MOTIVERING

1.           BAKGRUND

Copernicus är det nya namnet på EU:s jordobservationsprogram GMES (Global Monitoring for Environment and Security). Copernicus, eller noga räknat dess föregångare, inrättades som ett EU-program genom GMES-förordningen (EU) nr 911/2010. Det omfattar all verksamhet som krävs för störningsfritt tillhandahållande av korrekta, tillförlitliga data och uppgifter om miljöfrågor och säkerhetsfrågor till användare i EU och medlemsstaterna som fattar, genomför eller övervakar politiska beslut. Copernicus är tänkt att förse EU med en kontinuerlig, oberoende och tillförlitlig tillgång till observationsuppgifter. EU:s investering ska täppa till luckor i observationerna, skapa tillgång till befintliga resurser och utveckla operativa tjänster.

Copernicus är uppdelat i sex tjänster: havs-, atmosfär-, land- och klimatförändringsövervakning samt stöd till nödtjänster och säkerhet. Copernicus använder data från satelliter och jordbaserade tjänster som bojar, ballonger och luftsensorer för att tillhandahålla aktuell, tillförlitlig mervärdesinformation och prognoser till stöd för bl.a. jordbruk och fiske, markanvändning och stadsplanering, bekämpning av skogsbränder, katastrofinsatser, sjöfart och övervakning av luftföroreningar.

Copernicus bidrar också till ekonomisk stabilitet och tillväxt genom att stärka kommersiella tillämpningar (s.k. tjänster i senare led) på många olika områden genom fullständig, öppen tillgång till Copernicus observationsdata och informationsprodukter. Det är ett av de program som ska genomföras enligt Europa 2020-strategin för smart, hållbar tillväst för alla, och det ingår i det industripolitiska initiativet inom Europa 2020 eftersom det kan skapa nytta för en stor del av unionens politiska insatser.

Ansvaret för finansiering av driften och ersättningen av den rymdinfrastruktur som tagits fram med EU-medel och mellanstatliga medel kan inte axlas enbart av de enskilda medlemsstaterna på grund av kostnaderna. Inom rymdbaserade observationer för operativ meteorologi har de europeiska länderna samlat sina resurser för att utveckla och ta vara på meteorologiska satelliter inom Eumetsat (European Organisation for the Exploitation of Meteorological Satellites). De europeiska länderna har också tagit fram demonstrationsmodeller av miljösatelliter genom Europeiska rymdorganisationen (ESA) eller sina nationella rymdorgan. De kunde dock inte finna något sätt att samarbeta kring finansieringen av långvariga operativa program inom miljöövervakning. Det framstår som alltmer avgörande att kunna bedriva sådana observationer utan avbrott, med tanke på det ökande politiska trycket på myndigheterna att fatta välgrundade beslut inom miljö, säkerhet och klimatförändringar och behovet att följa internationella överenskommelser.

För tjänster med alleuropeisk eller internationell täckning kan medlemsstaterna inte i tillräckligt hög grad nå målet för den föreslagna åtgärden, eftersom medlemsstaternas resurser behöver samlas på EU-nivå. Tillhandahållandet av andra tjänster (t.ex. kartor för nödlägen eller ämnesuppdelade markövervakningskartor av begränsad geografisk omfattning) kan bättre uppnås på EU-nivå av två anledningar. För det första kan en enhetligare, centraliserad förvaltning av indata från rymdbaserade eller jordbaserade källor skapa stordriftsfördelar.

För det andra kan ett samordnat tillhandahållande av jordövervakningstjänster på nationell nivå bidra till att undvika dubbelarbete och förbättra övervakningen av tillämpningen av EU:s miljölagstiftning enligt tydliga, objektiva kriterier. Bara med hjälp av jämförbara uppgifter som sammanställs på nationell nivå kan man avgöra om miljölagstiftningen verkligen iakttas, vilket i många fall berör gränslösa och därmed internationella problem.

Dessutom innebär åtgärder på EU-nivå stordriftsfördelar och därigenom bättre valuta för det allmännas pengar. EU-åtgärder tillför alltså ett tydligt mervärde.

Sedan starten har de totala anslagen till utvecklingen av det här programmet från EU och ESA överstigit 3,2 miljarder euro. En stor del av budgeten för GMES gick till utveckling av observationssatelliter: Sentinels. Detta skedde genom ett bidrag från kommissionen på 738 miljoner euro till ESA:s program för GMES rymdkomponenter (GSC).

Till och med slutet av 2013 finansieras Copernicus genom rymddelen av det sjunde ramprogrammet och GMES och dess program för den inledande driftsfasen. I och med att Copernicus blir färdigt att börja drivas reguljärt behövs en ny förordning från och med 2014. I enlighet med målen i meddelandet Förenklingsplan för den fleråriga budgetramen 2014–2020[1] bör styrningen av programet utformas bättre i denna nya förordning, särskilt kommissionens uppgifter, programmets mål samt indikatorer som möjliggör en verkningsfull övervakning av programmet och en smidig övergång från den nuvarande verksamheten. Förslaget till förordning innehåller dessutom bestämmelser om lämpliga ekonomiska förfaranden, särskilt för den stora del av programmet som ska genomföras indirekt. Med tanke på förenkling och smart lagstiftning bör det dessutom framhållas att ett syfte med Copernicus är att förbättra lagstiftningen genom att tillhandahålla verktyg för evidensbaserad övervakning.

Kommissionen föreslog i sitt meddelande En budget för Europa 2020 (KOM(2011) 500 slutlig, 29.6.2011) att GMES på grund av en ansträngd EU-budget borde finansieras utanför den fleråriga budgetramen 2014–2020. Förslaget avvisades av Europaparlamentet i resolution P7_TA(2012)0062 av den 16 februari 2012. Enligt slutsatserna från Europeiska rådets möte den 7–8 februari 2013 om den fleråriga budgetramen bör programmet finansieras enligt rubrik 1a i budgetramen med högst 3 786 miljoner euro (2011 års priser) enligt förordningen om den fleråriga budgetramen.

2.           SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

Sedan kommissionens GMES-byrå inrättades 2006 har samråd om GMES förts löpande med de berörda parterna. Samrådet inleddes med meddelandet Global övervakning för miljö och säkerhet (GMES): från utkast till verklighet[2] och ledde till att kommissionen 2008 antog meddelandet Global övervakning för miljö och säkerhet (GMES) – för en säkrare planet[3]. Samrådet fortsatte som ett led i förberedelserna inför kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om det europeiska jordobservationsprogrammet (GMES) och dess inledande driftsfas (2011–2013)[4] och meddelandet Global övervakning för miljö och säkerhet (GMES) Utmaningar och nästa etapp för rymdkomponenten[5].

Sedan GMES-förordningen trädde i kraft 2010 har samrådet med medlemsstaterna och användarna fortsatt genom de nya styrorgan som inrättats genom förordningen: GMES-kommittén och användarforumet, som består av företrädare för offentliga användare.

Samrådet har visat att det finns intresse för och behov av Copernicusprogrammet, och nu när det blir ett EU-program inriktas det på olika alternativ för bl.a. Copernicustjänsterna. De berörda parterna säger att störningsfri, garanterad tillgång till information från Copernicustjänsterna är en förutsättning för att programmet ska nå framgång och för att nyttan av det ska kunna tas till vara fullt ut.

En konsekvensbedömning utfördes 2011, och resultaten av den offentliggjordes i dokumentet SEK(2011) 867 slutlig av den 28 juni 2011, som åtföljde kommissionens förslag till flerårig budgetram (KOM(2011) 500). Konsekvensbedömningen har nu anpassats, bl.a. med beaktande av konsekvensbedömningsnämndens rekommendationer. Det som har ändrats sedan 2011 är den politiska uppfattningen om huruvida Copernicusprogrammet bör finansieras inom budgetramen. Kommissionen anser därför tiden mogen att lägga fram ett formellt förslag.

Det bör dock påpekas att detta förslag behövde ändras till det belopp som överenskommits inom den fleråriga budgetramen, som innebar en sänkning av kommissionens ursprungliga förslag med över 2 miljarder euro. För att tjänsterna ska kunna tillhandahållas har kommissionen istället behövt dra in på utveckling av rymdkomponenten för förnyelse och modernisering av observationskapaciteten. ESA tar över ansvaret för utvecklingen av nästa generation Sentinelsatelliter.

Frågan om äganderätten till Copernicus rymdkomponent har stor betydelse, och kan inte ses isolerat från de rättigheter och det ansvar som äganderätten ger ägaren. Ägaren har största möjliga rättigheter, bl.a. nyttjanderätt, överlåtelserätt och förfoganderätt.

När man överväger äganderätten till rymdkomponenten bör man skilja mellan två olika faser. Under den första fasen, dvs. under den nuvarande fleråriga budgetramen, var EU bidragsgivare till ESA:s program med omkring 30 % och saknade medel att leda utvecklingen av Copernicus rymdkomponent. Dessutom var EU:s anslag främst medel från sjunde ramprogrammet, som inte var avsedda att permanent finansiera ett operativt program. EU kunde därför inte ta på sig ägaransvaret under den fasen. Den andra fasen börjar när nästa fleråriga budgetram börjar gälla. Det innebär en genomgripande förändring genom att EU nu kan helfinansiera större delen av Copernicus rymdkomponent, inklusive marksegmentet och driftskostnaderna för satelliterna.

Med dessa nya förutsättningar, som nämns i artikel 19, måste ägandet av satelliterna ses över. Enligt förordningen finns det en möjlighet att EU eller ett organ eller en fond tar över äganderätten från ESA. För en eventuell överlåtelse måste alternativen bedömas enligt relevanta faktorer, t.ex. driften av satelliterna, rättigheterna till data, villkor för tillgång till data samt tillgångarnas värde. Alternativen kommer bara att övervägas om nackdelarna med EU som ägare förefaller uppväga fördelarna. Överlåtelse av äganderätten från EU kan bara ske genom en delegerad akt.

Alternativet med ett system för inköp av data kan också övervägas.

3.           FÖRSLAGETS RÄTTSLIGA UTFORMNING

Med artikel 189 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt som rättslig grund föreslås en ny förordning från Europaparlamentet och rådet om inrättande av Copernicusprogrammet. Särskilt behandlas följande:

1.           Namnbyte till Copernicus.

2.           Styrning av GMES under driftsfasen; särskilt ska kommissionen kunna delegera verksamhet till ett antal operatörer.

3.           Finansiering 2014–2020.

4.           BUDGETKONSEKVENSER

I finansieringsöversikten i bilagan till detta förslag anges preliminära anslag, som överensstämmer med den fleråriga budgetramen 2014–2020, med åtaganden på högst 3 786 miljoner euro 2011 års priser, vilket motsvarar 4 291 miljoner euro i nupriser.

5.           ÖVRIGT

Kommissionen får anta delegerade akter för att nå vissa mål som anges i förslaget.

2013/0164 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av Copernicusprogrammet och om upphävande av förordning (EU) nr 911/2010

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 189.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[6],

med beaktande av Regionkommitténs yttrande[7],

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)       GMES (Global Monitoring for Environment and Security) var ett jordövervakningsinitiativ lett av unionen och genomfört i partnerskap med medlemsstaterna och Europeiska rymdorganisationen (ESA). GMES kan sägas ha uppstått i maj 1998, när de organ som verkade för utveckling av den europeiska rymdverksamheten utfärdade en gemensam förklaring, Bavenomanifestet. I manifestet efterlystes ett långsiktigt åtagande att utveckla rymdbaserade miljöövervakningstjänster, som byggde på och vidareutvecklade europeisk kompetens och teknik. Unionen gjorde 2005 det strategiska valet att utveckla en oberoende europeisk jordobservationskapacitet för att tillhandahålla miljö- och säkerhetstjänster[8], vilket utmynnade i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 911/2010 av den 22 september 2010 om det europeiska jordövervakningsprogrammet (GMES) och dess inledande driftsfas (2011–2013)[9].

(2)       Copernicus bör betraktas som ett europeiskt bidrag till uppbyggnaden av det globala systemet av jordobservationssystem (Geoss), som utvecklas inom gruppen för jordobservation (GEO).

(3)       På grundval av det initiativets resultat inrättades genom förordning (EU) nr 911/2010 det europeiska jordövervakningsprogrammet (GMES), och dessutom fastställdes regler för dess inledande driftsfas.

(4)       Det program som inrättats genom förordning (EU) nr 911/2010 bör fortsätta under den nya fleråriga budgetramen, men förkortningen GMES bör ersättas med Copernicus för att underlätta kommunikation med allmänheten. Kommissionen har registrerat varumärket så att det kan användas av unionens institutioner och licensieras till andra berörda användare, särskilt de som tillhandahåller centrala tjänster.

(5)       Målet för Copernicusprogrammet är att tillhandahålla korrekt, tillförlitlig information om miljö och säkerhet, anpassad till användarnas behov, till stöd för annan unionspolitik, särskilt avseende den inre marknaden, transport, miljö, energi, räddningstjänst, samarbete med tredjeländer samt humanitärt bistånd. Det bygger på kapacitet som redan finns i Europa och kompletteras med nya, gemensamt utvecklade tillgångar.

(6)       Copernicusprogrammet bör genomföras på ett sätt som står i överensstämmelse med unionens övriga relevanta instrument och åtgärder, särskilt när det gäller miljö och klimatförändringar, säkerhet, skydd av personuppgifter, konkurrenskraft och innovation, sammanhållning, forskning, transport, konkurrens och internationellt samarbete samt det europeiska globala satellitnavigeringsprogrammet. Copernicusdata bör vara förenliga med medlemsstaternas rymdreferensdata och stödja utvecklingen av infrastruktur för geografisk information i unionen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG av den 14 mars 2007 om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen (INSPIRE)[10]. Copernicus bör också komplettera det gemensamma miljöinformationssystemet (SEIS) och unionens verksamhet för katastrofhantering.

