MOTIVERING

1.           BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

Säkerhetskraven intar en central plats när det gäller att utforma, bygga ut och driva infrastrukturer som kommit till via programmen Galileo och Egnos och som när de används kan påverka unionens och dess medlemsstaters säkerhet. Faktum är att satellitnavigeringssystemen på grund av sin strategiska dimension är känsliga infrastrukturer som är särskilt utsatta för missbruk. Med tanke på den alltmer utbredda användningen av satellitbaserad radionavigering inom många verksamhetsområden kan avbrott i tjänster dessutom orsaka omfattande skador i dagens samhälle.

Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 683/2008 av den 9 juli 2008 om det fortsatta genomförandet av de europeiska satellitnavigeringsprogrammen (Egnos och Galileo)[1] ska kommissionen handlägga alla säkerhetsrelaterade aspekter av Galileo- och Egnosprogrammens två system. Systemens säkerhet är likväl i sig föremål för säkerhetsackreditering, som innebär kontroll av att systemen uppfyller säkerhetskraven och säkerställande av att relevanta säkerhetsbestämmelser och förordningar som är tillämpliga på rådet och kommissionen uppfylls. I likhet med övrig ackrediteringsverksamhet ska säkerhetsackrediteringen av de två europeiska satellitnavigeringssystemen skötas självständigt, särskilt i förhållande till alla de aktörer som deltar i arbetet med att utforma, konstruera och driva dessa system.

Europeiska byrån för GNSS har ansvaret för ackrediteringen genom tillämpning av bestämmelserna i såväl Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 683/2008 som Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 912/2010 av den 22 september 2010 om inrättande av Europeiska byrån för GNSS och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1321/2004 om inrättandet av strukturer för förvaltning av de europeiska programmen för satellitbaserad radionavigering och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 683/2008[2]. I den senare förordningen anges villkoren för den ackrediteringsuppgift som byrån fått i uppdrag och särskilda föreskrifter finns om att beslut som avser säkerhetsackreditering ska fattas självständigt i förhållande till kommissionen och de enheter som ansvarar för genomförandet av programmen. Skyldigheten att agera självständigt bör även gälla övriga uppgifter som byrån fått i uppdrag att utföra.

För att garantera att säkerhetsackrediteringen sköts på ett självständigt sätt, i stor utsträckning även i förhållande till övriga verksamheter som anförtrotts Europeiska byrån för GNSS, förses byrån i förordning (EU) nr 912/2010 med ett självständigt organ, styrelsen för säkerhetsackreditering, som tillsammans med den verkställande direktören och byråns styrelse utgör byråns tre organ. Styrelsen för säkerhetsackreditering har samma ställning som byråns styrelse och är ensam behörig att fatta ackrediteringsbeslut. Besluten fattas dock på byråns vägnar i likhet med beslut som fattas av byråns styrelse, eftersom endast byrån har status som juridisk person.

Europeiska byrån för GNSS är således organiserad på ett särskilt sätt, eftersom det inom byrån finns en uppdelning mellan de verksamheter som avser säkerhetsackreditering av system och byråns övriga verksamhet, bl.a. ledningen av säkerhetscentrumet, deltagande i arbetet med att förbereda marknadsföringen av systemen och alla de verksamheter som kommissionen kan delegera till byrån.

Den 30 november 2011 antog kommissionen ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om uppbyggnad och drift av de europeiska satellitnavigeringssystemen[3]. Tanken är att denna framtida GNSS-förordning ska ersätta förordning (EG) nr 683/2008 fr.o.m. den 1 januari 2014 och ange ramen för styrningen av programmen under perioden 2014–2020. I förordningen föreskrivs särskilt att största delen av de uppgifter som hänger samman med användningen av Galileo- och Egnossystemen ska tilldelas Europeiska byrån för GNSS. Den önskan som kommissionen ger uttryck för i sitt förslag om att delegera dessa uppgifter till byrån delas av Europaparlamentet och rådet, som har dryftat texten sedan början av 2012. Rådet antog den 7 juni 2012 en allmän partiell riktlinje (dokument 11105/12 av den 11 juni 2012) som bekräftar detta synsätt.

Att Europeiska byrån för GNSS ska sköta driften av de båda systemen efter 2013 beror dock på hur framtiden gestaltar sig för ackrediteringsverksamheterna inom byrån. Med hänsyn tagen till risken för intressekonflikter och att det inte samtidigt går att vara både kärande och svarande verkar det svårt att förena behovet av självständiga beslut om säkerhetsackreditering med den omständigheten att besluten fattas inom ett organ som också ansvarar för driften. Detta trots att styrelsen för säkerhetsackreditering enligt förordning (EU) nr 912/2010 som nämnt ska ha en viss självständighet. Kommissionen, som är medveten om detta problem, tänker sig i sitt förslag till framtida GNSS-förordning att säkerhetsackrediteringen av systemen skulle kunna vara en av byråns uppgifter ”fram till den 30 juni 2016”, då driften ska ha nått full omfattning. Kommissionen lämnar således öppet hur det blir med ackrediteringen efter detta datum, vilket får bli en fråga som ska behandlas i ett senare förslag.

Kommissionens synsätt vad gäller datumet 30 juni 2016 har vunnit ett omfattande stöd i de olika parlamentsutskotten. I rådet har medlemsstaterna påpekat behovet av att ackrediteringsverksamheten sköts på ett självständigt sätt och uttryckt önskemål om att frågan om hur det ska bli med säkerhetsackrediteringen av systemen efter den 1 januari 2014 måtte få en lösning så snart som möjligt. Rådet antog dessutom den 7 juni 2012 en förklaring (dokument 11279/12 ADD 1) enligt vilken ackrediteringen bör utföras strikt oberoende i förhållande till övriga uppgifter som tilldelats Europeiska byrån för GNSS, att en strukturell och effektiv uppspaltning av byråns olika verksamheter bör genomföras i detta syfte senast den 1 januari 2014 och att ordföranden för styrelsen för säkerhetsackreditering bör vara ensam ansvarig för byråns ackrediteringsarbete. Rådet har i enlighet med detta uppmanat kommissionen att i god tid lägga fram ett förslag om ändring av förordning (EU) nr i denna riktning.

Det är viktigt att lösa frågan om hur det ska bli med säkerhetsackrediteringen av de europeiska satellitnavigeringssystemen i samband med den kommande budgetramen för perioden 2014–2020. Detta innebär att förordning (EU) nr 912/2010 måste ändras.

En ändring av förordning (EU) nr 912/2010 är ett bra tillfälle att införa ändringar som gör att den blir förenlig med de principer som förekommer i den gemensamma förklaringen till Europaparlamentet, rådet och kommissionen om decentraliserade organ, som kommissionen godkände den 12 juni 2012.

Det ovannämnda förslag om en framtida GNSS-förordning som kommissionen antog den 30 november 2011 och som gör det möjligt att tilldela Europeiska byrån för GNSS nya uppgifter (bl.a. uppgifter som avser driften), har stor inverkan på byråns personalbehov och därmed också på dess framtida budget. Det är därför viktigt att ändra finansieringsöversikten för förordning (EU) nr 912/2010.

2.           SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

Kommissionens förslag har inte varit föremål för någon konsekvensbedömning och inte föregåtts av några formella samråd med berörda parter.

Eftersom det rör sig om ändringar som har till syfte att anpassa förordning (EU) nr 912/2010 till principerna för den interinstitutionella strategin rörande decentraliserade byråer, har en konsekvensbedömning och formella samråd med berörda parter inte behövts, eftersom denna strategi i sig var ett resultat av samråd mellan kommissionen, rådet och Europaparlamentet.

Vad gäller de ändringar som avser säkerhetsackreditering av europeiska satellitnavigeringssystem bör det noteras att medlemsstaterna, som är mycket involverade i alla säkerhetsfrågor, i det här fallet är de viktigaste – kanske t.o.m. de enda – berörda parterna bortsett från EU-institutionerna och Europeiska byrån för GNSS. Medlemsstaterna har konsulterats i denna fråga i samband med diskussionerna om den framtida GNSS-förordningen i rådet, som meddelade sin ståndpunkt i ovannämnda förklaring av den 7 juni 2012. Dessutom har bestämmelserna i den modell som slutligen valdes diskuterats ingående med Europeiska byrån för GNSS. Europaparlamentet har förelagts förslaget till den framtida GNSS-förordningen, men ännu inte tagit ställning i denna fråga.

De olika tänkbara teoretiska lösningarna för säkerhetsackreditering av systemen efter 2013 har gåtts igenom. Det rör sig om sex olika alternativa lösningar.

1) Säkerhetsackrediteringen överlåts på den privata sektorn:

Säkerhetsackrediteringen av de europeiska satellitnavigeringssystemen har direkt relevans för säkerheten för unionen och dess medlemsstater, som vill delta aktivt i ackrediteringsarbetet och ackrediteringsbesluten. Därför kan det inte på allvar bli tal om att överlåta en sådan ackrediteringsverksamhet på den privata sektorn.

2) En ny tillsynsmyndighet skapas för säkerhetsackreditering:

Det kan synas klokt att inrätta en tillsynsmyndighet för säkerhetsackrediteringen av europeiska GNSS-system, men planerna hindras av att EU-institutionerna sedan flera år tillbaka inte vill inrätta några nya tillsynsmyndigheter. Dessutom skulle denna lösning bli dyr, rentav oproportionerligt dyr, sett till de reella behoven. Faktum är att ett dussintal fast anställda ansvarar för säkerhetsackrediteringen av systemen.

3) Säkerhetsackrediteringen överlåts på en befintlig tillsynsmyndighet:

Ett alternativ till att inrätta en ny myndighet vore att låta en befintlig myndighet sköta säkerhetsackrediteringen. Av de olika unionsmyndigheterna förefaller endast Europeiska byrån för luftfartssäkerhet (AESA) och, i mindre utsträckning, Europeiska försvarsbyrån vara i stånd att svara för säkerhetsackrediteringen av komplexa system som Galileo och Egnos.

Det bör dock påpekas att ett sådant ackrediteringsuppdrag inte faller inom ramen för de uppgifter dessa myndigheter har i dagens läge. Eftersom AESA på sikt ska börja sköta certifieringen av Egnos finns det dessutom en allvarlig risk för intressekonflikter mellan denna framtida certifieringsuppgift och ett eventuellt säkerhetsackrediteringsuppdrag. Vad gäller Europeiska försvarsbyrån, som främst har till uppgift att främja samarbetet mellan medlemsstaterna när det gäller vapen och försvarsindustri, skulle en överföring av säkerhetsackrediteringen av Galileo och Egnos kunna verka strida mot påståendena att de är civila system under civil kontroll.

4) Säkerhetsackrediteringen överlåts på kommissionen:

I samband med förberedelserna 2007 med förordning (EG) nr 683/2008, som har reformerat styrningen av programmen, planerade man att anförtro kommissionen säkerhetsackrediteringen av de europeiska satellitnavigeringssystemen. Man avstod då från denna lösning eftersom den verkade omöjlig att förena med kravet på oberoende, eftersom kommissionen enligt den förordningen ska ”handlägga alla frågor som har att göra med systemens säkerhet”. Samma problem kvarstår i dag eftersom det också i den framtida GNSS-förordningen, som ska ersätta förordning (EG) nr 683/2008 fr.o.m. den 1 januari 2014, är tänkt att kommissionen ska garantera programmens säkerhet och även systemens. Dessutom är medlemsstaterna mycket måna om strukturen på styrelsen för säkerhetsackreditering i dess nuvarande utformning inom Europeiska byrån för GNSS och det vore rent administrativt svårt att ympa in en sådan myndighet i kommissionens avdelningar.

