MOTIVERING

1.           BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

Redovisningsdirektiven[1] (nedan kallade direktiven) behandlar upprättandet av årsbokslut och sammanställda redovisningar och därmed sammanhängande rapporter. I artikel 46.1 b i det fjärde direktivet föreskrivs till exempel att förvaltningsberättelsen där så är lämpligt och i den utsträckning som behövs för att förstå bolagets utveckling, resultat eller ställning även ska innehålla icke-finansiell information, inklusive information om miljö- och personalfrågor.

Dessutom fastställs i artikel 46a i samma direktiv regler för innehållet i den årsberättelse om företagsstyrningen som börsnoterade bolag ska sammanställa.

Kommissionen konstaterade i Inremarknadsakten[2] att man skulle kunna öka öppenheten när det gäller den sociala och miljörelaterade information som företag inom alla sektorer lämnar, för att säkerställa att samma regler gäller för alla. Detta upprepades i meddelandet En förnyad EU-strategi 2011–2014 för företagens sociala ansvar[3]. Genom detta förslag förverkligas ett av de viktigaste åtagandena i den förnyade strategin.

I meddelandet definieras företagens sociala ansvar som ”företagens ansvar för den egna verksamhetens konsekvenser för samhället”. Det erkänns att utvecklingen bör ledas av företagen själva, och att de bör ha en rutin för att integrera sociala och miljömässiga hänsyn i sin affärsverksamhet och affärsstrategi. Öppenhet när det gäller icke-finansiell information utgör därför en avgörande del av all politik för företagens sociala ansvar.

Ökad öppenhet kan hjälpa företag att bättre hantera icke-finansiella risker och möjligheter, och därigenom öka deras icke-finansiella resultat. Samtidigt används den icke-finansiella informationen av organisationer i det civila samhället och av lokalsamhällena för att bedöma påverkan och risker som hänger samman med ett företags verksamhet. Tack vare denna information kan investerare även bättre beakta hållbarhetsaspekterna och resultatet i ett längre perspektiv.                      Samråd har dock visat att endast ett begränsat antal storföretag i EU regelbundet redovisar icke-finansiell information, och att kvaliteten på informationen varierar kraftigt, vilket gör dete svårt för investerare och berörda parter att förstå och jämföra företagens ställning och resultat.

Det föreslås därför ett krav för vissa storföretag att redovisa relevant icke-finansiell information och mångfaldspolitik för att se till att samma regler gäller för alla i hela EU.

Detta förutsätter dock ett flexibelt och icke-störande tillvägagångssätt. Företagen kan använda befintliga nationella eller internationella ramar för rapporteringen. De kommer att ha kvar sitt manöverutrymme när det gäller att definiera innehållet i politiken och en flexibilitet när det gäller att offentliggöra information på ett sätt som är ändamålsenligt och relevant. Om företag anser att vissa politikområden inte är relevanta för dem ges de möjlighet att motivera detta i stället för att tvingas att utforma en politik.

I resolutionerna ”företagens sociala ansvar: ett ansvarstagande, transparent och ansvarsfullt affärstänkande och en hållbar tillväxt”[4] respektive ”företagens sociala ansvar: att arbeta för samhällets intressen och för hållbar återhämtning för alla”[5] har Europaparlamentet erkänt behovet av att öka insynen på detta område och uppmanat kommissionen att lägga fram ett förslag till lagstiftning.

Mot bakgrund av ovanstående är detta förslag inriktat på följande centrala mål:

(1) Att öka öppenheten i vissa företag och att göra den nuvarande redovisningen av icke-finansiell information mer relevant, konsekvent och jämförbar genom att skärpa och förtydliga de nuvarande kraven.

(2) Att öka mångfalden i företagens styrelser genom ökad insyn för att underlätta tillsynen av företagets ledning och styrning.

(3) Att öka företagens ansvarighet och resultat, samt effektivisera den inre marknaden.

Redovisningsdirektivens nuvarande inriktning för redovisning av icke-finansiell information har inte varit tillräckligt effektiv. De flesta berörda parter som hörts ansåg att de krav som ställs upp i redovisningsdirektiven är otydliga och kan undergräva rättssäkerheten.                        Det behövs därför tydligare krav och ett ökat fokus på aktuella frågor som är viktiga för företagens långsiktiga framgång. Vissa medlemsstater har utarbetat nationell lagstiftning med mer långtgående krav än i redovisningsdirektiven. De nationella kraven skiljer sig dock betydligt från varandra, vilket bidrar till bristen på tydlighet för företag och investerare som bedriver verksamhet på hela den inre marknaden.