(7)       Copernicus är ett program som ska genomföras inom Europa 2020-strategin för smart, hållbar tillväxt för alla. Det ska betjäna ett brett spektrum av unionsinsatser och bidra till målen för Europa 2020, särskilt genom att utveckla en verkningsfull rymdpolitik som tillhandahåller de verktyg som krävs för att hantera centrala globala utmaningar och nå målen i fråga om klimatförändringar och hållbar energiförsörjning.

(8)       Copernicusprogrammet kan gynnas av resultaten från Horisont 2020, unionens ramprogram för forskning och innovation 2014–2020, särskilt dess verksamhet inom forskning och innovation i fråga om framtidens jordobservationsteknik och tillämpningar som bygger på fjärranalys, luftbaserad och markbaserad teknik och data som krävs för att möta centrala samhällsutmaningar.

(9)       För att nå sina mål bör Copernicusprogrammet bygga på en oberoende kapacitet för unionen till rymdbaserade observationer och tillhandahålla operativa tjänster inom miljö, räddningstjänst och säkerhet. Det bör också utnyttja tillgängliga jordbaserade data som tillhandahålls bl.a. av medlemsstaterna. För att operativa tjänster ska kunna tillhandahållas måste Copernicus rymdkomponent fungera väl och säkert. Den tilltagande risken för kollisioner med andra satelliter och rymdskrot är det allvarligaste hotet mot Copernicus rymdkomponent. Copernicusprogrammet bör därför stödja åtgärder för att minska sådana risker, särskilt genom att bidra till det program som inrättats genom Europaparlamentets och rådets beslut [XXX] om inrättande av ett stödprogram för rymdövervakning och spårning[11].

(10)     För Copernicusåtgärder (2014–2020) behövs totalt 3 786 miljoner euro i 2011 års priser, som anslås i ett separat budgetkapitel i avdelning 2 under rubrik 1a i unionens allmänna budget. Kommissionens personalutgifter och administrativa utgifter i samband med samordningen av Copernicusprogrammet bör finansieras från unionsbudgeten.

(11)     För att förbättra genomförandet av Copernicus och dess långsiktiga planering bör kommissionen anpassa det årliga arbetsprogrammet enligt prioriteringar, mål och strategier i en flerårig plan.

(12)     Copernicus bör vara ett användarstyrt program, vilket innebär att användarna fortlöpande och aktivt bör delta framför allt i fastställandet och godkännandet av tjänstekrav.

(13)     Copernicus internationella inslag har särskilt stor betydelse för utbyte av data och information samt för tillgång till observationsinfrastruktur. Ett sådant utbytessystem är mer kostnadseffektivt än system för datainköp, och stärker programmets globala karaktär.

(14)     I avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och i ramavtalen med kandidatländerna och möjliga kandidatländer finns bestämmelser om dessa länders deltagande i unionens program. Andra tredjeländer och internationella organisationer bör ges möjlighet att delta genom slutande av avtal.

(15)     Medlemsstater, tredjeländer och internationella organisationer bör kunna bidra till programmen på grundval av lämpliga avtal.

(16)     Kommissionen bör ha det övergripande ansvaret för Copernicusprogrammet. Kommissionen bör fastställa programmets prioriteringar och mål och stå för den allmänna samordningen och förvaltningen av det.

(17)     Eftersom Copernicus bedrivs i partnerskap, bör programmets genomförande, för att undvika överlappning av teknisk expertis, delegeras till organ med lämplig teknisk förmåga och lämpliga färdigheter.

(18)     Under genomförandet av Copernicusprogrammet kan kommissionen där så är lämpligt anlita behöriga unionsorgan som Europeiska miljöbyrån, Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser (Frontex), Europeiska sjösäkerhetsbyrån och Europeiska unionens satellitcentrum och alla andra relevanta organ som kan komma i fråga för delegering av uppgifter enligt artikel 58 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002[12].

(19)     Enligt artikel 61.2 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 bör valet av enheter (nedan kallade operatörer) till vilka kommissionen får delegera genomförandeuppgifter göras öppet, motiveras objektivt och får inte riskera att ge upphov till en intressekonflikt. Med tanke på uppgifternas karaktär användes ett särskilt förfarande på grundval av en inbjudan att uttrycka intresse för att få fram de potentiella operatörer som är bäst lämpade att anförtros den indirekta förvaltningen av Copernicusprogrammet.

(20)     Kommissionen bör ha överinseende över Copernicusprogrammets operatörer, samtidigt som de har den självständighet som krävs för att utföra sina uppgifter. De bör lämna in ett årligt arbetsprogram till kommissionen och en årlig verksamhetsrapport.

(21)     För att kommissionen ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt artikel 317 i EUF-fördraget måste den förfoga över erforderliga medel för att övervaka verksamheten vid de enheter till vilka den lagt ut genomförandeuppgifter inom Copernicusprogrammet. Detta omfattar inte bara de befogenheter den redan har enligt förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 utan också möjligheten att ge operatören instruktioner och utföra inspektioner. Särskilt bör kommissionen i nödlägen eller vid oförutsebara händelser eller i fall där operatören inte kan utföra sina uppgifter kunna återkalla delegeringen och agera i operatörens ställe. Utövandet av denna möjlighet bör stå i proportion till de eftersträvade målen, varför delegeringsavtalet bör upphävas tillfälligt under den tid som krävs för att vidta de erforderliga åtgärderna.

(22)     För att uppnå syftet med Copernicus på varaktig basis är det nödvändigt att samordna de olika Copernicuspartnernas insatser och att utveckla, upprätta och sköta driften av en tjänste- och observationskapacitet som tillgodoser användarnas behov. En kommitté bör i detta sammanhang bistå kommissionen med att samordna bidragen till Copernicus från unionen, medlemsstaterna och mellanstatliga organ, säkerställa att de befintliga resurserna utnyttjas på bästa sätt och identifiera brister som man behöver ta itu med på unionsnivå. Den bör även bistå kommissionen med att övervaka det enhetliga genomförandet av Copernicus.

(23)     Verksamheten hos de operatörer som kommissionen delegerat uppgifter till bör också mätas mot prestandaindikatorer. Det skulle ge Europaparlamentet och rådet en uppfattning om Copernicus framsteg och programmets genomförande.

(24)     Data och information som tas fram inom Copernicusprogrammet bör göras tillgängliga för användarna fullständigt, öppet och kostnadsfritt, för att främja användningen och spridningen av dem och stärka marknaderna för jordobservation i Europa, särskilt sektorn i senare led, och på så sätt skapa förutsättningarna för tillväxt och nya jobb.

(25)     Närhelst tillgång till eller användning av Copernicusdata och Copernicusinformation eller data och information från en tredje part kan äventyra unionens och dess medlemsstaters säkerhet eller hota deras yttre förbindelser för kommissionen inskränka tillgången till dem eller begränsa antalet tilldelade licenser.

(26)     Frågan om äganderätten till Copernicus rymdkomponent har stor betydelse, och kan inte ses isolerat från de rättigheter och det ansvar som äganderätten ger ägaren. Unionen bör bli ägare för att få nyttjanderätt, överlåtelserätt och förfoganderätt. För Sentinelsatelliterna innebär äganderätt särskilt rätten att besluta om datapolicy och förvalta tillämpningen av den, välja satelliternas driftsmodell och operatör och ingå internationella avtal med tredjeländer om bl.a. spridning av satellitdata.

(27)     Under hela utgiftscykeln bör unionens ekonomiska intressen skyddas med hjälp av proportionella åtgärder som ska göra det möjligt att förebygga, spåra och utreda oriktigheter, att återkräva sådana medel som förlorats eller som utbetalats eller använts felaktigt och att vid behov fastställa förvaltningsrättsliga och ekonomiska påföljder i enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 966/2012.

(28)     För att öka Copernicus nytta för användarna bör kommissionen biträdas av företrädare för mellanhänder och slutanvändare, experter från medlemsstaterna, inklusive experter från nationella organ, samt oberoende experter.

(29)     För att garantera enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning i fråga om antagandet av det årliga arbetsprogrammet, den fleråriga planen för perioden 2014–2020 och åtgärderna för att främja enhetlighet mellan medlemsstaterna i fråga om användning av Copernicusdata och Copernicusinformation och deras tillgång till teknik och utveckling inom jordobservation, bör kommissionen ges genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter[13].

(30)     För att medlemsstaterna ska hållas underrättade och för att beslutsfattandets opartiskhet ska iakttas bör det rådgivande förfarandet användas för antagande av åtgärder för att främja enhetlighet mellan medlemsstaterna i fråga om användning av Copernicusdata och Copernicusinformation och deras tillgång till teknik och utveckling inom jordobservation. Granskningsförfarandet bör användas för antagandet av det årliga arbetsprogrammet och den fleråriga planen för perioden 2014–2020, eftersom den akten rör ett program med avsevärd betydelse.

(31)     För att beakta eventuella säkerhetsrisker, bandbreddsbegränsningar och andra tekniska begränsningar bör kommissionen delegeras befogenheter att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt i fråga om datakrav för operativa tjänster, villkor och förfaranden för tillgång till, registrering av och användning av Copernicusdata och Copernicusinformation, villkor och förfaranden för överföring och användning av satellitdata som sänds till mottagningsstationer som inte ingår i Copernicusprogrammet och för arkivering av Copernicusdata och Copernicusinformation, särskilda tekniska kriterier till förebyggande av störning av Copernicus data- och informationssystem, kriterier för begränsning av spridningen av Copernicusdata och Copernicusinformation på grund av motstridiga rättigheter eller säkerhetsintressen samt kriterier för genomförande av säkerhetsbedömningen. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, också på expertnivå. Kommissionen bör, då den förbereder och utarbetar delegerande akter, se till att relevanta handlingar översänds samtidigt, i god tid och på rätt sätt till Europaparlamentet och rådet.

(32)     De åtgärder som finansieras genom denna förordning bör övervakas och utvärderas så att justeringar kan göras och hänsyn kan tas till nya omständigheter.

(33)     Eftersom målet för denna förordning, nämligen inrättandet av Copernicusprogrammet, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna eftersom det kommer att innefatta europeisk kapacitet och kräva ett samordnat tillhandahållande av tjänster i medlemsstaterna med samordning på unionsnivå och det därför på grund av åtgärdens omfattning bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå det målet.

(34)     Därför måste förordning (EU) nr 911/2010 upphävas så att en lämplig ram för styrning och finansiering kan upprättas och så att ett helt operativt Copernicusprogram från och med 2014 kan garanteras.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1 Syfte

I denna förordning fastställs unionens jordobservationsprogram, kallat Copernicus, med regler för genomförande av det.

Artikel 2 Allmänna mål

1.           Copernicusprogrammet ska bidra till följande allmänna mål:

a)      Miljöskydd och stöd till räddningstjänst och säkerhetsinsatser.

b)      Stöd till Europa 2020-strategin genom att bidra till målet om smart, hållbar tillväxt för alla; det ska särskilt bidra till ekonomisk stabilitet och tillväxt genom att stärka de kommersiella tillämpningarna.

2.           Originaldata och -information från rymdbaserade observationer samt från tillgängliga jordbaserade data (nedan kallat Copernicusdata och Copernicusinformation) ska vara korrekta och tillförlitiga, tillhandahållas långvarigt och uthålligt och svara mot Copernicusanvändarnas behov. Tillgången till data ska vara fullständig, öppen och kostnadsfri, med förbehåll för de villkor som fastställs i eller i enlighet med denna förordning.

3.           Vid tillämpningen av punkt 2 avses med Copernicusanvändare europeiska, nationella, regionala och lokala organ som har i uppgift att utforma, genomföra, tillämpa eller övervaka en offentlig tjänst eller offentlig politik på de områden som nämns i artikel 4.1.

4.           Hur väl de mål som anges i punkt 1 uppnås ska mätas med hjälp av följande resultatindikatorer:

a)      Data och information som tillgängliggörs enligt respektive servicenivåkrav för miljö, räddningstjänst och säkerhet.

b)      Marknadspenetration och konkurrenskraft för de europeiska operatörerna i senare led.

Artikel 3 Särskilda mål

1.           För att uppnå de allmänna målen i artikel 2 ska Copernicusprogrammet inriktas på användarnas behov och tillhandahålla de operativa tjänster som nämns i artikel 4.1. Måluppfyllelsen ska bedömas genom användning av data och information, mätt som utvecklingen av antalet användare, mängden lästa data och mervärdesinformation och den ökade spridningen i medlemsstaterna.

2.           Copernicusprogrammet ska tillhandahålla långsiktig, tillförlitlig tillgång till rymdbaserade observationer från unionens oberoende jordobservationskapacitet och bygga på befintliga resurser och kapaciteter och vid behov komplettera dem. Måluppfyllelsen ska bedömas genom färdigställande av rymdinfrastruktur mätt som antal utstationerade satelliter och mängd producerade data.