5) Säkerhetsackrediteringen överlåts på rådet:

Att överlåta säkerhetsackrediteringen av de europeiska GNSS-systemen på rådet har många fördelar. För det första deltar rådet överhuvudtaget inte i förvaltningen av programmen och dess oberoende skulle inte ifrågasättas. Vidare har rådet viss sakkunskap när det gäller ackreditering av komplexa system eftersom det redan har ackrediterat ett femtiotal system för sina egna behov. Dessutom är rådet bäst skickat att ta de politiska konsekvenserna av ackrediteringsbeslut, som kan få betydande följder för genomförandet av programmen i fråga om kostnader och tidsplan. Slutligen gäller att de medlemsstater som vill delta mycket aktivt i ackrediteringsprocessen naturligtvis är mycket bättre representerade i rådet än i övriga unionsorgan.

Nackdelarna med denna lösning väger ändå tyngre än fördelarna. Rådet är inget förvaltningsorgan, och även om det i praktiken har erfarenhet av att ackreditera flera system har det hittills enbart varit fråga om interna system som ska säkra rådets egen funktion. Dessutom gäller att om strukturen för styrelsen för säkerhetsackreditering, jämte underordnade organ, i nuvarande form förs över till och direkt inympas i rådets generalsekretariat, med sin personal med bl.a. fast anställda tjänstemän, medför detta rent administrativt samma problem som en överföring till kommissionen.

6) Verksamheterna inom Europeiska byrån för GNSS uppdelas tydligare:

I det här fallet handlar det om att byråns interna organisation ändras så att det inte längre kan råda några tvivel om att ackrediteringen är oberoende i förhållande till byråns övriga verksamheter.

Denna lösning, som innebär en ytterligare uppdelning av verksamheterna vid Europeiska byrån för GNSS och större självständighet för de två olika enheterna under samma rättsliga och institutionella tak, gör det möjligt att garantera en tillräcklig grad av självständighet vid ackrediteringsarbetet och det har slutligen visat sig vara den lösning som är minst kostsam och enklast och lättast att genomföra. Denna lösning rekommenderades dessutom av rådet i dess förklaring av den 7 juni 2012.

3.           FÖRSLAGETS RÄTTSLIGA ASPEKTER

Vad gäller behovet av att garantera oberoendet för de verksamheter som hänger samman med säkerhetsackrediteringen av systemen och att i detta syfte förstärka uppdelningen mellan detta arbete och övriga verksamheter i Europeiska byrån för GNSS, innebär förslaget i huvudsak att styrelsen för säkerhetsackreditering och dess ordförande ges större befogenheter och att dessa delvis anpassas till byråns styrelses och den verkställande direktörens befogenheter.

Tanken är således att styrelsen för säkerhetsackreditering ska förbereda och godkänna den del av byråns arbetsprogram som beskriver de operativa verksamheter som hänger samman med säkerhetsackrediteringen av systemen samt den del av den årliga rapporten om byråns verksamhet och planer som hänger samman med säkerhetsackrediteringen av systemen och i god tid översända dem till styrelsen så att de kan fogas till byråns arbetsprogram och årsrapport. Styrelsen för säkerhetsackreditering ska också fungera som disciplinär myndighet över sin ordförande.

Ordföranden för styrelsen för säkerhetsackreditering ges, vad gäller säkerhetsackrediteringen, en roll som är jämförbar med den verkställande direktörens med avseende på byråns övriga verksamheter. Förutom det ansvar att företräda byrån som ordföranden redan har enligt förordning (EU) nr 912/2010 i dess nuvarande lydelse, ska han eller hon i fortsättningen även leda säkerhetsackrediteringsarbetet under ledning av styrelsen för säkerhetsackreditering och garantera genomförandet av den del av byråns arbetsprogram som gäller ackreditering. Ordföranden kan också uppmanas av Europaparlamentet eller rådet att lägga fram en rapport om fullgörandet av sina uppgifter och lämna en redogörelse inför dessa institutioner.

Anpassningen till principerna i den interinstitutionella strategin rörande decentraliserade organ rör bl.a. reglerna för styrelsebeslut, mandattidens längd för ledamöterna av byråns styrelse och styrelsen för säkerhetsackreditering samt för deras ordföranden, förekomsten av ett flerårigt arbetsprogram, byråns styrelses befogenheter när det gäller personalförvaltning, utvärdering och översyn av arbetsordningen, förebyggandet av intressekonflikter samt behandlingen av känslig information som inte är sekretessbelagd.

4.           BUDGETKONSEKVENSER

De rättsliga aspekterna av förslaget i punkt 3 ovan har i sig inte några budgetkonsekvenser.

Däremot får de nya personalbehoven finansiella konsekvenser i finansieringsöversikten för förordning (EU) nr 912/2010 som åtföljer förslaget med anledning av de nya uppgifter som byrån kan komma att tilldelas, t.ex. driften av de europeiska GNSS-systemen. I budgettermer har de nödvändiga beloppen redan tagits med i kommissionens förslag för nästa budgetram för 2014–2020. De kommer att finansieras genom omfördelning inom budgetrubrikerna för GNSS-programmen på samma sätt som tilläggsbehoven för år 2013. Det bör noteras att de utgifter som avser byråns nya personalbehov delvis kommer att kompenseras genom att kommissionens tjänsteförteckning kommer att reduceras med 30 tjänster under samma period 2014–2020. Budgetdetaljerna anges i den bifogade finansieringsöversikten för rättsakter.

Det bör i alla händelser påpekas att de siffror som nämns i finansieringsöversikten är beroende av att budgetmyndigheten antar budgetramen för 2014–2020 och att den framtida GNSS-förordningen antas.

2013/0022 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av förordning (EU) nr 912/2010 om inrättande av Europeiska byrån för GNSS

EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 172,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[4],

med beaktande av Regionkommitténs yttrande[5],

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)       Av de kombinerade bestämmelserna i artikel 16 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 683/2008 av den 9 juli 2008 om det fortsatta genomförandet av de europeiska satellitnavigeringsprogrammen (Egnos och Galileo)[6] och artikel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 912/2010 om inrättande av Europeiska byrån för GNSS och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1321/2004 om inrättandet av strukturer för förvaltningen av de europeiska programmen för satellitbaserad radionavigering och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 683/2008[7] följer att Europeiska byrån för GNSS (nedan kallad byrån) sköter säkerhetsackrediteringen av de europeiska satellitnavigeringssystemen (nedan kallade systemen) och, i detta syfte inleder och övervakar tillämpningen av säkerhetsförfaranden och genomför inspektioner av systemens säkerhet.

(2)       Förordning (EU) nr 912/2010, särskilt i kapitel III, förklarar på vilka villkor byrån utför sina uppgifter vad gäller säkerhetsackreditering av systemen. I synnerhet föreskrivs att besluten om säkerhetsackreditering ska fattas oberoende i förhållande till kommissionen och de enheter som ansvarar för genomförandet av de europeiska satellitnavigeringsprogrammen (nedan kallade programmen) och att säkerhetsackrediteringsmyndigheten därmed är ett självständigt organ inom byrån som fattar oberoende beslut.

(3)       Genom tillämpning av denna princip inrättas genom förordning (EU) nr 912/2010 styrelsen för säkerhetsackreditering av europeiska GNSS-system (nedan kallad styrelsen för säkerhetsackreditering) som, parallellt med byråns styrelse och den verkställande direktören, är ett av de tre organen inom byrån. Förstnämnda organ ska utföra de uppgifter som anförtrotts byrån vad avser säkerhetsackreditering och på byråns vägnar fatta beslut om säkerhetsackreditering. Det ska fastställa sin arbetsordning och utse sin ordförande.

(4)       Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr xxx/2013 om uppbyggnad och drift av de europeiska satellitnavigeringssystemen[8], som ersätter förordning (EG) nr 683/2008 och träder i kraft den 1 januari 2014, anger ledningsstrukturen för programmen under perioden 2014–2020. Byrån kommer att få fler uppgifter och kommer framförallt att kunna spela en viktig roll i samband med driften av systemen.

(5)       I detta nya sammanhang är det ytterst viktigt att styrelsen för säkerhetsackreditering verkligen kan fullgöra sina uppgifter helt självständigt, särskilt i förhållande till byråns övriga organ och verksamheter. Det är således av stor betydelse att inom själva byrån separera ackrediteringsverksamheten från byråns övriga verksamheter, såsom ledningen av säkerhetscentrumet, arbetet med att marknadsföra systemen och övriga verksamheter som kommissionen kan tänkas delegera till byrån, särskilt när det gäller driften av systemen. Därför bör en konkret och effektiv strukturell uppdelning av byråns olika verksamheter genomföras senast den 1 januari 2014.

(6)       För att detta ska kunna ske är det viktigt att ändra förordning (EU) nr 912/2010, främst för att ge styrelsen för säkerhetsackreditering och dess ordförande större självständighet och befogenheter som till stor del jämställs med byråns styrelse och verkställande direktör, med en skyldighet till samarbete mellan byråns olika organ.

(7)       Styrelsen för säkerhetsackreditering och inte byråns styrelse bör lämpligen förbereda och godkänna den del av byråns arbetsprogram som beskriver de operativa verksamheter som hänger samman med säkerhetsackrediteringen av systemen samt den del av den årliga rapporten om byråns verksamhet och planer som hänger samman med säkerhetsackrediteringen av systemen och i god tid översända dem till byråns styrelse för att fogas till byråns arbetsprogram och årliga rapport. Den bör också utöva disciplinär myndighet över sin ordförande.

(8)       Ordföranden för styrelsen för säkerhetsackreditering bör helst ges en roll som är jämförbar med den verkställande direktörens roll inom byråns övriga verksamheter. Förutom att företräda byrån redan som redan föreskrivs enligt förordning (EU) nr 912/2010 i dess lydelse av den 22 september 2010, bör ordföranden för styrelsen för säkerhetsackreditering således ha hand om säkerhetsackrediteringsarbetet under ledning av nämnda styrelse och genomföra den del av byråns arbetsprogram som avser ackreditering. Ordföranden bör också, på uppmaning av Europaparlamentet eller rådet, kunna lägga fram en rapport om utförandet av sina uppgifter och att göra ett uttalande inför institutionerna.

(9)       Dessutom vore det ändamålsenligt för att bevara oberoendet för styrelsen för säkerhetsackreditering och undvika eventuella intressekonflikter att styrelsen för säkerhetsackreditering och den personal inom byrån som den förfogar över utför sitt arbete på en plats som garanterar deras oberoende och självständighet i förhållande till byråns övriga verksamheter, särskilt i förhållande till de operativa verksamheterna i samband med driften av systemen och för byråns interna personalregler för att garantera oberoendet och självständigheten för den personal som utför säkerhetsackreditering i förhållande till den personal som utför byråns övriga uppgifter.

(10)     Eftersom flera tredjeländer deltar i EU:s GNSS-program, däribland i säkerhetsfrågor, bör det dessutom uttryckligen föreskrivas att företrädare för tredjeländer kan delta i det arbete som utförs av styrelsen för säkerhetsackreditering, på villkor som återstår att fastställa.

(11)     Förordning (EU) nr 912/2010 måste bringas i överensstämmelse med principerna i Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma strategi avseende decentraliserade byråer som de tre institutionerna antog den 5 juli, 26 juni respektive 12 juni 2012, särskilt vad gäller reglerna för antagande av styrelsebeslut, mandatperioden för ledamöterna i byråns styrelse och styrelsen för säkerhetsackreditering och för deras ordföranden, förekomsten av ett flerårigt arbetsprogram, byråns styrelses befogenheter när det gäller personalförvaltning, utvärdering och ändring av arbetsordningen, förebyggande av intressekonflikter samt behandlingen av känslig information som inte är sekretessbelagd.

(12)     Under hela utgiftscykeln bör Europeiska unionens ekonomiska intressen skyddas med hjälp av proportionella åtgärder som ska göra det möjligt att förebygga, spåra och utreda oriktigheter, att återkräva sådana medel som förlorats eller som utbetalats eller använts felaktigt och att fastställa påföljder vid behov.