Vissa medlemsstater har valt en modell där företagen kan välja mellan att antingen lämna den faktiska redovisningen eller förklara varför man valt att inte göra det. Andra medlemsstater har infört lagstadgade krav som kan vara relativt stränga. Vissa medlemsstater inriktar sig på stora företag medan andra enbart fokuserar på vissa börsnoterade bolag eller statligt ägda företag. Vissa medlemsstater hänvisar till internationella riktlinjer (fast ofta olika), medan andra utvecklar sina egna nationella riktlinjer för redovisning. Det brokiga mönstret har lett till en fragmentering av lagstiftningen i EU. Syftet med detta förslag är därför att se till att lika villkor gäller för alla, att begränsa kostnaderna för de företag som bedriver verksamhet i mer än en medlemsstat och att se till att investerare lättare och i större utsträckning får tillgång till viktig användbar information.

Den bristande mångfalden i styrelserna kan dessutom leda till en likriktning av styrelseledamöternas åsikter (s.k. grupptänkande) och ett ökat motstånd mot innovativa idéer. Detta kan negativt inverka på styrelsens möjligheter att utmana och granska ledningens beslut och därmed på företagens resultat.

En ökad öppenhet kring företagens mångfaldspolitik kan även bidra starkt till att främja likabehandling och bekämpning av eventuell diskriminering i de berörda företagens beslutsfattande organ och även i ett större perspektiv. Diskriminering på grund av religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning är i arbetslivet förbjuden enligt direktiv 2000/78/EG. Diskriminering på grund av kön är i arbetslivet förbjuden enligt direktiv 2006/54/EG. Diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung är i arbetslivet förbjuden enligt direktiv 2000/43/EG.

De konstaterade problemen kan påverka företagens övergripande resultat, deras ansvarighet, investerarnas förmåga att korrekt och i tid bedöma och beakta all relevant information, samt effektiviteten på EU:s finansmarknader. Det innebär att möjligheten till hållbar tillväxt och sysselsättning på den inre marknaden kanske inte alltid utnyttjas fullt ut.

2.           RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

Samråd med berörda parter

Kommissionen har fört en regelbunden och omfattande dialog med berörda parter under hela det förfarande som lett fram till detta ändringsförslag. Målet har varit att samla synpunkter från alla berörda parter, däribland utarbetare och användare, icke-statliga organisationer osv. Dialogen har förts i form av följande:

– Två offentliga samråd om ”Redovisning av icke-finansiell information” respektive ”EU:s ram för bolagsstyrning”. En majoritet av de berörda parterna ställde sig bakom behovet av att förbättra den nuvarande rättsliga ramen för icke-finansiell information, eftersom detta skulle kunna vara positivt både för de som utarbetar och de som använder informationen. När det gäller mångfalden gav de flesta svarspersonerna vid samrådet om EU:s ram för bolagsstyrning ett klart stöd åt att företagens mångfaldspolitik redovisas. De ansåg att ökad öppenhet skulle ge investerarna möjlighet att fatta mer välgrundade beslut och bidra till att minska grupptänkandet.

– En särskild expertgrupp bestående av 16 medlemmar med varierande erfarenheter och bakgrund.

– Flera möten med berörda parter och företrädare för medlemsstaterna.

Konsekvensbedömning

Vid den konsekvensbedömning som kommissionen har gjort, konstaterades två huvudproblem: 1) den bristande öppenheten när det gäller icke-finansiell information och 2) den bristande mångfalden i styrelserna.

Bristande öppenhet när det gäller icke-finansiell information

Vissa företag har inte i tillräcklig utsträckning tillmötesgått olika berörda parters (inklusive investerare, aktieägare, arbetstagare och organisationer i det civila samhället) växande efterfrågan på öppenhet när det gäller icke-finansiell information. Några specifika frågor har lyfts fram, både när det gäller informationens kvantitet och kvalitet.

– Informationens kvantitet: Uppskattningsvis redovisar endast cirka 2 500 av de totalt cirka 42 000 storföretagen i EU formellt icke-finansiell information varje år.

– Informationens kvalitet: På det hela taget täcker den information som företagen redovisar inte användarnas behov.

Vid den analys som kommissionen har gjort, konstaterades att problemen berodde på brister både i marknadens funktion och i lagstiftningen. För det första förefaller marknadsincitamenten otillräckliga eller ojämna. Trots den ökade efterfrågan på icke-finansiell information uppfattas fördelarna med offentliggörande av icke-finansiella uppgifter av vissa berörda parter som långsiktiga och därför svåra att exakt kvantifiera, medan de kortsiktiga kostnaderna är mer synliga och lätt mätbara. Vissa företag kan till följd av denna uppfattning vara mindre benägna att bedriva en aktiv politik på detta område, även om de i princip erkänner fördelarna med icke-finansiell redovisning.

