU. Rubrik A || Destination || Fylls i med ”European Union” om licensen gäller en sändning med destination i Europeiska unionen. Rubrik B || Flegtlicens || Fylls i med ”FLEGT” om licensen gäller en sändning med destination i Europeiska unionen. || || Ruta 1 || Utfärdande myndighet || Ange den utfärdande myndighetens namn, adress och registreringsnummer. Ruta 2 || Information som används i Indonesien || Ange importörens namn och adress, sändningens totala värde (i USD), destinationslandets namn och den tvåställiga ISO-koden och, där det är tillämpligt, transiteringsland. Ruta 3 || V-Legal/licensnummer || Ange utfärdandenumret. Ruta 4 || Sista giltighetsdag || Licensens giltighetstid. Ruta 5 || Exportland || Det partnerland från vilket trävaruprodukterna exporteras till EU. Ruta 6 || ISO-kod || Ange ISO-landskoden på två bokstäver för det partnerland som anges i ruta 5. Ruta 7 || Transportmedel || Ange transportmedlet vid exportpunkten. Ruta 8 || Licensinnehavare || Ange exportörens namn och adress, inklusive ETPIK för registrerad exportör och de skattenummer som gäller. Ruta 9 || Handelsbeteckning || Ange trävaruprodukternas handelsbeteckning. Beskrivningen bör vara tillräckligt detaljerad för att möjliggöra en HS-klassificering. Ruta 10 || HS-nummer || För ”originalet”, ”exemplaret till tullen vid destinationen” och ”exemplaret till importören” ska anges ett fyr- eller sexställigt kodnummer enligt systemet för harmoniserade varubeskrivning och kodifiering. För exemplar som används inom Indonesien (iv till vii enligt det som anges i artikel 3.1 i bilaga IV) ska den tioställiga koden i Indonesiens tulltaxa anges. Ruta 11 || Vedertaget och vetenskapligt namn || Ange de vedertagna och vetenskapliga namnen på de träslag som används i produkten. Om fler än ett träslag ingår i en sammansatt produkt ska varje träslag anges på en separat rad. Denna uppgift krävs inte för en sammansatt produkt eller komponent som innehåller flera träslag som inte längre kan identifieras (t.ex. när det gäller spånskivor). Ruta 12 || Avverkningsland || Ange avverkningsländerna för de träslag som anges i ruta 10. Om det gäller en sammansatt produkt ska avverkningslandet anges för varje träslag. Denna uppgift krävs inte för en sammansatt produkt eller komponent som innehåller flera träslag som inte längre kan identifieras (t.ex. när det gäller spånskivor). Ruta 13 || ISO-koder || Ange ISO-koden för de länder som anges i ruta 12. Denna uppgift krävs inte för en sammansatt produkt eller komponent som innehåller flera träslag som inte längre kan identifieras (t.ex. när det gäller spånskivor). Ruta 14 || Volym (m3) || Ange den sammanlagda volymen i kubikmeter. Denna uppgift är inte obligatorisk om ruta 15 är ifylld. Ruta 15 || Nettovikt (kg) || Ange sändningens totalvikt i kg vid mätningstidpunkten. Denna definieras som timmerprodukternas nettovikt utan container eller emballage, bortsett från bärare, avståndsklossar, etiketter osv. Ruta 16 || Antal enheter || Ange antalet enheter om det är det bästa sättet att ange mängden av en tillverkad produkt. Denna uppgift är inte obligatorisk. Ruta 17 || Särskilda kännetecken || Ange streckkod och eventuella särskilda kännetecken, t.ex. partinummer, konossementnummer. Denna uppgift är inte obligatorisk. Ruta 18 || Den utfärdande myndighetens underskrift och stämpel || Detta fält ska undertecknas av den behöriga tjänstemannen och stämplas med licensmyndighetens officiella stämpel. Likaså ska undertecknarnas namn samt plats och datum anges. BILAGA V INDONESISKA
LAGLIGHETSFÖRSÄKRINGSSYSTEMET FÖR TIMMER 1. Inledning Syfte: Säkerställa att avverkning, transport,
bearbetning och försäljning av rundstockar och bearbetade trävaruprodukter
uppfyller alla relevanta indonesiska lagar och förordningar. Indonesien, som är känt för sin pionjärroll inom
kampen mot olaglig avverkning och handel med olagligt avverkat timmer och
olagliga trävaruprodukter, stod som värd för ostasiatiska ministerkonferensen
om skogslagstiftningens efterlevnad och skogsförvaltning (Fleg) i Bali i
september 2001, som resulterade i förklaringen om skogslagstiftningens
efterlevnad och skogsförvaltning (Baliförklaringen). Efter det har Indonesien
fortsatt att gå i spetsen för internationellt samarbete för att bekämpa olaglig
avverkning och därmed relaterad handel. Som en del av de internationella insatserna för
att lösa dessa problem har allt fler konsumentländer åtagit sig att vidta
åtgärder för att förhindra handel med olagligt timmer på sina marknader, medan producentländerna
har åtagit sig att tillhandahålla en mekanism för att säkerställa att deras
trävaruprodukter är lagliga. Det är viktigt att etablera ett trovärdigt system
för att garantera att avverkning, transport, bearbetning och handel med timmer
och bearbetade trävaruprodukter sker på ett lagligt sätt. Genom det indonesiska
laglighetsförsäkringssystemet för timmer (TLAS) säkerställs att timmer och
trävaruprodukter som producerats och bearbetats i Indonesien kommer från
lagliga källor och till fullo uppfyller relevanta indonesiska lagar och
författningar, på grundval av kontroller som utförs genom oberoende övervakning
och som övervakas av civilsamhället. 1.1. Indonesiska lagar och
författningar som utgör grunden till TLAS I den indonesiska förordningen om normer och
vägledning för bedömning av hållbar skogsförvaltning och verifiering av
lagligheten hos timmer i statligt ägda och privatägda skogar (skogsministerns
förordning P.38/Menhut-II/2009) inrättas TLAS och ett hållbarhetssystem (SFM),
i syfte att förbättra skogsförvaltningen, bekämpa olaglig avverkning och därmed
relaterad timmerhandel samt säkerställa trovärdigheten och förbättra anseendet
för trävaruprodukter från Indonesien. TLAS består av följande element: 1. Laglighetsnormer. 2. Kontroll av försörjningskedjan. 3. Kontrollförfaranden. 4. Licensieringssystem. 5. Övervakning. TLAS är det grundläggande system som används för
att säkerställa att timmer och trävaruprodukter som produceras i Indonesien för
export till unionen och andra marknader är lagliga. 1.2. Utvecklandet av TLAS: ett
flerpartsförfarande Från och med 2003 har en mångfald indonesiska
skogsbruksaktörer deltagit aktivt i att utveckla, genomföra och utvärdera TLAS
och därmed gett processen bättre överblick, insyn och trovärdighet. År 2009
resulterade flerpartsförfarandet i utfärdandet av skogsministerns förordning
P.38/Menhut-II/2009, efterföljd av teknisk vägledning från generaldirektoratet
för skogsanvändning No.6/VI-SET/2009 och No.02/VI-BPPHH/2010. 2. Räckvidden för TLAS Ägarskapet för de indonesiska skogsresurserna kan
grovt sett delas upp i två typer: 1) statsägda skogar och 2) privatägda
skogar/marker. De statsägda skogarna är produktionsskogar för långsiktig
hållbar timmerproduktion som underlyder olika slags tillstånd samt skogsområden
vars ändamål kan omvandlas till annan användning än skog, såsom bosättning
eller planteringar. Tillämpningen av TLAS på statsägda skogar och privatägda
skogar/marker beskrivs i bilaga II. TLAS omfattar timmer och trävaruprodukter inom
ramen för alla typer av tillstånd såväl som den verksamhet som bedrivs av alla
timmerhandlare, bearbetningsenheter nedströms och exportörer. Enligt TLAS måste importerat
timmer och importerade trävaruprodukter tullklareras och uppfylla de
indonesiska importföreskrifterna. Importerat timmer och importerade
trävaruprodukter måste åtföljas av dokument som bevisar varans laglighet i
avverkningslandet. Importerat timmer och importerade trävaruprodukter måste
införas i en kontrollerad försörjningskedja som uppfyller indonesiska regler
och föreskrifter. Indonesien kommer att ge anvisningar om hur det ovan anförda
ska genomföras. Vissa trävaruprodukter kan innehålla återvunna
material. Indonesien ger anvisningar om hur användningen av återvunna material
hanteras enligt TLAS. Beslagtaget timmer omfattas inte av TLAS och kan
därför inte omfattas av en Flegtlicens. TLAS täcker trävaruprodukter avsedda för
inrikesmarknader och internationella marknader. Laglighetskontrollerna gäller
alla indonesiska producenter, bearbetare och handelsidkare
(verksamhetsutövare), även sådana som agerar på inrikesmarknaden. 2.1. Laglighetsnormerna enligt TLAS TLAS omfattar fem laglighetsnormer för timmer.
Dessa normer och anvisningar för hur de kontrolleras anges i bilaga II. TLAS innefattar också normer och vägledning om
bedömning av resultat från hållbar skogsförvaltning (SFM). Genom bedömning av
hållbar skogsförvaltning med användning av SFM-normen kontrolleras också att
relevanta laglighetskriterier uppfylls. SFM-certifierade organisationer som är
verksamma inom skogsproduktionsområden på statsägd mark (permanent skogsområde)
följer både relevanta laglighetsnormer och SFM-normer. 3. Kontroll av
timmerförsörjningskedjan Tillståndsinnehavaren (i fråga om koncessioner),
markägaren (i fråga om privat mark) eller företaget (i fråga om handelsidkare,
bearbetningsenheter och exportörer) måste bevisa att varje nod i deras
försörjningskedja kontrolleras och dokumenteras enligt skogsministerns
förordningar P.55/Menhut-II/2006 och P.30/Menhut-II/2012 (nedan kallade förordningarna).
Enligt förordningarna måste tjänstemän på provins- och distriktsnivå genomföra
fältkontroller och validera dokument som lämnas in av tillståndsinnehavare,
markägare och bearbetningsenheter vid varje nod i försörjningskedjan. Verksamhetskontrollerna vid varje punkt i
försörjningskedjan sammanfattas i figur 1, och anvisningarna för import håller
på att utarbetas. Alla sändningar inom försörjningskedjan måste
åtföljas av relevanta transporthandlingar. Företagen måste använda lämpliga
system för att skilja mellan timmer och trävaruprodukter från verifierade
källor och timmer och trävaruprodukter från andra källor, och föra bok så att
dessa två källor kan åtskiljas. Företagen måste på varje punkt i
försörjningskedjan registrera huruvida stockarna, produkterna eller
timmersändningarna är kontrollerade enligt TLAS. Verksamhetsutövarna i försörjningskedjan måste
föra bok över mottagna, lagrade, bearbetade och levererade timmersatser och
trävaruprodukter så att det senare går att avstämma kvantitativa uppgifter
mellan och inom försörjningskedjans noder. Dessa uppgifter ska göras
tillgängliga för skogstjänstemän på provins- och distriktsnivå med tanke på
samstämmighetskontroller. De huvudsakliga aktiviteterna och förfarandena,
inklusive avstämning, för varje steg i försörjningskedjan förklaras närmare i
tillägget till denna bilaga. Figur 1: Kontroll av försörjningskedjan och
de centrala dokument som krävs på varje punkt i denna. 4. Institutionellt upplägg för
laglighetskontroll och licensiering för export 4.1. Inledning Det indonesiska TLAS-systemet grundar sig på en
princip som kallas ”verksamhetsutövarbaserad licensiering”, som har mycket
gemensamt med systemen för certifiering av produkter eller skogsförvaltning.
Det indonesiska skogsministeriet utser ett antal organ för bedömning av
överensstämmelse (LP- och LV-organ) som ministeriet befullmäktigar att granska
att timmerproducenter, handelsidkare, bearbetningsenheter och exportörer
(verksamhetsutövare) fungerar på ett lagligt sätt. Organen för bedömning av överensstämmelse (CAB)
har ackrediterats av det indonesiska nationella ackrediteringsorganet (KAN).
CAB anlitas av verksamhetsutövare som vill få laglighetscertifikat för sin
verksamhet och måste agera enligt relevanta ISO-normer. CAB rapporterar
bedömningsresultatet till verksamhetsutövaren och till skogsministeriet. CAB säkerställer att verksamhetsutövaren i sin
verksamhet följer den indonesiska laglighetsdefinitionen enligt bilaga II, i
vilket ingår kontroller av att material från okända källor inte kommer in i
försörjningskedjorna. Om verksamhetsutövaren bedöms efterleva normerna,
utfärdas ett laglighetscertifikat som är giltigt i tre år. LV-organen agerar också som
exportlicensieringsmyndighet och kontrollerar exportörernas kontrollsystem för
försörjningskedjan. Om kontrollsystemen överensstämmer med kraven, utfärdas
exportlicenser i form av V-Legal Document. Det är förbjudet att exportera utan
exporttillstånd. Indonesien har antagit en förordning enligt vilken
civilsamhällets grupper får protestera mot en laglighetskontroll som CAB har
gjort rörande en verksamhetsutövare eller om det uppdagas olagligheter under
kontrollerna. När det gäller funktionen hos ett organ för bedömning av
överensstämmelse kan civilsamhällets grupper lämna klagomål till KAN. Förhållandet mellan de olika enheter som deltar i
genomförandet av TLAS visas i figur 2: 4.2. Organ för bedömning av
överensstämmelse Organen för bedömning av överensstämmelse spelar
en central roll i det indonesiska systemet. De anlitas för att kontrollera att
produktion, bearbetning och handel sker lagligt i de enskilda företagen i
försörjningskedjan och att försörjningskedjan bibehåller sin integritet.