(13)     Eftersom artikel [8] i förordning (EU) nr xxx/2013 (den framtida GNSS-förordningen) ger medlemsstaterna möjlighet att bidra med extra medel för att finansiera vissa programinslag, bör byrån slutligen tillåtas tilldela offentliga kontrakt gemensamt med medlemsstaterna när så behövs för att den ska kunna utföra sina uppgifter.

(14)     Därför bör förordning (EG) nr 912/2010 ändras.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EU) nr 912/2010 ska ändras på följande sätt:

1.           Artikel 3 ska ersättas med följande:

”Artikel 3

Interna organ

1.           Byråns interna organ ska vara följande:

a) Styrelsen.

b) Verkställande direktören.

c) Styrelsen för säkerhetsackreditering av europeiska GNSS-system.

2.           Byråns organ ska utföra de uppgifter som definieras i artikel 6, 8 respektive 11 i överensstämmelse med de riktlinjer som utfärdats av kommissionen i enlighet med artikel 16 i förordning (EG) nr 683/2008.

3.           Styrelsen och verkställande direktören å ena sidan och styrelsen för säkerhetsackreditering för europeiska GNSS-system och dess ordförande å andra sidan ska samarbeta för att se till att byrån fungerar på det sätt som föreskrivs i byråns interna regler, till exempel styrelsens arbetsordning, arbetsordningen för styrelsen för säkerhetsackreditering, de finansiella bestämmelser som ska tillämpas på byrån, bestämmelserna om tillämpning av tjänsteföreskrifterna samt villkoren för tillgång till handlingar.”

2.           Artikel 4 ska ersättas med följande:

”Artikel 4

Rättslig status och lokalkontor

1.           Byrån ska vara ett unionsorgan. Den ska ha status som juridisk person.

2.           Byrån ska i varje medlemsstat ha den mest vittgående rättskapacitet som tillerkänns juridiska personer enligt den nationella lagstiftningen. Den ska särskilt kunna förvärva eller avyttra lös och fast egendom och föra talan inför domstolar och andra myndigheter.

3.           Byrån får besluta att inrätta lokalkontor i medlemsstaterna, förutsatt att dessa samtycker, eller i tredjeländer som deltar i byråns arbete i enlighet med artikel 23.

Bestämmelserna om inrättandet av byrån och dess verksamhet i medlemsstaterna och mottagande tredjeländer och om de förmåner dessa beviljat den verkställande direktören, styrelseledamöterna, byråns personal och deras familjemedlemmar omfattas av särskilda avtal mellan byrån och dessa medlemsstater och läner. De särskilda avtalen ska godkännas av styrelsen.

Medlemsstaterna och mottagande tredjeländer ska erbjuda en optimal ram för byråns verksamhet, som särskilt innebär följande:

a)       Lokalerna ska vara tillgängliga.

b)       Det ska finnas en utbildningsinfrastruktur som lämpar sig för barnen till anställda och utstationerade nationella experter.

c)       Anställdas familjemedlemmar och utstationerade nationella experter ska ha tillträde till arbetsmarknaden samt tillgång till det sociala trygghetssystemet och hälso- och sjukvård.

4.           Med förbehåll för vad som anges i artikel 11a.1 d ska byrån företrädas av sin verkställande direktör.

3.           Artikel 5 ska ändras på följande sätt:

a) Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2. Styrelsen ska bestå av

a)          en företrädare som utses av varje medlemsstat,

b)         fem företrädare som utses av kommissionen, och

c)          en företrädare utan rösträtt som utses av Europaparlamentet.

Styrelseledamöternas mandatperiod ska vara fyra år och den kan förnyas.

En företrädare för styrelsen för säkerhetsackreditering av europeiska GNSS-system, en företrädare för unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (nedan kallad den höga representanten) och en företrädare för Europeiska rymdorganisationen (nedan kallad ESA) ska bjudas in att delta som observatörer i styrelsens möten.”

b) Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4. Styrelsen ska bland sina ledamöter välja en ordförande och en vice ordförande. Vice ordföranden ska automatiskt ersätta ordföranden när denne är förhindrad att utöva sina uppgifter. Mandatperioden för ordföranden och vice ordföranden ska vara två år, vilken kan förnyas en gång, och ska upphöra när de inte längre är styrelseledamöter.”

c) Punkt 6 ska ersättas med följande:

” 6. Om inte annat föreskrivs i denna förordning ska styrelsen fatta sina beslut med absolut majoritet av de ledamöter som är röstberättigade.

Två tredjedelars majoritet av samtliga ledamöter med rösträtt krävs för val av ordförande och vice ordförande för styrelsen samt för antagande av budgeten och arbetsprogrammen.”

4.           Artikel 6 ska ersättas med följande:

”Artikel 6

Styrelsens uppgifter

1.           Styrelsen ska se till att byrån fullgör det uppdrag som den anförtrotts på de villkor som fastställs i denna förordning och fatta alla nödvändiga beslut i detta avseende, utan att det påverkar de befogenheter som styrelsen för säkerhetsackreditering har tilldelats för de verksamheter som omfattas av kapitel III.

2.           Styrelsen ska också

a) senast den 30 juni det första året av den fleråriga budgetram som föreskrivs i artikel 312 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, anta byråns fleråriga arbetsprogram för den period som omfattas av den fleråriga budgetramen efter att i detta program ha tagit med den del som utarbetats av styrelsen för säkerhetsackreditering i enlighet med artikel 11.3 b, och efter att ha inhämtat kommissionens yttrande,

b) senast den 15 november varje år anta byråns arbetsprogram för det kommande året efter att i detta program ha tagit med den del som utarbetats av styrelsen för säkerhetsackreditering i enlighet med artikel 11.3 c, och efter att ha inhämtat kommissionens yttrande,

c) utöva de budgetfunktioner som avses i artikel 13.5, 13.6, 13.10 och 13.11 och artikel 14.5,

d) kontrollera driften av säkerhetscentrumet för Galileo (nedan kallat säkerhetsövervakningscentrumet för Galileo eller GSMC), i enlighet med artikel 16 a ii i förordning (EG) nr 683/2008,

e) anta tillämpningsföreskrifter till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar(*), i enlighet med artikel 21,

f) anta den årliga rapporten om byråns verksamhet och planer efter att i denna ha tagit med den del som utarbetats av styrelsen för säkerhetsackreditering i enlighet med artikel 11.3 d och översända rapporten till Europaparlamentet, rådet, kommissionen och revisionsrätten senast den 1 juli,

g) säkerställa lämplig uppföljning av slutsatserna och rekommendationerna i de utvärderingar som avses i artikel 26 samt i de undersökningar som utförts av Europeiuska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), och i olika interna eller externa revisionsrapporter och till budgetmyndigheten översända all information med relevans för resultaten av utvärderingsförfarandena,

h) konsulteras av verkställande direktören om de delegeringsavtal som ingåtts mellan kommissionen och byrån enligt artikel [15.1 d] i förordning [den framtida GNSS-förordningen] innan avtalen undertecknas,

i) anta sin arbetsordning.

3.           Vad gäller byråns personal har styrelsen de befogenheter som tillkommer tillsättningsmyndigheten enligt tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen och den myndighet som har befogenhet att ingå avtal enligt anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska gemenskaperna (nedan kallat befogenheter som tillsättningsmyndighet).

I enlighet med förfarandet i artikel 110 i tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen kan styrelsen fatta ett beslut på grundval av artikel 2.1 i tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen och artikel 6 i anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska gemenskaperna om att delegera befogenheter som tillsättningsmyndighet till den verkställande direktören och fastställa villkoren för när denna delegering av befogenheter kan upphävas. Den verkställande direktören får vidaredelegera dessa befogenheter.

Vid tillämpning av andra stycket kan styrelsen om synnerliga skäl föreligger genom ett beslut tillfälligt upphäva en delegering till den verkställande direktören av befogenheter som tillsättningsmyndighet och de befogenheter som denne vidaredelegerat, och utöva dem själv eller delegera dem till en av sina ledamöter eller en annan anställd än den verkställande direktören.

Genom undantag från andra stycket ska styrelsen till ordföranden för styrelsen för säkerhetsackreditering delegera de befogenheter som avses i första stycket vad gäller rekrytering, bedömning och ändring av lönegradsplaceringen för anställda som deltar i de verksamheter som omfattas av kapitel III samt eventuella disciplinära åtgärder mot dessa anställda.

Styrelsen ska anta tillämpningsföreskrifter till tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen och anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska gemenskaperna enligt det förfarande som anges i artikel 110 i tjänsteföreskrifterna. Den ska först samråda med styrelsen för säkerhetsackreditering och ta vederbörlig hänsyn till dess synpunkter vad gäller rekrytering, bedömning och ändring av lönegradsplaceringen för anställda som deltar i de verksamheter som omfattas av kapitel III samt eventuella disciplinära åtgärder.

Styrelsen ska också vidta åtgärder som gäller utstationering av nationella experter som avses i artikel 15c, efter att ha samrått med styrelsen för säkerhetsackreditering och tagit vederbörlig hänsyn till dess synpunkter.

4.           Styrelsen utser den verkställande direktören och kan förlänga eller upphäva dennes mandat i enlighet med artikel 15b.4. Styrelsen utövar disciplinär myndighet över den verkställande direktören.

_________________

(*)     EGT L 145, 31.5.2001, s. 43.”

5.           Artikel 7 ska ersättas med följande:

”Artikel 7

Verkställande direktören

Byrån leds av sin verkställande direktör, som utför sina arbetsuppgifter under styrelsens överinseende, utan att det påverkar de befogenheter som genom artiklarna 11 och 11a tilldelats styrelsen för säkerhetsackreditering och dennas ordförande enligt artikel 11.”

6.           Artikel 8 ska ändras på följande sätt:

”Artikel 8

Den verkställande direktörens arbetsuppgifter

Verkställande direktören

1.      ska ha ansvaret för att företräda byrån, med undantag för verksamhet och beslut i enlighet med kapitlen II och III, samt svara för dess ledning, ska underteckna de delegeringsavtal som ingåtts mellan kommissionen och byrån enligt artikel [15.1 d] i förordning [den framtida GNSS-förordningen],

2.      ska förbereda styrelsens arbete och, utan rösträtt, delta i styrelsens arbete,

3.      ska under styrelsens överinseende svara för genomförandet av byråns årliga arbetsprogram, med undantag för den del av programmet som omfattas av kapitel III,

4.      ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att byrån verkar i enlighet med denna förordning, bl.a. genom att anta föreskrifter för den interna administrationen och offentliggörandet av meddelanden,

5.      ska göra en preliminär beräkning av byråns inkomster och utgifter i enlighet med artikel 13 och genomföra budgeten i enlighet med artikel 14,

6.      ska varje år, med vederbörlig hänsyn tagen till de synpunkter som ordföranden för styrelsen för säkerhetsackreditering lagt fram vad gäller de verksamheter som omfattas av kapitel III, utarbeta ett utkast till en allmän rapport och lägga fram det för styrelsen,

7.      ska se till att byrån, som huvudman för GSMC, kan följa de föreskrifter som anges i gemensam åtgärd 2004/552/Gusp,

8.      ska fastställa byråns organisationsstruktur och förelägga styrelsen denna för godkännande,

9.      ska, med avseende på byråns personal, utöva de befogenheter som avses i artikel 6.3 första stycket i den mån dessa befogenheter ska delegeras till honom eller henne i enlighet med andra stycket i samma punkt,

10.    får med styrelsens godkännande vidta de åtgärder som krävs för att inrätta lokalkontor i medlemsstaterna i enlighet med artikel 4,

11.    ska se till att sekretariatet och alla nödvändiga resurser för att verksamheten ska fungera väl tillhandahålls styrelsen för säkerhetsackreditering och de organ som avses i artikel 11.11.