För det andra har EU:s och medlemsstaternas regleringsåtgärder inte varit tillräckligt verkningsfulla för att ta itu med problemet.

Ett antal olika alternativ har övervägts för att förbättra den rådande situationen, bland annat att skärpa de nuvarande kraven, införa nya krav på detaljerad redovisning eller att fastställa EU-normer. Vid bedömningen av alternativen föreföll det bästa alternativet vara att skärpa dagens krav, genom att kräva att även icke-finansiell information redovisas i förvaltningsberättelsen.

Bristande mångfald i styrelser

Företagsstyrelser där ledamöterna har liknande utbildnings- och yrkesbakgrund, geografisk härkomst, ålder eller kön kan präglas av ett snävt grupptänkande. Detta kan bidra till att ledningens beslut inte utmanas i tillräcklig utsträckning, eftersom den bristande mångfalden när det gäller åsikter, värderingar och kompetens kan ge mindre debatt, färre idéer och mindre ifrågasättande i styrelserummen. Det kan även leda till minskad acceptans för innovativa idéer som ledningen föreslår. Den bristande mångfalden i styrelserna beror framförallt på att företagen inte har tillräckligt med marknadsekonomiska incitament att förändra situationen. Till detta kommer företagens bristfälliga praxis vid rekrytering av styrelseledamöter, där man ofta väljer bland en för snäv grupp av personer, vilket gör att man fortsätter att välja ledamöter med liknande profil. En annan sak som förstärker problemet är den bristande öppenheten om styrelsemångfalden, för allmänheten har ofta inte tillgång till tillräckligt omfattande eller utförlig information om detta.

Den bristande mångfalden i styrelserna och den bristande öppenheten kan därför ge företag som förvaltas sämre, inbegriper färre och är mindre innovativa, vilket gör att de bidrar mindre till tillväxten. Kommissionen har inom ramen för målen i Europa 2020-strategin om hållbar tillväxt för alla därför övervägt ett antal alternativ för att ta itu med de här problemen. Utifrån bedömningen av alternativen tycks det lämpligaste alternativet i det här läget vara kravet att redovisa företagens mångfaldspolitik. Det är också det alternativ som flest berörda parter föredrar jämfört med andra alternativ, såsom en obligatorisk mångfaldspolitik eller insatser som endast är inriktade på företagens rekryteringspolitik.

Utöver dessa bestämmelser föreslog kommissionen redan den 14 november 2012 lagstiftning för att uppnå målet att minst 40 % av de företagsexterna styrelseledamöterna i börsnoterade företag, med undantag för små och medelstora företag, ska tillhöra det underrepresenterade könet.[6]

3.           FÖRSLAGETS RÄTTSLIGA ASPEKTER

Förslag till ändring av direktiven

Förslaget är ett ändringsförslag till artikel 46 i det fjärde direktivet och till artikel 36 i det sjunde direktivet och avser om redovisning av icke-finansiell information. När det gäller det nya kravet på mångfald i styrelser föreslås en ändring av artikel 46a i det fjärde direktivet.

I redovisningsdirektiven regleras den information som i redovisningen ska lämnas av alla aktiebolag som bildats enligt lagstiftningen i en medlemsstat eller i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Eftersom artikel 4.5 i direktivet om insynskrav innehåller en hänvisning till artikel 46 i det fjärde direktivet och artikel 36 i det sjunde direktivet, kommer de föreslagna ändringarna av dessa bestämmelser att även omfatta företag som är noterade på reglerade marknader inom EU, även om de är registrerade i ett tredjeland.

Rättslig grund, subsidiaritet och proportionalitet

Förslaget är baserat på artikel 50.1 i fördraget, som utgör rättslig grund för att anta EU-åtgärder i syfte att skapa en inre marknad för bolagsrätt. Förslaget går ut på att storföretag ska redovisa icke-finansiell information enligt en rad krav på ökad öppenhet, för att öka företagens öppenhet och ansvarighet, och samtidigt begränsa onödiga administrativa bördor.

Enligt subsidiaritetsprincipen bör EU endast agera när detta ger bättre resultat än åtgärder på medlemsstatsnivå, och insatserna bör begränsas till vad som är nödvändigt och proportionerligt för att nå politikens mål. Flera medlemsstater har nyligen antagit lagstiftning med krav på ytterligare offentliggörande av uppgifter på detta område. De nationella kraven förefaller dock att skilja sig åt i betydande omfattning, vilket gör det svårt att jämföra företag på den inre marknaden. Målen med detta ändringsförslag är sådana att de inte kan uppnås genom ensidiga åtgärder på medlemsstatsnivå.

Ytterligare öppenhet bör inte leda till onödiga administrativa bördor. Mindre företag har svårare att samla in och analysera uppgifter. Enligt principen om att ”först tänka småskaligt” bör redovisningskraven enligt detta direktiv inte tillämpas på företag vilkas storlek ligger under ett visst tröskelvärde.