LV-organen utfärdar också V-Legal Document för enskilda exportsändningar av
timmer. Det finns två typer av organ för bedömning av
överensstämmelse (CAB): i) bedömningsorgan (Lembaga Penilai/LP) som
kontrollerar att skogsförvaltningsenheterna (Forest Management Units, FMU)
följer hållbarhetsnormerna och ii) kontrollorgan (Lembaga Verifikasi/LV) som
kontrollerar att skogsförvaltningsenheter och skogsbaserade industrier
uppfyller laglighetsnormerna. För att dessa kontroller av laglighetsstandarder
enligt bilaga II ska vara av högsta kvalitet måste LP- och LV-organen ta fram
nödvändiga förvaltningssystem inriktade på kompetens, enhetlighet, opartiskhet,
öppenhet och krav på bedömningsförfarandet enligt det som anges i ISO/IEC 17021
(SFM-norm för LP-organ) och/eller ISO/IEC Guide 65 (laglighetsnormer för
LV-organ). Dessa krav specificeras i TLAS-vägledningen. LV-organen kan också agera som licensmyndighet. Då
kan LV-organen utfärda exportlicenser för trävaruprodukter avsedda för
internationella marknader. För marknader utanför unionen utfärdar
licensmyndigheterna V-Legal Document och för unionsmarknaderna utfärdas Flegtlicenser enligt kraven i bilaga IV. Indonesien
håller på att ta fram detaljerade förfaranden för V-Legal Document och Flegtlicenser för exportsändningar. LV-organen anlitas av inspektionsobjekten för att
utföra laglighetskontroller, och utfärdar TLAS-laglighetscertifikat och V-Legal
Document eller Flegtlicenser för export till
internationella marknader. LP-organen kontrollerar
timmerproduktionskoncessionerna för att se till att de uppfyller SFM-normen.
LP-organen utfärdar inte exportlicenser. 4.3. Ackrediteringsorgan Det indonesiska nationella ackrediteringsorganet
(Komite Akreditasi Nasional – KAN) har ansvaret för ackreditering av organen
för bedömning av överensstämmelse (CAB). Om det förekommer problem med ett LP-
eller LV-organ kan klagomål lämnas till KAN. Den 14 juli 2009 tecknade KAN ett
samförståndsavtal med skogsministeriet om ackrediteringstjänster för TLAS. KAN
är ett oberoende ackrediteringsorgan som inrättats genom regeringens förordning
(Peraturan Pemerintah/PP) 102/2000 om nationell standardisering och
presidentdekret (Keputusan Presiden/Keppres) 78/2001 om den nationella
ackrediteringskommittén. KAN följer i sin verksamhet ISO/IEC 17011
(Allmänna krav på ackrediteringsorgan som ackrediterar organ för bedömning av
överensstämmelse). KAN har tagit fram interna TLAS-specifika vägledningar för
ackreditering av LP-organ (DPLS 13) och LV-organ (DPLS 14). Dessutom kommer KAN
att ta fram krav och vägledning för ackreditering av LV-organ för
exportlicensiering. KAN erkänns internationellt av PAC (Pacific
Accreditation Cooperation) och IAF (International Accreditation Forum IAF) och
har befogenhet att ackreditera certifieringsorgan för kvalitetssäkringssystem,
miljöstyrningssystem och produktcertifiering. KAN erkänns också av APLAC (Asia
Pacific Laboratory Accreditation Cooperation APLAC) och ILAC (International
Laboratory Accreditation Cooperation ILAC). 4.4. Inspektionsobjekt Inspektionsobjekten är de verksamhetsutövare som
är föremål för laglighetskontroll. Till dem hör skogsförvaltningsenheter
(koncessionärer eller innehavare av tillstånd för att utnyttja timmer,
samhällsbaserade skogstillståndsinnehavare, privata ägare till skog/mark) och
skogsbaserade industrier. Skogsförvaltningsenheterna och de skogsbaserade industrierna
måste följa tillämpliga TLAS-normer. När det gäller export måste de
skogsbaserade industrierna uppfylla kraven för exportlicensiering. Enligt
systemet får inspektionsobjekten lämna överklagande till LP- eller LV-organ om
kontrollernas genomförande eller resultat. 4.5. Oberoende övervakare Det civila samhället spelar en central roll när
det gäller oberoende övervakning av TLAS. Iakttagelser från den oberoende
övervakaren kan också användas som del av den periodiska utvärderingen (PE) som
krävs enligt detta avtal. Om det förekommer oegentligheter rörande
bedömning, ska klagomål från det civila samhället lämnas direkt till berört LP-
eller LV-organ. Om klagomålen inte besvaras på tillbörligt sätt, får det civila
samhällets enheter lämna in en rapport till KAN. För oegentligheter rörande
ackreditering ska klagomålen lämnas direkt till KAN. Om någon enhet i det
civila samhället upptäcker att en verksamhetsutövare har agerat fel, kan
klagomål lämnas till relevant LP- eller LV-organ. 4.6. Regeringen Skogsministeriet reglerar TLAS och befullmäktigar
ackrediterade LP-organ att genomföra SFM-bedömningar och LV-organ att genomföra
laglighetskontroll och utfärda V-Legal Document. Skogsministeriet reglerar också
licensinformationsenheten (LIU) såsom enhet med ansvar för informationsutbyte,
som tar emot och lagrar relevanta uppgifter och information om utfärdandet av
V-Legal Document och svarar på förfrågningar från behöriga myndigheter eller
berörda aktörer. 5. Kontroll av laglighet 5.1. Inledning Indonesiskt timmer bedöms vara lagligt när
ursprung och produktionsprocesser samt efterföljande bearbetning, transport och
handel kontrolleras och konstateras uppfylla alla tillämpliga indonesiska lagar
och föreskrifter, enligt det som anges i bilaga II. LV-organen genomför
bedömning av överensstämmelse för att kontrollera efterlevnaden. 5.2. Processen för
laglighetskontroll Enligt ISO/IEC Guide 65 och TLAS-vägledningen
består processen för laglighetskontroll av följande: Ansökan och avtal:
Tillståndshavaren lämnar en ansökan till LV-organet med definition av
kontrollens omfattning, tillståndshavarens profil och annan nödvändig
information. Innan kontrollen kan inledas måste ett avtal tecknas mellan
tillståndshavaren och LV-organet om villkoren för hur kontrollen ska genomföras. Kontrollplan Efter att
avtalet om kontroll har tecknats utarbetar LV-organet en kontrollplan, i vilken
fastslås kontrollgrupp, kontrollprogram och tidtabell. Planen översänds till
inspektionsobjektet och kontrolltidpunkten slås fast gemensamt. Denna
information ska göras tillgänglig för de oberoende övervakarna på förhand,
genom LV-organens och skogsministeriets webbplatser eller via massmedia. Kontrollerna består av tre steg: i) inledande
kontrollmöte, ii) dokumentkontroll och observationer på fältet och iii)
avslutande kontrollmöte. ·
Inledande kontrollmöte:
granskningens syfte, omfattning, tidtabell och metoder diskuteras med
inspektionsobjektet som kan ställa frågor om metoder och hur kontrollen
genomförs. ·
Kontroll av dokument och observationer på fältet: LV-organet kontrollerar inspektionsobjektets system och förfaranden,
relevanta dokument och register, i syfte att samla bevis på att
inspektionsobjektet uppfyller kraven enligt det indonesiska TLAS-systemet.
LV-organet gör kontroller på fältet för att granska efterlevnad, i vilket ingår
korskontroller av iakttagelserna i officiella inspektionsrapporter. LV-organet
kontrollerar också inspektionsobjektets spårbarhetssystem för att få
tillbörliga bevis på att allt timmer uppfyller laglighetskraven. ·
Avslutande kontrollmöte:
kontrollresultaten, särskilt eventuella fall av bristande efterlevnad, läggs
fram för inspektionsobjektet. Inspektionsobjektet kan ställa frågor om
kontrollresultatet och lämna klargöranden om de bevis som LV-organet lägger
fram. Rapportering och beslutsfattande: Granskningsgruppen utarbetar en kontrollrapport enligt en struktur
som fastställts av skogsministeriet. Rapporten delges inspektionsobjektet inom
fjorton kalenderdagar efter det avslutande kontrollmötet. Ett exemplar av rapporten,
som även innehåller beskrivning av eventuella iakttagelser av bristande
efterlevnad, översänds till skogsministeriet. Rapporten används primärt för att LV-organet ska
kunna slå fast kontrollresultatet. Med kontrollgruppens kontrollrapport som
underlag fattar LV-organet beslut om huruvida laglighetscertifikat kan
utfärdas. Om kontrollresultatet inte är tillfredsställande
utfärdar LV-organet inte laglighetscertifikat, och då kan timret inte tas in i
försörjningskedjan som innehåller kontrollerat lagligt timmer. Efter att
bristerna har åtgärdats kan verksamhetsutövaren lämna in en ny ansökan om
laglighetskontroll. Överträdelser som LV-organet har uppdagat under
kontrollen och som har rapporterats till skogsministeriet ska hanteras av de
ansvariga myndigheterna i enlighet med administrativa eller rättsliga
förfaranden. Om det finns misstanke om att en verksamhetsutövare bryter mot
bestämmelserna, kan nationella myndigheter eller provins- eller
distriktsmyndigheter fatta beslut om att stoppa den berörda verksamheten. Utfärdande av laglighetscertifikat och
omcertifiering: LV-organet utfärdar
laglighetscertifikat om inspektionsobjektet konstateras uppfylla
laglighetsnormens alla indikatorer, inbegripet reglerna om kontroll av
timmerförsörjningskedjan. LV-organet kan när som helst lämna rapport till
skogsministeriet om utfärdade, ändrade, tillfälligt upphävda och tillbakadragna
certifikat och ska utfärda en rapport var tredje månad. Skogsministeriet
offentliggör därefter dessa rapporter på sin webbplats. Ett laglighetscertifikat gäller för en period på
tre år, och därefter blir verksamhetsutövaren föremål för en
omcertifieringskontroll. Omcertifieringen ska göras innan det tidigare
certifikatet löper ut. Övervakning:
Verksamhetsutövare med laglighetscertifikat måste årligen genomgå en
övervakning enligt de principer för kontroll som anges ovan. LV-organet kan
också genomföra övervakning tidigare än planerat, före årsövervakningen, om
kontrollens räckvidd har utvidgats. Övervakningsgruppen upprättar en övervakningsrapport.
Ett exemplar av rapporten, inklusive beskrivning av eventuella iakttagelser av
bristande efterlevnad, översänds till skogsministeriet. Om bristande
efterlevnad uppdagas vid övervakningen upphävs laglighetscertifikatet
tillfälligt eller dras tillbaka. Överträdelser som LV-organet har uppdagat under
övervakning och som har rapporterats till skogsministeriet ska hanteras av
relevanta myndigheter i enlighet med administrativa eller rättsliga
förfaranden. Särskild övervakning:
Verksamhetsutövare med laglighetscertifikat är skyldiga att lämna rapport till
LV-organet om betydande ändringar av ägarskap, strukturer, förvaltning och
verksamhet som påverkar laglighetskontrollernas kvalitet under certifikatets
giltighetstid. LV-organet kan genomföra särskilda kontroller för att undersöka
klagomål eller dispyter som oberoende övervakare, statliga institutioner eller
andra berörda aktörer har lämnat in, eller om en verksamhetsutövare har lämnat
in en rapport som påverkar laglighetskontrollernas kvalitet. 5.3. Regeringens ansvar för
verkställande Skogsministeriet samt skogsstyrelserna på provins-
och distriktsnivå har ansvar för kontroll av timmerförsörjningskedjan och
relaterade dokument (t.ex. årlig arbetsplan, stockfällningsrapporter,
balansräkningsrapporter för stockar, transporthandlingar,
balansräkningsrapporter för stockar/råmaterial/bearbetade produkter och
produktionens registreringsblanketter, s.k. Tally Sheets). Om avvikelser
uppdagas får skogstjänstemännen vägra godkänna kontrolldokumenten, och då stoppas
verksamheten tillfälligt. Överträdelser som uppdagats av skogstjänstemän
eller oberoende övervakare meddelas till LV-organet, som efter kontroll kan
besluta om tillfälligt upphävande eller tillbakadragning av det beviljade
laglighetscertifikatet. Skogstjänstemännen kan vidta lämpliga
uppföljningsåtgärder i enlighet med lagstiftade förfaranden. Skogsministeriet får också kopior av
kontrollrapporterna och efterföljande övervakningsrapporter och rapporter om
särskild kontroll från LV-organet. Överträdelser som har uppdagats av LV-organ,
skogstjänstemän eller oberoende övervakare hanteras i enlighet med
administrativa och rättsliga förfaranden. Om det finns misstanke om att en
verksamhetsutövare bryter mot bestämmelserna, kan nationella myndigheter eller
provins- eller distriktsmyndigheter fatta beslut om att tillfälligt upphäva
eller stoppa den berörda verksamheten. 6. Flegtlicensiering Den indonesiska motsvarigheten till Flegtlicens kallas V-Legal Document. Dokumentet är
en exportlicens som bevisar att de trävaruprodukter som exporteras uppfyller
den indonesiska laglighetsnormen (se bilaga II) och härrör från en
försörjningskedja som omfattas av tillräckliga kontroller av att det inte
kommer in timmer från okända källor. V-Legal Document utfärdas av LV-organ som
agerar som licensieringsmyndighet och används som en Flegtlicens
för sändningar till unionen förutsatt att parterna har avtalat om ett system
med Flegtlicenser. Indonesien kommer att ge tydliga definitioner av
förfarandena för att utfärda V-Legal Document och meddela om dessa förfaranden
till exportörer och andra berörda parter, genom Indonesiens
licensieringsmyndigheter (LV-organen) och skogsministeriets webbplats. Skogsministeriet har inrättat en
licensinformationsenhet som upprätthåller en databas över alla V-Legal Document
och LV-organens rapporter om bristande efterlevnad. Om det finns en förfrågan
om äktheten, fullständigheten och giltigheten hos V-Legal Document eller Flegtlicensen, kontaktar de behöriga myndigheterna i
unionen licensinformationsenheten vid skogsministeriets för att klargöra
ärendet. Denna enhet kommunicerar med relevant LV-organ.