12.    ska utarbeta en åtgärdsplan för övervakning av slutsatser och rekommendationer om de utvärderingar som gjorts och halvårsvis lämna en rapport till kommissionen om de framsteg som gjorts,

13.    ska vidta följande åtgärder till skydd för unionens ekonomiska intressen:

i) vidta åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet samt vidta verkningsfulla övervakningsåtgärder,

ii) om oriktigheter upptäcks, återkräva felaktigt utbetalda medel genom effektiva, proportionella och avskräckande administrativa och ekonomiska påföljder,

14.    ska utarbeta en bedrägeribekämpningsstrategi för byrån och översända den till styrelsen för godkännande.”

7.           Följande artikel ska införas som artikel 8a:

”Artikel 8a

Arbetsprogram och årsrapport

1.           I det fleråriga arbetsprogram som avses i artikel 6.2 a anges de åtgärder som byrån ska genomföra inom den period som omfattas av den fleråriga budgetramen enligt artikel 312 i fördraget om Europeiska unionen funktionssätt, däribland de åtgärder med anknytning till internationella förbindelser och kommunikation som byrån ansvarar för. I detta program fastställs vilka personella och ekonomiska resurser som ska avsättas för varje verksamhet. Resultatet av de utvärderingar som avses i artikel 26 kommer att beaktas i programmet.

2.           På grundval av det fleråriga arbetsprogrammet fastställs i det årliga arbetsprogram som avses i artikel 6.2 b vilka åtgärder byrån ska genomföra under det kommande året, däribland de åtgärder med anknytning till internationella förbindelser och kommunikation som byrån ansvarar för. I detta program fastställs vilka personella och ekonomiska resurser som ska avsättas för varje verksamhet. I informationssyfte ska det innehålla de uppgifter som kommissionen, i förekommande fall, har delegerat till byrån enligt artikel [15.1 d i förordningen (den framtida GNSS-förordningen).

3.           I den årliga allmänna rapport som avses i artikel 8 f görs en inventering av genomförandet av byråns arbetsprogram.”

8.           Artikel 10 g ska ersättas med följande:

”g) Ackrediteringsmyndigheten för de europeiska GNSS-systemen är ett självständigt organ inom byrån som fattar helt oberoende beslut, även i förhållande till kommissionen och andra organ med ansvar för att genomföra programmen samt i förhållande till byråns verkställande direktör och styrelse.”

9.           Artikel 11 ska ändras på följande sätt:

a) Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3. Styrelsen för säkerhetsackreditering ska

a)       sköta säkerhetsackrediteringen av system för att fastställa att systemen överensstämmer med de säkerhetskrav som avses i artikel 13 i förordning (EG) nr 683/2008 och med de relevanta säkerhetsbestämmelser och förordningar som är tillämpliga på rådet och kommissionen,

b)      utarbeta och godkänna den del av det fleråriga arbetsprogrammet enligt artikel 8.1 som avser operativa verksamheter enligt detta kapitel och de personella och ekonomiska resurser som är nödvändiga för att genomföra dem, och i god tid översända det till styrelsen så att det kan tas in i det berörda fleråriga arbetsprogrammet,

c)       utarbeta och godkänna den del av det årliga arbetsprogrammet enligt artikel 8.2 som avser operativa verksamheter i föreliggande kapitel och de personella och ekonomiska resurser som är nödvändiga för att genomföra dem, och i god tid översända det till styrelsen så att det kan tas in i arbetsprogrammet i fråga,

d)      utarbeta och godkänna den del av den årliga rapporten enligt artikel 6.2 f som avser byråns verksamhet och planer i föreliggande kapitel och de personella och ekonomiska resurser som är nödvändiga för att slutföra den och i god tid översända den till styrelsen så att den kan tas in i rapporten i fråga.

e)       utöva disciplinär myndighet över sin ordförande.

f)       fastställa sin arbetsordning.”

b) Punkterna 7 och 8 ska ersättas med följande:

”7. Styrelsen för säkerhetsackreditering ska bestå av en företrädare per medlemsstat, en företrädare för kommissionen och en företrädare för den höga representanten. Mandattiden för ledamöterna i styrelsen för säkerhetsackreditering ska vara fyra år med möjlighet till förlängning. En företrädare för ESA ska bjudas in att delta i styrelsemötena i styrelsen för säkerhetsackreditering som observatör. Deltagande av företrädare för tredjeländer och villkoren för detta ska i förekommande fall fastställas i de överenskommelser som avses i artikel 23.

8. Styrelsen för säkerhetsackreditering ska bland sina ledamöter välja en ordförande och en vice ordförande med två tredjedelars majoritet bland de ledamöter som har rösträtt. Vice ordföranden ska automatiskt ersätta ordföranden när denne är förhindrad att fullgöra sina åligganden.

Styrelsen för säkerhetsackreditering ska ha befogenhet att avsätta ordföranden och vice ordföranden. Styrelsen ska fatta sitt beslut om avsättning med två tredjedelars majoritet.

Mandatperioden för ordföranden och vice ordföranden för styrelsen för säkerhetsackreditering ska vara två år, med möjlighet till förlängning. Mandatperioden upphör när ordföranden eller vice ordföranden inte längre är ledamot i styrelsen för säkerhetsackreditering.”

c) Punkt 9 ska utgå.

d) Punkt 10 ska ersättas med följande:

”10. Styrelsen för säkerhetsackreditering ska ha tillgång till alla personella och materiella resurser som krävs för att tillhandahålla lämpligt administrativt stöd och göra det möjligt för den att tillsammans med de organ som anges i punkt 11 utföra sina uppgifter på ett oberoende sätt, särskilt när det gäller att handlägga ärenden, inleda säkerhetsförfaranden och övervaka deras genomförande, inspektera systemens säkerhet, bereda beslut och organisera sina möten. Den har dessutom tillgång till all den information, som den behöver för att fullgöra sina uppgifter, och som byrån förfogar över, utan att det påverkar de principer för självständighet och oberoende som avses i artikel 10 g.”

e) Följande ska läggas till som punkt 17:

”17. Styrelsen för säkerhetsackreditering och den personal inom byrån som den förfogar över ska utföra sitt arbete på ett sätt som garanterar självständigheten och oberoendet i förhållande till byråns övriga verksamheter, särskilt i förhållande till operativa verksamheter i samband med driften av systemen.”

10.         Efter artikel 11 ska följande artikel 11a läggas till:

”Artikel 11a

Arbetsuppgifter som åligger ordföranden för styrelsen för säkerhetsackreditering

1.           Ordföranden för styrelsen för säkerhetsackreditering ska

a)       leda säkerhetsackrediteringen under ledning av styrelsen för säkerhetsackreditering,

b)      under ledning av styrelsen för säkerhetsackreditering svara för genomförandet av den del av byråns arbetsprogram som avser föreliggande kapitel,

c)       samarbeta med den verkställande direktören och hjälpa denne att upprätta den tjänsteförteckning som avses i artikel 13.3,

d)      företräda byrån vid alla verksamheter och beslut som omfattas av föreliggande kapitel,

e)       ska, med avseende på den del av byråns personal som är involverad i de verksamheter som omfattas av detta kapitel, utöva de befogenheter enligt artikel 6.3 första stycket som delegerats till honom eller henne i enlighet med fjärde stycket i samma punkt,

2.           Ordföranden för styrelsen för säkerhetsackreditering får av Europaparlamentet eller rådet uppmanas att lägga fram en rapport om utförandet av sina uppgifter och att göra ett uttalande inför de institutionerna.”

11.         Artikel 13 ska ändras på följande sätt:

a) Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3. Den verkställande direktören ska för de verksamheter som omfattas av kapitel III, i nära samarbete med ordföranden för styrelsen för säkerhetsackreditering, utarbeta ett förslag till inkomst- och utgiftsberäkning för det följande budgetåret och översända det till styrelsen och till styrelsen för säkerhetsackreditering, åtföljt av ett utkast till tjänsteförteckning.”

b) Punkt 5 ska ersättas med följande:

”5. Styrelsen ska varje år på grundval av förslaget till beräkning av inkomster och utgifter och i nära samarbete med styrelsen för säkerhetsackreditering lägga fram en beräkning av inkomster och utgifter för byrån för det följande budgetåret för de verksamheter som omfattas av kapitel III.”

12.         Artikel 14.10 ska ersättas med följande:

Europaparlamentet ska före den 30 april år n + 2 på rekommendation av rådet, som ska fatta beslut med kvalificerad majoritet, bevilja den verkställande direktören ansvarsfrihet för budgetens genomförande år n, utom för den del av budgetgenomförandet som avser uppgifter som i förekommande fall har anförtrotts byrån enligt artikel [15.1 ) i förordningen [den framtida GNSS-förordningen], på vilken ska tillämpas det förfarande som avses i artiklarna 164 och 165 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002.

_________________

(*)     EGT L 298, 26.10.2012, s. 1. ”

13.         Efter kapitel IV ska följande kapitel IVa införas:

”KAPITEL IVa

PERSONALRESURSER

Artikel 15a

Personal

1.           Tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen, anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen och de tillämpningsföreskrifter för tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren som antagits gemensamt av Europeiska unionens institutioner ska gälla för den personal som är anställd vid byrån.

2.           Byråns interna regler, till exempel styrelsens arbetsordning, arbetsordningen för styrelsen för säkerhetsackreditering, de finansiella bestämmelser som ska tillämpas på byrån, bestämmelserna om tillämpning av tjänsteföreskrifterna samt villkoren för tillgång till handlingar, garanterar självständighet och oberoende för den personal som utövar verksamheter inom säkerhetsackreditering gentemot den personal som utövar byråns övriga verksamheter, i enlighet med artikel 10 g.

Artikel 15b

Den verkställande direktören: utnämning och mandat

1.           Den verkställande direktören ska vara tillfälligt anställd vid byrån i enlighet med artikel 2 a i anställningsvillkoren för övriga anställda vid unionen.

2.           Den verkställande direktören ska utses av styrelsen på grundval av meriter och dokumenterad förvaltnings- och ledningsförmåga samt relevant kompetens och erfarenhet, från en förteckning över kandidater, upprättad av kommissionen efter ett öppet och transparent uttagningsförfarande efter att en inbjudan att anmäla intresse offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning och i andra publikationer.

Ordföranden för styrelsen ska företräda byrån när avtalet med den verkställande direktören ingås.

Styrelsen ska fatta sitt beslut om att utse den verkställande direktören med två tredjedelars majoritet.

3.           Den verkställande direktörens mandatperiod ska vara fem år. När mandatperioden löper ut ska kommissionen göra en utvärdering som bekatar de resultat som den verkställande direktören har uppnått.

På förslag av kommissionen på grundval av den utvärdering som avses i första stycket får styrelsen förlänga den verkställande direktörens mandatperiod en gång med högst en femårsperiod.

Beslutet om att förlänga den verkställande direktörens mandatperiod ska antas med två tredjedelars majoritet.

En verkställande direktör vars mandatperiod har förlängts får inte delta i ett urvalsförfarande för samma tjänst efter det att hans eller hennes mandatperiod har förlängts.

4.           Styrelsen får på förslag från kommissionen avsätta den verkställande direktören, vilket ska ske genom ett beslut med två tredjedelars majoritet.

5.           Europaparlamentet eller rådet får uppmana den verkställande direktören att lägga fram en rapport om utförandet av sina uppgifter och att göra ett uttalande inför de institutionerna.

Artikel 15c

Utstationerade nationella experter

Byrån får också anlita nationella experter. Dessa experter ska ha ett vederbörligt personalsäkerhetsgodkännande.”

14.         Artikel 16 ska ändras på följande sätt:

”Artikel 16

Bedrägeribekämpning

1.           För bekämpning av bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet ska Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 (*) gälla utan inskränkning. I detta syfte ska byrån ansluta sig till det interinstitutionella avtalet av den 25 maj 1999 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska gemenskapernas kommission om interna utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) (**) och anta lämpliga bestämmelser som ska gälla byråns personal och nationella experter genom att använda den beslutsmall som finns i bilagan till ovannämnda avtal.