När det gäller storföretag, måste redovisningen av icke-finansiell information bli mer tillgänglig, användbar och enhetlig på EU-nivå, eftersom företagens aktiviteter ofta är EU-omfattande och relevanta för investerare och andra berörda parter på hela den inre marknaden. Utöver ett harmoniserat krav på konsekvent information som är gemensam för hela den inre marknaden bör medlemsstaterna också ha viss flexibilitet, när det gäller ytterligare redovisningskrav. Därför är en ändring av redovisningsdirektiven det lämpligaste rättsinstrumentet eftersom det ger medlemsstater viss flexibilitet. Genom att ändra direktiven kan man även se till att de föreslagna EU-åtgärdernas innehåll och form inte går utöver vad som är nödvändigt och proportionerligt för att uppnå lagstiftningens mål.

Närmare redogörelse för förslaget

Icke-finansiell information

Enligt det nuvarande kravet i artikel 46.1 b ska storföretag redovisa icke-finansiell information, bland annat när det gäller miljö- och personalfrågor. Tanken är att denna åtgärd ska innebära betydande fördelar för företag, investerare och andra berörda parter som verkar på den inre marknaden och därför bidra till hållbarare långsiktig tillväxt och sysselsättning för alla.

Enligt artikel 1 a i förslaget ska vissa storföretag i sin förvaltningsberättelse minst redovisa väsentlig information om miljörelaterade, sociala och personalrelaterade frågor, respekt för mänskliga rättigheter samt bekämpning av korruption och bestickning. På dessa områden ska förvaltningsberättelsen innehålla i) en beskrivning av företagets politik, ii) resultat, och iii) riskrelaterade frågor.

Utan att det ska påverka eventuella mer ambitiösa krav som fastställts på medlemsstatsnivå, får företaget när det tillhandahåller denna information stödja sig på nationella, EU-baserade eller internationella ramar, till exempel FN:s Global Compact-initiativ, de vägledande principerna om näringsliv och mänskliga rättigheter Implementing the UN ”Protect, Respect and Remedy” Framework, OECD:s riktlinjer för multinationella företag, ISO 26000, Internationella arbetsorganisationens (ILO) trepartsdeklaration om principer för multinationella företag och den sociala politiken, samt det globala redovisningsinitiativet. Det ska då också redovisa vilken ram det har använt sig av. Ett företag som inte tillämpar någon specifik politik på ett eller flera av dessa områden kommer att vara tvunget att förklara varför.

På så sätt är åtgärden inriktad på företagsrelevant information som är användbar som beslutsunderlag inom företaget samt för investerare och andra berörda parter. Åtgärden leder till en betydande flexibilitet och innebär inte någon onödig administrativ börda för företagen, särskilt inte för de allra minsta som inte omfattas av de nya redovisningskraven. De kostnader som är förenade med redovisningskraven för storföretag står i proportion till informationens värde och användbarhet samt företagens storlek, inflytande och komplexitet.

Det kan särskilt noteras att skyldigheten, såsom anges i artikel 1 a, gäller endast de företag som i genomsnitt har över 500 anställda och som antingen har en balansomslutning på över 20 miljoner euro eller en nettoomsättning på över 40 miljoner euro. Detta tröskelvärde, vilket är högre än det som för närvarande tillämpas i redovisningsdirektiven (dvs. 250 anställda), är väl avvägt, eftersom det begränsar onödiga administrativa bördor och säkerställer en lämplig avgränsning av skyldigheten att redovisa icke-finansiell information. Mot bakgrund av detta uppskattas att omkring 18 000 företag i EU skulle omfattas av det nya kravet.

Vidare ska de företag som upprättar en redovisning för samma räkenskapsår i enlighet med artikel 1 b undantas från kravet på att redovisa icke-finansiell information, förutsatt att redovisningen i) omfattar samma ämnen och innehåll som krävs i artikel 1 a, ii) stöder sig på nationella, EU-baserade eller internationella ramar, och iii) bifogas förvaltningsberättelsen.

Slutligen innebär artikel 1 c att dotterföretag undantas från kravet i punkt 1 a, förutsatt att det undantagna företaget och dess dotterföretag omfattas av ett annat företags förvaltningsberättelse och att denna sammanställda redovisning uppfyller kraven i artikel 1 a.

Mångfald

Den nya punkten 1 g innebär att stora börsnoterade företag måste tillhandahålla information om sin mångfaldspolitik, bland annat när det gäller ålder, kön, geografisk spridning samt utbildnings- och yrkesbakgrund. Informationen ska inkluderas i årsberättelsen om företagsstyrningen och även omfatta målen med en sådan politik, dess genomförande och resultat. Företag som inte har någon mångfaldspolitik kommer endast att behöva förklara varför de inte har det.