Licensinformationsenheten skickar sitt svar till de behöriga myndigheterna när
den har fått information från LV-organet. V-Legal Document utfärdas före transport till
exportpunkten, när exportsändningen har fastställts. Det går till på följande
sätt: 6.1. V-Legal Document utfärdas av
det LV-organ som har avtal med exportören, för den sändning av trävaruprodukter
som ska exporteras. 6.2. Exportörens interna
spårbarhetssystem ska kunna användas för att få bevis på timrets laglighet för
exportlicensiering. Detta system ska minst täcka alla kontroller relaterade
till försörjningskedjan, från det steg där råmaterial (stockar eller
halvfabrikat) skickas till bearbetningsanläggningen, inom själva anläggningen
och från anläggningen till exportpunkten. 6.2.1. För primärindustrin ska
exportörens spårbarhetssystem minst täcka transport från upplagsplatsen och
alla efterföljande steg fram till exportpunkten. 6.2.2. För sekundärindustrin ska
spårbarhetssystemet minst täcka transport från primärindustrin och alla
efterföljande steg fram till exportpunkten. 6.2.3. Alla tidigare steg i
försörjningskedjan enligt 6.2.1 och 6.2.2 ska, om de sköts av exportören, också
ingå i exportörens interna spårbarhetssystem. 6.2.4. Om dessa steg sköts av en
juridisk person som är annan än exportören, ska LV-organet kontrollera att de
tidigare stegen i försörjningskedjan enligt 6.2.1 och 6.2.2 kontrolleras av
exportörens leverantörer eller underleverantörer, och att transporthandlingarna
innehåller uppgifter om huruvida timret härrör eller inte från en
fällningsplats som inte har laglighetscertifiering. 6.2.5. Kravet för att utfärda V-Legal
Document är att alla leverantörer i exportörens försörjningskedja som
sändningen omfattar är täckta av ett giltigt laglighets- eller SFM-certifikat
och kan bevisa att leveranserna till alla steg i försörjningskedjan har hållits
separat från alla leveranser som inte täcks av ett giltigt laglighets- eller
SFM-certifikat. 6.3. För att ett företag ska få
V-Legal Document måste företaget vara registrerat som exportör
(ETPIK-innehavare) som innehar ett giltigt laglighetscertifikat.
ETPIK-innehavaren lämnar en ansökan till LV-organet och bifogar följande dokument
som bevis på att produktens timmerråmaterial endast härrör från kontrollerade
lagliga källor: 6.3.1. Sammanfattning av
transporthandlingarna för allt timmer/alla råmaterial som mottagits vid
anläggningen efter senaste övervakning (högst tolv månader). 6.3.2. Sammanfattningar av
balansräkningsrapporterna för timmer/råmaterial och balansräkningsrapporter för
bearbetat timmer sedan senaste övervakning (högst tolv månader). 6.4. Därefter genomför LV-organet
följande kontroller: 6.4.1. Avstämning av uppgifterna på
grundval av sammandragen av transporthandlingar, balansräkningsrapporten för
timmer/råmaterial och balansräkningsrapporten för bearbetat timmer. 6.4.2. Kontroll av utbytet för varje
typ av produkt, på grundval av analysen av balansräkningsrapporten för
timmer/råmaterial och balansräkningsrapporten för bearbetat timmer. 6.4.3. Vid behov kan besök på fältet
göras efter avstämningen av uppgifter för att säkerställa överensstämmelsen med
de uppgifter som ska anges i V-Legal Document. Detta kan göras genom stickprov
av exportsändningar och inspektioner av anläggningens verksamhet och bokföring. 6.5. Resultat av kontrollen 6.5.1. Om en ETPIK-innehavare
uppfyller kraven rörande laglighet och försörjningskedja, utfärdar LV-organet
ett V-Legal Document i det format som anges i bilaga IV. 6.5.2. En ETPIK-innehavare som
uppfyller kraven enligt ovan får använda märkning om överensstämmelse på
produkter och/eller förpackningar. Anvisningar om användning av märkning om
överensstämmelse har utarbetats. 6.5.3. Om en ETPIK-innehavare inte
uppfyller kraven rörande laglighet och försörjningskedja utfärdar LV-organet en
rapport om bristande överensstämmelse i stället för att utfärda ett V-Legal
Document. 6.6. LV-organet ska 6.6.1. vidaresända ett exemplar av
V-Legal Document eller rapporten om bristande överensstämmelse till
skogsministeriet inom tjugofyra timmar efter fattat beslut, 6.6.2. var tredje månad lämna en
utförlig rapport och en offentlig sammandragsrapport om antalet utfärdade
V-Legal Document såväl som antalet och typen av uppdagad bristande
överensstämmelse till skogsministeriet, med kopior till KAN, handelsministeriet
och industriministeriet. 7. Övervakning Det indonesiska TLAS-systemet inbegriper
övervakning som görs av civilsamhället (oberoende övervakning) och omfattande
utvärdering (CE). För att ytterligare stärka systemet med tanke på avtalet med Flegtlicenser införs periodisk utvärdering (PE). Civilsamhället gör den oberoende övervakningen för
att bedöma hur verksamhetsutövare, LP-organ och LV-organ uppfyller de
indonesiska TLAS-kraven, inbegripet ackrediteringsnormer och anvisningar.
Civilsamhället definieras i detta sammanhang som indonesiska juridiska personer
bland vilka ingår skogsrelaterade frivilligorganisationer, samhällen i och
kring skog och enskilda indonesiska medborgare. CE genomförs av ett flerpartsteam som granskar det
indonesiska TLAS-systemet och identifierar brister och tänkbara
systemförbättringar som godkänts av skogsministeriet. Syftet med de periodiska granskningarna är att på
ett oberoende sätt säkerställa att det indonesiska TLAS-systemet fungerar som
det ska, vilket ökar trovärdigheten för de Flegtlicenser
som utfärdas. Vid dessa granskningar tas hänsyn till iakttagelser och
rekommendationer från den oberoende övervakningen (IM)och den omfattande
utvärderingen (CE). Specifikationerna för de periodiska granskningarna anges i
bilaga VI. Tillägg
bilaga V – Kontroll av försörjningskedjan 1. Beskrivning av
verksamhetskontrollen av försörjningskedjan för timmer från statsägda skogar 1.1. Fällningsplats: (a)
Centrala åtgärder: –
Tillståndsinnehavaren registrerar (numrerar)
avverkningsbara träd (”timber cruising”). –
Tillståndsinnehavaren utarbetar en rapport om
registreringen av avverkningsbara träd. –
Distriktets skogstjänsteman kontrollerar och
godkänner rapporten om registrering av avverkningsbara träd. –
Tillståndsinnehavaren lämnar in förslag till årlig
arbetsplan. –
Provinsens skogstjänsteman godkänner den årliga
arbetsplanen. –
Tillståndsinnehavaren gör avverkning, inbegripet
lunning av stockar till upplaget. (b)
Förfaranden: –
Tillståndsinnehavaren registrerar (numrerar)
avverkningsbara träd och anbringar etiketter. Etiketterna består av tre delar
av vilka en anbringas på stubben, en på den avverkade stocken och en på
verksamhetsrapporten. Varje del av etiketten innehåller den information som
krävs för timmerspårning, inbegripet trädets nummer och belägenhet. –
Tillståndsinnehavaren sammanställer en rapport över
registrering av avverkningsbara träd som innehåller information om antal,
uppskattad volym, preliminär artidentifiering och belägenhet för de träd som
ska avverkas samt ett sammandrag, med användning av skogsministeriets
officiella blanketter. –
Tillståndsinnehavaren översänder
registreringsrapporten till distriktets skogstjänsteman. Skogstjänstemannen
kontrollerar registreringsrapporten genom stickprov, genom kontroll av dokument
och kontroller på fältet. Tjänstemannen godkänner rapporten om allt är i skick. –
Rapporten om registrering av avverkningsbart timmer
utgör grunden för förslaget till årlig arbetsplan, som utarbetas av
tillståndsinnehavaren och översänds till provinsens skogstjänsteman för
kontroll och godkännande. Tjänstemannen granskar och gör korskontroll av
förslaget till årlig arbetsplan med den godkända registreringsrapporten och godkänner
arbetsplanen om allt är i skick. –
Efter att tjänstemannen har godkänt den årliga
arbetsplanen får tillståndsinnehavaren inleda avverkningen. –
Under avverkningen används etiketter för att
säkerställa att stockarna härrör från en godkänd fällningsplats, enligt det som
beskrivs ovan. 1.2. Upplag i skogen (a)
Centrala aktiviteter: –
Vid behov kapar tillståndsinnehavaren stockarna och
märker dem för att säkerställa överensstämmelse med produktionsrapporten. –
Tillståndsinnehavaren gör mätning och
klassificering av stockarna. –
Tillståndsinnehavaren upprättar en
stockförteckning. –
Tillståndsinnehavaren översänder förslaget till
produktionsrapport. –
Distriktets skogstjänsteman godkänner
produktionsrapporten. (b)
Förfaranden: –
Tillståndsinnehavaren märker alla kapade stockar. –
Den fysiskt permanenta märkning som anbringas
stockarna består av trädets ID-nummer och andra märkningar med vars hjälp
stockarna kan kopplas till den godkända fällningsplatsen. –
Tillståndsinnehavaren mäter och klassificerar alla
stockar och registrerar informationen på stockarna i en stockförteckning med
användning av en officiell blankett från skogsministeriet. –
På grundval av stockförteckningen sammanställer
tillståndsinnehavaren en periodisk stockproduktionsrapport och en
sammanfattningsrapport med användning av officiella blanketter från
skogsministeriet. –
Tillståndsinnehavaren översänder periodens
produktionsrapport och sammandrag till distriktets skogstjänsteman för
godkännande. –
Distriktets skogstjänsteman gör en
stickprovsbaserad fysisk kontroll av rapporterna. Resultatet av den fysiska
kontrollen sammanfattas i en förteckning över stockkontroller med användning av
en officiell blankett från skogsministeriet. –
Förutsatt att den fysiska kontrollen godkänns
godkänner tjänstemannen produktionsrapporten. –
Efter tjänstemannen har kontrollerat stockarna
måste de placeras separat från okontrollerade stockar. –
Produktionsrapporten för stockar används för att
beräkna skogsresursavgifter och avgifter för återbeskogningsfonden (enligt det
som är tillämpligt). (c)
Avstämning av uppgifter: För naturskogskoncessioner: Distriktets skogstjänsteman kontrollerar antalet
stockar, märkningarna och den totala kumulativa volymen stockar som har
utvunnits och deklarerats i produktionsrapporten och jämför med den godkända
kvoten enligt den årliga arbetsplanen. För skogsplanteringskoncessioner: Distriktets skogstjänsteman kontrollerar den
totala kumulativa volymen för stockar som har utvunnits och deklarerats i
produktionsrapporten och jämför med den godkända kvoten enligt den årliga arbetsplanen.
1.3. Upplag Stockarna transporteras från upplaget i skogen
till andra upplag och därifrån direkt till en bearbetningsanläggning eller till
ett mellanliggande upplag. (a)
Centrala aktiviteter: –
Tillståndsinnehavaren upprättar en
stockförteckning. –
Distriktets skogstjänsteman utfärdar en faktura och
tillståndsinnehavaren betalar relevant belopp för skogsresursavgifter och för
återbeskogningsfonden. Distriktets skogstjänsteman gör en fältinspektion med
stockförteckningen som grund. –
Förutsatt att inspektionen på fältet ger godkänt
resultat utfärdar tjänstemannen en transporthandling med en stockförteckning
som bilaga. –
Tillståndsinnehavaren upprättar en
balansräkningsrapport för stockar. (b)
Förfaranden: –
Tillståndsinnehavaren lämnar en begäran om
betalning av relevanta avgifter till distriktets skogstjänsteman med ansvar för
fakturering, på grundval av stockförteckningen som bifogas förfrågan. –
På grundval av denna begäran utfärdar distriktets
skogstjänsteman en eller flera fakturor som tillståndsinnehavaren ska betala. –
Tillståndsinnehavaren betalar det belopp som anges
i fakturan för skogsavgifter och/eller återbeskogningsfonden, och distriktets
skogstjänsteman utfärdar betalningskvitto. –
Tillståndsinnehavaren skickar en förfrågan om
utfärdande av stocktransporthandlingar, åtföljd av betalningskvitto,
stockförteckning och balansräkningsrapport för stockar. –
Distriktets skogstjänsteman gör administrativ och
fysisk kontroll av stockarna som ska transporteras och sammanställer en
kontrollrapport. –
Förutsatt att kontrollen ger godkänt resultat
utfärdar distriktets skogstjänsteman stocktransporthandlingarna. –
Tillståndsinnehavaren utarbetar/uppdaterar
balansräkningsrapporten för stockar för att registrera mängden inkommande,
lagrade och utgående stockar vid upplaget. (c)
Avstämning av uppgifter: Distriktets skogstjänsteman kontrollerar
balansräkningsrapporten för stockar och jämför inflöden, utflöden och lagring
av stockar vid upplaget, på grundval av produktionsrapporterna och relevanta
transporthandlingar för stockarna. 1.4. Mellanliggande upplag Mellanliggande upplag används om stockarna inte
transporteras direkt från koncessionsområdet till bearbetningsanläggningen.