2.           Revisionsrätten ska ha befogenhet att utföra revision, på grundval av handlingar som lämnats till den eller inspektioner på platsen, hos dem som mottagit utbetalningar från byrån samt hos uppdragstagare och underleverantörer som har erhållit unionsfinansiering via byrån.

3.           När det gäller bidrag som finansierats eller avtal som ingåtts av byrån kan Olaf genomföra utredningar, vilket omfattar kontroller och inspektioner på platsen, i enlighet med bestämmelserna i förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 (***), för att bekämpa bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet som skadar unionens ekonomiska intressen.

4.           Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1, 2 och 3 i denna artikel ska befogenheten att utföra revision och utredningar uttryckligen tillerkännas revisionsrätten och Olaf enligt deras respektive befogenheter i samarbetsavtal med tredjeland eller internationella organisationer, kontrakt, bidragsavtal och bidragsbeslut som ingås av byrån.

_________________

(*)     EGT L 136, 31.5.1999, s. 1.

(**)   EGT L 136, 31.5.1999, s. 15.

(***) EGT L 292, 15.11.1996, s. 2.”

15.         Artikel 17 ska ersättas med följande:

”Artikel 17

Privilegier och immunitet

Protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier ska tillämpas på byrån och dess personal.”

16.         Artikel 18 ska utgå.

17.         Artikel 22 ska ersättas med följande:

”Artikel 22

Säkerhetsbestämmelser om skydd av sekretessbelagd eller känslig information

Byrån ska tillämpa kommissionens säkerhetsbestämmelser om skydd av sekretessbelagda EU-uppgifter som fastställs i bilagan till kommissionens beslut 2001/844/EG, EKSG, Euratom av den 29 november 2001 om ändring av de interna stadgarna (*). Den ska också tillämpa dem på känslig information som inte är sekretessbelagd. Detta ska bl.a. omfatta bestämmelser om utbyte, hantering och lagring av sådan information.

_________________

(*)     EGT L 317, 3.12.2001, s. 1.”

18.         Efter artikel 22 ska följande artikel 22a läggas till:

”Artikel 22a

Intressekonflikter

1.           Den verkställande direktören och de tjänstemän som tillfälligt avdelats från medlemsstaterna och kommissionen ska göra en åtagandeförklaring och en intresseförklaring som visar att det inte föreligger några direkta eller indirekta intressekonflikter som skulle kunna inverka negativt på deras oberoende. Dessa förklaringar ska ges in skriftligen vid inträde i tjänst och de förnyas vid eventuell ändring av de personliga förhållandena.

2.           Externa sakkunniga som deltar i tillfälliga arbetsgrupper ska före varje möte som de deltar i skriftligen redovisa eventuella intressen som kan påverka deras oberoende i förhållande till frågorna på dagordningen.

3.           Styrelsen och styrelsen för säkerhetsackreditering ska tillämpa en strategi som gör det möjligt att undvika intressekonflikter.”

19.         Efter artikel 23 ska följande artikel 23a läggas till:

”Artikel 23a

Gemensam upphandling tillsammans med medlemsstaterna

När byrån utför sina uppgifter ska den tillåtas att tilldela offentliga kontrakt gemensamt med medlemsstaterna i enlighet med kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/2012 av den 29 oktober 2012 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget (*).

_________________

(*)     EGT L 362, 31.12.2002, s. 1.”

20.         Artikel 26 ska ersättas med följande:

”Artikel 26

Utvärdering och översyn av denna förordning

1.           Kommissionen ska senast 2016 och därefter vart femte år göra en utvärdering av byrån, särskilt med avseende på dess effektivitet, ändamålsenlighet, funktion, arbetsmetoder, resursbehov och hur den använder de resurser den tilldelats. Denna utvärdering innefattar framförallt en undersökning av om byråns uppgifter eventuellt måste ändras och vilka budgetkonsekvenser en sådan ändring skulle få.

2.           Kommissionen ska översända utvärderingsrapporten samt sina egna slutsatser om rapportens innehåll till Europaparlamentet, rådet, byråns styrelse och styrelsen för säkerhetsackreditering. Resultaten av utvärderingen ska offentliggöras.

3.           Varannan utvärdering omfattar en granskning av byråns bokslut med hänsyn tagen till dess mål och uppgifter. Om kommissionen anser att det inte längre är motiverat att ha kvar byrån med hänsyn till de mål och uppgifter den har tilldelats kan kommissionen föreslå att denna förordning upphävs.”

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den [tjugonde] dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar                    På rådets vägnar

Ordförande                                                    Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.           GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

              1.1.    Förslagets eller initiativets beteckning

              1.2.    Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

              1.3.    Typ av förslag eller initiativ

              1.4.    Mål

              1.5.    Motivering till förslaget eller initiativet

              1.6.    Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

              1.7.    Planerad metod för genomförandet

2.           FÖRVALTNING

              2.1.    Bestämmelser om uppföljning och rapportering

              2.2.    Administrations- och kontrollsystem

              2.3.    Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

3.           BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

              3.1.    Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

              3.2.    Beräknad inverkan på utgifterna

              3.2.1. Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

              3.2.2. Beräknad inverkan på byråns anslag

              3.2.3. Beräknad inverkan på byråns personalresurser

              3.2.4. Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

              3.2.5. Bidrag från tredje part

              3.3.    Beräknad inverkan på inkomsterna

              3.4.    Beräknad inverkan på kommissionens personalresurser

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.           GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.        Förslagets eller initiativets beteckning

Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 912/2010 av den 22 september 2010 om inrättande av Europeiska byrån för GNSS – ändring av finansieringsöversikten

1.2.        Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen[9]

Berörda politikområden: Näringsliv

Kapitel 02 05: program för satellitbaserad radionavigering (Galileo och EGNOS)

1.3.        Typ av förslag eller initiativ

¨ Ny åtgärd

¨ Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd[10]

¨ Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden

þ Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny

1.4.        Mål

1.4.1.     Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

Främja den europeiska närvaron i rymden och utveckla satellittjänster

Programmen för satellitnavigering (nedan kallade programmen) är flaggskeppsprojekt för unionen. Målet är att tillhandahålla satellitnavigeringstjänster som ska leda till omfattande utveckling inom många verksamhetsområden, stärka den tekniska innovationen och öka den europeiska ekonomins konkurrenskraft, och därigenom skapa arbetstillfällen, kommersiella intäkter och samhällsekonomisk nytta. De ingår i Europa 2020-strategin och politikområdena för hållbar utveckling.

Syftet med Galileoprogrammet är närmare bestämt att upprätta ett europeiskt globalt satellitnavigeringssystem (nedan kallat GNSS). Det ska förse användare i hela världen med positionsbestämnings-, synkroniserings- och navigeringstjänster som ligger till grund för en mängd tillämpningar inom bl.a. transporter, värdepappershantering, elförsörjning, väderprognoser och vägtullar.

Egnos är ett europeiskt system utformat för att förbättra det amerikanska GPS-systemets prestanda i Europa. Systemet gör det möjligt att använda befintliga satellitnavigeringstjänster för tillämpningar som är avgörande för säkerheten t.ex. inom luftfart och sjöfart för flygning och landning av flygplan eller färd med fartyg i hamninlopp.

På grundval av den styrningsstruktur som kommissionen har presenterat i sitt förslag till förordning om uppbyggnad och drift av de europeiska satellitnavigeringssystemen[11] och på grundval av den förvaltningsstruktur som Europaparlamentet och rådet förespråkar i sin allmänna partiella riktlinje som antogs den 7 juni 2012, ska Europeiska byrån för GNSS (nedan kallad byrån) bli en viktig aktör under systemens driftsfas.

Med tanke på att förordningen om uppbyggnad och drift av europeiska satellinavigeringssystem (nedan kallad GNSS-förordningen) fortfarande diskuteras av medlagstiftarna och således ännu inte har antagits och att den är beroende av det slutliga beslutet om nästa fleråriga budgetram kan en del av de antaganden som ligger till grund för denna finansieringsöversikt komma att ändras.

1.4.2.     Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbudgeterade förvaltningen och budgeteringen som berörs

Eftersom byrån deltar alltmer aktivt i programmens driftsfas är syftet med detta förslag att ge styrelsen för säkerhetsackreditering (ett av byråns tre organ) en mer oberoende ställning och säkerställa att tillräckliga personella och ekonomiska resurser ställs till förfogande så att byrån kan utföra sina uppgifter.

1. Säkerhetsackreditering:

De europeiska satellitnavigeringssystemen är avgörande infrastrukturer på grund av sin strategiska betydelse. De skulle kunna missbrukas, vilket skulle äventyra unionens och dess medlemsstaters säkerhet. Dessutom skulle varje avbrott i tjänsterna kunna medföra stora förluster för den europeiska ekonomin, eftersom alltfler ekonomiska sektorer är beroende av satellitnavigering.

En oberoende säkerhetsackreditering är ytterst viktig för att systemens säkerhet ska kunna garanteras. En sådan ackreditering garanterar att säkerhetsåtgärderna är tillräckliga för att skydda systemet mot hot och svagheter, att själva systemet inte drabbas av oacceptabla risker under sin livscykel och att det kan behandla, lagra och överföra känslig eller sekretessbelagd information utan oacceptabla risker, i enlighet med särskilda rådande förhållanden.

Eftersom byrån kommer att delta i programmen som ett led i den nya styrningsstrukturen, bör uppdelningen mellan säkerhetsackreditering och övriga verksamheter förtydligas för att undvika intressekonflikter mellan dessa två typer av verksamheter och bevara säkerhetsackrediteringens oberoende.

2. Utveckling av marknad och tillämpningar:

Byrån bör bidra till marknadsföringen av de tjänster som Galileo och Egnos erbjuder för att underlätta intresset från marknadens sida. Marknadsföringen av dessa tjänster är en mycket viktig aspekt för att optimera den samhällsekonomiska nytta systemen väntas föra med sig.

3. Drift av Galileo-säkerhetsövervakningscentrum och utveckling av PRS-tillämpningar:

Byrån ska ansvara för driften av Galileo-säkerhetsövervakningscentrumen (GSMC – Galileo Security Monitoring Centre).

GSMC anses vara Galileo-systemets ”hjärna” vad gäller säkerhetsaspekten i dess helhet. Det rör sig om ett driftscentrum som är ytterst viktigt för hela systemet. Det kommer att ha kapacitet att analysera och avvärja olika hot eller angrepp. Det måste således vara operativt innan Galileotjänsterna har tagits i bruk och skötas dygnet runt av kvalificerade experter. Centrumet är geografiskt uppdelat mellan två orter, Saint-Germain-en-Laye i Frankrike och Swanwick i Storbritannien.

4. Drift av systemen:

Målet med driften av systemen är att tillhandahålla tjänster av hög kvalitet som tillgodoser användarnas behov samt att alla åtgärder vidtas för att dessa tjänster ska få största och snabbast möjliga spridning. En struktur som lämpar sig för driften av systemen är nödvändig för att garantera driften av systemen på lång sikt och optimera den samhällsekonomiska nyttan.

Styrningen bör anpassas till de olika programmen (Galileo och Egnos) i den mån dessa befinner sig på olika utvecklingsstadier. Den bör också anpassas till de faser programmen befinner sig i för att undvika risken för avbrott i tillhandahållandet av tjänsterna. Medan Egnos redan är operativt och befinner sig i driftsfasen går Galileo snart in i en avgörande utvecklingsfas med leverans av tjänster som innebär inledningen av dess driftsfas.

För Egnos gäller följande:

- Driftsfasen inleddes i oktober 2009.

- Kommissionen har för närvarande ansvaret för driften av Egnos. Detta ansvar kommer att överföras på byrån från och med den 1 januari 2014, enligt planerna successivt från och med 2012.

- Enligt de nya styrningsramar som föreslås (från och med 2014) ska byrån leda all verksamhet som gäller driften av Egnos och lägga ut vissa driftsrelaterade verksamheter på andra enheter, särskilt operatören av Egnossystemet.