4.           BUDGETKONSEKVENSER

Förslaget har ingen påverkan på unionens budget.

2013/0110 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG om redovisning av stora företags och koncerners icke-finansiella information och mångfaldspolitik

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 50.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[7],

med beaktande av Regionkommitténs yttrande[8],

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)       Kommissionen konstaterar att det finns ett behov av att öka öppenheten, när det gäller den sociala och miljörelaterade information som företag inom alla sektorer tillhandahåller, för att säkerställa att samma regler gäller för alla. Den gör detta i sitt meddelande av den 13 april 2011 till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén med titeln Inremarknadsakten – Tolv åtgärder för att stimulera tillväxten och stärka förtroendet för inre marknaden ”Gemensamma insatser för att skapa ny tillväxt”[9].

(2)       I meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén En förnyad EU-strategi 2011–2014 för företagens sociala ansvar[10], som antogs den 25 oktober 2011, upprepades att det finns ett behov av att förbättra företagens redovisning av social och miljörelaterad information genom ett lagstiftningsförslag på området.

(3)       I sina resolutioner av den 6 februari 2013 om företagens sociala ansvar: ett ansvarstagande, transparent och ansvarsfullt affärstänkande och en hållbar tillväxt[11] respektive om företagens sociala ansvar: att arbeta för samhällets intressen och för hållbar återhämtning för alla[12] erkände Europaparlamentet betydelsen av att      företag offentliggör information om hållbarhet, t.ex. sociala och ekonomiska faktorer, i syfte att fastställa risker för hållbarheten och öka investerarnas och konsumenternas förtroende och uppmanade kommissionen att lägga fram ett förslag till lagstiftning om företags redovisning av icke-finansiell information.

(4)       Samordningen av nationella bestämmelser om stora aktiebolags redovisning av icke-finansiell information, är lika viktig för såväl företag, som aktieägare och andra berörda parter. En samordning är nödvändig på dessa områden eftersom de flesta av dessa företag är verksamma i mer än en medlemsstat.

(5)       Det är också nödvändigt att fastställa vissa rättsliga minimikrav när det gäller i vilken utsträckning EU:s företag ska offentliggöra informationen. Förvaltningsberättelserna bör ge en rättvis och heltäckande bild av ett företags politik, resultat och risker.

(6)       För att göra redovisningen av icke-finansiell information mer konsekvent och jämförbar i hela unionen bör företagen vara skyldiga att i sina förvaltningsberättelser inkludera en redovisning av icke-finansiell information som minst innehåller information om miljörelaterade, sociala och personalrelaterade frågor, respekt för mänskliga rättigheter samt bekämpning av korruption och bestickning. Denna redovisning bör innehålla en beskrivning av politik, resultat och risker förenade med dessa frågor.

(7)       När företagen tillhandahåller denna information får de stödja sig på nationella ramar, EU-baserade ramar såsom gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (Emas), och internationella ramar såsom Förenta nationernas (FN) Global Compact-initiativ, de vägledande principerna om näringsliv och mänskliga rättigheter Implementing the UN ”Protect, Respect and Remedy” Framework, OECD:s riktlinjer för multinationella företag, Internationella standardiseringsorganisationens ISO 26000, Internationella arbetsorganisationens (ILO) trepartsdeklaration om principer för multinationella företag och den sociala politiken, och det globala redovisningsinitiativet.

(8)       I punkt 47 i slutdeklarationen från FN:s konferens Rio+20 The Future We Want[13] betonas vikten av att låta företagen redovisa information om hållbarhet och att uppmuntra dem att i tillämpliga fall överväga att integrera hållbarhetsinformation i sin redovisningscykel. Även industrin, intresserade regeringar och berörda parter uppmanas att med stöd av FN-systemet i tillämpliga fall utveckla modeller för bästa praxis och möjliggöra insatser för att integrera finansiell och icke-finansiell information, baserat på erfarenheter från redan befintliga ramar.

(9)       Investerarnas tillgång till icke-finansiell information utgör ett steg på vägen mot milstolpen att år 2020 ha infört marknads- och strategiincitament som uppmuntrar företagen att investera i effektivitet, inom ramen för Färdplan för ett resurseffektivt Europa[14].

(10)     Europeiska rådet förklarade vid sitt möte den 24 och 25 mars 2011 att den totala regelbördan, särskilt för små och medelstora företag, bör minska både på europeisk och nationell nivå och föreslog åtgärder för att öka produktiviteten. Samtidigt syftar Europa 2020-strategin för smart, hållbar tillväxt för alla till att förbättra företagsklimatet för små och medelstora företag och att främja deras internationalisering. I enlighet med principen att ”tänka småskaligt först” bör redovisningskraven i direktiv 78/660/EEG och direktiv 83/349/EEG därför endast gälla vissa storföretag och koncerner.