Mellanliggande upplag används särskilt i samband med stocktransporter mellan
öar eller vid byte av transportsätt. Tillstånd för att etablera ett mellanliggande
upplag beviljas av skogstjänstemannen på grundval av ett förslag som
tillståndsinnehavaren har lämnat in. Tillståndet för mellanliggande upplag
gäller i fem år, men kan förlängas efter att skogstjänstemannen har gjort
kontroll och gett godkännande. (a)
Centrala aktiviteter: –
En tjänsteman makulerar stocktransporthandlingarna. –
Tillståndsinnehavaren upprättar
balansräkningsrapport för stockar. –
Tillståndsinnehavaren upprättar stockförteckning. –
Tillståndsinnehavaren fyller i
stocktransporthandlingarna enligt det format som skogsministeriet fastställt. (b)
Förfaranden –
Distriktets skogstjänsteman gör fysisk kontroll av
antal, arter och dimensionerna för inkommande stockar genom att räkna dem,
eller på stickprovsbasis om antalet stockar överskrider 100. –
Förutsatt att kontrollen ger godkänt resultat,
makulerar tjänstemannen stocktransporthandlingarna för inkommande stockar. –
Tillståndsinnehavaren sammanställer en
balansräkningsrapport för stockar för att kontrollera inflöde och utflöde av
stockar vid det mellanliggande upplaget. –
För utgående stockar sammanställer
tillståndsinnehavaren en stockförteckning som är kopplad till föregående
stocktransporthandlingar. –
Stocktransporthandlingarna för flyttning av stockar
från det mellanliggande upplaget fylls i av tillståndsinnehavaren. (c)
Avstämning av uppgifter: Distriktets skogstjänsteman kontrollerar
överensstämmelsen mellan stockar som transporteras från upplaget och stockar
som kommer in till det mellanliggande upplaget. Tillståndsinnehavaren uppdaterar
balansräkningsrapporten för stockar med uppgifter inflöde, utflöde och lagring
av stockar vid det mellanliggande upplaget, på grundval av relevanta
stocktransporthandlingar. 2. Beskrivning av
verksamhetskontrollen av försörjningskedjan för timmer från privatägda skogar Timmeravverkning på privatägd skogsmark/mark
regleras av skogsministerns förordning P.30/Menhut-II/2012 (nedan kallad förordningen). Det finns inga lagstadgade krav för privata ägare
till skog/mark att anbringa ID-märkning på träd som inventerats för avverkning
eller på stockar. Upplag i skogen och mellanliggande upplag används i allmänhet
inte för timmer som avverkats från privatägda skogar/marker. Kontrollförfarandena för timmer från privatägda
skogar/marker avviker från förfarandena för stockar från träd som fanns på
platsen när besittningsrätten till marken förvärvades och stockar från träd som
har planterats efter att besittningsrätten förvärvades. Förfarandena beror
också på vilken art av träd som avverkas. Betalning av skogsresursavgifter och avgift till återbeskogningsfonden
gäller för stockar från träd som redan fanns på platsen när besittningsrätten
till marken beviljades, men gäller inte stockar från träd som planterades efter
det. För stockar från träd som planterats efter
beviljandet av besittningsrätten till marken gäller två scenarier: –
För arter som förtecknas i artikel 5.1 i
förordningen utfärdar ägaren en faktura, som fungerar som transporthandling. –
För andra arter utfärdar bychefen eller utnämnd
tjänsteman transporthandlingarna. För stockar som avverkats från träd som fanns
på platsen innan besittningsrätten till marken beviljades, utfärdar distriktets
skogstjänsteman transporthandlingarna. 2.1. Fällningsplats/upplag i skogen (a)
Centrala aktiviteter: –
Erkännande av äganderätt. –
Vid behov kapning. –
Mätning. –
Sammanställning av stockförteckning. –
Distriktets skogsstyrelse utfärdar faktura för
skogsresursavgifter och avgift till återbeskogningsfonden, och ägaren betalar
berört belopp. –
Transporthandlingarna utfärdas eller sammanställs. (b)
Förfaranden: –
Ägaren till privat skog/mark ansöker om erkännande
av sin äganderätt. –
Efter att äganderätten till skogen/marken har
erkänts, sammanställer ägaren en stockförteckning efter mätning av stockarna. Om stockarna har avverkats från träd som fanns
på platsen innan besittningsrätten till marken beviljades, gäller följande: –
Ägaren översänder en stockförteckning och ansökan
om betalning av skogsresursavgifter och avgift till återbeskogningsfonden till
distriktets skogstjänsteman. –
Tjänstemannen kontrollerar dokumenten och gör
fysisk kontroll av stockarna (mått, art och antalet stockar). –
Förutsatt att dokumentkontrollen och den fysiska
kontrollen får godkänt resultat, utfärdar distriktets skogstjänsteman faktura
för skogsresursavgift och avgift till återbeskogningsfonden för ägaren att
betala. –
Markägaren översänder betalningsbeviset för dessa
avgifter till bychefen, tillsammans med ansökan om stocktransporthandlingar. –
Bychefen kontrollerar dokumenten och gör fysisk
kontroll av stockarna (mått, art och antalet stockar). –
Därefter utfärdar bychefen
stocktransporthandlingarna. För stockar från träd som planterats efter att
besittningsrätten till marken beviljades gäller följande: Arter förtecknade i artikel 5.1 i
förordningen: –
Ägaren märker stockarna och identifierar arterna. –
Ägaren sammanställer en stockförteckning. –
På grundval av det som anges ovan sammanställer
ägaren en faktura enligt skogsministeriets format och fakturan tjänar också som
transporthandling. Övriga arter som inte förtecknas i
artikel 5.1 i förordningen: –
Ägaren märker stockarna och identifierar arterna. –
Ägaren sammanställer en stockförteckning. –
Ägaren översänder stockförteckningen och en begäran
om stocktransporthandling till bychefen eller utnämnd tjänsteman. –
Bychefen eller utsedd tjänsteman kontrollerar
dokumenten och gör fysisk kontroll av stockarna (art, antalet stockar och
avverkningsplats). –
Därefter utfärdar bychefen eller utsedd tjänsteman
stocktransporthandlingarna i det format som skogsministeriet har fastställt. (c)
Avstämning av uppgifter: Bychefen eller utsedd tjänsteman jämför volymen
avverkade stockar med uppgifterna i stockförteckningen. 3. Beskrivning av
verksamhetskontrollen av försörjningskedjor för timmer för industrin och
export. 3.1. Primär/integrerad industri (a)
Centrala aktiviteter: –
Bearbetningsanläggningen upprättar
balansräkningsrapport för stockar. –
Distriktets skogstjänsteman gör fysisk kontroll av
stockarna. –
En tjänsteman makulerar stocktransporthandlingarna. –
Anläggningen fyller i registreringsblankett (Tally
Sheet) för råmaterial och produkter. –
Anläggningen upprättar balansräkningsrapport för
bearbetat timmer. –
Anläggningen fyller i transporthandlingarna för
trävaruprodukter enligt det format som skogsministeriet fastställt. –
Anläggningen sammanställer försäljningsrapport. (b)
Förfaranden: –
Anläggningen sammanställer en balansräkningsrapport
i syfte att registrera flödet av stockar in till och inom anläggningen. –
Anläggningen översänder kopior av
stocktransporthandlingarna för varje sändning som anläggningen mottagit till
distriktets skogstjänsteman. –
Tjänstemannen jämför rapporternas information med
de fysiska produkterna. Detta kan göras genom stickprov om det finns fler än
100 enheter att kontrollera. –
Förutsatt att kontrollen ger godkänt resultat
makulerar tjänstemannen stocktransporthandlingarna. –
Tjänstemannen arkiverar kopior av
stocktransporthandlingarna och sammanställer en sammanfattande förteckning över
dem, enligt det format som fastställts av skogsministeriet. –
Kopior av de stocktransporthandlingar som
tjänstemannen har makulerat överlämnas till företaget för arkivering. –
En sammanfattning av stocktransporthandlingarna
översänds till distriktets skogsstyrelse i slutet av varje månad. –
Anläggningen sammanställer register över råmaterial
och produkter (Tally Sheets) per produktionslinje i syfte att kontrollera
inflöde av stockar och utflöde av trävaruprodukter och för beräkning av
utbytesgrad. –
Anläggningen sammanställer en balansräkningsrapport
för bearbetat timmer i syfte att rapportera flödet av trävaruprodukter och
stockar inom och från anläggningen. –
Företaget eller anläggningen översänder regelbundet
anläggningens försäljningsrapporter till distriktets skogsstyrelse. (c)
Avstämning av uppgifter: Företaget kontrollerar balansräkningsrapporten för
stockar och jämför inflöden, utflöden och lagring av stockar på grundval av
stocktransporthandlingar. Produktionsregistreringsblanketten (Tally Sheet)
används för avstämning av produktionslinjernas inflöde och utflöde och
utbytesgraden jämförs med det offentliggjorda genomsnittet. Företaget kontrollerar balansräkningsrapporten för
bearbetade produkter genom jämförelse av inflöden, utflöden och lagring av
produkter på grundval av transporthandlingar för trävaruprodukter. Distriktets skogstjänsteman kontrollerar den avstämning
som företaget har gjort. 3.2. Sekundärindustri (a)
Centrala aktiviteter: –
Anläggningen sammanställer balansräkningsrapporter
för bearbetat timmer (halvfabrikat) och bearbetade produkter. –
Anläggningen sammanställer fakturor som också
tjänar som transporthandlingar för bearbetade trävaruprodukter. –
Anläggningen upprättar balansräkningsrapport för
bearbetat timmer. –
Företaget eller anläggningen sammanställer
försäljningsrapport. (b)
Förfaranden: –
Anläggningen arkiverar transporthandlingarna för
bearbetat timmer (inkommande material) och sammanställer ett sammandrag som
översänds till distriktets skogstjänsteman. –
Anläggningen använder registreringsblanketter
(Tally Sheet) för bearbetat timmer och bearbetade produkter per
produktionslinje, för rapportering av materialflöden till anläggningen,
utflödet av produkter och beräkning av utbytesgraden för råmaterial. –
Anläggningen sammanställer en balansräkningsrapport
för bearbetat timmer i syfte att kontrollera materialflöden in till
anläggningen, utflödet av trävaruprodukter och stockar i lager. –
Företaget eller anläggningen gör upp fakturor för
bearbetade produkter, vilka samtidigt fungerar som transporthandlingar, och
arkiverar kopior av fakturorna. En förteckning över trävaruprodukter bifogas
varje faktura. –
Företaget eller anläggningen översänder en
försäljningsrapport till distriktets skogsstyrelse. (c)
Avstämning av uppgifter: Anläggningen jämför balansräkningsrapporten för
trävaruprodukter mot inflöden, utflöden och lagring av material på grundval av
transporthandlingarna för trävaruprodukter och registreringsblanketterna (Tally
Sheet) för bearbetat timmer. Produktionens registreringsblanketter används för
att kontrollera produktionslinjernas inflödes- och utflödesvolymer, och
utbytesgraden utvärderas. Företaget jämför balansräkningsrapporten för
bearbetade produkter mot inflöden, utflöden och lagring av produkter på
grundval av fakturor. Det som anges ovan kontrolleras enligt förordning
P.8/VI-BPPHH/2011 från generaldirektören för skogsanvändning. 4. Export De förfaranden och avstämningsförfaranden som
används för export av timmer som härrör från statsägda skogar och privatägda
skogar/marker är identiska. (a)
Centrala aktiviteter: –
Handelsministeriet utfärdar certifikat om
registrerad exportör av skogsindustriprodukter (ETPIK) till exportören. –
Exportören ansöker om V-Legal Document/Flegtlicens för varje exportsändning. –
LV-organet kontrollerar att relevanta villkor
uppfylls och utfärdar V-Legal Document/Flegtlicens. –
Exportören upprättar en exportdeklaration som
översänds till tullen. –
Tullen utfärdar exportgodkännande för
tullklarering. (b)
Förfaranden: –
Exportören ansöker hos LV-organet om V-Legal
Document/Flegtlicens. –