Artikel 4 Copernicustjänsternas omfattning

De Copernicustjänster som nämns i artikel 3.1 ska inbegripa följande:

1.           Operativa tjänster:

a)      Atmosfärsövervakningstjänsten ska tillhandahålla information om luftkvaliteten på europeisk nivå och atmosfärens kemiska sammansättning på global nivå. Framför allt ska tjänsten bistå med information till system för övervakning av luftkvaliteten på allt från lokal till nationell nivå samt bidra till övervakningen av atmosfärkemiska klimatvariabler.

b)      Havsövervakningstjänsten ska tillhandahålla information om det fysiska tillståndet och utvecklingen i hav och marina ekosystem i både världshav och regionala europeiska områden.

c)      Markövervakningstjänsten ska tillhandahålla information till stöd för global till lokal miljöövervakning av biologisk mångfald, mark, vatten, skogar och naturresurser samt till stöd för allmän tillämpning av miljö-, jordbruks-, utvecklings-, energi-, stadsplanerings-, infrastruktur- och transportpolitiken.

d)      Klimatförändringstjänsten ska tillhandahålla information för att öka kunskapsbasen till stöd för insatser för anpassning och lindring av följderna. Den ska särskilt bidra till tillhandahållande av väsentliga klimatvariabler, klimatanalyser och prognoser i den skala i tid och rum som är relevant för anpassnings- och lindringsstrategier för unionens olika områden för sektors- och samhällsnytta.

e)      Nödreaktionstjänsten ska tillhandahålla information för nödinsatser vid olika typer av katastrofer, inklusive meteorologiska faror, geofysiska faror, avsiktliga och oavsiktliga människoskapade katastrofer och andra humanitära katastrofer, samt för förebyggande, beredskap, reaktioner och återhämtning.

f)       Säkerhetstjänsten ska tillhandahålla information till stöd för Europas säkerhetsutmaningar, och förbättra kapaciteten att förebygga, förbereda sig på och reagera på kriser, särskilt gränsövervakning och övervakning till havs, men också till stöd för unionens yttre åtgärder genom detektering och övervakning av regionöverskridande säkerhetshot, riskbedömning och system för tidig varning, kartläggning och övervakning av gränsområden.

2.           Utveckling, för att öka de operativa tjänsternas kvalitet och prestanda, inklusive ändringar och anpassningar, samt för att undvika och mildra operativa risker.

3.           Stödaktiviteter för att främja användarnas utnyttjande av de operativa tjänsterna och användningen av tillämpningar i senare led samt insatser för kommunikation och spridning.

Artikel 5 Rymdkomponenten

Copernicus rymdkomponent ska tillhandahålla rymdbaserade observationer för att uppnå de mål som avses i artiklarna 2 och 3, och främst betjäna de operativa tjänster som nämns i artikel 4.1. Copernicus rymdkomponent ska inbegripa följande verksamheter:

a)      Tillhandahållande av rymdbaserade observationer, inbegripet följande:

– Drift av Copernicus rymdbaserade infrastruktur, inbegripet styrning av satelliter, övervakning och kontroll av satelliterna, mottagning, behandling, arkivering och spridning av data samt permanent kalibrering och validering.

– Tillhandahållande av jordbaserade data för kalibrering och validering av rymdbaserade observationer.

– Tillhandahållande, arkivering och spridning av rymdbaserade data från tredje part som komplement till Copernicus rymdbaserade infrastruktur.

– Underhåll av Copernicus rymdbaserade infrastruktur.

b)      Verksamhet som behövs på grund av nya behov hos användarna, inbegripet följande:

– Kartläggning av luckor i observationerna och specifikationer för nya rymduppdrag med utgångspunkt i användarnas behov.

– Utveckling för att modernisera och komplettera Copernicus rymdkomponent, däribland konstruktion och upphandling av nya delar av rymdinfrastrukturen.

c)      Bidrag till skydd av satelliter mot kollisionsrisken.

Artikel 6 Jordbaserad komponent

Copernicusprogrammets jordbaserade komponent ska inbegripa följande verksamheter:

a)      Samordning och harmonisering av insamling och tillhandahållande av jordbaserade data samt tillhandahållande av jordbaserade data till de operativa tjänsterna, inbegripet jordbaserade data från tredje part på det internationella planet.

b)      Tekniskt bistånd till kommissionen i fråga om tjänstekraven på data från jordbaserade observationer.

c)      Samarbete med operatörer av jordbaserade resurser för att främja enhetlighet inom utvecklingsverksamhet avseende infrastruktur och nätverk för jordbaserad observationsinfrastruktur.

Artikel 7 Finansiering

1.           Det totala anslaget för Copernicusprogrammet under perioden 2014–2020 är högst 3 786 miljoner euro i 2011 års priser.

2.           Anslagen ska beviljas årligen av budgetmyndigheten inom de gränser som fastställs i den fleråriga budgetplanen. Om den verksamhet som ett budgetåtagande ska täcka sträcker sig över mer än ett budgetår får åtagandet delas upp i årliga delåtaganden.

3.           De till Copernicusprogrammet anslagna medlen får också täcka utgifter för förberedelser, övervakning, kontroller, revision och utvärderingar som direkt krävs för Copernicusprogrammets förvaltning och för att dess mål ska uppnås, särskilt undersökningar, möten, information och kommunikation samt utgifter för IT-nät för informationsbehandling och dataöverföring. De resurser som anslås till kommunikationsverksamhet enligt denna förordning får också tas i anspråk proportionellt för att täcka institutionens kommunikation av unionens politiska prioriteringar.

4.           Uppgifter som anförtros andra enheter ska omfattas av det förfarande som avses i artiklarna 164 och 165 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012.

Artikel 8 Kommissionens arbetsprogram

Kommissionen ska för varje år av genomförandet av Copernicusprogrammet anta ett arbetsprogram i enlighet med artikel 84 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012. Den genomförandeakten ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 21.3. i den här förordningen.

Artikel 9 Samarbete med medlemsstaterna

1.           Kommissionen ska samarbeta med medlemsstaterna för att förbättra det inbördes utbytet av data och information och öka mängden data och information som finns tillgänglig för Copernicusprogrammet.

2.           Kommissionen får anta åtgärder för att främja enhetlighet mellan medlemsstaterna när det gäller användningen av Copernicusdata och Copernicusinformation och deras tillgång till teknik och utveckling inom jordobservation. Sådana åtgärder får inte få till följd att konkurrensen snedvrids. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 21.2.

Artikel 10 Internationellt samarbete

1.           Unionen, företrädd av kommissionen, får ingå avtal med följande tredjeländer:

a)      Länder i Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) som är avtalsslutande parter i EES-avtalet, i enlighet med villkoren i det avtalet.

b)      Kandidatländer och möjliga kandidatländer i enlighet med respektive ramavtal eller ett protokoll till ett associeringsavtal om de allmänna principerna och villkoren för dessa länders deltagande i unionsprogram.

c)      Schweiz, andra tredjeländer än de som avses i leden a och b samt internationella organisationer, i enlighet med avtal som slutits mellan unionen och sådana tredjeländer eller internationella organisationer på grundval av artikel 218 i EUF-fördraget och där villkoren och detaljerade bestämmelser för deras deltagande ska fastställas.

2.           Tredjeländer eller internationella organisationer får lämna ekonomiskt stöd eller naturabidrag till programmet. Det ekonomiska stödet ska betraktas som externa inkomster som avsätts för särskilda utgifter, i enlighet med artikel 21.2 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012. Ekonomiskt stöd och naturabidrag får tas emot enligt de villkor som anges i avtalet med det ifrågavarande tredjelandet eller den ifrågavarande internationella organisationen.

Artikel 11 Kommissionens uppgifter

1.           Kommissionen ska ha det övergripande ansvaret för programmet. Kommissionen ska fastställa programmets prioriteringar och mål och övervaka genomförandet av det, särskilt i fråga om kostnader, tidplan och prestanda.

2.           Kommissionen ska på unionens vägnar och på de områden där unionen är behörig förvalta förhållandet med tredjeländer och internationella organisationer, och samordna Copernicusprogrammet med verksamhet på nationell nivå, unionsnivå och internationell nivå.

3.           Kommissionen ska samordna medlemsstaternas bidrag i syfte att operativt tillhandahålla tjänsterna och se till att sådana data från observationsinfrastrukturen som krävs för tjänsternas drift är tillgängliga på lång sikt.

4.           Kommissionen ska se till att Copernicusprogrammet kompletterar och är förenligt med andra av unionens politiska riktlinjer, instrument, program och åtgärder.

5.           Kommissionen ska upprätthålla en öppen mekanism som innebär att användarna regelbundet tillåts medverka och höras, så att man kan fastställa användarnas krav på unionsnivå och nationell nivå.

6.           Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 26 om fastställande av de datakrav som behövs för de operativa tjänsterna, och fastställa former för anpassning av dem.

7.           Kommissionen ska ställa de ekonomiska medel som krävs för finansieringen av Copernicusprogrammet till förfogande.

Artikel 12 Operatörer

1.           Kommissionen får helt eller delvis anförtro behöriga unionsorgan de genomförandeuppgifter som beskrivs i artikel 4, om åtgärdernas karaktär och unionsorganets särskilda kompetens motiverar det. Sådana organ är bland annat

a)      Europeiska miljöbyrån,

b)      Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser (Frontex),

c)      Europeiska sjösäkerhetsbyrån, och

d)      Europeiska unionens satellitcentrum (EUSC).

2.           Vid valet av unionsorgan ska vederbörlig hänsyn tas till kostnadseffektiviteten i att anförtro organet uppgifterna, liksom inverkan på organets styrstrukturer, budget och personalresurser.

3.           Uppgifter som avser budgetgenomförande som i undantagsfall anförtros behöriga unionsorgan enligt denna artikel ska i informationssyfte införas i unionsorganets arbetsprogram.

4.           Kommissionen får helt eller delvis anförtro Europeiska rymdorganisationen (ESA) utvecklingen av rymdkomponenten enligt artikel 5 b.

5.           Kommissionen får helt eller delvis anförtro Europeiska organisationen för utnyttjande av meteorologiska satelliter (Eumetsat) driften av rymdkomponenten enligt artikel 5 a.

6.           Kommissionen får helt eller delvis anförtro operatörerna av de tjänster som beskrivs i artikel 4 verksamheten inom den jordbaserade komponenten enligt artikel 6.

Artikel 13 Val av operatör

1.           Med undantag av de operatörer som nämns i artikel 12 ska kommissionen välja ut de operatörer som den ska delegera uppgifter till i enlighet med förfarandet i punkterna 2, 3 och 4.

2.           Kommissionen ska offentliggöra en inbjudan till potentiella operatörer att uttrycka intresse. I inbjudan ska uteslutnings- och urvalskriterier anges enligt nedanstående förfarande.

3.           Kommissionen ska inleda en dialog med de enheter som uppfyller urvalskriterierna på ett öppet och objektivt sätt och utan att ge upphov till intressekonflikt. Efter dialogen ska kommissionen underteckna delegeringsavtal med det eller de organ som har styrkt erfarenhet och operativ och ekonomisk kapacitet.

4.           Kommissionen får inleda direkta förhandlingar innan den undertecknar delegeringsavtal med de organ som förtecknas i artikel 12 eller i vederbörligen motiverade och dokumenterade undantagsfall, särskilt följande:

a)      Inga lämpliga förslag lämnades efter en inbjudan till potentiella operatörer att visa intresse.

b)      De uppgifter som ska utföras har särskilda egenskaper som kräver en viss operatör på grund av dennes tekniska kompetens, långt drivna specialisering eller administrativa befogenheter.

c)      I synnerligen brådskande fall på grund av oförutsedda omständigheter som inte beror på unionen, så att iakttagande av förfarandet i punkterna 2 och 3 otillbörligt skulle hindra utförandet av uppgifterna.

Artikel 14 Övervakning av operatörerna

1.           Ytterligare uppgifter som inte föreskrivs i delegeringsavtalet får endast utföras av operatörerna med kommissionens tillstånd. Operatören får inte kräva annan ersättning eller kompensation för ytterligare eller kompletterande uppgifter än återbetalning av kostnaderna.

2.           Kommissionen ska se till att operatörerna ger full tillgång till sin redovisning och alla relevanta handlingar och uppgifter. Kommissionen får utföra alla slags inspektioner, även på plats, som krävs för att kontrollera att denna förordning och relevanta delegeringsavtal följs.

3.           När så är motiverat av brådska eller oförutsebara omständigheter, eller på motiverad begäran av operatören, får kommissionen agera i operatörens ställe och tillfälligt upphäva delegeringsavtalet för den tid och de handlingar som krävs för att utföra de erforderliga handlingarna.

4.           Klagomål om operatörernas tilldelning av avtal och bidrag under genomförandet av delegeringsavtalet eller arbetsprogrammet kan lämnas till kommissionen. Sådana klagomål får dock endast röra avsiktligt felaktigt agerande, grov försumlighet eller bedrägeri och får bara lämnas in efter det att alla rättsmedel hos operatören har uttömts.

Artikel 15 Copernicus data- och informationspolicy

1.           Copernicusdata och Copernicusinformation ska tillgängliggöras fullständigt, öppet och kostnadsfritt, med följande förbehåll:

a)      Licensvillkor för data och information från tredje part.

b)      Spridningsformat, egenskaper och distributionssätt.

c)      Unionens eller dess medlemsstaters säkerhetsintressen och yttre förbindelser.

d)      Risk för störning, av säkerhetsskäl eller tekniska skäl, i det system som sammanställer Copernicusdata och Copernicusinformation.

Artikel 16 Begränsningar och villkor för tillgång och användning

1.           Kommissionen får anta delegerade akter enligt artikel 22 med avseende på följande:

a)      Villkor och förfaranden för tillgång till, registrering av och användning av Copernicusdata och Copernicusinformation, inbegripet format, egenskaper och spridningssätt.

b)      Villkor och förfaranden för översändning och användning av satellitdata som sänds till mottagarstationer som inte ingår i Copernicusprogrammet.

c)      Villkor och förfaranden för arkivering av Copernicusdata och Copernicusinformation.

d)      Särskilda tekniska kriterier som krävs för att förebygga störningar av Copernicus data- och informationssystem, bland annat tillgångsprioritering.

e)      Kriterier för begränsning av spridningen av Copernicusdata och Copernicusinformation på grund av motstridiga rättigheter eller säkerhetsintressen.

f)       Kriterier för säkerhetsbedömningens utförande.