(11)     Tillämpningsområdet för dessa redovisningskrav för icke-finansiell information bör definieras utifrån företagens genomsnittliga antal anställda, totala tillgångar och omsättning. Små och medelstora företag bör undantas från ytterligare krav, och skyldigheten att redovisa icke-finansiell information i förvaltningsberättelsen bör endast gälla de företag som i genomsnitt har över 500 anställda och som antingen har en balansomslutning på över 20 miljoner euro eller en nettoomsättning på över 40 miljoner euro.

(12)     Vissa av de företag och koncerner som omfattas av direktiv 78/660/EEG och direktiv 83/349/EEG redovisar redan icke-finansiell information på frivillig basis. Dessa företag bör inte omfattas av kravet att redovisa icke-finansiell information i förvaltningsberättelsen, förutsatt att denna avser samma räkenskapsår, innehåller minst de uppgifter som krävs enligt detta direktiv och bifogas förvaltningsberättelsen.

(13)     Många av de företag som omfattas av direktiv 78/660/EEG ingår i företagskoncerner. Sammanställda redovisningar bör upprättas så att informationen om sådana koncerner kan förmedlas till dotterföretag och tredje man. Nationell lagstiftning som reglerar sammanställda årsredovisningar bör därför samordnas för att uppnå målen om jämförbarhet och konsekvens när det gäller den information som företagen ska offentliggöra inom unionen.

(14)     I enlighet med artikel 51a e i direktiv 78/660/EEG bör den lagstadgade revisionsberättelsen även innehålla ett uttalande om förenligheten eller bristen på förenlighet mellan förvaltningsberättelsen (inklusive icke-finansiell information i denna) och årsbokslutet för samma räkenskapsår.

(15)     Mångfald när det gäller kompetens och åsikter hos ledamöterna i företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan skapar ökad förståelse av företagets organisation och verksamhet. Det gör att ledamöterna konstruktivt kan utmana ledningens beslut och vara mer öppna för innovativa idéer, vilket motverkar en likriktning av ledamöternas åsikter, s.k. grupptänkande. Det bidrar därmed till en effektiv tillsyn av ledningen och en framgångsrik styrning av företaget. Det är därför viktigt att öka öppenheten när det gäller företagens mångfaldspolitik. På så sätt får marknaden information om företagsstyrningen vilket därmed indirekt sätter press på företagen att öka mångfalden i styrelserna.

(16)     Skyldigheten att redovisa företagens mångfaldspolitik för förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen när det gäller aspekter som ålder, kön, geografisk spridning samt utbildnings- och yrkesbakgrund bör endast gälla stora börsnoterade bolag. Små och medelstora företag som kan undantas från vissa redovisningsskyldigheter enligt artikel 27 i direktiv 78/660/EEG bör inte omfattas av denna skyldighet. Redovisningen av mångfaldspolitiken bör ingå i årsberättelsen om företagsstyrningen i enlighet med artikel 46a i direktiv 78/660/EEG. Företag som inte har någon sådan mångfaldspolitik bör inte vara skyldiga att upprätta någon, men de bör tydligt förklara varför de inte har någon.

(17)     Eftersom målet med direktivet, nämligen att göra den information som företagen i unionen redovisar mer relevant, konsekvent och jämförbar, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, och därför bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i EU-fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i den artikeln går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att nå detta mål.

(18)     Detta direktiv respekterar de grundläggande rättigheter och principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, bland annat näringsfriheten, respekten för privatlivet och skyddet av personuppgifter. Detta direktiv måste genomföras i enlighet med dessa rättigheter och principer.

(19)     Direktiven 78/660/EEG och 83/349/EEG bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändringar av direktiv 78/660/EEG

Direktiv 78/660/EEG ska ändras på följande sätt:

(1) Artikel 46 ska ändras på följande sätt:

(a) Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. a) Förvaltningsberättelsen ska innehålla en rättvisande översikt över utvecklingen och resultatet av bolagets verksamhet och dess ställning, tillsammans med en beskrivning av de väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som det står inför.

Översikten ska vara en balanserad och fullständig analys av utvecklingen och resultatet av bolagets verksamhet och av dess ställning, varvid hänsyn ska tas till verksamhetens storlek och komplexitet.

b) För företag som under räkenskapsåret i genomsnitt har över 500 anställda och som på balansdagen antingen har en balansomslutning på över 20 miljoner euro eller en nettoomsättning på över 40 miljoner euro ska översikten även innehålla en redovisning av icke-finansiell information som minst innehåller information om miljörelaterade, sociala och personalrelaterade frågor, respekt för mänskliga rättigheter samt bekämpning av korruption och bestickning, bland annat följande:

i) En beskrivning av företagets politik i dessa frågor.

ii) Resultatet av denna politik.

iii) Risker förenade med dessa frågor och hur företaget hanterar dessa risker.