LV-organet utfärdar V-Legal Document/Flegtlicens efter dokumentbaserad och fysisk kontroll för
att säkerställa att timret eller trävaruprodukterna kommer från lagligen
kontrollerade källor och således har producerats i överensstämmelse med
laglighetsdefinitionen enligt bilaga II. –
Exportören översänder en exportdeklaration till
vilken bifogas faktura, packsedel, exportavgiftsverifikat/Bukti Setor Bea
Keluar (om lagstadgat), ETPIK-certifikat, V-Legal Document/Flegtlicens, exporttillstånd/Surat Persetujuan
Ekspor (om lagstadgat), inspektörsrapport (om lagstadgat) och
Cites-dokument (i förekommande fall) till tullen för godkännande. –
Förutsatt att exportdeklarationen godkänns efter
kontroll utfärdar tullen ett exportgodkännande/Nota Pelayanan Ekspor. BILAGA VI SPECIFIKATIONER FÖR PERIODISK
UTVÄRDERING 1. Syfte Periodisk utvärdering är en oberoende
utvärdering som görs av en oberoende tredje part (utvärderaren). Syftet med
periodisk utvärdering är att säkerställa att det indonesiska TLAS-systemet
fungerar korrekt, vilket ökar trovärdigheten hos de Flegtlicenser
som utfärdas inom ramen för detta avtal. 2. Räckvidd En periodisk utvärdering ska omfatta följande: 1. Kontrollåtgärdernas
effektivitet, från produktionspunkten i skogen till exportpunkten för
trävaruprodukter. 2. Dataförvaltnings- och
timmerspårbarhetssystemen som används som stöd för TLAS, utfärdandet av Flegtlicenser och produktions-, licensierings- och
handelsstatistik av betydelse för detta avtal. 3. Resultat Den periodiska utvärderingen ska bland annat
leda till regelbundna rapporter om utvärderingsresultaten och rekommendationer
om åtgärder som bör vidtas för att åtgärda brister och systemsvagheter som
framkommit vid utvärderingen. 4. Centrala aktiviteter En periodisk utvärdering omfattar bland annat
följande: (a)
Granskning av efterlevnad för alla organ som
genomför kontrollfunktioner enligt TLAS. (a)
Utvärdering av kontrollerna av försörjningskedjan,
från produktionspunkten i skogen till punkten för export från Indonesien. (b)
Lämplighetsbedömning av dataförvaltnings- och
timmerspårningssystemen i samband med TLAS och utfärdandet av Flegtlicenser. (c)
Identifiering och registrering av bristande
efterlevnad och systembrister, och rekommendationer om nödvändiga korrigerande
åtgärder. (d)
Bedömning av att identifierade och rekommenderade
korrigerande åtgärder har genomförts effektivt. (e)
Rapportering av resultat till den gemensamma
kommittén för genomförandet av avtalet. 5. Utvärderingsmetod 5.1. Utvärderaren ska använda
dokumenterade och evidensbaserade metoder som uppfyller kraven enligt ISO/IEC
19011 eller motsvarande. I detta ska ingå tillbörliga kontroller av relevant
dokumentation, förfaranden och register rörande verksamheten i de
organisationer som har ansvar för att genomföra TLAS, identifiering av
eventuell bristande efterlevnad och systemproblem och begäran om motsvarande
korrigerande åtgärder. 5.2. Utvärderaren ska bl.a. göra
följande: (a)
Granska förfarandet för ackreditering av oberoende
bedömningsorgan och oberoende tillsynsorgan (LP- och LV-organ). (b)
Granska de dokumenterade förfarandena för alla
organ som deltar i kontrollerna av att TLAS tillämpas på ett fullständigt och
enhetligt sätt. (c)
Granska hur dokumenterade förfaranden och
registreringar tillämpas, inklusive arbetsmetoder vid besök till kontor,
skogavverkningsområden, stockupplag, timmerbassänger, bearbetningsanläggningar
samt export- och importpunkter. (d)
Granska information som samlats in av reglerings-
och tillsynsmyndigheter, LP- och LV-organ och andra organ som ingår i TLAS, för
att kontrollera efterlevnad. (e)
Granska datainsamling som görs av privata sektorns
organisationer som deltar i genomförandet av TLAS. (f)
Bedöma utbudet av allmänt tillgänglig information
enligt det som anges i bilaga IX, inbegripet effektiviteten hos mekanismerna
för att tillhandahålla information. (g)
Använda resultat och rekommendationer enligt
rapporter från oberoende övervakning och omfattande utvärdering, och rapporter
från oberoende marknadsövervakning. (h)
Samla in synpunkter från berörda aktörer och
använda information från berörda aktörer som deltar direkt eller indirekt i att
genomföra TLAS. (i)
Använda lämpliga stickprovskontroller och oanmälda
kontroller för utvärdering av det arbete som utförs av skogsmyndigheter, LP-
och LV-organ, industrier och andra relevanta aktörer på alla nivåer av
skogsrelaterad verksamhet, kontroll av försörjningskedjan, timmerbearbetning
och exportlicensiering, inklusive korskontroller med information från unionen
om timmerimport från Indonesien. 6. Utvärderarens kvalifikationer (a)
Utvärderaren ska vara en kompetent, oberoende och
opartisk tredje part som uppfyller följande krav: (b)
Utvärderaren ska bevisa kvalifikationerna och
kapaciteten att uppfylla kraven enligt ISO/IEC Guide 65 och ISO/IEC 17021 eller
motsvarande, inbegripet kvalifikationer att erbjuda bedömningstjänster som
omfattar skogssektorn och skogsprodukternas försörjningskedjor. (c)
Utvärderaren får inte vara direkt engagerad i skogsförvaltning,
timmerbearbetning, timmerhandel eller övervakning av skogssektorn i Indonesien
eller i unionen. (d)
Utvärderaren ska vara fristående från alla andra
delar av TLAS och Indonesiens skogsmyndigheter, och ska tillämpa system för att
undvika intressekonflikter. Utvärderaren ska deklarera alla potentiella
intressekonflikter som kan uppstå och vidta effektiva åtgärder för att avlägsna
dem. (e)
Utvärderaren och dennes anställda som genomför
utvärdering ska ha bevis på erfarenhet av granskning av förvaltningen av
tropiska skogar och timmerbearbetningsindustrin samt relaterade kontroller av
försörjningskedjan. (f)
Utvärderaren ska ha inrättat en mekanism för att ta
emot och hantera klagomål som härrör från utvärderarens verksamhet och
iakttagelser. 7. Rapportering 7.1. PE-rapporten ska innehålla
följande: i) Fullständig redogörelse med all relevant information om
utveckling, iakttagelser (inklusive bristande efterlevnad och systemproblem)
och rekommendationer och ii) en offentlig sammandragsrapport på grundval av den
fullständiga rapporten, med centrala iakttagelser och rekommendationer. 7.2. Den fullständiga rapporten och
den offentliga sammanfattningsrapporten ska översändas till den gemensamma
kommittén för genomförandet av avtalet för granskning och godkännande innan
rapporternas delges allmänheten. 7.3. På begäran av den gemensamma
kommittén ska utvärderaren tillhandahålla tilläggsinformation som stöd för
eller klargörande av iakttagelserna. 7.4. Utvärderaren ska underrätta
den gemensamma kommittén om alla mottagna klagomål och åtgärder som har
vidtagits för att reda ut dem. 8. Sekretess Utvärderaren ska bibehålla sekretessen hos de
uppgifter som utvärderaren tar emot i sin verksamhet. 9. Utnämning, period och
finansiering 9.1. Utvärderaren ska utnämnas i
Indonesien efter samråd med unionen inom den gemensamma kommittén för
genomförandet av avtalet. 9.2. Periodisk utvärdering ska
göras minst varje år med början från det datum som avtalas i den gemensamma
kommittén i enlighet med artikel 14.5 e i avtalet. 9.3. Finansieringen av periodiska
utvärderingar ska beslutas av den gemensamma kommittén för genomförandet av
avtalet. BILAGA VII SPECIFIKATIONER FÖR OBEROENDE
MARKNADSÖVERVAKNING 1. Syftet med oberoende
marknadsövervakning Oberoende marknadsövervakning är marknadsövervakning
som görs av en oberoende tredje part som kallas övervakaren. Syftet med
oberoende marknadsövervakning är att samla in och analysera information om hur
indonesiskt Flegtlicensierat timmer accepteras på unionens marknad, och granska
effekterna av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 995/2010 av
den 20 oktober 2010 om fastställande av skyldigheter för verksamhetsutövare som
släpper ut timmer och trävaror på marknaden, och effekterna av relaterade
initiativ såsom principerna för offentlig och privat upphandling. 2. Räckvidd Den oberoende marknadsövervakningen ska
omfatta följande: 2.1. Övergång till fri omsättning
för indonesiskt Flegtlicensierat timmer vid punkterna för inträde till unionen. 2.2. Framgången för indonesiskt
Flegtlicensierat timmer på unionens marknad och vilka effekter
marknadsrelaterade åtgärder i unionen har på efterfrågan på indonesiskt
Flegtlicensierat timmer. 2.3. Framgången för icke
Flegtlicensierat timmer på unionens marknad och vilka effekter
marknadsrelaterade åtgärder i unionen har på efterfrågan på icke
Flegtlicensierat timmer. 2.4. Undersökning av effekterna av
andra marknadsrelaterade åtgärder som vidtagits i unionen, såsom principer för
offentlig upphandling, gröna byggnadsnormer och åtgärder inom privata sektorn
såsom koder för handelspraxis och företagens sociala ansvar. 3. Resultat Som resultat från oberoende
marknadsövervakning fås regelbundna rapporter till den gemensamma kommittén för
genomförandet av avtalet, med iakttagelser och rekommendationer om åtgärder för
att stärka ställningen för indonesiskt Flegtlicensierat timmer på unionens
marknad och förbättra genomförandet av marknadsrelaterade åtgärder avsedda att
förhindra att olagligt avverkat timmer släpps ut på unionens marknad. 4. Centrala aktiviteter Oberoende marknadsövervakning omfattar bland
annat följande: 4.1. Utvärdering av (a)
framsteg och effekter från politiska åtgärder för
att bekämpa handeln med olagligt avverkat timmer i unionen, (b)
trender för import av timmer och trävaruprodukter
till unionen från Indonesien såväl som från andra timmerexporterande länder med
eller utan avtal, (c)
åtgärder från påtryckningsgrupper som kan påverka
efterfrågan på timmer och trävaruprodukter eller marknader för Indonesiens
handel med skogsprodukter. 4.2. rapportering av iakttagelser
och rekommendationer till den gemensamma kommittén för genomförandet av
avtalet. 5. Övervakningsmetoder 5.1. Övervakaren ska använda en
dokumenterad och evidensbaserad metod. Metoden ska omfatta tillbörlig analys av
relevant dokumentation, identifiering av avvikelser i tillgängliga uppgifter
och information om handel, och djupgående intervjuer med relevanta aktörer om
centrala indikatorer för marknadsrelaterade åtgärders verkningar och
effektivitet. 5.2. Övervakaren ska göra
observationer och analyser om bland annat följande: (a)
Den aktuella marknadssituationen och trender i
unionen när det gäller timmer och trävaruprodukter. (b)
Principerna för offentlig upphandling i unionen och
hur dessa beaktar timmer och trävaruprodukter med och utan Flegtlicens. (c)
Lagstiftning som påverkar timmerindustrin, handeln
med timmer och trävaruprodukter inom unionen och importen av timmer och
trävaruprodukter till unionen. (d)
Prisskillnader i unionen mellan timmer och
trävaruprodukter med och utan Flegtlicens. (e)
Acceptans och anseende på marknaden och
marknadsandel för Flegtlicensierat och certifierat timmer och trävaruprodukter
i unionen. (f)
Statistik och trender för volymer och värden på
importen till olika hamnar i unionen av timmer och trävaruprodukter, med och
utan Flegtlicens, från Indonesien och från andra
exporterande länder med och utan avtal. (g)
Beskrivning, inklusive eventuella ändringar, av
rättsliga instrument och förfaranden som behöriga myndigheter och
gränskontrollmyndigheter i unionen använder för att validera Flegtlicenser och frigöra sändningar för övergång
till fri omsättning, samt påföljder för bristande efterlevnad. (h)
Eventuella svårigheter och begränsningar som
drabbar exportörer och importörer när Flegtlicensierat timmer tas in i unionen.