2.           Kommissionen ska utforma relevanta licenser för såväl Copernicusdata och Copernicusinformation som data och information från tredje part, och översändning av satellitdata till mottagarstationer som inte ingår i Copernicusprogrammet, i enlighet med denna förordning och sådana delegerade akter som avses i punkt 1.

Artikel 17 Skydd av säkerhetsintressen

1.           Kommissionen ska på förhand utföra en säkerhetsbedömning av Copernicusdata och Copernicusinformation för att avgöra vilka data och vilken information som är väsentliga för skyddet av unionens säkerhet eller nationell säkerhet.

2.           Medlemsstaterna och tredjeländer som medverkar i Copernicusprogrammet enligt artikel 10 får begära att kommissionen genomför en ny säkerhetsbedömning när säkerhetsläget motiverar det.

3.           Om ingen säkerhetsbedömning på förhand kan genomföras inom den tid som står till buds för insamling och produktion av Copernicusdata och Copernicusinformation får kommissionen genomföra en säkerhetsbedömning på plats.

4.           Kommissionen ska utfärda anvisningar för begränsning av spridningen av Copernicusdata och Copernicusinformation i enskilda fall enligt kriterier som antas enligt artikel 16.1 f. I brådskande fall ska kommissionens anvisningar antas så snabbt som krävs för att de ska få avsedd verkan. Kommissionen ska vidta den minst störande åtgärden med avseende på Copernicusprogrammets mål och Copernicus data- och informationspolicy. Anvisningarna ska vara proportionella, även med avseende på åtgärdens varaktighet och geografiska räckvidd, och skyddet av det ifrågavarande säkerhetsintresset ska vägas mot tillgång till data och information från andra källor.

Artikel 18 Skyddet av unionens ekonomiska intressen

1.           Kommissionen ska se till att unionens ekonomiska intressen skyddas vid genomförandet av åtgärder som finansieras enligt det här programmet, genom förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom effektiva kontroller och, om oriktigheter upptäcks, genom återkrav av felaktigt utbetalda medel samt vid behov genom effektiva, proportionella och avskräckande administrativa och ekonomiska påföljder.

2.           Kommissionen eller dess företrädare och revisionsrätten ska ha befogenhet att utföra revision, på grundval av handlingar och kontroller på plats, hos alla stödmottagare, uppdragstagare och underleverantörer som erhållit unionsfinansiering enligt det här programmet.

3.           Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) får göra utredningar, däribland kontroller på platsen och inspektioner, i enlighet med förfarandena i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 av den 25 maj 1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) och rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen i samband med bidragsavtal, bidragsbeslut eller avtal som finansieras enligt det här programmet.

4.           Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1, 2 och 3 ska befogenheten att utföra revision och utredningar uttryckligen tillerkännas kommissionen, revisionsrätten och Olaf enligt deras respektive befogenheter i samarbetsavtal med tredjeland eller internationella organisationer, kontrakt, bidragsavtal och bidragsbeslut som ingås för genomförandet av det här programmet.

Artikel 19 Äganderätt

1.           Unionen eller ett särskilt utsett organ eller en särskilt utsedd fond ska vara ägare till alla materiella tillgångar och innehavare av alla immateriella tillgångar som skapas eller utvecklas inom Copernicusprogrammet, med förbehåll för avtal med tredje part och för befintliga rättigheter.

2.           Villkoren för överlåtelse av äganderätt till unionen ska anges i sådana avtal som avses i punkt 1.

3.           Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 22 för att fastställa villkoren för alla efterföljande överlåtelser av äganderätt från unionen. I den delegerade akten ska det övertagande organet eller fonden anges enligt öppna, objektiva kriterier som inte får leda till att någon intressekonflikt uppstår.

Artikel 20 Bistånd till kommissionen

1.           Kommissionen får bistås av företrädare för slutanvändarna, oberoende experter, särskilt i säkerhetsfrågor, och företrädare för berörda nationella organ, särskilt nationella rymdmyndigheter, som tillhandahåller nödvändigt tekniskt och vetenskapligt kunnande och återkoppling från användarna.

Artikel 21 Kommittéförfarande

1.           Kommissionen ska biträdas av en kommitté (nedan kallad Copernicuskommittén). Den kommittén ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.           När det hänvisas till denna punkt ska artikel 4 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

3.           När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel 22 Utövande av delegering

1.           Kommissionens rätt att anta delegerade akter gäller på de villkor som fastställs i denna artikel.

2.           Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 16.1 och 19.3 ska ges till kommissionen från och med den 1 januari 2014 och tills vidare.

3.           Delegeringen av befogenhet får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Beslutet påverkar inte giltigheten för delegerade akter som redan trätt i kraft.

4.           När kommissionen antagit en delegerad akt ska den samtidigt underrätta Europaparlamentet och rådet.

5.           En delegerad akt som antas enligt artiklarna 16.1 och 19.3 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Fristen kan förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 23 Utvärdering

1.           Senast den 30 juni 2018 ska kommissionen utarbeta en utvärderingsrapport om uppfyllelsen av målen för alla uppgifter som finansieras av Copernicusprogrammet i fråga om resultat och genomslag, europeiskt mervärde och effektiv resursanvändning. Särskilt ska det bedömas huruvida alla mål fortfarande är relevanta, och hur åtgärderna bidrar till de mål som nämns i artiklarna 2 och 3.

2.           Kommissionen ska utföra den utvärdering som avses i punkt 1 i nära samarbete med operatörerna och Copernicusprogrammets användare, och ska granska Copernicusprogrammets ändamålsenlighet och effektivitet och dess bidrag till de mål som nämns i artiklarna 2 och 3. Kommissionen ska vidarebefordra resultatet av dessa utvärderingar till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

3.           Kommissionen får, när så krävs med bistånd av oberoende enheter, företa en utvärdering av hur projekten har genomförts och vilken inverkan de har haft i syfte att bedöma om målen har uppnåtts, bland annat i fråga om miljöskydd.

4.           Kommissionen får begära att en medlemsstat tillhandahåller en särskild utvärdering av åtgärder och därtill hörande projekt som får stöd enligt denna förordning, eller i förekommande fall förser kommissionen med de uppgifter och det bistånd som krävs för att utvärdera sådana projekt.

Artikel 24 Upphävande

Förordning (EU) nr 911/2010 ska upphöra att gälla.

Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till den här förordningen.

Artikel 25 Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2014.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar                    På rådets vägnar

Ordförande                                                    Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.           GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET

              1.1.    Förslagets beteckning

              1.2.    Berört politikområde i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

              1.3.    Typ av förslag

              1.4.    Mål

              1.5.    Motivering till förslaget eller initiativet

              1.6.    Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen:

              1.7.    Planerade metoder för genomförandet

2.           FÖRVALTNING

              2.1.    Bestämmelser om övervakning och rapportering

              2.2.    Förvaltnings- och kontrollsystem

              2.3.    Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

3.           BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

              3.1.    Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

              3.2.    Beräknad inverkan på utgifterna

              3.2.1. Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

              3.2.2. Beräknad inverkan på driftsanslagen

              3.2.3. Beräknad inverkan på de administrativa anslagen

              3.2.4. Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

              3.2.5. Bidrag från tredje part

              3.3.    Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR FÖRSLAG TILL RÄTTSAKT

1.           GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET

1.1.        Förslagets beteckning

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Copernicusprogrammet

1.2.        Berört politikområde i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen[14]

Avdelning 02: Näringsliv

Kapitel 02 06: Copernicus

1.3.        Typ av förslag

¨ Ny åtgärd

¨ Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd[15]

þ Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden

¨ Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny

1.4.        Mål

Copernicus är det nya namnet på EU:s jordobservationsprogram GMES (Global Monitoring for Environment and Security). Det omfattar all verksamhet som krävs för störningsfritt tillhandahållande av korrekta, tillförlitliga data och uppgifter om miljöfrågor och säkerhetsfrågor till användare i EU och medlemsstaterna som fattar, genomför eller övervakar politiska beslut. Copernicus är tänkt att förse EU med en kontinuerlig, oberoende och tillförlitlig tillgång till observationsuppgifter.

Copernicus är ett program som ska genomföras inom Europa 2020-strategin för smart, hållbar tillväxt för alla. Dess bidrag till tillväxt och ekonomisk stabilitet, vilket skall uppnås genom en ökad satsning på kommersiella tillämpningar med mervärde, gör programmet till en del av flaggskeppsinitiativet för industripolitik i kölvattnet av Europa 2020-strategin[16].

Copernicusprogrammet ska bidra till följande allmänna mål:

a)      Miljöskydd och stöd till räddningstjänst och säkerhetsinsatser.

b)      Stöd till Europa 2020-strategin genom att bidra till målet om smart, hållbar tillväxt för alla; det ska särskilt bidra till ekonomisk stabilitet och tillväxt genom att stärka de kommersiella tillämpningarna.

Med Copernicusanvändare avses europeiska, nationella, regionala och lokala organ som har i uppgift att utforma, genomföra, tillämpa eller övervaka en offentlig tjänst eller offentlig politik på de områden som nämns i artikel 4.1 i förordningen. Följande grupper kommer att beröras mest:

– Offentliga myndigheter på europeisk, nationell, regional och lokal nivå (som användare och bidragsgivare), även i tredje länder (t.ex. deltagande länder och de som drar nytta av t.ex. det europeiska jordövervakningsprogrammet GMES och det särskilda initiativet för Afrika).

– Användare i senare led, i synnerhet små och medelstora företag.

– Slutanvändare (regionala och lokala myndigheter, offentliga institutioner inklusive universitet, forskningscentrer samt även enskilda medborgare som använder offentliga tjänster som drar nytta av Copernicus) och kunder i senare led.

1.4.1.     Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget är avsett att bidra till

Avsikten är att Copernicus ska bidra till Europa 2020-strategins mål på följande sätt:

– Skapa ”en mer resurseffektiv, grönare ekonomi” – vilket i synnerhet innebär bevarande och förvaltning av miljöresurser, ekosystem och biologisk mångfald. Effektivitetsvinster kan uppnås som en följd av ett bättre genomförande av EU:s åtgärder inom politikområden såsom transport, genom t.ex. isövervakning för att möjliggöra bättre fartygsrutter, jordbruk, t.ex. genom stöd till ”smart jordbruk” som minskar behoven av insatsvaror, och energi, genom mätning av den solstrålning som är nödvändig för produktion av solcellsenergi.

– Skapa ”en mer konkurrenskraftig ekonomi” – som ett flaggskepp inom industri- och rymdpolitiken ska Copernicus främja EU‑industrins konkurrenskraft och dess tekniska försprång i rymden och på andra områden. Ett särskilt syfte är att skapa affärsmöjligheter för små och medelstora företag genom att främja innovation i senare led och utveckla nya tjänster som bygger på Copernicusinformation.

– Skapa ”en ekonomi baserad på kunskap” – Copernicus ska bidra till en bättre förståelse av de globala utmaningarna samt stödja utvecklingen av forskning och vetenskap genom att tillhandahålla kritiska data.

– Skapa ”en ekonomi baserad på innovation” – Copernicus möjliggör framväxten av innovativa tjänster i senare led. Det är inriktat på att skapa partnerskap mellan forskningen och näringslivet och kan sätta standarden för hur forskning och utveckling kan överföras och utnyttjas för affärsverksamhet.

– Skapa ”en ekonomi med hög sysselsättning” – Copernicus skapar ytterligare potential för nya arbetstillfällen genom att främja ökad efterfrågan på högkvalificerade arbetstagare.

– Bidra till ”ekonomisk, social och territoriell sammanhållning” – vilket avser behovet av ny markbaserad infrastruktur särskilt i EU-12. Genom att skapa nya affärsmöjligheter för små och medelstora företag i alla EU:s medlemsstater kommer Copernicus att stimulera dessa länder som släpar efter när det gäller markövervaknings- eller räddningstjänster och kan därför bidra till målet om en bättre sammanhållning mellan medlemsstaterna. Copernicustjänsterna är definitionsmässigt alleuropeiska och uppfyller europeiska behov.

1.4.2.     Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen som berörs

Copernicusprogrammet omfattar följande specifika mål:

Specifikt mål nr 1: Copernicustjänster

Copernicus markövervakningstjänst kommer att inriktas på en periodisk kartläggning av marktäcket på europeisk, regional och nationell nivå, och dynamisk markövervakning.

Copernicus havsövervakningstjänst kommer att tillhandahålla information om det fysiska tillståndet i hav och marina ekosystem i både världshaven och de regionala europeiska havsområdena. Tillämpningsområdena för Copernicus havsövervakningstjänster omfattar sjösäkerhet, havsmiljö och kustregioner, havsresurser samt meteorologiska säsongsprognoser och klimatövervakning.

Genom Copernicus atmosfärövervakningstjänst säkerställs övervakningen av luftens kvalitet på europeisk nivå och atmosfärens kemiska sammansättning på global nivå. Framför allt ska tjänsten bistå med information till system för övervakning av luftkvaliteten på allt från lokal till nationell nivå samt bidra till övervakningen av atmosfärkemiska klimatvariabler.

Copernicus klimatförändringstjänst ska möjliggöra anpassning till klimatförändringarna och begränsning av deras konsekvenser. Övervakningen bör framför allt kunna bidra till att man får fram väsentliga klimatvariabler, klimatanalyser och prognoser i en skala som är relevant för anpassnings- och lindringsstrategier och som behövs för att relevanta tjänster ska kunna tillhandahållas.