För Galileo gäller följande:

- olika programfaser kommer att överlappa varandra under de närmaste åren.

- under det pågående utbyggnadsfasen kommer den nuvarande organisationen att fortbestå för att garantera kontinuitet och koherens i denna fas. Kommissionen förblir således ansvarig för att fullborda Galileo-programmets infrastruktur.

- under driftsfasen, som beräknas börja 2014 då de första tjänsterna ska tilhandahållas, tar byrån successivt över ledningen av de verksamheter som hänger samman med denna driftsfas på grundval av ett delegeringsavtal med kommissionen. Byrån kommer att ansvara för samordningen av alla uppgifter som hänger samman med driften av systemet, t.ex. underhåll, uppgifter som är nödvändiga för att garantera systemets funktion, tillhandahållandet av tjänster och införandet av framtida generationer av systemen. Den bör också bidra till arbetet med att fastställa kraven för de framtida systemen och ge feedback om hur de driftsrelaterade behoven och användarnas behov utvecklar sig. Denna driftsfas är en ny fas i programmet och den ska skötas genom att kommissionen delegerar programförvaltningen till byrån.

Byrån bör ha tillräckligt med personal så att den kan sköta uppgiften att driva systemen. För att garantera tjänsternas kontinuitet och en bra start för Galileos driftsfas år 2014 är det av yttersta vikt att fastställa de nödvändiga övergångsperioderna före 2014.

Specifikt mål

Utveckla och tillhandahålla infrastruktur och tjänster som bygger på satellitnavigering (Galileo)

Berörda verksamheter enligt den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

02 05 PROGRAM FÖR SATELLITNAVIGERING (GALILEO OCH EGNOS)

1.4.3.     Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

De europeiska satellitnavigeringsprogrammen inleddes för över ett årtionde sedan med den politiska ambitionen att utveckla och driva ett världsomspännande system som ger Europeiska unionen möjlighet att vinna strategiska och ekonomiska fördelar och tillhandahålla satellitnavigeringstjänster som är perfekt anpassade till civila ändamål.

Galileo och Egnos kommer att medföra stora samhällsekonomiska fördelar för Europeiska unionen av följande skäl:

i) Direkta fördelar på grund av tillväxten på nedströmsmarknaderna för satellittjänster (mottagare och tillämpningar). Om exempelvis fler flygplan förses med GNSS-mottagare ökar tillverkarnas intäkter.

ii) Indirekta fördelar tack vare framväxten av nya tillämpningar. Om flyg tar kortare tid tack vare bättre navigering, förorenar flygplanen mindre och passagerarna vinner dyrbar tid. Dessutom medför säkrare transportmedel och effektivare räddningstjänster att fler liv kan räddas.

iii) Direkta fördelar på grund av tillväxten på uppströmsmarknaderna och avknoppad teknik inom andra sektorer. Investeringarna i GNSS-segmentet uppströms gynnar industrin. Dessutom kommer andra sektorer också att gynnas av utvecklingen inom rymdindustrin. Instrument som konstruerats för att kontrollera och övervaka raket- eller tankstrukturers stabilitet kan också användas t.ex. inom fordonsindustrin, bygg- och anläggningssektorn, energisektorn och försörjningssektorn.

Även om det införs ett självständigt system inom Galileoprogrammet kommer tjänsterna att optimeras tack vare dess interoperabilitet med andra system, t.ex. det amerikanska GPS- eller det ryska Glonass-systemet. På så sätt kan samarbetet med andra länder som tillhandahåller satellitnavigeringstjänster leda till största möjliga nytta för användare, allmänhet och ekonomin i stort.

Genom att byrån kommer att ha hand om driften av systemen och säkerhetsackrediteringen kommer den att spela en nyckelroll i tillhandahållandet av tjänster. Den kommer också att ha en viktig roll när det gäller att främja utvecklingen av nedströmsmarknaderna. Därför kommer byråns resultat att direkt påverka de samhällsekonomiska fördelar man väntar sig av systemen.

1.4.4.     Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan

Ange vilka indikatorer som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs.

De indikatorer som ska göra det möjligt att följa upp byråns resultat kommer att fastställas utifrån typ av verksamhet, såsom anges nedan:

1. Säkerhetsackreditering:

Byrån ska garantera att säkerhetsackrediteringen sköts snabbt och väl i varje skede av Galileoprogrammet (t.ex. för att möjliggöra satellituppskjutningarna). Genomförandet kommer att utvärderas på grundval av hur det bidrar till en lyckad utbyggnad av infrastrukturen och hur många inspektioner/kontroller av säkerheten som utförs varje år.

Dessa inspektioner och kontroller består av en teknisk detaljgranskning, utförd av eller för den behöriga myndigheten eller en företrädare för denna, av aspekter som gäller systemens säkerhet, en säkerhetsrelaterad kryptografisk produkt eller it-produkt. Utvärderingen bekräftar att de säkerhetsfunktioner som krävs faktiskt finns och kontrollerar att dessa funktioner fungerar som de ska. Utvärderingen avgör i hur hög grad systemets säkerhetskrav har tillgodosetts och fastställer systemets tillförlitlighet.

Antalet inspektioner/kontroller hänger samman med verksamheten och utplaceringen av markstationer.

Enligt uppskattning kommer omkring 10 inspektioner/kontroller per år att utföras mellan 2013 och 2015, därefter omkring fem per år under perioden 2016–2020.

2. Utveckling av marknad och tillämpningar:

Byråns verksamhet i samband med marknadsföringen av tjänsterna kommer att utvärderas på grundval av marknadens intresse av de tjänster som tillhandahålls av Egnos och Galileo med hjälp av särskilda indikatorer som ska utvecklas för tjänsterna när de har tagits drift, t.ex. antalet flygplatser som har tillgång till inflygningsprocedurer som bygger på Egnos, antalet traktorer försedda med Egnos-mottagare eller uppskattning av de totala samhällsekonomiska fördelarna med systemet.

Hittills har 82 flygplatser utvecklat inflygningsprocedurer som använder Egnos-systemet. Målet är att 50 % av de relevanta flygplatserna ska ha utvecklat Egnosbaserade inflygningsprocedurer fram till 2020.

3. Drift av Galileo-säkerhetsövervakningscentrum och utveckling av PRS-tillämpningar:

Resultaten av dessa verksamheter kan mätas i antalet operativa procedurer. Målet är att 500 procedurer ska vara operativa år 2016. Eftersom centrumen ännu inte är i drift har inga procedurer ännu införts.

4. Drift av systemen:

Enligt förslaget till förordning om uppbyggnad och drift av de europeiska satellitnavigeringssystemen ska de aktuella verksamheterna baseras på ett delegeringsavtal mellan kommissionen och byrån. Delegeringsavtalet kommer i detalj att ange de operativa indikatorerna så att det går att följa hur verksamheterna utförs, vilket är fallet i dag med Egnos.

1.5.        Motivering till förslaget eller initiativet

1.5.1.     Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

Med beaktande av de aktuella siffrorna om byrån kan den inte utföra de nya arbetsuppgifterna i förslaget till förordning om uppbyggnad och drift av de europeiska satellitnavigeringssystemen, särskilt inte på området ”drift”. Det finns därför skäl att revidera finansieringsöversikten för att anpassa den till byråns verkliga personalbehov.

Dessutom bör det noteras att genomförandet av den föreslagna styrningsmodellen kräver att byrån har lämplig teknisk och operativ personal med hög expertisnivå inom ett område som är mycket specialiserat. Byråns organisationsstruktur bör likaså ta hänsyn till verksamheternas särdrag.

Även om byrån inte kommer att utföra alla verksamheter internt och kommer att lägga ut många av de uppgifter som rör tjänsterna och utvecklandet av ny teknik och nya generationer av system bör den ha lämplig teknisk expertis för att kunna sköta den offentliga upphandling som är nödvändig, kontrollera verksamheter som externaliserats och utarbeta rapporter av hög kvalitet för kommissionen. Med beaktande av programmens komplexitet är det också viktigt att undvika alla problem med immateriella rättigheter som kan hindra förvärv, överföring, utnyttjande och tillämpning av information som är väsentlig för en framgångsrik verksamhet och följaktligen kan äventyra att programmen fungerar problemfritt, rationellt och effektivt.

Denna extra personal kommer att finansieras genom omfördelning inom budgetrubrikerna för GNSS-programmen.

1.5.2.     Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå

EU:s rätt att agera grundar sig på artikel 172 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och på GNSS-förordningen.

De system som byggts upp inom de europeiska satellitnavigeringsprogrammen utgör infrastruktur inom de transeuropeiska näten, som används långt utanför medlemsstaternas gränser. Dessutom kan tjänsterna från de systemen bidra till de transeuropeiska nätens utveckling inom transportinfrastruktur, telekommunikationer och energi.

Medlemsstaterna kan inte på egen hand bygga upp system för satellitnavigering eftersom det överstiger deras ekonomiska och tekniska förmåga. Därför krävs det insatser på EU-nivå.

1.5.3.     Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

Ej tillämpligt.

1.5.4.     Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter

Samverkan med andra befintliga eller framtida rymdprogram är möjliga, t.ex. för att vidga användarbasen (tillämpningar för nedströmsmarknaden).

Man bör också sträva efter synergifördelar med andra avdelningar vid Europeiska kommissionen när det gäller forskning och innovation. Tillämpningar och teknik som använder satellitnavigeringssystem kan påverka olika sektorer inom ekonomi och samhälle, t.ex. transporter, energi, lokaliseringstjänster, banktjänster, jordbruk osv. Det är viktigt att garantera att programmen för forskning och innovation samordnas på kommissionsnivå för att optimera de samhällsekonomiska fördelarna med de program som inletts inom dessa verksamhetssektorer.

Dessutom bör samarbetet med gemensamma forskningscentrumet stärkas. Programmen skulle kunna utnyttja sin vetenskapliga och tekniska expertis och sina ultramoderna test- och mätningsanläggningar för verksamheter som rör GNSS-systemens säkerhet och utvecklingen av GNSS-baserade tillämpningar.

1.6.        Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

¨ Förslag eller initiativ som pågår under begränsad tid

– ¨  Förslaget eller initiativet ska gälla från [den DD/MM]ÅÅÅÅ till [den DD/MM]ÅÅÅÅ.

– ¨  Det påverkar resursanvändningen från ÅÅÅÅ till ÅÅÅÅ.

þ Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid

– Genomförande med tilltagande intensitet från 2014 till 2016.

– Därefter beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.        Planerad metod för genomförandet[12]

þ Indirekt centraliserad förvaltning genom delegering till

– ¨  genomförandeorgan

– þ  organ som inrättats av Europeiska unionen[13]

– ¨  nationella offentligrättsliga organ eller organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning

– ¨  personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten i den mening som avses i artikel 49 i budgetförordningen

¨ Gemensam förvaltning med internationella organisationer (ange vilka)

Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

Den nuvarande ramen för styrning utformades för konstruktion och installation av Galileo och för Egnos inledande driftsfas, dvs. perioden 2008–2013. Denna ram måste ses över eftersom Galileos installationsfas kommer att fortsätta efter 2013 och en ny fas av programmet kommer att inledas 2014 då de första tjänsterna tillhandahålls. Styrningen av Egnos bör också fastställas eftersom systemet gått in i sin operativa fas. Syftet med förslaget till GNSS-förordning, som för närvarande diskuteras av Europaparlamentet och rådet, är att fastställa en ram för styrningen av programmen i detta nya sammanhang.

Såsom redan nämnts i förslaget till GNSS-förordning bör en stabil, varaktig och långsiktig ram för styrningen fastställas. Denna ram ska optimera och rationalisera användningen av befintliga resurser och underlätta en successiv övergång mellan installations- och driftsfasen, utan avbrott i tjänsterna.

2.           FÖRVALTNING

2.1.        Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder.