(i)
Effektiviteten hos kampanjer avsedda att
marknadsföra Flegtlicensierat timmer i unionen. 5.3. Övervakaren ska rekommendera
marknadsföringsåtgärder för att ytterligare förbättra marknadens acceptans av
indonesiskt Flegtlicensierat timmer. 6. Kvalifikationer för den
oberoende marknadsövervakaren Övervakaren ska (a)
vara en oberoende tredje part med dokumenterad
yrkeserfarenhet och integritet vid övervakningen av unionens marknad för timmer
och trävaruprodukter och relaterade handelsfrågor, (b)
vara insatt i handeln med och marknaderna för
indonesiskt timmer och trävaruprodukter, särskilt lövträ, och de länder i
unionen som producerar liknande produkter, (c)
ha inrättat system för att undvika
intressekonflikter. Övervakaren ska deklarera alla potentiella
intressekonflikter som kan uppstå och vidta effektiva åtgärder för att avlägsna
dessa. 7. Rapportering 7.1. Rapporter ska inlämnas vart
annat år och de ska omfatta följande: i) En fullständig rapport med alla
relevanta iakttagelser och rekommendationer och ii) ett sammandrag av den
fullständiga rapporten. 7.2. Den fullständiga rapporten och
sammandragsrapporten ska översändas till den gemensamma kommittén för
genomförandet av avtalet, för granskning och godkännande innan rapporterna
delges allmänheten. 7.3. På begäran av den gemensamma
kommittén ska övervakaren tillhandahålla tilläggsinformation som stöd för eller
klargörande av iakttagelserna. 8. Sekretess Övervakaren ska bibehålla sekretessen hos de
uppgifter som utvärderaren tar emot i sin verksamhet. 9. Utnämning, period och
finansiering 9.1. Övervakaren ska utnämnas av
unionen efter samråd med Indonesien inom den gemensamma kommittén för
genomförandet av avtalet. 9.2. Den oberoende
marknadsövervakaren ska utnämnas för perioder på högst tjugofyra månader med
början från det datum som avtalas i den gemensamma kommittén i enlighet med
artikel 14.5 e i avtalet. 9.3. Finansieringen av oberoende
marknadsövervakning ska beslutas av den gemensamma kommittén för genomförandet
av avtalet. BILAGA VIII KRITERIER FÖR BEDÖMNING AV ATT DET
INDONESISKA LAGLIGHETSFÖRSÄKRINGSSYSTEMET FUNGERAR KORREKT Bakgrund En oberoende teknisk utvärdering av det
indonesiska TLAS-systemet kommer att genomföras innan Flegtlicenser börjar
utfärdas för timmerexport till unionen. Vid den tekniska utvärderingen i) görs
granskning av hur TLAS-systemet fungerar i praktiken för att se om det ger
avsedda resultat och ii) görs granskning av eventuella ändringar till
TLAS-systemet efter att detta avtal undertecknats. Kriterierna vid denna bedömning är 1. laglighetsdefinition, 2. kontroll av
försörjningskedjan, 3. granskningsförfaranden, 4. licensiering av export, 5. oberoende övervakning. 1. Laglighetsdefinition Definitionen av lagligt producerade
trävaruprodukter ska grunda sig på gällande lagar och författningar i
Indonesien. Definitionen måste vara entydig, objektivt verifierbar och
operativt tillämplig och minst omfatta lagar och författningar som gäller
följande: ·
Avverkningsrättigheter: Tilldelning av lagliga
rättigheter att avverka timmer inom ett lagligt fastställt område. ·
Skogsarbete: Efterlevnad av de rättsliga kraven
inom skogsförvaltning, inbegripet efterlevnad av relevant miljö- och
arbetsrättslagstiftning. ·
Skatter och avgifter: Efterlevnad av de
rättsliga kraven i fråga om skatter, royalties och avgifter som har direkt samband
med avverkningsrättigheter och timmeravverkning. ·
Andra användare: Respekt för andra parters
besittnings- och nyttjanderättigheter (där sådana finns) till mark och andra
resurser som kan påverkas av timmeravverkningsrättigheter. ·
Handel och tull: Efterlevnad av de rättsliga
kraven enligt handels- och tullförfaranden. Centrala frågor: ·
Har laglighetsdefinitionen och verifieringsnormerna
ändrats efter att detta avtal undertecknats? ·
Har relevanta arbetsrättslagar och
arbetsföreskrifter införlivats i laglighetsdefinitionen, enligt det som anges i
bilaga II? Om det har gjorts ändringar av
laglighetsdefinitionen, är de centrala frågorna följande: ·
Tillfrågades alla relevanta aktörer om dessa
ändringar och eventuella efterföljande ändringar till laglighetsförsäkringssystemet
genom ett förfarande där aktörernas synpunkter beaktades i tillräcklig grad? ·
Framgår det tydligt vilket rättsinstrument som
ligger till grund för varje ny komponent i laglighetsdefinitionen? Specificeras
kriterier och indikatorer som kan användas för att kontrollera att det finns
överensstämmelse med varje enskild komponent i definitionen? Är kriterierna och
indikatorerna tydliga, objektiva och operativt tillämpliga? ·
Framgår relevanta aktörers uppgifter och ansvar
tydligt av kriterierna och indikatorerna, och omfattar kontrollen bedömning av
aktörernas insatser? ·
Omfattar laglighetsdefinitionen gällande lagar och
andra författningar på alla ovan angivna huvudområden? Om inte, varför togs
lagstiftningen på vissa områden inte med i definitionen? 2. Kontroll av
försörjningskedjan Systemet för kontroll av försörjningskedjan
måste ge trovärdiga garantier för att timmer och trävaruprodukter kan spåras
genom försörjningskedjan, från avverkningsplatsen eller importplatsen till
exportplatsen. Det är inte alltid nödvändigt att bibehålla fysisk spårbarhet
för en enskild stock, en enskild last av stockar eller en enskild
trävaruprodukt från exportplatsen tillbaka till avverkningsplatsen i skogen,
men spårbarhet behövs alltid mellan avverkningsplatsen och den första plats där
produkter blandas (t.ex. timmerterminal eller bearbetningsanläggning). 2.1. Nyttjanderättigheter Det finns en klar avgränsning av områden
där nyttjanderättigheter till skogsresurser har tilldelats och innehavarna av
dessa rättigheter har identifierats. Centrala frågor: ·
Tryggar kontrollsystemet att endast timmer som
härrör från skogsområden för vilka det finns giltiga nyttjanderättigheter
kommer in i försörjningskedjan? ·
Tryggar kontrollsystemet att de företag som utför
timmeravverkningen har tilldelats tillbörliga nyttjanderättigheter för de
berörda skogsområdena? ·
Är förfarandena för tilldelning av
nyttjanderättigheter och uppgifterna om dessa nyttjanderättigheter, inbegripet
deras innehavare, offentligt tillgängliga? 2.2. Metoder för kontroll av
försörjningskedjan Det måste finnas effektiva mekanismer för
spårning av timmer och trävaruprodukter genom försörjningskedjan, från platsen
för avverkning till exportplatsen. Metoderna för identifiering av timmer kan
variera, t.ex. etiketter för enskilda produkter eller dokumentation som
åtföljer en last eller ett parti. Vid valet av metod bör timrets typ och värde
och risken för blandning med okänt eller olagligt timmer beaktas. Centrala frågor: ·
Är försörjningskedjans alla alternativ, inbegripet
olika källor för timmer, identifierade och beskrivna i kontrollsystemet? ·
Är alla steg i försörjningskedjan identifierade och
beskrivna i kontrollsystemet? ·
Har metoder fastställts och dokumenterats för att
identifiera produkternas ursprung och för att förhindra blandning med timmer av
okänt ursprung på de nedan angivna stegen i försörjningskedjan? ·
Skog på rot. ·
Stockar i skogen. ·
Transport och mellanlagring
(stockupplag/timmerbassänger, mellanliggande stockupplag/timmerbassänger). ·
Ankomst till bearbetningsanläggning och lagring av
material. ·
Inflöde till och utflöde från
bearbetningsanläggningens produktionslinjer. ·
Lagring av bearbetade produkter vid
bearbetningsanläggningen. ·
Utflöde från bearbetningsanläggningen och
transport. ·
Ankomst till platsen för export. ·
Vilka organisationer har ansvar för kontrollen av
timmerflödena? Har dessa organisationer tillräckligt med personal och andra
resurser för att utföra kontrolluppgifterna? ·
Om det finns konkreta iakttagelser om att
okontrollerat timmer kommer in i försörjningskedjan, har man då identifierat
svagheter i kontrollsystemet, t.ex. att inventering inte har gjorts av skog på
rot innan avverkning görs i privat skog/marker? ·
Har Indonesien en politik om att införliva
återvunna material i TLAS-systemet och, i så fall, har man tagit fram
vägledning om hur återvunna material kan införlivas? 2.3. Förvaltning av kvantitativa
uppgifter Det finns robusta och effektiva mekanismer
för att mäta och registrera kvantiteten timmer eller trävaruprodukter vid varje
steg i försörjningskedjan, inbegripet tillförlitliga och exakta uppskattningar
av volymen skog på rot före avverkning inom varje avverkningsområde. Centrala
frågor: ·
Ger kontrollsystemet kvantitativa uppgifter om
input och output, inbegripet omvandlingsfaktorer, på de nedan angivna stegen i
försörjningskedjan: ·
Skog på rot. ·
Stockar i skogen (i upplag). ·
Transporterat och lagrat timmer
(stockupplag/timmerbassänger, mellanliggande stockupplag/timmerbassänger). ·
Ankomst till bearbetningsanläggning och lagring av
material. ·
Inflöde till och utflöde från produktionslinjer. ·
Lagring av bearbetade produkter vid
bearbetningsanläggningen. ·
Utflöde från bearbetningsanläggningen och
transport. ·
Ankomst till punkten för export. ·
Vilka organisationer har ansvaret för att
registrera kvantitativa uppgifter? Har de tillräckliga resurser i form av
personal och utrustning? ·
Vilken är kvaliteten på kontrollerade uppgifter? ·
Registreras alla kvantitativa uppgifter på ett sätt
som gör det möjligt att snabbt stämma av dem mot de kvantitativa uppgifterna från
föregående och nästföljande steg i försörjningskedjan? ·
Vilken information om kontrollen av
försörjningskedjan görs offentligt tillgänglig? Hur kan berörda parter få
tillgång till denna information? 2.4. Separation av lagligen
kontrollerat timmer från timmer från okända källor Centrala frågor: ·
Finns det tillräckliga kontroller för uteslutning
av timmer från okända källor eller timmer som har avverkats utan lagliga
avverkningsrättigheter? ·
Vilka kontrollåtgärder vidtas för att se till att
kontrollerat och okontrollerat material hålls åtskiljs genom hela
försörjningskedjan? 2.5. Importerade trävaruprodukter Det måste finnas adekvata kontroller för
att säkerställa att importerat timmer och härledda trävaruprodukter har
importerats lagligt. Centrala
frågor: ·
Hur påvisas laglig import av timmer och
trävaruprodukter? ·
Vilka dokument krävs för att identifiera
avverkningslandet och säkerställa att de importerade produkterna härrör från
lagligen avverkat timmer, enligt det som anges i bilaga V? ·
Har TLAS-systemet identifikation av importerat
timmer och härledda trävaruprodukter genom hela försörjningskedjan fram till
att de blandas för tillverkning av bearbetade produkter? ·
Om importerat timmer används, visas
avverkningslandet på Flegtlicensen (krävs inte för rekonstituerade produkter)? 3. Kontrollförfaranden Syftet med kontrollerna är att säkerställa
att timret är lagligt. Kontrollerna måste vara tillräckligt robusta och
effektiva för att se till att bristande uppfyllande av kraven, antingen i
skogen eller längs försörjningskedjan, upptäcks och åtgärder vidtas snabbt. 3.1. Organisation Kontrollen utförs av en tredjepartsorganisation som har
tillräckliga resurser, tillbörligt förvaltningssystem och kvalificerad personal
samt robusta och effektiva mekanismer för hantering av intressekonflikter. Centrala frågor: ·
Har kontrollorganen giltiga
ackrediteringscertifikat utfärdade av det nationella ackrediteringsorganet
(KAN)? ·
Utnämner regeringen organ för att genomföra
kontrollerna? Anges organets mandat (och tillhörande ansvar) tydligt och
offentligt? ·
Har de olika institutionernas uppgifter och
befogenheter definierats tydligt och tillämpas dessa? ·
Har kontrollorganen tillräckliga resurser för att
utföra kontroll av laglighetsdefinitionen och systemen för kontroll av
timmerförsörjningskedjan? ·
Har kontrollorganen ett fullt dokumenterat
förvaltningssystem som ·
säkerställer att personalen har nödvändig kompetens
och erfarenhet för att genomföra effektiv kontroll, ·
omfattar intern kontroll och övervakning, ·
omfattar mekanismer för att hantera
intressekonflikter, ·
säkerställer att kontrollsystemet är transparent, ·
har definitioner för kontrollmetoderna och dessa
tillämpas? 3.2. Kontroll rörande definitionen
av laglighet Det finns en klar definition av vad som
måste kontrolleras. Kontrollmetoden måste vara dokumenterad och säkerställa att
kontrollprocessen är systematisk, öppen och evidensbaserad, att den genomförs
regelbundet och att den omfattar allt som ingår i laglighetsdefinitionen. Centrala frågor: ·
Omfattar kontrollorganens kontrollmetod alla
komponenter i laglighetsdefinitionen och omfattar den kontroller av
överensstämmelse med alla indikatorer? ·
Gör kontrollorganen ·
anmälda och oanmälda kontroller av verksamheten på
fältet och av dokument om verksamheten, ·
insamling av information från utomstående berörda
parter, ·
registerföring av kontrollverksamheten? ·
Görs kontrollresultaten offentligt tillgängliga?