Copernicus nödreaktionstjänst ska tillhandahålla en kombination av kartor och/eller olika nivåer av förbehandlade data som stöd för katastrofhanteringsaktörer på europeisk, nationell eller regional nivå vid katastrofer såsom stormar, bränder, översvämningar, jordbävningar, vulkanutbrott, katastrofer som framkallats avsiktligt eller oavsiktligt genom människors handlingar och andra humanitära katastrofer. Tjänsten omfattar hela krishanteringscykeln: förebyggande, beredskap, reaktioner och återhämtning.

Copernicus säkerhetstjänst ska tillhandahålla information som ger EU stöd vid hanteringen av utmaningar på säkerhetsområdet, särskilt gränsövervakning, övervakning till havs och stöd för EU:s yttre åtgärder.

Copernicus jordbaserade komponent ska generera observationer genom luftbaserade, havsbaserade och jordbaserade installationer för tjänsteområdena. Tillgång till referensdata krävs för att trafiken ska kunna drivas. Även om detta främst är en angelägenhet för medlemsstaterna kan programmet bidra till en gränsöverskridande harmonisering av jordbaserade data inom EU och ytterligare insamling av jordbaserade data utanför EU. Verksamheten kommer att anförtros enheter som ansvarar för tjänsterna.

Även övergripande verksamhet ingår som stöd till den övergripande förvaltningen av de medel som tilldelas enligt denna förordning och ansvarar för övervakningen av genomförandet av all programverksamhet, särskilt med avseende på kostnader, tidsplaner och prestanda samt inrättande av lämpliga mekanismer och strukturella åtgärder för att kartlägga, kontrollera, begränsa och övervaka riskerna i samband med programmet; relationerna med tredje land och internationella organisationer; rapportering till medlemsstaterna; samordning med verksamhet på nationell nivå, unionsnivå och internationell nivå, särskilt Geoss; samordning av frivilliga bidrag från medlemsstaterna; säkerställande av programmets komplementaritet och samstämmighet med unionens övriga relevanta politikområden, instrument och åtgärder samt fastställande av användarnas behov och övervakningen av deras genomförande.

Specifikt mål nr 2: Rymden

Copernicus rymdkomponent ska garantera hållbara rymdbaserade observationer för Copernicustjänsterna.

Där ingår drift av den särskilda rymdbaserade infrastrukturen (dvs. Sentinelsatelliterna), tillträde till tredjeparters rymdverksamhet, spridning av data, tekniskt bistånd till kommissionen när det gäller konsolidering av datakraven för tjänsten, kartläggning av luckor i observationerna och bidrag till specifikationerna för ny rymdverksamhet.

I utvecklingsverksamheten ingår konstruktion och upphandling av nya delar till rymdinfrastrukturen, tillhandahållande av tekniskt bistånd till kommissionen för att omsätta tjänstens krav i specifikationer för nya rymduppdrag med stöd av operatörer som driver rymdbaserad infrastruktur samt samordning av utvecklingen av rymdverksamheten, däribland utveckling för att modernisera och komplettera Copernicus rymdkomponent.

1.4.3.     Förväntade resultat och effekter

Man planerar att ta fram tjänster som ska garantera systemets långsiktiga hållbarhet och täcka nya användares behov vilka hittills inte kommit till uttryck. Fördelen med detta är att Copernicus kan fortsätta att alltid reagera på användarnas behov på ett hållbart sätt, vilket ökar användarnas utnyttjande och utveckling av senare marknadsled.

Ekonomiska effekter: Utvecklingen av nya produkter och tjänster kommer att stimulera produkt- och processinnovation och därmed få en långsiktig inverkan på den europeiska industrin. Fullständig kontinuitet i Copernicustjänsterna skulle avsevärt förbättra möjligheterna att främja industrins konkurrenskraft och utvecklingen av ekonomiskt livskraftiga företag.

Miljöpåverkan: Tillgången på lång sikt till Copernicustjänster stöder målet att Europa ska spela en viktig roll när det gäller klimatförändringarna. Det kommer också att säkerställa ett verkligt partnerskap i det globala systemet av jordobservationssystem (Geoss).

Sociala konsekvenser: Nya arbetstillfällen skulle skapas, inte bara inom satellitindustrin och inom FoU, utan också i företag som är kopplade till utvecklingen av ny teknik för jordobservation samt tillhörande industrier och tjänster. Än viktigare är att ett hållbart engagemang kommer att underlätta utvecklingen av tjänsterna i senare led, där effekterna på sysselsättningen skulle vara betydande.

1.4.4.     Indikatorer för bedömning av resultat och verkan

Hur väl målen uppnås kommer att mätas med hjälp av följande indikatorer:

a)      Uppgifter och information med mervärde som tillgängliggjorts i enlighet med leveranskraven för den servicenivån.

b)      Användning av data och information, mätt som utvecklingen av antalet användare, mängden lästa data och mervärdesinformation samt spridningen i medlemsstaterna.

c)      Marknadspenetration och konkurrenskraft för de europeiska operatörerna i senare led.

Särskilda verktyg kommer att införas för att regelbundet mäta dessa parametrar, framför allt genom att inkludera särskilda krav i de delegeringsavtal och/eller kontrakt som ska upprättas med aktörer. Särskilda studier kommer att göras i flera viktiga skeden i programmet för att mäta graden av nöjdhet hos (eventuella) användare, marknadspenetrationen och effekten av Copernicus på konkurrenskraften hos sektorerna i senare led.

Dessutom kan det förväntas att en stor del av genomförandet av programmet delegeras till tredjeparter. Delegeringsavtalen kommer att innehålla mål och indikatorer som gör det möjligt att övervaka operatörernas resultat. Dessa indikatorer kommer även att användas för den övergripande bevakningen av programmet. De inbegriper följande:

– Upprättande på operativ nivå av de sex tjänsterna, som alla ska vara operativa senast 2017.

– Leverans i överensstämmelse med budgetramen och planeringen av servicedata enligt delegeringsavtal och/eller avtal med aktörer.

– Antalet användare av tjänsterna och hur nöjda de är.

– Utvecklingen av sektorn i senare led som använder Copernicusdata och Copernicusinformation.

– Uppskjutning och utnyttjande av de planerade satelliterna eller instrumenten, inklusive leverans i rätt tid av observationsdata i lämpligt format till de identifierade användarna, enligt den planering som ska överenskommas i det dokument där långtidsprognoserna för rymdkomponenten avhandlas.

– Fastställande och utveckling inom budgetramen samt planering av nya satelliter och tillhörande marksegment, enligt långtidsprognoserna och det delegeringsavtal som ska upprättas med ESA.

1.5.        Motivering till förslaget eller initiativet

1.5.1.     Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

Otillförlitlig information om jordens tillstånd för offentliga användare

EU, Europeiska rymdorganisationen (ESA) och deras respektive medlemsstater har under de senaste 30 åren gjort betydande FoU-utvecklingsinsatser inom jordobservation för att utveckla infrastrukturen och föroperativa jordobservationstjänster. Många av de jordobservationstjänster som finns i Europa är dock otillräckliga, eftersom det fortfarande finns brister i infrastrukturen och det inte finns några garantier för att tjänsterna kommer att vara tillgängliga på längre sikt. Data som tillhandahålls via de befintliga tjänsterna omfattar inte samtliga de parametrar som beslutsfattare behöver[17] eller tillhandahålls inte kontinuerligt och på ett varaktigt sätt, i synnerhet eftersom tjänstens livstid eller den underliggande observationsinfrastrukturen är begränsad av budgetskäl och/eller tekniska skäl. Om inte detta problem åtgärdas får det stora konsekvenser på både kort och lång sikt. På kort sikt kommer till exempel inga kartor att vara tillgängliga för civilskyddet vid naturkatastrofer och på längre sikt kommer beslutsfattarna inte att förfoga över uppgifter om klimatförändringarna.

Investeringar i senare led i riskzonen

Copernicusprogrammet finansierar på grundval av förordningen om den inledande driftsfasen under perioden 2011–2013 ett antal operativa verksamheter. Med det nuvarande programmet, som omfattar den inledande driftsfasen, har ett första steg tagits i riktning mot ett jordobservationssystem. Det är dock fortfarande begränsat i tid (dvs. 2011–2013).

Denna risk för störningar utgör ett stort problem både för slutanvändare som offentliga myndigheter och för tjänsteleverantörer i senare led, eftersom de troligen inte kommer att satsa på omogna högriskmarknader och dessutom skulle ha ytterligare svårigheter med att anskaffa kapital.

Innovationspotentialen i riskzonen

Störningar skulle också innebära att FoU-investeringar inte omsätts i innovation. Därför kommer möjligheten att frigöra den innovationskapacitet som är kopplad till Copernicus, som främst är en tjänst med anknytning till innovation, inte att utnyttjas. Detta skulle vara olyckligt, särskilt mot bakgrund av att EU:s innovationspolitik borde vara mer inriktad på tjänstesektorn, som olika studier visar[18].

Konsekvenser för sysselsättningen

Slutligen är satellittillämpningssystem den huvudsakliga inkomstkällan för den europeiska rymdindustrin (3,1 miljarder euro), och detta är det största exportområdet (med 1,13 miljarder euro)[19]. Ett av de två mest betydande segmenten när det gäller inkomster är jordobservation (t.ex. Copernicus Sentinelsatelliter). För närvarande står jordobservationssystemen för omkring 30 % av den europeiska rymdindustrins totala inkomster. Förutom denna direkta inverkan på branschens försäljning påverkar Copernicus konkurrenskraften och lönsamheten i den europeiska rymdrelaterade tillverkningsindustrin på ett väsentligt sätt. Export och handel är i hög grad beroende av sektorns relativa konkurrenskraft. Därför skulle effekterna av Copernicus på sysselsättningen inom sektorn bli betydande med uppskattningsvis 35 000 arbetstillfällen under perioden 2015–2030.

1.5.2.     Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå

Den rättsliga grunden för det europeiska jordobservationsprogrammet (Copernicus) är artikel 189 i EUF-fördraget, som gör det möjligt för EU att utveckla sitt eget rymdprogram. I artikel 2 i förordning 911/2010 om det europeiska jordövervakningsprogrammet (GMES) och dess inledande driftsfas finns en förteckning över den verksamhet som ingår i programmet. Dessutom är det ett strategiskt mål för Europa 2020-strategin att Copernicus ska ge resultat.

Ansvaret för finansiering av driften och ersättningen av den rymdinfrastruktur som tagits fram med EU-medel och mellanstatliga medel kan inte axlas enbart av de enskilda medlemsstaterna på grund av kostnaderna. Inom området rymdbaserade observationer för operativ meteorologi har de europeiska länderna samlat sina resurser för att utveckla och utnyttja meteorologiska satelliter inom Eumetsat (European Organisation for the Exploitation of Meteorological Satellites). EU-länderna har också tagit fram demonstrationsmodeller av miljösatelliter genom Europeiska rymdorganisationen (ESA) eller sina nationella rymdorgan. De kunde dock inte finna något sätt att samarbeta kring finansieringen av långvariga operativa program inom miljöövervakning vilka liknar de som finns inom meteorologi. Det framstår som alltmer avgörande att kunna bedriva sådana observationer utan avbrott, med tanke på det ökande politiska trycket på myndigheterna att fatta välgrundade beslut inom miljö, säkerhet och klimatförändringar samt behovet att följa internationella överenskommelser.

För tjänster med alleuropeisk eller internationell omfattning kan medlemsstaterna inte i tillräckligt hög grad nå målet för den föreslagna åtgärden, eftersom medlemsstaternas resurser behöver samlas på EU-nivå. Tillhandahållandet av andra tjänster (t.ex. kartor för nödsituationer eller ämnesuppdelade markövervakningskartor av begränsad geografisk omfattning) kan bättre uppnås på EU-nivå av två anledningar. För det första kan en enhetligare, centraliserad förvaltning av indata från rymd- eller jordbaserade källor skapa stordriftsfördelar. För det andra skulle ett tillhandahållande av jordövervakningstjänster på nationell nivå som inte samordnas leda till dubbelarbete och försvåra eller till och med omöjliggöra övervakningen av tillämpningen av EU:s miljölagstiftning enligt tydliga, objektiva kriterier. Om de uppgifter som sammanställs på nationell nivå inte är jämförbara blir det omöjligt för kommissionen att avgöra om miljölagstiftningen verkligen iakttas korrekt i alla medlemsstater. Dessutom innebär åtgärder på EU-nivå stordriftsfördelar och därigenom bättre valuta för det allmännas pengar. EU-åtgärder tillför alltså ett tydligt mervärde.

1.5.3.     Erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

Detta förslag bygger på erfarenheter under utvecklingen av Copernicus som ett forskningsinitiativ under de senaste tolv åren och den inledande driftsfasen under perioden 2011–2013. Dessa erfarenheter visar att det fortfarande krävs forskningsstöd för att Copernicus ska kunna fortsätta att utvecklas, men att det nu även är nödvändigt att stödja jordobservationstjänster och driften av satelliter om man ska kunna dra full nytta av de investeringar som gjorts och tillgodose ovannämnda behov.

1.5.4.     Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter

Under driftsfasen kommer Copernicus att kunna tillhandahålla information till beslutsfattare, offentliga myndigheter, företag och Europas medborgare. Detta innebär att Copernicus, som en självständig EU-ledd informationskälla, ska stödja alla EU:s berörda politikområden, instrument och åtgärder där kunskap om hur vår planet förändras är av största vikt.