Inom ramen för sina uppgifter ska byrån tillämpa de bestämmelser om uppföljning och rapportering som fastställs i den gemensamma strategi rörande decentraliserade organ som antagits av kommissionen, Europaparlamentet och rådet. Byrån ska därför föreslå följande:

- En strategisk ram (ett flerårigt arbetsprogram) med huvudsakliga åtgärder, preliminär budget och tidsplan för uppfyllelse av sina mål senast den 30 juni 2014.

- Senast den 15 november varje år lägga fram ett årligt arbetsprogram för påföljande år där strategin omsätts i detaljerade åtgärder och indikatorer.

- En årsrapport som utvärderar hur det årliga arbetsprogrammet har genomförts.

Dessutom kommer byråns arbete att utvärderas vart femte år med avseende på dess mål och uppdrag. Dessutom ska byråns berättigande omprövas vart tionde år.

Utöver dessa standardåtgärder bör byrån, vad gäller de uppgifter som kommissionen delegerat till den, se till att det i alla avtal som tecknas inom programmen Galileo och Egnos ingår villkor om övervakning och ekonomisk kontroll. I alla former för uppföljning och utvärdering bör särskild vikt fästas vid kontroll av programmens kostnader nä de tillhandahåller tjänster enligt fastställd tidsplan.

Dessutom kommer kommissionen, inom ramen för sina befogenheter att i politiskt hänseende övervaka Galileo- och Egnosprogrammen, förbättra rutinerna för uppföljning och utvärdering genom att kräva detaljerade årliga förvaltningsplaner och lägesrapporter samt genom att hålla regelbundna möten om hur programmen fungerar och genom ekonomi- och teknikrevisioner.

Slutligen kommer byrån i samband med den dagliga ledningen av verksamheten att använda en riskhanteringsmekanism och lämpliga verktyg för att hålla nere programkostnaderna med hjälp av bättre kostnadsskattningar och med hänsyn tagen till tidigare erfarenheter och hur systemet faktiskt utnyttjas.

2.2.        Administrations- och kontrollsystem

2.2.1.     Risker som identifierats

Byrån kommer att ansvara för kritiska systemfunktioner, systemens säkerhet och marknadslanseringen av dessa.

Om byrån inte har den organisationsstruktur och den personal den behöver äventyras driften.

De största riskerna som konstaterats är följande:

• Marknadsrisker: Marknadslanseringen av de tjänster som de europeiska satellitnavigeringssystemen erbjuder är beroende av två viktiga faktorer: Tjänsternas kvalitet och marknadens benägenhet att ta till sig de nya tjänsterna. Sämre tekniska prestanda än utlovat eller avbrott i tjänsteleveranserna skulle ha en negativ effekt på användarna i hela världen och leda till att infrastrukturerna inte används. Därför är det ytterst viktigt att driften av systemen är effektiv. Dessutom måste det säkerställas att det finns tillförlitliga mottagare tillgängliga för alla tjänster som Galileo bör tillhandahålla, särskilt för den offentligt reglerade tjänsten (Public Regulated Service, PRS), och informera användarna om de tjänster som tillhandahålls av Galileo och Egnos för att optimera marknadsintresset och därmed de samhällsekonomiska fördelar som systemen väntas föra med sig.

• Teknikrisker: Satellitnavigering bygger på den senaste, oprövade tekniken, vars specifikationer hela tiden utvecklas. Effektiva förfaranden måste tas i bruk för att garantera att utvecklingen och de nya generationerna av dessa system grundar sig på användarnas mest aktuella behov och den teknik som har den bästa prestandan. Byrån bör ha tillräckliga resurser för att kunna införa dessa förfaranden och förse kommissionen med den information den behöver för att kunna fastställa prioriteringar vad gäller utvecklandet av byråns uppdrag.

• Industriella risker: I uppbyggnaden av denna infrastruktur deltar många industriaktörer i flera länder, som måste samordnas effektivt så att deras arbete utmynnar i tillförlitliga, helt integrerade system, särskilt i säkerhetshänseende. Om inte programmen samordnas effektivt kan en brist på resurser för byråns del leda till förseningar och merkostnader.

• Säkerhetsrisker: Byrån ska se till att systemens säkerhet garanteras på ett effektivt sätt för att garantera säkerheten för unionen och dess medlemsstater.

• Styrningsrisk: Styrningen av programmen kräver att olika enheter arbetar tillsammans, och därför måste en tillräcklig stabilitet och organisationsnivå garanteras. Byrån kommer att spela en viktig roll för driften av programmen, och därför skulle dess oförmåga att fungera effektivt utgöra en stor risk när det gäller styrningen.

2.2.2.     Planerade kontrollmetoder

Byråns räkenskaper ska läggas fram för revisionsrätten för godkännande och omfattas av förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet. Kommissionens interna revisionstjänst är byråns internrevisor. Dessutom arbetar byrån på en kvalitets- och säkerhetscertifiering av sina förfaranden med verkan från och med 2014.

2.3.        Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade).

Organet övervakas av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning.

3.           BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.        Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

· Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgeten i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen || Budgetrubrik i den årliga budgeten || Typ av anslag || Bidrag

Nummer [Beteckning……………………………....….] || Diff. anslag/ Icke-diff. anslag ([14]) || från Efta-länder[15] || från kandidatländer[16] || från tredjeländer || enligt artikel 18.1 aa i budgetförordningen

1 || 02.0502.01 Europeiska byrån för GNSS – Rubrikerna 1 och 2 02.0502.02 Europeiska byrån för GNSS – Rubrik 3 || Diff. anslag || JA || NEJ || NEJ || NEJ

· Nya budgetrubriker som föreslås

Redovisa de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgeten i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen || Budgetrubrik i den årliga budgeten || Typ av anslag || Bidrag

Nummer [Beteckning……………………………....….] || Diff. anslag/ Icke-diff. anslag || från Efta-länder || från kandidatländer || från tredjeländer || enligt artikel 18.1 aa i budgetförordningen

|| Inga nya budgetrubriker föreslås || || || || ||

3.2.        Beräknad inverkan på utgifterna

Innan man i detalj går in på det föreliggande förslagets beräknade inverkan på utgifterna är det viktigt att framhålla att denna uppskattning är preliminär i detta skede, eftersom den är beroende av att budgetmyndigheten antar nästa fleråriga budgetram för perioden 2014–2020[17].

Dessutom kan vissa antaganden som legat till grund för denna finansieringsöversikt komma att ändras. Ramen för styrningen av programmen och de uppgifter den medför för byrån fastställs inte i detta lagförslag utan i GNSS-förordningen, som håller på att diskuteras av Europaparlamentet och rådet. Behovet av mer personal föranleds av de nya uppgifter som byrån tilldelas genom GNSS-förordningen.

Kommissionen förbehåller sig sålunda rätten att ändra sitt förslag om stora ändringar görs i den finansiering eller den ram för styrningen som föreslås i texten till den framtida GNSS-förordningen. Om budgetmyndigheten beslutar att drastiskt minska anslagen för programmen måste de uppgifter och den personalstyrka som byrån tilldelas således omprövas. På samma sätt gäller att om budgetmyndigheten beslutar att ge byrån fler uppgifter bör personalbehovet omprövas. Till exempel i Europaparlamentets förslag till rapport om förordningen om uppbyggnad och drift av europeiska satellitnavigeringssystem[18] (föredragande: Marian-Jean Marinescu) förutses att byrån ska ges i uppdrag att leda ”expertcentrum”, som ska främja utvecklingen och införandet av GNSS-tillämpningar, utöver de verksamheter som kommissionen har gett byrån i uppdrag i sitt förslag till GNSS-förordning.          

3.2.1.     Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen: || Nummer || Rubrik 1 – Smart tillväxt för alla

[Organ]: <…….> || || || 2013[19][20] || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT 2014-2020

Budgetrubrik 02.050201 Europeiska byrån för GNSS – Rubrikerna 1 och 2 || Åtaganden || (1) || 11,087[21] || 18,632 || 21,495 || 22,710 || 22,272 || 24,623 || 24,497 || 25,239 || 159,468

Betalningar || (2) || 11,087 || 18,632 || 21,495 || 22,710 || 22,272 || 24,623 || 24,497 || 25,239 || 159,468

Budgetrubrik 02.050202 Europeiska byrån för GNSS – Rubrik 3 || Åtaganden || (1a) || 2,363 || 6,550 || 6,150 || 6,100 || 6,150 || 6,800 || 6,800 || 6,300 || 44,85

Betalningar || (2a) || 2,363 || 6,550 || 6,150 || 6,100 || 6,150 || 6,800 || 6,800 || 6,300 || 44,85

|| || || || || || || || || || ||

|| || || || || || || || || || ||

TOTALA anslag för Europeiska byrån för GNSS || Åtaganden || =1+1a -3a || 13,450 || 25,182 || 27,645 || 28,810 || 28,422 || 31,423 || 31,297 || 31,539 || 204,318

Betalningar || =2+2a -3b || 13,450 || 25,182 || 27,645 || 28,810 || 28,422 || 31,423 || 31,297 || 31,539 || 204,318

Anslagen för byrån för perioden 2014–2020 har redan tagits med i kommissionens förslag till ny flerårig budgetram för 2014–2020. De nya uppgifter och de kostnader som hänger samman med dem kommer att finansieras genom omfördelning inom GNSS-programmet, såsom ursprungligen planerades för åren 2013–2020. Inverkan på utgifterna är följande och uppgår till 117,1 miljoner euro.

Budgetrubrik 02.0501 Europeiska satellitnavigeringsprogram (Egnos och Galileo) || Åtaganden || (3a) || -1,750 || -13,482 || -15,645 || -16,610 || -16,022 || -18,723 || -18,297 || -18,339 || -117,118

|| Betalningar || (3b) || -1,750 || -13,482 || -15,645 || -16,610 || -16,022 || -18,723 || -18,297 || -18,339 || -117,118

TOTALA anslag För Europeiska byrån för GNSS i den löpande fleråriga budgetramen || Åtaganden || =1+1a +3a || || 11,700 || 12,000 || 12,200 || 12,400 || 12,700 || 13,000 || 13,200 || 87,200

Betalningar || =2+2a +3b || || 11,700 || 12,000 || 12,200 || 12,400 || 12,700 || 13,000 || 13,200 || 87,200

Rubrik i den fleråriga budgetramen: || 5 || ”Administrativa utgifter”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| || || År n || År n+1 || År n+2 || År n+3 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (se punkt 1.6) || TOTALT

GD: <…….> ||

Ÿ Personalresurser || || || || || || || || 0

Ÿ Övriga administrativa utgifter || || || || || || || || 0

GD <….> TOTALT || Anslag || || || || || || || || 0

TOTALA anslag för RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || (Summa åtaganden = summa betalningar) || || || || || || || ||

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| || || År N[22] || År n+1 || År n+2 || År n+3 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (se punkt 1.6) || TOTALT

TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–5 i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || || || || || || || || 0

Betalningar || || || || || || || || 0

3.2.2.     Beräknad inverkan på anslagen för Europeiska byrån för GNSS – uppdelning per mål och rubrik

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| Mål- och resultatbeteck-ning ò || || || År 2013 || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || || År 2020

|| RESULTAT

|| Typ || Genom-snittliga kostna-der || Antal || Total kostnad || Antal || Total kostnad || Antal || Total kostnad || Antal || Total kostnad || Antal || Total kostnad || Antal || Total kostnad || Antal || Total kostnad || Antal || Total kostnad

|| Mål nr 1 – Säkerhetsackreditering (GNSS) || ||

Avdelning 1 och 2 || || || || 2,123 || || 2,749 || || 2,804 || || 2,762 || || 2,637 || || 2,878 || || 2,845 || || 2,912 ||

Avdelning 3 || || || || 1,043 || || 1,400 || || 1,400 || || 1,400 || || 1,400 || || 1,400 || || 1,400 || || 1,400 ||