Hur kan berörda parter få tillgång till denna information? 3.3. Kontroller av systemet för
kontroll av försörjningskedjans integritet Det finns en
klar uppsättning kriterier och indikatorer som måste kontrolleras och som
täcker hela försörjningskedjan. Kontrollmetoden är dokumenterad och
säkerställer att kontrollprocessen är systematisk, öppen och evidensbaserad,
genomförs regelbundet och täcker alla kriterier och indikatorer inom
räckvidden, och inbegriper regelbunden och punktlig avstämning av uppgifter
mellan de olika stegen i försörjningskedjan. Centrala
frågor: ·
Täcker kontrollmetoden till fullo kontroller av
systemet för kontroll av försörjningskedjan? Framgår detta klart av
kontrollmetoden? ·
Vilka bevis finns det för att kontrollerna av
systemet för kontroll av försörjningskedjan verkligen genomförts? ·
Vilka organisationer har ansvar för avstämningen av
uppgifterna? Har dessa organisationer tillräckligt med personal och andra
resurser för att utföra kontrolluppdragen? ·
Finns det metoder för bedömning av
överensstämmelsen mellan skog på rot, avverkade stockar och timmer som kommer
till en bearbetningsanläggning/exportpunkt? ·
Har det tagits fram metoder för att bedöma
överensstämmelsen mellan kvantiteten råmaterial och kvantiteten bearbetade
produkter som kommer ut från sågverk och andra anläggningar? Inbegriper
metoderna specifikation och periodisk uppdatering av omvandlingsfaktorer? ·
Vilka informationssystem och tekniker används för
att lagra, kontrollera och registrera uppgifter? Finns det robusta system för
säkring av uppgifterna? ·
Offentliggörs resultaten av de kontroller som görs
av systemet för kontroll av försörjningskedjan? Hur kan berörda parter få
tillgång till denna information? 3.4. Mekanismer för hantering av
klagomål Det finns en lämplig mekanism för hantering
av klagomål och tvister i samband med kontroller. Centrala
frågor: ·
Har kontrollorganen klagomålsmekanismer som är
tillgängliga för alla berörda parter? ·
Har kontrollorganen fungerande mekanismer för att
ta emot och svara på invändningar från oberoende övervakare? ·
Har kontrollorganen fungerande mekanismer för att
ta emot och svara på fall av överträdelser eller bristande efterlevnad som har
upptäckts av statstjänstemän? ·
Står det klar hur klagomål tas emot, dokumenteras,
förs vidare (vid behov) och svaras på? 3.5. Mekanismer för hantering av
bristande efterlevnad Det finns lämpliga mekanismer för hantering
av bristande efterlevnad som uppdagats under kontroller eller som framkommit
genom klagomål och oberoende övervakning. Centrala
frågor: ·
Finns det en effektiv och fungerande mekanism för
att kräva och genomdriva lämpliga beslut om korrigeringsåtgärder rörande
kontrollresultat och åtgärder där överträdelser har konstaterats? ·
Omfattar kontrollsystemet en definition av en sådan
mekanism? ·
Finns det mekanismer för hantering av bristande
efterlevnad? Tillämpas dessa i praktiken? ·
Finns det lämpliga register över fall av bristande
efterlevnad, korrigerande åtgärder efter kontroller eller andra åtgärder som
har vidtagits? Finns det en utvärdering av om dessa åtgärder har varit
effektiva? ·
Finns det en mekanism för rapportering till
regeringen om kontrollorganens iakttagelser? ·
Vilken typ av information om fall om bristande
efterlevnad delges allmänheten? 4. Licensiering av export Indonesien har tilldelat
licensmyndigheterna övergripande ansvar för utfärdandet av V-Legal Document/Flegtlicenser. Flegtlicenser
utfärdas för enskilda sändningar med destination i unionen. 4.1. Organisatorisk struktur Centrala
frågor: ·
Vilka organ har tilldelats ansvar för att utfärda
Flegtlicenser? ·
Har licensmyndigheten giltigt
ackrediteringscertifikat utfärdat av KAN? ·
Är de roller som gäller för licensmyndigheten och
dess personal klart definierade när det gäller att utfärda Flegtlicenser och är
informationen om rollerna allmänt tillgänglig? ·
Har kompetenskrav definierats för
licensmyndighetens personal och finns det interna kontroller av personalen? ·
Har licensmyndigheten tillräckliga resurser för att
utföra sitt uppdrag? 4.2. Utfärdande av V-Legal Document
och dessa dokuments användning för Flegtlicensiering Det finns lämpliga rutiner för att använda
V-Legal Document för Flegtlicensiering. Centrala
frågor: ·
Har licensmyndigheten offentligt tillgängliga
dokumenterade förfaranden för utfärdandet av V-Legal Document? ·
Vilka bevis finns det för att förfarandena
tillämpas korrekt i praktiken? ·
Finns det lämpliga register över utfärdade V-Legal
Document och fall där V-Legal Document har nekats? Framgår det klart av dessa
register vad som har krävts för att utfärda V-Legal Document? ·
Har licensmyndighet lämpliga rutiner för att se
till att varje timmerförsändelse uppfyller kraven enligt laglighetsdefinitionen
och kontrollerna av försörjningskedjan? ·
Är kraven för utfärdande av licenser tydligt
angivna och kommunicerade till exportörer och andra berörda parter? ·
Vilka är de uppgifter som offentliggörs om
utfärdade licenser? ·
Uppfyller Flegtlicenserna
de tekniska specifikationerna enligt bilaga IV? ·
Har Indonesien ett numreringssystem för Flegtlicenser som gör det möjligt att skilja mellan Flegtlicenser för unionens marknad och V-Legal
Document för marknader utanför unionen? 4.3. Förfrågningar om utfärdade Flegtlicenser Det finns lämpliga rutiner för hantering av
förfrågningar från behöriga myndigheter om Flegtlicenser,
enligt det som anges i bilaga III. Centrala
frågor: ·
Finns det en utnämnd och etablerad
licensinformationsenhet, som bl.a. tar emot och svarar på förfrågningar från de
behöriga myndigheterna? ·
Finns det klart utformade förfaranden för
kommunikation mellan licensinformationsenheten och de behöriga myndigheterna? ·
Finns det klart utformade förfaranden för
kommunikation mellan licensinformationsenheten och licensieringsmyndigheterna? ·
Finns det kanaler som indonesiska eller
internationella berörda aktörer kan använda för förfrågningar om utfärdade
Flegtlicenser? 4.4. Mekanism för hantering av
klagomål Det finns en lämplig mekanism för hantering av klagomål och
tvister i samband med licensiering. Denna mekanism gör det möjligt att hantera
alla typer av klagomål om licenssystemets funktion. Centrala
frågor: ·
Finns det ett dokumenterat förfarande för hantering
av klagomål, tillgängligt för alla berörda parter? ·
Står det klart hur klagomål inges, dokumenteras,
behandlas och (vid behov) förs vidare? 5. Oberoende övervakning Oberoende övervakning sköts genom
Indonesiens civilsamhälle och fristående från övriga element i TLAS (element
som deltar i förvaltning eller reglering av skogsresurser och som deltar i
oberoende övervakning). Ett av de centrala syftena är att bibehålla
trovärdigheten för TLAS genom övervakning av hur kontrollerna genomförs. Indonesien har formellt godkänt den
oberoende övervakningen och ger civilsamhället möjlighet att lämna klagomål om
oegentligheter uppdagas i fråga om ackreditering, bedömning och licensiering. Centrala frågor: ·
Har regeringen gjort vägledningen för oberoende
övervakning allmänt tillgänglig? ·
Innehåller vägledningen klara krav om vilka
organisationer som får utföra oberoende övervakning, med tanke på att
säkerställa opartiskhet och undvika intressekonflikter? ·
Innehåller vägledningen förfaranden för hur det går
att nå den information som anges i bilaga IX? ·
Kan civilsamhället nå informationen enligt bilaga
IX i praktiken? ·
Innehåller vägledningen förfaranden för hur
klagomål kan lämnas in? Är dessa förfaranden allmänt tillgängliga? ·
Har man definierat och etablerat bestämmelser om
rapportering och offentliggörande som gäller för kontrollorganen? BILAGA IX OFFENTLIGGÖRANDE AV INFORMATION 1. Inledning Parterna åtar sig att se till att all central
skogsrelaterad information görs tillgänglig för allmänheten. I denna bilaga anges hur detta syfte kan nås
genom att beskriva i) den skogsrelaterade information som ska offentliggöras,
ii) vilka organ som har ansvar för att informationen görs tillgänglig och iii)
de sätt på vilka informationen kan nås. Syftet är att se till att 1) den gemensamma
kommitténs arbete med genomförandet av detta avtal bedrivs på ett sätt som
medger insyn och kan förstås av alla, 2) det finns en mekanism genom vilken
parterna och relevanta berörda aktörer kan nå central skogsrelaterad
information, 3) TLAS-systemets funktion stärks genom att det finns tillgång
till information för oberoende övervakning och 4) de övergripande målen för
detta avtal nås. Offentligt tillgänglig information utgör ett viktigt bidrag
till att stärka Indonesiens skogsförvaltning. 2. Mekanismer för att nå
information Denna bilaga överensstämmer med den
indonesiska lagen om informationsfrihet (nr 14/2008). Enligt denna lag är varje
offentlig institution skyldig att utarbeta föreskrifter om hur allmänheten kan
nå information. I lagen anges fyra separata informationskategorier: 1)
information som finns tillgänglig och sprids aktivt och regelbundet, 2)
information som bör offentliggöras utan dröjsmål, 3) information som alltid
finns tillgänglig och som tillhandahålls på begäran och 4) information som
berörs av begränsningar eller är konfidentiell. Skogsministeriet, skogsstyrelserna på provins-
och distriktsnivå, det nationella ackrediteringsorganet (KAN), organet för
bedömning av överensstämmelse (CAB) och licensmyndigheterna är centrala
institutioner när det gäller TLAS-systemets funktion, och är därför skyldiga
att inom sin verksamhet förse allmänheten med skogsrelaterad information. För att genomföra den ovannämnda lagen har
skogsministeriet, skogsstyrelserna på provins- och distriktsnivå och alla andra
offentliga organ tagit fram eller håller på att ta fram förfaranden för att
göra information tillgänglig för allmänheten. Ackrediteringsorganet KAN är också skyldigt
att göra information tillgänglig för allmänheten enligt ISO/IEC 17011:2004,
klausul 8.2 – Obligation of the accreditation body (Krav på
ackrediteringsorgan). Kontrollorgan och licensieringsmyndigheter är också
skyldiga att göra information tillgänglig för allmänheten enligt
skogsministeriets förordningar och ISO/IEC 17021:2006 klausul 8.1 – Publicly
accessible information (Allmänt tillgänglig information) och ISO/IEC Guide
65:1996 klausul 4.8 – Documentation (Dokumentation). Civilsamhällets organisationer fungerar som en
av källorna till skogsrelaterad information underlydande ministeriet för
skogsförordningar. Skogsministern har utfärdat förordning nr P.7/Menhut-II/2011
av den 2 februari 2011, enligt vilken begäran om information som innehas av
skogsministeriet ska riktas till skogsministeriets PR-direktör och fungera
enligt ”one-door”-principen, dvs. begäran behöver bara riktas till en kontakt.
Ytterligare vägledning för genomförandet utarbetas av skogsministeriet.
Information som finns att tillgå vid skogsstyrelserna på regional, provinsiell
och distriktsnivå kan nås direkt. För att syftet med denna bilaga ska nås måste
förfaranden, vägledningar eller anvisningar om hur informationsbegäran ska
besvaras utarbetas och godkännas för de ovannämnda institutionerna. Dessutom
kommer alla bestämmelser om rapportering och offentliggörande som gäller för
kontrollorgan och licensmyndigheter att förtydligas. 3. Kategorier av information som
används för att stärka övervakning och utvärdering av TLAS-systemets funktion Lagar och andra författningar: Alla lagar, författningar, normer och vägledningar finns förtecknade
under laglighetsnormerna. Tilldelning av mark och skog: Markfördelningskartor och provinsiella rumsliga planer, förfaranden
för marktilldelning, skogskoncessioner eller nyttjanderättigheter och andra
rättigheter till skogsbruk och bearbetning samt relaterade dokument såsom
koncessionskartor, tillstånd att börja använda skogsområde, dokument om
besittningsrätt och kartor över besittningsrätt. Skogsförvaltningsmetoder: Skogsbruksplaner, årliga arbetsplaner inklusive kartor och tillstånd
för utrustning, protokoll från samrådsmöten med samhällen i och kring tillståndsområdet
som grund för de årliga arbetsplanerna, arbetsplan med bilagor för
timmerutvinning, miljökonsekvensbedömningar och protokoll från offentliga
samrådsmöten som grund för miljöbedömningsrapporter, stockproduktionsrapporter
och inventeringsdata för skog på rot på statsägd skogsmark. Information om transport och
försörjningskedjan, t.ex. transporthandlingar och
bilagor och timmeravstämningsrapporter, registreringsdokument för
timmertransport mellan öar och dokument som visar fartygs-ID. Information om bearbetning och industri: T.ex. företagets stiftelseurkund, affärslicens och företagets
registreringsnummer, miljökonsekvensbedömningsrapport, licens för industriell
verksamhet eller industriregistreringsnummer, försörjningsplaner för råmaterial
för primära skogsindustrier, registrering av exportören för
skogsindustriprodukter, rapporter om råmaterial och bearbetade produkter,
förteckning av innehavare av bearbetningsrätt och information om företag som
bedriver sekundär bearbetning. Skogsrelaterade avgifter: T.ex. områdesbaserade avgifter och fakturor med
inbetalningsblanketter, betalningsanvisningar och fakturor för avgifter till
återbeskogningsfonden och skogsresursavgifter Information om kontroll och licensiering: Kvalitetsvägledning och normer för ackrediteringsförfaranden, namn och
adress för varje ackrediterat organ för bedömning av överensstämmelse (CAB),
datum för beviljande av ackreditering och sista giltighetsdatum,
ackrediteringsräckvidd, förteckning av CAB-personal (övervakare, beslutsfattare)
kopplade till varje certifikat, klargörande av vad som är kommersiellt
konfidentiell information, övervakningsplan för information om när offentliga
samråd äger rum, meddelande från CAB om övervakning, protokoll från offentliga
samråd med CAB inklusive förteckning över deltagare, offentligt sammandrag av
övervakningsresultat, sammandragsrapporter per övervakningsorgan över utfärdade
certifikat, statusrapport om alla övervakningar: certifikat som godkänts,
underkänts, är under behandling, beviljats, upphävts tillfälligt eller dragits
tillbaka och alla ändringar till de ovanstående, fall av bristande efterlevnad
relevanta för övervakning och licensiering och åtgärder som vidtagits i fråga
om dessa, utfärdade exportlicenser, regelbundna sammandragsrapporter från