Följande exempel på Copernicus bidrag till EU:s politik på andra områden kan ges:

Ÿ             Internationellt samarbete: En utvidgning av Copernicustjänsterna till Afrika är ett konkret bidrag till EU:s utvecklingspolitik. Satellitbaserad jordobservation medger exempelvis övervakning av grödor under jordbrukssäsongen och utveckling av ett system för tidig varning för livsmedelssäkerhet som kan användas i utsatta regioner världen över. Dessutom kan vissa Copernicustillämpningar förse beslutsfattarna med information om naturresurser i Afrika.

Ÿ             Transportpolitik: Genom att optimera fartygsrutterna kan Copernicus havstjänst minimera bränsleförbrukning och utsläpp.

Ÿ             Miljöpolitik: Copernicustjänsterna tillhandahåller systematiska eller periodiskt återkommande information i olika skala som är nödvändiga för kontinuerlig övervakning av miljön till havs, i atmosfären och på land. I detta sammanhang kan miljöbilder som samlats in genom Copernicus ge underlag för att övervaka målen i den nya europeiska strategin för biologisk mångfald, eller som ett instrument för övervakning av sådana resurser som trä, vatten, mineraler, mark, luft (kvalitet) och många andra används effektivt på europeisk och global nivå.

Ÿ             Humanitärt bistånd: Copernicustjänsterna spelar också en viktig roll vid katastrofhantering både inom och utanför EU, genom att tillhandahålla uppdaterad information som är avgörande för beslutsfattare, driftsplanerare och folk ute på fältet.

Ÿ             Energi: Copernicus kan ge Europa en tillförlitlig informationskälla för solenergi och bidra till övervakningen av kärnvapenspridning eller avveckling av kärnanläggningar.

Ÿ             Regionalpolitik: På EU-nivå erbjuder Copernicus markövervakningstjänst harmoniserade produkter som avser landtäcket och förändringar av landtäcket. Denna information är viktig i samband med markanvändning och urbaniseringspolitik.

Ÿ             Klimatförändringspolitiken: Det finns flera Copernicustjänster som berör klimatrelaterade frågor, t.ex. skogsövervakning och information om markkol, övervakning av havs- och isnivåerna samt analys av växthusgaser och flöden.

Ÿ             Säkerhet: Copernicus kan bidra till gränsövervakningen och havsövervakningen. I detta sammanhang har GD Energi och transport och GD Inrikes frågor inrättat ett nära samarbete sedan 2008.

Ÿ             Jordbruk: Copernicus skulle kunna bidra till att förbättra snabb och tillförlitlig övervakning av användningen av jordbruksmark och av hur den förändras på europeisk, nationell och regional nivå, genom att tillhandahålla gemensamma metoder och indikatorer som täcker såväl olika tidsperioder som olika geografiska och tematiska områden. Den gemensamma jordbrukspolitiken skulle kunna använda Copernicus för att övervaka arealuttagspolitiken.

Ÿ             Havsrelaterad politik: Copernicus bidrar till förståelsen av havet, dess dynamik och dess påverkan på klimatförändringarna. Tillämpningarna på detta område omfattar följande: Sjöfartsskydd, oljeutsläpp, förvaltning av marina resurser, klimatförändringar, säsongsmässiga prognoser, kustverksamhet, isövervakning och vattenkvalitet.

1.6.        Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen:

þ Förslag eller initiativ som pågår under begränsad tid

– þ  Förslaget eller initiativet ska gälla från 2014 till 2020.

– þ  Det påverkar resursanvändningen från 2014 till 2020.

¨ Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid

– Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ

– beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.        Planerad metod för genomförandet[20]

þ Förvaltningen sköts direkt av kommissionen.

þ Indirekt förvaltning genom delegering till

– ¨  genomförandeorgan

– þ  byråer/organ som inrättats av gemenskaperna[21]

– þ  nationella offentligrättsliga organ eller organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning

– ¨  personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten i den mening som avses i artikel 49 i budgetförordningen

¨ Delad förvaltning med medlemsstaterna

¨ Decentraliserad förvaltning med tredjeländer

þ      Internationella organisationer.

Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar:

Copernicus bygger på tillgänglig kapacitet i Europa, vilket innebär att man undviker onödigt dubbelarbete och istället söker efter synergier mellan befintliga nationella eller internationella resurser. Dessutom anses det att kommissionen varken har den interna arbetskraft eller det kunnande som krävs för att ensam förvalta detta komplexa operativa system bestående av olika system. I linje med målet att förenkla och förbättra genomförandet av EU:s utgiftsprogram föreslås därför att stora delar av programmet ska genomföras indirekt enligt artikel 58 i budgetförordningen, genom delegering av befogenheter till ett antal relevanta organ på respektive områden. Med hjälp av delegeringsavtal kommer kommissionen även i fortsättningen att ansvara för programmet, men genomförandeansvaret kommer att överföras till ett antal operatörer. Kommissionen kommer, med stöd av kommittén och oberoende experter, att inrikta sig på att fastställa programbesluten på hög nivå och övervaka genomförandet. Operatörerna kommer att ombes lämna in årliga arbetsprogram och årliga verksamhetsrapporter tillsammans med revisionsintyg.

Fram till 2013 samfinansierades utvecklingen av rymdkomponenten mellan EU och ESA genom ett bidrag till ESA:s program för GMES rymdkomponenter (GSC) från sjunde ramprogrammets rymdforskningsdel och det europeiska jordövervakningsprogrammet enligt förordningen om det europeiska jordövervakningsprogrammet (GMES) och dess inledande driftsfas. Kommissionen har på EU:s vägnar bidragit med en tredjedel av den totala budgeten för ESA:s program för det europeiska jordövervakningsprogrammets rymdkomponenter, dvs. cirka 780 miljoner euro av totalt 2,4 miljarder euro. I detta syfte upprättades 2008 ett delegeringsavtal mellan EU, företrädd av kommissionen, och ESA. Detta avtal upprättades inom ramavtalet mellan EU och ESA. Eftersom ESA har en unik sakkunskap och är det enda organet för forsknings- och utvecklingsverksamhet i fråga om rymdrelaterade program på europeisk nivå, föreslås det att ESA även i fortsättningen ska få sköta utvecklingsarbetet inom Copernicus, dvs. utformning, konstruktion och upphandling av satelliter och tillhörande marksegment. Det anses att ESA kan fortsätta att samfinansiera utvecklingsverksamheten, särskilt när det gäller utvecklingen av en ny generation satelliter, till skillnad från när det gäller upphandlingen av enheter som är repliker av redan utvecklade enheter.

Det föreslås även att driften av den utvecklade infrastrukturen ska anförtros både till ESA och till Eumetsat. ESA kommer att ansvara för driften av satellitsystemen Sentinels 1 och 2 samt för arbetet med marksegmentet av Sentinel 3. ESA har utformat och samordnat utformningen och upphandlingen av marksegmentet och har erfarenhet av många vetenskapliga uppdrag, och har därför goda förutsättningar att hantera dessa uppgifter. Eumetsat kommer att ansvara för driften av satelliter och instrument som är särskilt relevanta för atmosfäriska och marina ändamål, som ligger mycket nära och ofta är identiska med dess eget kompetensområde. Det bör påpekas att det europeiska jordövervakningsprogrammets satellitsystem Sentinels 4 och 5 är instrument som finns ombord på Eumetsat egna satelliter. Dessutom kommer mottagningen, behandlingen och spridningen av data till största delen att ske med hjälp av Eumetsats kapacitet att kombinera flera uppdrag. Båda organisationerna kommer att ansvara för åtkomst och tillhandahållande av observationer från deltagande uppdrag på sina respektive sakkunskapsområden.

En av de viktigaste produkterna av marktjänsterna är en heltäckande och aktuell bedömning av landtäcket och förändringar i landtäcket. Corine Land Cover har tillhandahållit tidsserier innehållande data om landtäcket och markutnyttjandet på hela den Europeiska kontinenten sedan 1990. Detta möjliggör övervakning av ändringar i jordytan som uppstår genom samverkan mellan både naturliga processer och mänsklig verksamhet. Sedan 1994 är det Europeiska miljöbyrån som genomför Corine. Europeiska miljöbyrån är ett organ inom Europeiska unionen vars uppgift är att erbjuda god, oberoende information om miljön för dem som ägnar sig åt att utveckla, anta, genomföra och utvärdera miljöpolitik, och även för allmänheten. Europeiska miljöbyrån ansvarar också för samordningen av det europeiska nätverket för miljöinformation och miljöövervakning (Eionet), där nationella experter bidrar till insamlingen och valideringen av miljödata. Under det europeiska jordövervakningsprogrammets inledande driftsfas (2011–2013) har samordningen av de alleuropeiska och lokala aspekterna av marktjänsten skötts av Europeiska miljöbyrån och genomförts på ett centraliserat sätt, med upphandling via ram- och tjänstekontrakt för tjänsteleverantörerna och decentraliserat genomförande med hjälp av bidragsavtal med nationella programkontor som är Europeiska miljöbyråns direkt berörda parter. Det bör dessutom påpekas att marktjänsten till stor del består av mätningar på plats och geografiska referensdata. Europeiska miljöbyrån har goda förutsättningar att sköta sina uppgifter genom nationella miljö- och/eller kartorgan. Det måste erkännas vilka uppenbara synergieffekter som kan uppnås mellan Copernicus och Europeiska miljöbyråns grundläggande ansvarsområden, och vilken unik position miljöbyrån har i sin egenskap av Eionet-samordnare gentemot de nationella miljöorganen i deras roll som berörda parter inom Copernicus; därför föreslås det att genomförandet av dessa två delar av marktjänsten även i fortsättingen ska delegeras till Europeiska miljöbyrån.

Sedan 2008 har arbetet med att inrätta ett europeiskt gränsövervakningssystem (Eurosur) för att stärka kontrollerna av Schengenområdets yttre gränser pågått, särskilt när det gäller havsgränsen mot söder och landgränserna mot öster. Eurosur kommer att ge medlemsstaterna en gemensam teknisk (infrastruktur) och operativ ram (arbetsflöde) för att öka medvetenheten om den situation som råder vid deras yttre gränser och öka reaktionsförmågan hos de nationella myndigheter i medlemsstaterna som övervakar EU:s gränser. Ett av de mål man kommit överens om är att inrätta en gemensam tillämpning av övervakningsverktygen (satelliter, obemannade luftfartyg, aerostater osv.) med Frontex som stöd. Frontex är den Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid de yttre gränserna för Europeiska unionens medlemsstater. Den främjar, samordnar och utvecklar gränskontrollen i Europa. När det gäller säkerhetstjänstens gränskontroll är ett aktivt samarbete med Frontex av avgörande betydelse. Frontex har deltagit i alla projekt inom sjunde ramprogrammet där detta förberetts, liksom andra liknande projekt inom sjunde ramprogrammets delområde säkerhet. Det bör påpekas att Frontex behov av att förlita sig på det europeiska jordövervakningsprogrammet/Copernicus för dessa verksamheter erkänns i kommissionens förslag till förordning om Eurosur[22]. Det föreslås därför att genomförandet av denna programdel ska delegeras till Frontex.

När det gäller säkerhetsövervakning till havs föreslås att genomförandet av detta ska delegeras till Europeiska sjösäkerhetsbyrån. Faktum är att Europeiska sjösäkerhetsbyråns mandat omfattar ett visst ansvar för sjösäkerhet och en skyldighet att bistå kommissionen i verksamhet med anknytning till detta. Europeiska sjösäkerhetsbyrån har en allmänt erkänd sakkunskap när det gäller genomförandet av CleanSeaNet, ett operativt program för sjösäkerhet som är beroende av jordobservation. Den deltar också aktivt i flera FoU‑projekt som sysslar med att förbereda Copernicus säkerhetstjänst.

2.           FÖRVALTNING

2.1.        Bestämmelser om övervakning och rapportering

Ett övervakningssystem kommer att införas för att garantera att tjänsterna håller högsta möjliga kvalitet och att resurserna används så effektivt som möjligt. Övervakningen kommer att löpa under hela programmets giltighetstid Det kommer att bygga på regelbundna rapporter från genomförandepartnerna.

2.2.        Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1.     Risker som identifierats

Alla risker med programmet kommer att registreras i ett centralt register. Till varje risk knyts en sannolikhetsgrad och en inverkansklassificering. Riskregistret kommer också att innehålla en förteckning över åtgärder som kan minska sannolikheten för att risken förverkligas. Riskerna är klassificerade i följande kategorier:

Ÿ             Tekniska risker: T.ex. satellitnavigering bygger på den senaste, oprövade tekniken, vars specifikationer hela tiden utvecklas.

Ÿ             Industriella risker: I uppbyggnaden av denna infrastruktur deltar många industriaktörer i flera länder, som måste samordnas effektivt så att deras arbete utmynnar i tillförlitliga, helt integrerade system, särskilt ur säkerhetshänseende.

Ÿ             Marknadsrisker: Det som måste undvikas är att den tekniska prestandan blir lägre än vad som utlovats och får en negativ effekt på användarna och att infrastrukturen inte används som en följd av detta.

Ÿ             Förseningsrisker: Alla förseningar av genomförandet skulle äventyra möjligheterna.

Ÿ             Styrningsrisk: Styrningen av programmen kräver att olika enheter arbetar tillsammans, och därför måste en tillräcklig stabilitet och organisationsnivå garanteras. Dessutom måste meningsskiljaktigheter mellan de olika berörda aktörerna beaktas i flera viktiga frågor. Här bör man överväga viss riskdelning, bl.a. av ekonomiska risker och säkerhetsrisker, mellan de aktörer som har bäst möjligheter att bära dem.