Om ett företag inte har någon politik i en eller flera av dessa frågor ska det lämna en förklaring till varför det inte har det.

När företaget tillhandahåller denna information får det stödja sig på nationella, EU-baserade eller internationella ramar, och ska i så fall redovisa vilken ram det har använt sig av.

c)          I den utsträckning som behövs för att förstå bolagets utveckling, resultat eller ställning ska analysen innefatta både de finansiella och icke-finansiella centrala resultatindikatorer som är relevanta för den aktuella verksamheten.

d)         Förvaltningsberättelsens analys ska där så är lämpligt innehålla hänvisningar till och ytterligare upplysningar om de belopp som tas upp i årsbokslutet.”

(b) Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4. Om ett företag utarbetar en fullständig redovisning för samma räkenskapsår baserad på nationella, EU-baserade eller internationella ramar och denna redovisning innehåller den information som anges i punkt 1 b, ska företaget undantas från kravet att utarbeta den redovisning av icke-finansiell information som anges i punkt 1 b, förutsatt att denna redovisning är en del av förvaltningsberättelsen.”

(c) Följande punkt ska läggas till som punkt 5:

”5. Ett företag som är ett dotterföretag ska undantas från kraven i punkt 1 b, om företaget och dess dotterföretag omfattas av ett annat företags redovisning och förvaltningsberättelse och denna sammanställda redovisning upprättas i enlighet med artikel 36.1 i direktiv 83/349/EEG.”

(2) Artikel 46a ska ändras på följande sätt:

(a) I punkt 1 ska följande punkt läggas till som led g:

”g) En beskrivning av företagets mångfaldspolitik för förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen när det gäller aspekter som ålder, kön, geografisk spridning, utbildnings- och yrkesbakgrund samt mångfaldspolitikens mål, hur den har genomförts och dess resultat under redovisningsperioden. Om företaget inte har någon sådan politik, ska redovisningen innehålla en klar motivering av detta.”

(b) Följande punkt ska läggas till som punkt 4:

”4. Punkt 1 g ska inte gälla de företag som avses i artikel 27.”

(3) Artikel 53a ska ersättas med följande:

”Artikel 53a

Medlemsstaterna ska inte göra de undantag som anges i artiklarna 1a, 11, 27, 43.1.7a, 43.1.7b, 46.3, 47 och 51 i detta direktiv tillgängliga för företag vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad i den mening som avses i artikel 4.1.14 i direktiv 2004/39/EG.”

Artikel 2

Ändringar av direktiv 83/349/EEG

Direktiv 83/349/EEG ska ändras på följande sätt:

(1) Artikel 36 ska ändras på följande sätt:

(a) Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1.     Den sammanställda förvaltningsberättelsen ska innehålla en rättvisande översikt över verksamhetens utveckling och resultat och över ställningen i de företag, betraktade som en helhet, som omfattas av den sammanställda redovisningen, tillsammans med en beskrivning av de väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företagen står inför.

Översikten ska vara en balanserad analys av verksamhetens utveckling och resultat och av ställningen i de företag, betraktade som en helhet, som omfattas av den sammanställda redovisningen, varvid hänsyn ska tas till verksamhetens storlek och komplexitet.

För moderföretag till företag som ska omfattas av den sammanställda redovisningen och som tillsammans under räkenskapsåret i genomsnitt har över 500 anställda och som på balansdagen antingen har en balansomslutning på över 20 miljoner euro eller en nettoomsättning på över 40 miljoner euro ska översikten även innehålla en redovisning av icke-finansiell information som minst innehåller information om miljörelaterade, sociala och personalrelaterade frågor, respekt för mänskliga rättigheter samt bekämpning av korruption och bestickning, bland annat följande:

– i) En beskrivning av företagets politik i dessa frågor.

– ii) Resultatet av denna politik.

– iii) Risker förenade med dessa frågor och hur företaget hanterar dessa risker.

Om de företag, betraktade som en helhet, som omfattas av den sammanställda redovisningen inte har någon politik i en eller flera av dessa frågor, ska företaget lämna en förklaring till varför det inte har det.

När företaget tillhandahåller denna information i den sammanställda förvaltningsberättelsen, får det stödja sig på nationella, EU-baserade eller internationella ramar, och ska i så fall redovisa vilken ram det har använt sig av.