licensmyndigheterna. Förfaranden för övervakning och klagomål: Standardförfaranden för klagomål till KAN, kontrollorgan och
licensmyndigheter, inbegripet förfaranden för att övervaka hur
klagomålsrapporter framskrider och rapport om slutbehandlade klagomål. I tillägget till denna bilaga finns en
förteckning över centrala dokument som är relevanta för skogsövervakning, organ
som innehar dessa dokument samt förfarandet för hur denna information kan fås. 4. Kategorier av information som används för att stärka
de övergripande målen för det frivilliga partnerskapsavtalet 1. Protokoll över diskussioner i den
gemensamma kommittén för genomförandet av avtalet 2. Årsrapport från den gemensamma kommittén
för genomförandet av avtalet, med angivelse av a) kvantiteterna trävaruprodukter som
exporterats från Indonesien till unionen inom ramen för systemet med
Flegtlicenser, uppdelade enligt relevant HS-nummer och unionsmedlemsstat till
vilken produkterna har importerats, b) antalet Flegtlicenser som utfärdats av Indonesien, c) framsteg när det gäller att nå målen för
detta avtal och frågor om avtalets genomförande, d) åtgärder för att förhindra att olagligt
producerade produkter exporteras, importeras och släpps ut eller är föremål för
handel på inrikesmarknaden, e) kvantiteterna timmer och
trävaruprodukter som importeras till Indonesien och åtgärder som vidtas för att
förhindra import av olagligt producerade trävaruprodukter och för att
upprätthålla Flegtlicenssystemets integritet, f) fall av bristande efterlevnad av
reglerna inom ramen för systemet med Flegtlicenser i Indonesien och de åtgärder
som vidtagits för att ta itu med sådana fall, g) kvantiteterna trävaruprodukter som
importerats till unionen inom ramen för systemet med Flegtlicenser, uppdelade
enligt relevant HS-nummer och unionsmedlemsstat till vilken produkterna har
importerats, h) antalet Flegtlicenser från Indonesien
som mottagits av unionen, i) antalet fall och berörda kvantiteter
timmerprodukter i samband med samråd mellan de behöriga myndigheterna och den
indonesiska licensinformationsenheten. 3. Fullständig rapport och
sammanfattningsrapport från den periodiska utvärderingen. 4. Fullständig rapport och
sammanfattningsrapport från oberoende marknadsövervakning. 5. Klagomål om periodisk utvärdering och
oberoende marknadsövervakning och hur de har hanterats. 6. Tidtabell för genomförande av detta avtal
och översikt av genomförda aktiviteter. 7. Övriga uppgifter och information av
relevans för avtalets genomförande och funktion. I det ingår följande: Information om regelverket: ·
Det frivilliga partnerskapsavtalet inbegripet
bilagor och eventuella ändringar. ·
Innehållet i alla lagar och föreskrifter som
hänvisas till i bilaga II. ·
Genomförandeförordningar och förfaranden. Information om produktionen: ·
Total årlig timmerproduktion i Indonesien. ·
Årsvolymer för trävaruprodukter som har exporterats
(totalt och till unionen). Information om tilldelning av koncessioner: ·
Total areal för de skogskoncessioner som
tilldelats. ·
Förteckning över koncessioner, namn på företag som
har tilldelats koncessioner och namn på företag som förvaltar dem. ·
Platskarta för alla avverkningskoncessioner. ·
Förteckning över registrerade skogsbolag
(produktion, bearbetning, handel och export). ·
Förteckning över SVLK-certifierade skogsbolag (produktion,
bearbetning, handel och export). Information om skogsförvaltning: ·
Förteckning över skogskoncessioner under
förvaltning, med uppdelning per typ. ·
Förteckning över certifierade
skogsbrukskoncessioner och typen av certifikat som gäller för förvaltningen av
dem. Information on myndigheter: ·
Förteckning över licensmyndigheter i Indonesien,
med adress och kontaktuppgifter. ·
Adress och kontaktuppgifter för
licensinformationsenheten. ·
Förteckning över berörda myndigheter i unionen, med
adress och kontaktuppgifter. Denna information kommer att göras tillgänglig
via parternas webbplatser. 5. Genomförande av bestämmelser
om offentliggörande Som en del av genomförandet av denna bilaga
kommer parterna att bedöma ·
behovet av kapacitetsuppbyggnad när det gäller
användning av allmänt tillgänglig information för oberoende övervakning, ·
behovet av att öka den offentliga sektorns och
berörda aktörers medvetenhet om de bestämmelser om offentliggörande som ingår i
detta avtal. Tillägg 1 – Information för att stärka
kontroll, övervakning och tlas-systemets funktion Nr || Dokument som ska offentliggöras || Organ som innehar dokumentet || FoI-kategori || TIMMER FRÅN SKOGAR PÅ STATSÄGD MARK (IUPHHK-HA/HPH, IUPHHK-HTI/HPHTI,IUPHHK RE) och TIMMER FRÅN SKOGAR PÅ STATSÄGD MARK SOM FÖRVALTAS AV LOKALSAMHÄLLEN (IUPHHK-HTR, IUPHHK-HKM) || 1 || Tillstånd för skogskoncessionsrätt (SK IUPHHK-HA/HPH, IUPHHK – HTI/HPHTI, IUPHHK RE) || Skogsministeriet (BUK); kopior hos distrikts- och provinsskogsstyrelser || 3 || 2 || Koncessionskartor || Skogsministeriet (BAPLAN); kopior hos distrikts- och provinsskogsstyrelser || 3 || 3 || Avverkningstillstånd för timmer: (SK IUPHHK-HTR, IUPHHK-HKm) || Skogsministeriet (BUK); kopior hos distrikts- och provinsskogsstyrelser || 3 || 4 || Kartor över avverkningstillstånd för timmer || Skogsministeriet (BAPLAN); kopior hos distrikts- och provinsskogsstyrelser || 3 || 5 || Skogsbruksplan (TGHK) || Skogsministeriet (BAPLAN); kopior hos distrikts- och provinsskogsstyrelser || 3 || 6 || Arbetsplan för utvinningsplanen för timmer (RKUPHHK) och bilagor inklusive tillstånd för utrustning || Skogsministeriet (BUK) || 3 || 7 || Betalningsanvisning (SPP) och inbetalningsblanketter för tillståndsavgiften för IUPHHK || Skogsministeriet (BUK) || 3 || 8 || Årlig arbetsplan (RKT/blåkopia) inklusive karta || Provinsskogsstyrelser, kopior hos distriktsskogsstyrelser || 3 || 9 || Rapport om registrering av avverkningsbara träd och produktionsrapport (LHP och LHC) || Distriktsskogsstyrelser, kopior hos provinsskogsstyrelser || 3 || 10 || Transporthandlingar (SKSHH) || Distriktsskogsstyrelse, kopior hos provinsskogsstyrelser || 3 || 11 || Rapport om stockavstämning (LMKB) || Distriktsskogsstyrelser och skogsministeriets lokalavdelning (BP2HP) || 3 || 12 || Betalningsanvisning och betalningsblankett för produktionsavgift (SPP) (enligt stockar/volym) || Distriktsskogsstyrelser || 3 || 13 || Betalningsbevis för skogsresursavgifter och avgift till återbeskogningsfonden (PSDH eller DR för licensinnehavare för naturskogar eller PSDH för licensinnehavare för skogsplanteringar) || Distriktsskogsstyrelser || 3 || 14 || Dokument från miljökonsekvensbedömning (EIA) (AMDAL, ANDAL, RKL och RPL) || Miljökontor på provins- eller distriktsnivå (BAPEDALDA eller BLH), kopior hos skogsministeriet (BUK) || 3 || TIMMER FRÅN PRIVAT MARK || 15 || Giltig fångeshandling || Organ på nationell nivå eller provins-/distriktsnivå (BPN) || 3 || 16 || Kartor över besittningsrätt/belägenhet || Organ på nationell nivå eller provins-/distriktsnivå (BPN) || 3 || 17 || Transporthandlingar för stockar SKAU eller SKSKB stämplade med KR (gemenskapstimmer) || Bychef (SKAU); kopior hos distriktsskogsstyrelser (SKSKB-KR och SKAU). || 3 || TIMMER FRÅN SKOGSOMVANDLINGSMARK (IPK-INNEHAVARE) || 18 || Timmeravverkningslicenser: ILS/IPK inklusive tillstånd för utrustning || Distrikts- och provinsskogsstyrelser || 3 || 19 || Kartor som bifogas ILS/IPK || Distrikts- och provinsskogsstyrelser || 3 || 20 || Tillstånd att börja använda skogsområde || Skogsministeriet (BAPLAN) och skogsministeriets provinsavdelning (BPKH) || 3 || 21 || Arbetsplan IPK/ILS || Distriktsskogsstyrelser || 3 || 22 || Inventeringsuppgifter för skog på rot på statsägd skogsmark som ska omvandlas (del av IPK/ILS-arbetsplanen) || Distriktsskogsstyrelser || 3 || 23 || Timmerproduktionsrapport (LHP) || Distriktsskogsstyrelser || 3 || 24 || Betalningsbevis för DR och PSDH (se nr 13) || Kopior från distriktsskogsstyrelser till skogsministeriet (BUK) || 3 || 25 || Transporthandlingar FAKB och bilagor för KBK och SKSKB och bilagor för KB || Distriktsskogsstyrelser || 3 || SKOGSINDUSTRI 26 || Företagets stiftelseurkund || Ministeriet för lag och mänskliga rättigheter. För primär och integrerad industri med en kapacitet över 6 000 m³: kopior hos skogsministeriet (BUK); med en kapacitet under 6 000 m³: kopior hos distrikts- och provinsskogsstyrelser. För bearbetningsindustri: kopior hos industriministeriet. || 3 27 || Näringslicens (SIUP) || Lokalt investeringskontor eller samordningsorgan för investeringar (BKPMD), handelsministeriet. För bearbetningsindustri: kopior hos industriministeriet. || 3 28 || Företagsregistreringsnummer (TDP) || Lokalt investeringskontor eller samordningsorgan för investeringar (BKPMD) och handelsministeriet. || 3 29 || Miljökonsekvensbedömning (EIA) (UKL/UPL och SPPL) || Miljökontor på provins- eller distriktsnivå (BAPEDALDA eller BLH). Kopior hos lokalt handelskontor eller samordningsorgan för investeringar (BKPMD) || 3 30 || Tillstånd för industrinäring (IUI) eller industriregistreringsnummer (TDI) || För primär och integrerad industri med en kapacitet över 6 000 m³: kopior hos skogsbruksministeriet (BUK); med en kapacitet under 6 000 m³: kopior hos provinsskogsstyrelser på; med en kapacitet under 2 000 m³: kopior hos distriktsskogsstyrelser. För bearbetningsindustri: kopior hos industriministeriet. || 3 31 || Industriell råvaruförsörjningsplan (RPBBI) för primära skogsindustrier (IPHH) || För primär och integrerad industri med en kapacitet över 6 000 m³: kopior hos skogsministeriet (BUK); med en kapacitet under 6 000 m³: kopior hos provinsskogsstyrelser; med en kapacitet under 2 000 m³: kopior hos distriktsskogsstyrelser; kopior hos provins- och distriktsskogsstyrelser. || 3 32 || Registrerad exportör av skogsindustriprodukter (ETPIK) || Handelsministeriet || 3 33 || Transportdokument (SKSKB, FAKB, SKAU och/eller FAKO) || Bychef (SKAU); Kopior hos distriktsskogsstyrelser (SKSKB-KR, SKAU), kopior av FAKO hos provinsskogsstyrelser || 3 34 || Dokument om ändringar i lager av rundstockar (LMKB/LMKBK) || Distriktsskogsstyrelser || 3 35 || Rapport om bearbetade produkter (LMOHHK) || Distriktsskogsstyrelser, kopior till provinsskogsstyrelser || 3 36 || Dokument för timmerhandel mellan öarna (PKAPT) || Handelsministeriet (generaldirektoratet för inrikeshandel) || 3 37 || Dokument som visar fartygets identitet || Lokalt hamnadministrationskontor (under transportministeriet); kopia hos indonesiska klassificeringsbyrån (BKI) || 3 ANNAN RELEVANT INFORMATION 38 || Lagar och andra författningar: alla lagar, författningar, standarder och riktlinjer som anges i laglighetsnormerna || Skogsministeriet, provins- eller distriktsskogsstyrelser || 3 39 || Information om kontroll och licensiering: || || a) kvalitetsvägledning och normer för ackrediteringsförfaranden || Nationella ackrediteringsorganet (KAN) || 1 b) namn och adress för varje ackrediterat organ för bedömning av överensstämmelse (LP- och LV-organ) || Nationella ackrediteringsorganet (KAN) || 1 c) förteckning över personal (övervakare, beslutsfattare) kopplade till varje certifikat || Organ för bedömning av överensstämmelse (LP- och LV-organ), skogsministeriet || 1 d) klargörande av vad som är kommersiellt konfidentiell information || Organ för bedömning av överensstämmelse (LP- och LV-organ) || 1 e) övervakningsplan för information om när offentliga samråd äger rum, meddelande om övervakning från övervakningsorgan, offentligt sammandrag av övervakningsresultat, sammandragsrapporter per övervakningsorgan över utfärdade certifikat || Organ för bedömning av överensstämmelse (LP- och LV-organ) || 1 40 || Statusrapport om övervakningar: || || || a) certifikat som godkänts, underkänts, är under behandling, beviljats, upphävts tillfälligt eller dragits tillbaka och alla ändringar till de ovanstående || Organ för bedömning av överensstämmelse (LP- och LV-organ) || 1 || b) fall av bristande efterlevnad relevanta för övervakning och licensiering och åtgärder som vidtagits i fråga om dessa || Organ för bedömning av överensstämmelse (LP- och LV-organ) || 3 || c) utfärdade exportlicenser (V-Legal Document); periodiska rapporter från licensieringsorganet || Organ för bedömning av överensstämmelse (LP- och LV-organ) || 1 41 || Förfaranden för övervakning och klagomål: || || a) standardförfaranden för klagomål för ackrediteringsorgan och varje övervakningsorgan || Nationella ackrediteringsorganet (KAN) och organ för bedömning av överensstämmelse (LP- och LV-organ) || 1 b) det civila samhällets förfaranden för övervakning, klagomål, rapporter från civila samhällets övervakare || Skogsministeriet, oberoende övervakaren || 1 c) dokument för att övervaka hur klagomålsrapporter framskrider och rapport om slutbehandlade klagomål || Nationella ackrediteringsorganet (KAN) och organ för bedömning av överensstämmelse (LP- och LV-organ) || 3 Förfaranden för att få in information: ·
Lagen om informationsfrihet (UU 14/2008) skiljer
mellan fyra kategorier av information: 1) information som finns tillgänglig och
sprids aktivt och regelbundet, 2) information som bör offentliggöras utan
dröjsmål, 3) information som alltid finns tillgänglig och som tillhandahålls på
begäran samt 4) information som berörs av begränsningar eller är konfidentiell.
·
Information i kategori 3 i lagen om
informationsfrihet lämnas till allmänheten på begäran riktad till det utsedda
organet (PPID) inom respektive institution, t.ex. skogsministeriets
PR-avdelning. Varje institution har sin egen genomförandeförordning om
information till allmänheten, baserat på lagen om informationsfrihet. ·
Viss information som ingår i kategori 3 enligt
lagen om informationsfrihet offentliggörs på de relevanta institutionernas
webbplatser, bland annat dekret och förordningar, markfördelningskartor,
skogsbruksplaner. [1] KOM(2003) 251. [2] EUT
C 268, 7.11.2003, s. 1. [3] EUT
L 347, 30.12.2005, s. 1. [4] Rådets
dokument 15102/05 (begränsad spridning). [5] EUT C
[…], […], s. […]. [6] KOM(2003) 251. [7] EUT
C 268, 7.11.2003, s. 1. [8] EUT
C 157E, 6.7.2006, s. 482. [9] EUT L
[...], […],
s. […]. Vänligen för in nummer, datum
och hänvisningar för offentliggörandet av detta dokument. [10] EUT:
vänligen för in datum för undertecknandet. [11] Avser de
viktigaste föreskrifterna inklusive senare ändringar.