Dessutom kommer programbudgeten till största delen att genomföras med indirekt förvaltning, genom delegeringsavtal och, i marginell mån, genom centraliserad förvaltning där kommissionen kommer att använda sig av ekonomiska bidrag och offentlig upphandling. Riskerna skiljer sig från varandra beroende på vilken typ av utgift som avses. Vid revisioner som Europeiska revisionsrätten genomfört och vid kommissionens egna efterhandsrevisioner har man upptäckt följande huvudsakliga risker, som också skulle kunna gälla det nya programmet:

För delegeringsavtal: De huvudsakliga riskerna gäller stödberättigande för operatörerna (företag med vilka kommissionen ingår delegeringsavtal), avtalsvillkor (att kommissionens krav finns med i avtalshandlingarna), korrekta förfaranden (underlåtenhet att följa de förfaranden som kommissionen föreskrivit) och resultat (bristande uppfyllelse av förutbestämda mål).

Dessa risker kommer att analyseras mot bakgrund av följande faktorer:

Ÿ             Viktiga delar av förvaltnings- och kontrollförfarandena genomförs av operatörerna.

Ÿ             Kommissionen måste i stor utsträckning förlita sig på operatörernas förvaltnings- och kontrollsystem.

Ÿ             Det är viktigt att garantera tillräckliga kontroller och tydliga ansvarsområden för alla berörda parter.

För ekonomiska bidrag: De komplicerade reglerna för stödberättigande kostnader och vissa stödmottagares (små och medelstora företag) begränsade ekonomiska expertis kan medföra en hög risk för att kostnaderna inte redovisas på korrekt sätt (t.ex. indirekta kostnader och kostnader för utrustning).

Det faktum att det inte finns en komplett databas med uppgifter om stödmottagare, projekt och redovisade kostnader gör det svårt att upptäcka stödmottagare som medför en risk, eventuella kostnadsersättningar som begärts två gånger eller andra oriktigheter, och bedrägeribekämpningen blir därför ineffektiv.

För offentlig upphandling: Fel som inte upptäcks eller oklarheter i anbud och anbudsspecifikationer som inte rättas till kan leda till att kontrakten inte fullgörs på korrekt sätt.

2.2.2.     Planerade kontrollmetoder

Olika kontrollmetoder planeras för de olika risker som anges ovan.

2.2.2.1.  Delegeringsavtal

Uppgifter om internkontrollsystemen

Man planerar att inrätta ett förvaltnings- och kontrollsystem på grundval av följande:

Ÿ             Förhandsbedömning av operatören.

Ÿ             Riskbaserad övervakning, även på grundval av standardiserad redovisning.

Ÿ             Förebyggande åtgärder i form av lämpliga krav angående stödberättigande, avtalsvillkor, förfaranden och resultat.

Ÿ             Avtalsvillkor om påföljder som gör det möjligt att vidta korrigerande åtgärder om det i samband med genomförandet begåtts fel som gäller kraven angående stödberättigande, avtalsvillkor, förfaranden och resultat.

Ÿ             Förhandskontroller av utbetalningarna från generaldirektoratet till operatörens förvaltningskonto.

Ÿ             Samordning av ränteåtgärder.

Ÿ             Medverkan i förvaltningen.

Ÿ             Rätt att i revisionssyfte få tillgång till uppgifter från operatörer, underförmedlare och slutliga stödmottagare.

Ÿ             En fullständig verifieringskedja som omfattar alla led i genomförandet.

Ÿ             Granskning av regelefterlevnad och effektivitetsrevisioner av kommissionens tjänstemän.

Ÿ             Åtgärder för att bygga upp säkerhet med beaktande av det system för internkontroll och internrevision som tillämpas av operatörerna och underförmedlarna, och som svarar mot kraven angående stödberättigande, avtalsvillkor, förfaranden och resultat.

Ÿ             Kontroll av årsredovisningar av externa revisorer.

Ÿ             Årliga revisionsförklaringar från operatörerna.

Kontrollen av att förfarandena fungerar som de ska kommer att ske genom följande olika informationskanaler:

Ledningens kännedom om generaldirektoratets internkontrollsystem, baserad på deras dagliga arbete och erfarenheter.

Generaldirektoratets formella kontroll-, uppföljnings- och övervakningssystem.

Ÿ             Resultaten av den årliga översynen av internkontrollstandarderna (de grundläggande kraven har uppfyllts fullt ut).

Ÿ             Resultaten av riskbedömningen.

Ÿ             Förhands- och efterhandskontroller, inklusive rapportering om undantag eller brister i internkontrollen.

Ÿ             Resultaten från generaldirektoratets externa finansiella revisioner.

Ÿ             Revisioner och rådgivningsarbete som utförts av generaldirektoratets enhet för internrevision.

Utvärderingar av programmen av externa utvärderare.

Revisioner som genomförts av enheten för internrevision, tjänsten för internrevision eller revisionsrätten kommer att ge ytterligare uppgifter om kontrollsystemens lämplighet.

Uppskattning av kostnader för och fördelar med de kontroller som förutsätts enligt kontrollsystemet

De planerade kontrollerna anses i stort överensstämma med definitionen av internkontroll i COSO-modellen, dvs. att internkontroll är en process som är avsedd att ge rimliga garantier för måluppfyllelse i fråga om transaktionernas effektivitet och ändamålsenlighet, tillförlitligheten i finansiell rapportering och efterlevnaden av gällande lagar och förordningar. Kostnaderna för kontrollerna uppskattas med hjälp av en övergripande metod som omfattar alla insatser som direkt eller indirekt är relaterade till kontrollen av rättigheterna för operatörerna och uppgifternas korrekthet. Om möjligt är kontrollerna specificerade för de olika skedena i förvaltningen och överensstämmer med beskrivningen av det planerade kontrollsystemet.

Bland de justeringar man gör för att beakta de förändringar som det nya förslaget väntas föra med sig finns bl.a. uppgifterna för samordningen av ränteåtgärder och ytterligare avtalsvillkor om påföljder som gör det möjligt att införa korrigerande åtgärder om kraven inte har följts vid genomförandet.

Bedömning av förväntad risk för överträdelser av de gällande reglerna

Inom det planerade kontrollsystemet kommer den förväntade risken för överträdelser (definierad som förväntad risk för fel vad gäller lagligheten och korrektheten på transaktionsnivå) att vara under 2 % sett över flera år, dock till en lägre kostnad tack vare att de nya åtgärder som vidtagits minskar riskerna både när det gäller frekvens och konsekvenser.

Felfrekvensen förväntas minska tack vare att de gällande reglerna och SMART-kraven förtydligas, att avtalsvillkoren om påföljder stärks och att räntorna samordnas i högre utsträckning.

En mindre del av programmets budget kan komma att genomföras genom direkt centraliserad förvaltning (se nedan) genom bidrag och offentlig upphandling.

2.2.2.2.  Bidrag

Uppgifter om internkontrollsystemen

Den befintliga ramen för internkontroll bygger på kommissionens internkontrollstandarder, förfaranden som gör det möjligt att välja ut de bästa projekten och använda dem som grund för lagstiftningsarbete, förvaltning av projekt och kontrakt under projektens hela livscykel, förhandskontroller av ersättningskrav, inklusive revisionsintyg, förhandsattestering av metoderna för kostnadsberäkning, efterhandsrevisioner och efterhandskorrigeringar samt utvärdering.

Dokumentationen vid anbudsinfordringar innehåller detaljerade uppgifter om reglerna för bidragsberättigande och de vanligaste felen när det gäller personalkostnader. Bidragsmottagarna uppmanas att redan vid förslagsinlämningen lämna tillräckligt detaljerade uppgifter om beräknade kostnader så att man kan göra förhandskontroller och upptäcka eventuella fel och missförstånd samt om nödvändigt anpassa bidragsavtalet eller ändra genomförandet av det. Detta kommer att öka den rättsliga säkerheten för bidragsmottagarna och minska risken för fel.

Efterhandskontroller kommer att göras för att fastställa den genomsnittliga felfrekvens som kommer att kvarstå, trots utbildning, förhandskontroller och korrigeringar. Programmets strategi för efterhandsrevision kommer att grunda sig på den finansiella revisionen av transaktioner enligt den statistiska urvalsmetoden MUS (Monetary Unit Sampling), kompletterat med ett riskbaserat urval. Strategin för efterhandsrevision kommer i fråga om laglighet och korrekthet att kompletteras med en operativ utvärdering och bedrägeribekämpningsstrategin.

Uppskattning av kostnader för och fördelar med de kontroller som förutsätts enligt kontrollsystemet

Det måste finnas balans mellan att å ena sidan göra programmet mer attraktivt genom att minska kontrollbördan för bidragsmottagarna (ökat förtroende och risktagande genom ökad användning av standardbelopp, schablonbelopp och enhetskostnader) och att å andra sidan garantera att felfrekvensen är så låg som möjligt.

Generaldirektoratet för näringsliv kommer att upprätta ett kostnadseffektivt internkontrollsystem som ska ge rimliga garantier för att felrisken årligen ligger på 2–5 % under den fleråriga utgiftsperioden. Det slutliga målet är att uppnå en kvarstående felfrekvens som ligger så nära 2 % som möjligt då de fleråriga programmen avslutas, när budgetkonsekvenserna av alla revisioner, korrigeringar och återhämtningsåtgärder har beaktats.

Revisionsstrategin har som mål att ge en rättvis och tillförlitig bild av felrisken och att effektivt undersöka alla tecken på bedrägeri. Att förslagen kontrolleras innan bidragsavtalen undertecknas och att reglerna för bidragsberättigande tydliggörs bör inte förlänga upphandlingen. De delegerade utanordnarna ska varje år rapportera om kontrollernas kostnader och fördelar och kommissionen ska inom ramen för halvtidsutvärderingen rapportera till den lagstiftande myndigheten om vilken nivå på efterlevnaden man kan uppnå.

Bedömning av förväntad risk för överträdelser av de gällande reglerna

A. Befintliga felkällor

Baserat på de resultat som uppnåtts så här långt har återkommande fel hittats inom följande områden:

Ÿ             Personalkostnader – att man kräver utbetalning av genomsnittliga kostnader eller budgeterade kostnader (snarare än faktiska kostnader), att man inte registrerar den tid som man ägnat åt programmet, att man fakturerar icke bidragsberättigande utgiftsposter (kostnader för företagets ägare/ledare).

Ÿ             Övriga direkta kostnader – vanliga fel är bl.a. att man ingår underleverantörsavtal utan förhandstillstånd eller utan att respektera reglerna om kostnadseffektivitet.

Ÿ             Indirekta kostnader – i många fall är de indirekta kostnaderna en fast procentandel av de direkta kostnaderna och felen i de indirekta kostnaderna är således proportionerliga till felen i de direkta kostnaderna.

B. Föreslagna förenklingar

Programmet kommer att kunna dra fördel av förenklingsåtgärderna i treårsöversynen av budgetförordningen. Kommissionen kommer att utnyttja möjligheten att anta förenklingsåtgärder bl.a. standardiserade enhetskostnader för ägare/ledare av små och medelstora företag eller schablonbelopp för personalkostnader, i enlighet med de räkenskapsprinciper som bidragsmottagarna normalt sett tillämpar.

C. Möjligheten att förbättra efterlevnaden genom ändrade kontroller

Utgångspunkten är status quo, baserat på de bidragsrevisioner rörande sjunde ramprogrammet som hittills genomförts. Man kan dock anta följande:

Ÿ             Bidragsmottagarna inom det framtida Copernicusprogrammet liknar dem som deltog inom sjunde ramprogrammet.

Ÿ             En tredjedel av felkällorna kommer att vara samma som beskrivs i punkt B.

Mot bakgrund av dessa antaganden förväntas förenklingsåtgärderna i budgetförordningen minska felfrekvensen. Tydliggörandet av reglerna för bidragsberättigande i förhand förväntas minska felen ytterligare.

Slutsats: Alla de åtgärder som avses ovan har som slutgiltigt mål att uppnå en kvarstående felfrekvens som ligger så nära 2 % som möjligt i slutet av livscykeln.

Detta scenario baseras på antagandet att förenklingsåtgärderna inte kommer att ändras i något väsentligt avseende under beslutsprocessen.

2.2.2.3.  Offentlig upphandling

Ramen för internkontroll, som bygger på kommissionens internkontrollstandarder, på de offentliga upphandlingsförfarandena för urval av det bästa förslaget och på kontraktsförvaltning under hela projektets eller kontraktets löptid samt förhandskontroll av fakturor och utbetalningar, ska förhindra att den slutliga felfrekvensen överstiger 2 %.

2.3.      Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade)

Inom ramen för kommissionens strategi mot bedrägerier[23] och med stöd från Olaf och dess nätverk för förebyggande och upptäckt av bedrägerier (FPDNet) har generaldirektoratet för näringsliv utvecklat en egen strategi för bedrägeribekämpning med åtgärder för att förebygga och upptäcka bedrägerier och oriktigheter, såväl internt som hos bidragsmottagare och uppdragstagare. Strategin för bedrägeribekämpning kommer att uppdateras varje år.

Enligt GD Näringslivs bedrägeribekämpningsstrategi ska man när det gäller bidrag upprätta ett centralt register över alla bidragsmottagare (samordnare, partner, underleverantörer och andra aktörer) och projekt (rapporter och kostnadsdeklarationer). Denna databas kommer, i kombination med det planerade förvärvet av ett kraftfullt verktyg för dataanalys för att upptäcka tecken på bedrägeri eller varningssignaler (röd flagg), att förbättra kontrollfunktionerna och möjligheterna till revision väsentligt.