I den utsträckning som behövs för att förstå utveckling, resultat eller ställning ska analysen innefatta både de finansiella och de icke-finansiella centrala resultatindikatorer som är relevanta för den aktuella verksamheten.

Den sammanställda förvaltningsberättelsens analys ska, där så är lämpligt, innehålla hänvisningar till och ytterligare upplysningar om de belopp som tas upp i den sammanställda redovisningen.”

(b) Följande punkter ska läggas till som punkterna 4 och 5:

”4. Om ett moderföretag utarbetar en fullständig redovisning för samma räkenskapsår för alla företag i koncernen som omfattas av den sammanställda redovisningen baserad på nationella, EU-baserade eller internationella ramar och denna redovisning innehåller den information som anges i punkt 1 tredje stycket, ska moderföretaget undantas från kravet på att utarbeta den redovisning av icke-finansiell information som anges i punkt 1 tredje stycket, förutsatt att denna fullständiga redovisning är en del av den sammanställda förvaltningsberättelsen.

5. Ett moderföretag som även är ett dotterföretag ska undantas från kraven i punkt 1 tredje stycket om det undantagna företaget och dess dotterföretag omfattas av ett annat företags redovisning och förvaltningsberättelse och denna sammanställda redovisning upprättas i enlighet med punkt 1 tredje stycket.”

Artikel 3

Införlivande

1.           Medlemsstaterna ska senast […][15] sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska till kommissionen genast överlämna texten till dessa bestämmelser.                    Medlemsstaterna får föreskriva att de bestämmelser som avses i första stycket först ska tillämpas på företag som lyder under en medlemsstats lagstiftning och vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad i en medlemsstat i den mening som avses i led 14 i artikel 4.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG om marknader för finansiella instrument, avseende det räkenskapsår som inleds den 1 januari 201_[16], och på alla andra företag som omfattas av artiklarna 1 och 2 för det räkenskapsår som inleds den 1 januari 201­_[17].

              När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning, när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2.           Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 4

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 5

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Strasbourg den

På Europaparlamentets vägnar                    På rådets vägnar

Ordförande                                                    Ordförande                                                                       

[1]               Rådets fjärde direktiv av den 25 juli 1978 om årsbokslut i vissa typer av bolag (78/660/EEG) och rådets sjunde direktiv av den 13 juni 1983 om sammanställd redovisning (83/349/EEG).

[2]               Inremarknadsakten – Tolv åtgärder för att stimulera tillväxten och stärka förtroendet för inre marknaden, KOM(2011) 206, http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=COM:2011:0206:FIN:sv:PDF, s. 15.

[3]               KOM(2011) 681 slutlig av den 25 oktober 2011.

[4]               Betänkande om företagens sociala ansvar: ett ansvarstagande, transparent och ansvarsfullt affärstänkande och en hållbar tillväxt (2012/2098(INI)); Utskottet för rättsliga frågor. http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?pubRef=-//EP//NONSGML+REPORT+A7-2013-0017+0+DOC+PDF+V0//SV&language=sv

[5]               Betänkande om företagens sociala ansvar: att arbeta för samhällets intressen och för hållbar återhämtning för alla (2012/2097(INI)); Utskottet för sysselsättning och sociala frågor http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?pubRef=-//EP//NONSGML+REPORT+A7-2013-0023+0+DOC+PDF+V0//SV&language=SV

[6]               Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om en jämnare könsfördelning bland icke verkställande styrelseledamöter i börsnoterade företag och därmed sammanhängande åtgärder, COM(2012) 614 final.

[7]               EUT C, , s. .

[8]               EUT C, , s. .

[9]               KOM(2011) 206 slutlig av den 13 april 2011.

[10]             KOM(2011) 681 slutlig av den 25 oktober 2011.

[11]             Betänkande om företagens sociala ansvar: ett ansvarstagande, transparent och ansvarsfullt affärstänkande och en hållbar tillväxt (2012/2098(INI)); Utskottet för rättsliga frågor. http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?pubRef=-//EP//NONSGML+REPORT+A7-2013-0017+0+DOC+PDF+V0//SV&language=SV

[12]             Betänkande om företagens sociala ansvar: att arbeta för samhällets intressen och för hållbar återhämtning för alla (2012/2097(INI)); Utskottet för sysselsättning och sociala frågor. http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?pubRef=-//EP//NONSGML+REPORT+A7-2013-0023+0+DOC+PDF+V0//SV&language=SV

[13]             Förenta nationerna, The Future We Want, Outcome Document of the United Nations Conference on Sustainable Development RIO+20, A/CONF.216/L.1.

[14]             KOM(2011) 571 slutlig av den 20 september 2011.

[15]             Två år efter ikraftträdandet.

[16]             Första året efter tidsfristen för införlivandet.

[17]             Andra året efter tidsfristen för införlivandet.