För att öka kunskaperna om och kapaciteten för förebyggande och effektiva kontroller kommer man enligt GD Näringslivs bedrägeribekämpningsstrategi att erbjuda särskild utbildning och informationsmaterial. En kontrollstrategi för utvärdering av bidragsmottagarnas finansiella och tekniska kapacitet kommer att utvecklas och genomföras där registreringar i it-verktyg och flaggning för förhands- och efterhandsrevisioner ska ingå; bidragsmottagarna kommer därefter att delas in i riskkategorier utifrån bedrägeriindikatorer.

Dessutom kommer man att utveckla förfaranden och riktlinjer för riskbaserade efterhandsrevisioner med inriktning på potentiella fall av bedrägerier och oriktigheter. Denna strategi för bedrägeribekämpning kommer också att vara bättre anpassad till internkontrollstandarderna, i synnerhet riskbedömningen, och till bedrägeribekämpningsstrategier från andra generaldirektorat och underordnade enheter.

3.           BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.        Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”) som föreslås

Redovisa de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgeten i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen || Budgetrubrik i den årliga budgeten || Typ av anslag || Bidrag

Nummer [Beteckning….] || Diff./Icke-diff. || från Efta-länder || från kandidatländer || från tredjeländer || enligt artikel 21.2 b i budgetförordningen

[1] || 02010404 — Stödutgifter för europeiska jordobservationsprogrammet (Copernicus) || Icke-diff. || JA || NEJ || JA || NEJ

[1] || 020601 – Europeiska jordobservationsprogrammet (Copernicus) || Diff. || JA || NEJ || JA || NEJ

[1] || 020602 – Europeiska jordobservationsprogrammet (Copernicus)) || Diff. || JA || NEJ || JA || NEJ

3.2.        Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.     Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen: || 1 || Smart tillväxt för alla

GD Näringsliv || || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || År 2021 || TOTALT

Ÿ Driftsanslag || || || || || || || || ||

020601 || Åtaganden || (1) || 58,500 || 179,721 || 189,426 || 197,952 || 208,610 || 283,691 || 210,291 || || 1 328,191

Betalningar || (2) || 29,215 || 195,417 || 188,779 || 197,673 || 207,871 || 266,906 || 231,030 || 11,300 || 1 328,191

020602 || Åtaganden || (1) || 301,933 || 373,949 || 394,141 || 411,880 || 434,051 || 590,279 || 437,566 || || 2 943,799

Betalningar || (2) || 150,785 || 406,608 || 392,796 || 412,159 || 434,790 || 555,362 || 480,717 || 110,582 || 2 943,799

Administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program[24] || || || || || || || || ||

02010404 || || (3) || 2,500 || 2,700 || 2,700 || 2,800 || 2,900 || 2,900 || 3,000 || || 19,500

TOTALA anslag GD Näringsliv || Åtaganden || =1+1a +3 || 362,933 || 556,370 || 586,267 || 612,632 || 645,561 || 876,870 || 650,847 || || 4 291,480

Betalningar || =2+2a+3 || 182,500 || 604,725 || 584,275 || 612,632 || 645,561 || 825,168 || 714,737 || 121,882 || 4 291,480

Rubrik i den fleråriga budgetramen: || 5 || ”Administrativa utgifter”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || TOTALT

GD Näringsliv ||

Ÿ Personalresurser || 4 497 || 5 259 || 5 894 || 5 894 || 5 894 || 5 894 || 5 894 || 39,226

Ÿ Övriga administrativa utgifter || 0,343 || 0,343 || 0,343 || 0,343 || 0,343 || 0,343 || 0,343 || 2,401

TOTALT GD NÄRINGSLIV || Anslag || 4,840 || 5,602 || 6,237 || 6,237 || 6,237 || 6,237 || 6,237 || 41,627

TOTALA anslag under RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || (summa åtaganden = summa betalningar) || 4,840 || 5,602 || 6,237 || 6,237 || 6,237 || 6,237 || 6,237 || 41,627

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || År 2021 || TOTALT

TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–5 i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || 367,774 || 561,972 || 592,504 || 618,869 || 651,807 || 883,107 || 657,084 || || 4 333,117

Betalningar || 187,340 || 610,327 || 590,512 || 618,009 || 649,529 || 831,408 || 720,974 || 125,018 || 4 333,117

3.2.2.     Beräknad inverkan på driftsanslagen

– ¨ Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

– þ Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Mål || ÅR 2014 || ÅR 2015 || ÅR 2016 || ÅR 2017 || ÅR 2018 || ÅR 2019 || ÅR 2020 || TOTALT

SPECIFIKT MÅL nr 1: Copernicustjänster || 58 500,00 || 179,721 || 189,426 || 197,952 || 208,610 || 283,691 || 210,291 || 1 386,688

SPECIFIKT MÅL nr 2: Rymden || 301 934,00 || 373,949 || 394,141 || 411,881 || 434,059 || 590,279 || 437,556 || 2 885,302

TOTALA KOSTNADER || 360,434 || 553,670 || 583,567 || 609,832 || 642,670 || 873,970 || 647,847 || 4 271,990

               

3.2.3.     Beräknad inverkan på de administrativa anslagen

3.2.3.1.  Sammanfattning

¨ Förslaget/initiativet kräver inte att administrativa anslag tas i anspråk

þ Förslaget/initiativet kräver att administrativa anslag tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || TOTALT

RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

Personalresurser || 4,497 || 5,259 || 5,894 || 5,894 || 5,894 || 5,894 || 5,894 || 39,226

Övriga administrativa utgifter || 0,343 || 0,343 || 0,343 || 0,343 || 0,343 || 0,343 || 0,343 || 2,401

Delsumma RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || 4,840 || 5,602 || 6,237 || 6,237 || 6,237 || 6,237 || 6,237 || 41,627

|| || || || || || || ||

Belopp utanför RUBRIK 5[25] i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

Personalresurser || || || || || || || ||

Övriga administrativa utgifter || 2,500 || 2,700 || 2,700 || 2,800 || 2,900 || 2,900 || 3,000 || 19,500

Delsumma för belopp utanför RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

|| || || || || || || ||

TOTALT || 7,340 || 8,302 || 8,937 || 9,037 || 9,137 || 9,137 || 9,237 || 61,127

3.2.3.2.  Beräknat personalbehov

– ¨ Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

– þ Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Uppgifterna ska anges i heltal (eller med högst en decimal)

|| 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020

Ÿ Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)

02 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna) || 28 || 34 || 39 || 39 || 39 || 39 || 39

02 01 01 02 (vid delegationer) || - || - || - || - || - || - || -

02 01 05 01 (indirekta forskningsåtgärder) || - || - || - || - || - || - || -

10 01 05 01 (direkta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

Ÿ Extern personal (uttryckt i heltidsekvivalenter)[26]

02 01 02 01(kontraktsanställda, vikarier och nationella experter – totalt) || 14 || 14 || 14 || 14 || 14 || 14 || 14

02 01 02 02 (kontraktsanställda, vikarier, unga delegerade experter, lokalanställda och utstationerade nationella experter vid delegationerna) || - || - || - || - || - || - || -

02 01 04 yy [27] || - || - || - || - || - || - || - || 0

- || - || - || - || - || - || - || 0

02 01 05 02 (kontraktsanställda, vikarier och utstationerade nationella experter som arbetar med indirekta forskningsåtgärder) || - || - || - || - || - || - || -

10 01 05 02 (kontraktsanställda, vikarier och utstationerade nationella experter som arbetar med direkta forskningsåtgärder) || - || - || - || - || - || - || -

Annan budgetrubrik (ange vilken) || - || - || - || - || - || - || -

TOTALT || 42 || 48 || 53 || 53 || 53 || 53 || 53

Personalbehoven ska täckas med den personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till rådande begränsningar i fråga om budgetmedel.

De nuvarande personalresurserna (år 2013) är 29 heltidsekvivalenter (17 tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen och 12 tjänster besatta av extern personal): Denna gradvisa ökning till 53 heltidsekvivalenter (+ 22 tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen och + 2 tjänster besatta av extern personal) bör täckas in på följande sätt: Efter översynen 2016 av alla befintliga delegeringsavtal krävs en ny bedömning av de tilldelade resurserna för att säkerställa att de politiska målen kan uppnås med tillgänglig personal. De faktiska siffrorna för åren 2016–2019 är preliminära och kan komma att revideras.

– När det gäller de 22 ytterligare tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (EPP) skulle 8 tjänster täckas in genom omfördelning inom direktorat G i GD Näringsliv (en omorganisation planeras: rymdpolitiken ska slås samman med rymdforskningen och rymdutvecklingen), medan de återstående 4 tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen skulle täckas in genom en omfördelning inom GD Näringsliv. De återstående 10 tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen ska täckas in genom kommissionens omfördelningspool och/eller genom utstationerad personal från generaldirektorat som berörs av Copernicus enligt kommissionens beslut om inrättandet av GMES från 2006 (K (2006) 673). Ett förslag till ändring av detta beslut kommer att läggas fram.

– När det gäller extern personal kommer 2 ytterligare heltidsekvivalenter som begärs 2014 att täckas in genom intern omplacering och om så krävs skulle ytterligare resurser kunna begäras efter 2016 års översyn och torde beviljas till GD Näringsliv inom ramen för den årliga anslagstilldelningen.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda || – Förbereda och övervaka genomförandet av programmet, bland annat fastställandet av användarnas krav. – Välja delegerade organ. – Förhandla om delegeringsavtal (sexfaldig ökning). – Övervaka delegerade organ (fyrfaldig ökning). – Övervaka genomförandet av budgeten med indirekt förvaltning. – Tillhandahålla rättsliga bedömningar som underlag för politiska beslut. – Se till att föreslagna lösningar överensstämmer med gällande regler. – Sörja för en sund ekonomisk förvaltning och komplettera de finansiella transaktioner som är relaterade till kontraktsförvaltningen. – Vidta de åtgärder som krävs för effektiv kostnadskontroll. – Följa upp internationellt samarbete och förhandla fram internationella avtal. – Övervaka säkerhetsaspekterna av Copernicus. – Upprätthålla förbindelser med medlemsstaterna, i synnerhet när det gäller den jordbaserade komponenten. – Utföra riskbedömning och riskreducering (större risker på grund av finansiell exponering för det ökade anslaget). – Förbindelser med Europaparlamentet och rådet enligt artiklarna 58 och 60–61 i budgetförordningen. – Förebygga bedrägerier och oegentligheter samt upprätthålla kontakter med OLAF och revisionsrätten. – Ta fram en datastrategi och främja dess genomförande hos alla berörda parter. – Främja upptagning hos användarna i medlemsstaterna.

Extern personal || Tillhandahålla stöd i samband med de uppgifter som beskrivs ovan.

3.2.4.     Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

– þ Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen

– ¨ Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

– ¨ Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen[28] revideras

3.2.5.     Bidrag från tredje part

– ¨ Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet

– þ Förslaget eller initiativet kommer att medfinansieras enligt följande:

– ¨ Programmet kommer att vara öppet för deltagande av tredjeländer men ännu har inget formellt avtal slutits.

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || Totalt

Ange vilket organ som bidrar till finansieringen || || || || || || || ||

TOTALA anslag som tillförs genom medfinansiering || || || || || || || ||

3.3.        Beräknad inverkan på inkomsterna

– þ Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida

– ¨ Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

– ¨         Påverkan på egna medel

– ¨         Påverkan på ”diverse inkomster”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel: || Tillgängliga anslag för innevarande budgetår || Förslagets eller initiativets inverkan på inkomsterna[29]

År N || År N+1 || År N+2 || År N+3 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

Artikel …. || || || || || || || ||

Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för särskilda ändamål.

.

Ange med vilken metod inverkan på inkomsterna har beräknats.

.

[1]               COM(2012) 42 final, 8 februari 2012.

[2]               KOM(2005) 565 slutlig, 10 november 2005.

[3]               KOM(2008) 748 slutlig, 11 december 2008.

[4]               KOM(2009) 223 slutlig, 20 maj 2009. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 911/2010 av den 22 september 2010 om det europeiska jordövervakningsprogrammet (GMES) och dess inledande driftsfas (2011–2013) (EUT L 276, 20.10.2010, s. 1).

[5]               KOM(2009) 589 slutlig, 28 oktober 2009.

[6]               EUT C , , s. .

[7]               EUT C , , s. .

[8]               KOM(2005) 565 slutlig, 10 november 2005.

[9]               EUT L 276, 20.10.2010, s. 1.

[10]             EUT L 108, 25.4.2007, s. 1.

[11]             EUT L , , s. .

[12]             EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.

[13]             EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.

[14]             Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad budgetering benämns ibland med de interna förkortningarna ABM respektive ABB.

[15]             I den mening som avses i artikel 49.6 a respektive 49.6 b i budgetförordningen.

[16]             COM(2013) 108 final av den 28 februari 2013.

[17]             Särskilt har europeiska beslutsfattare för närvarande inte tillgång till information av tillräcklig kvalitet och som aggregerats på europeisk eller global nivå.

[18]             Se t.ex. Next generation innovation policy, the future of EU innovation policy to support

market growth, CEPS och Ernst & Young, 2011.

[19]             The European Space Industry in 2010, ASD-Eurospace, 15:e utgåvan, juni 2011.

[20]             Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html

[21]             Organ som avses i artikel 185 i budgetförordningen.

[22]             KOM(2011) 873 slutlig.

[23]             KOM(2011) 376, 24.6.2011.

[24]             Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[25]             Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[26]             [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar: CA= kontraktsanställda; INT = vikarier (interimspersonal), JED = ”Jeune Expert en Délégation” (unga delegerade experter), LA= lokalanställda; SNE = utstationerade nationella experter.

[27]             Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

[28]             Se punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella avtalet.

[29]             När det gäller traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 25 % avdrag för uppbördskostnader.