Delsumma för specifikt mål nr 1 || || 3,166 || || 4,149 || || 4,204 || || 4,162 || || 4,037 || || 4,278 || || 4,245 || || 4,312 ||

Mål nr 2 – Utveckling av marknader och tillämpningar, inklusive certifiering av kvalitet och kommunikation i GNSS || ||

Avdelning 1 och 2 || || || || 1,415 || || 1,833 || || 1,869 || || 1,688 || || 1,612 || || 1,759 || || 1,739 || || 1,780 ||

Avdelning 3 || || || || 664 || || 3,750 || || 3,250 || || 3,200 || || 3,250 || || 3,750 || || 3,750 || || 3,250 ||

Delsumma för specifikt mål nr 2 || || 2,079 || || 5,583 || || 5,119 || || 4,888 || || 4,862 || || 5,509 || || 5,489 || || 5,030 ||

Mål nr 3 - Drift av Galileo Security Monitoring Centres och utveckling av PRS-tillämpningar: || ||

Avdelning 1 och 2 || || 3,303 || || 5,193 || || 5,763 || || 6,138 || || 5,861 || || 6,396 || || 6,322 || || 6,472 ||

Avdelning 3 || || 656 || || 1,400 || || 1,500 || || 1,500 || || 1,500 || || 1,650 || || 1,650 || || 1,650 ||

Delsumma för specifikt mål nr 3 || || 3,959 || || 6,593 || || 7,263 || || 7,638 || || 7,361 || || 8,046 || || 7,972 || || 8,122 ||

Mål nr 4 – Drift av GNSS-systemen || ||

Avdelning 1 och 2 || || 1,750 || || 6,567 || || 8,878 || || 9,974 || || 10,110 || || 11,352 || || 11,379 || || 11,811 ||

Stöd (upphandling, finansiering, personalresurser, projektförvaltning och kontroll, juridiska frågor, kommunikation) || ||

Avdelning 1 och 2 || || 2,496 || || 2,291 || || 2,181 || || 2,148 || || 2,051 || || 2,238 || || 2,213 || || 2,265 ||

TOTALA KOSTNADER FÖR EUROPEISKA BYRÅN FÖR GNSS || || 13,450 || || 25,182 || || 27,645 || || 28,810 || || 28,422 || || 31,423 || || 31,297 || || 31,539 ||

De antaganden som ligger till grund för beräkningen av anslagen för byrån för perioden 2013–2020 är följande:

– Den nya GNSS-förordningen, som för närvarande diskuteras av Europaparlamentet och rådet, torde antas enligt de villkor som kommissionen har föreslagit. Om så sker bör ledningen av Egnos driftsfas föras över på byrån och ledningen av Galileoprogrammets driftsfas delegeras till byrån fr.o.m. den 1 januari 2014. För att byrån ska kunna utföra denna viktiga uppgift bör den tilldelas tillräckliga personal- och budgetresurser för att klara de olika programetapperna. De krav som GNSS-programmen ställer och utvecklingen av dessa bör medföra en utvidgning av byrån, som bör vara särskilt snabb t.o.m. 2016 och därför fortsätta i långsam takt.

– Förberedelser pågår för att inrätta Galileo-säkerhetsövervakningscentrum i Frankrike och Storbritannien. Utplaceringen av dem förväntas ske mellan 2013 och 2014 och operativa utvärderingstest som pågår 24 månader ska inledas vid den tidpunkten, vilket förklarar varför man måste räkna med nyanställningar och engångskostnader under 2014. Le besoin de ce centre a été mis en lumière en particulier lors des travaux détaillés pour la préparation des services.HIT Detta center ska tilldelas kvalificerade operatörer som sköter programvara och utrustning med ingående kunskaper om systemets säkerhetsaspekter och som ska ha utbildats i installation och successivt tillhandahållande av tjänsterna. De ska särskilt uppfylla kraven vad gäller tillträde till PRS (Public Regulated Service) för användare av PRS. De ska också utarbeta arbetsrutiner samt övervaka och hantera säkerhetsincidenter över hela systemet.

– Inrättandet av byrån i Prag föranleder inga hyresutgifter före 2017. Efter den tidpunkten bör byrån betala hyra till de tjeckiska myndigheterna till ett belopp som motsvarar 25 % av de hyrda lokalernas marknadsvärde. En uppskattning har gjorts på grundval av rådande prisnivå i Prag. Byrån bör även betala hyra för övriga lokaler där den bedriver sin verksamhet, t.ex. i Frankrike (Saint-Germain-en-Laye, Toulouse), Storbritannien (Swanwick) och Nederländerna (ESTEC, Europeiska rymdorganisationen).

– Byråns personalkostnader beräknas på grundval av kommissionens genomsnittliga kostnader. Man räknar med en relativt liten personalomsättning och med att ny personal träder i tjänst i april varje år. Dessutom beaktas korrigeringskoefficienter för levnadskostnader (som i Prag är 15 % lägre än i Bryssel, där de i sin tur är 16 % lägre än i Frankrike).

– Löner, hyror, utgifter för informationstjänster och de tjänster som tillhandahålls av kommissionen samt porto- och telekommunikationstjänster är kostnader med en beräknad inflationstakt på 3 % per år. Övriga beräknade kostnader påverkas inte av inflationen, vilket i praktiken innebär en minskning av byråns faktiska kostnader.

– De nuvarande administrativa utgifterna har beräknats på grundval av de faktiska kostnaderna 2011 och 2012, utan höjning på grund av inflation.

– Under åren 2012 och 2013 kommer byråns it-nät och it-utrustning att förnyas totalt i samband med att byrån flyttar till Prag i september 2012. På grund av slitage och värdeminskning kommer utrustningen att förnyas 2018, både i högkvarteret och i Galileo-säkerhetsövervakningscentrumen.

– Under perioden 2014–2020 kommer en del av de viktigaste kommunikationsverksamheterna igång: de första Galileotjänsterna 2014–2015, full driftsfas för Galileo 2018–2019. Dessa viktiga händelser kräver att fler marknadssegment tas med i byråns kommunikationskampanjer och att dess webbplatser och kommunikationsverktyg får en ansiktslyftning (vilket inkluderar en förbättring av innehållstjänsterna i realtid).

– Kostnaderna beräknas utifrån antagandet att den ökade åtskillnaden mellan säkerhetsackrediteringen och byråns övriga verksamheter inte leder till en dubblering av centrala förvaltningstjänster.

I tabellen nedan anges anslagen i detalj för byrån för perioden 2013–2020.

3.2.3.     Beräknad inverkan på byråns personalresurser och budget

3.2.3.1.  Sammanfattning

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att administrativa anslag tas i anspråk.

– þ  Förslaget/initiativet kräver att administrativa anslag tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| 2013 || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT

Tjänstemän (AD-tjänster) || || || || || || || || ||

Tjänstemän (AST-tjänster) || || || || || || || || ||

Kontrakts-anställda || || 1,125 || 1,276 || 1,376 || 1,393 || 1,435 || 1,478 || 1,522 || 9,606

Tillfälligt anställda || || 9,768 || 11,081 || 13,071 || 12,960 || 13,550 || 14,061 || 14,599 || 89,090

Utstationerade nationella experter || || || || || || || || ||

TOTALT || || 10,893 || 12,357 || 14,447 || 14,353 || 14,985 || 15,539 || 16,122 || 98,696

Personalkostnaderna beräknas på grundval av följande huvudhypoteser:

- lönenivå för tillfälligt anställda = kommissionens genomsnittsnivå (95 000 euro + inflation)

- lönenivå för kontraktsanställda = kommissionens genomsnittsnivå (FGIII och FGIV totalt = 40 000 euro + inflation)

- årlig inflation på 3 %

- minskning av personalkostnaderna med 3 % genom personalrotation

- minskning med 25 % av kostnaderna för rekrytering av ny personal - genomsnittligt inträde i tjänst den 1 april

- kostnader för installation av personal enligt tjänsteföreskrifterna: bosättningsbidrag, dagtraktamente (endast tre månader), flyttkostnader, resekostnader.

Byråns personalbehov för perioden 2013–2020 (antal personer)

|| 2013 || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020

Tillfälligt anställda || 77 || 97 || 109 || 117 || 121 || 123 || 124 || 125

UNA / KA || 17 || 25 || 29 || 31 || 31 || 31 || 31 || 31

TOTALT || 94 || 122 || 138 || 148 || 152 || 154 || 155 || 156

Byråns personal efter verksamhet (antal personer)

|| 2013 || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020

Personal som direkt medverkar i driften av GNSS-systemen || 20 || 43 || 57 || 65 || 69 || 71 || 72 || 73

Personal som direkt arbetar för säkerhetsöver-vakningscentrumet för Galileo || 28 || 34 || 37 || 40 || 40 || 40 || 40 || 40

Personal som arbetar med egentliga uppgifter vid Europeiska byrån för GNSS (nuvarande uppgifter) || 46 || 45 || 44 || 43 || 43 || 43 || 43 || 43

TOTALT || 94 || 122 || 138 || 148 || 152 || 154 || 155 || 156

Byråns personal efter verksamhet (i % av hela personalstyrkan)

|| 2013 || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020

Andelen anställda som arbetar med driftsuppgifter || 21 % || 35 % || 41 % || 44 % || 45 % || 46 % || 46 % || 47 %

Andelen anställda som arbetar vid GSMC || 30 % || 29 % || 27 % || 26 % || 26 % || 26 % || 26 % || 26 %

Andelen anställda som arbetar med egentliga uppgifter vid Europeiska byrån för GNSS || 49 % || 36 % || 32 % || 30 % || 29 % || 28 % || 28 % || 27 %

TOTALT || 100% || 100% || 100% || 100% || 100% || 100% || 100% || 100%

Såsom anges ovan kommer byrån att ha i uppgift att utföra olika uppgifter, av vilka en del är nya och andra endast en förlängning av nuvarande uppgifter. Minskningen av byråns nuvarande personalstyrka med 5 % har genomförts och lett till att 3 heltidsekvivalenter för utförandet av dessa uppgifter har dragits in, dvs. 1 heltidsekvivalent per år 2014, 2015 respektive 2016.

Kommissionen har bedömt byråns personalbehov efter samråd med byrån och på grundval av en undersökning som i detalj anger alla verksamheter som ska utföras i samband med driften av programmen[23].

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda || 1. Säkerhetsackreditering av GNSS-systemen (egentlig uppgift för byrån) 2. Ledning av Galileo-säkerhetsövervakningscentrumen (egentlig uppgift för byrån, som kommer att utvidgas huvudsakligen under 2014, efter att de första tjänsterna inrättats 2012 och 2013) 3. Utveckling av marknad och GNSS-tillämpningar, inklusive teknik avsedd för PRS-användare (egentlig uppgift för byrån, eventuellt kompletterad med ytterligare delegerade uppgifter) 4. GNSS-meddelanden: (egentlig uppgift för byrån) 5. Drift av GNSS-systemen (ny uppgift som delegerats av kommissionen – driften av Egnos innebär en överföring av befogenheter från kommissionen till byrån, eftersom driften av det system som bygger på Galileo-programmet innebär att uppgifter som avser styrningen av programmet delegeras till byrån) Arbetsuppgifterna under programmens driftsfas har identifierats och strukturerats i en schematisk uppdelning. Ansvaret för all driftsverksamhet kommer att delegeras till byrån, som ska samordna verksamheten men inte nödvändigtvis genomföra den. Det bör noteras att största delen av verksamheterna har sin grund i behovet av att säkerställa tjänsterna och att de för närvarande inte finns med i den nuvarande organisationen av programmen. I den schematiska uppdelningen av uppgifterna kan alla verksamheter som avser driften fördelas på fem områden på följande sätt: -           Ledning av programgenomförandet, vilket i huvudsak omfattar följande: o          I detalj ange de övergripande mål som fastställts av kommissionen och i internationella och bilaterala avtal samt systemets säkerhetskrav i form av ett tekniskt dokument med uppdragskrav (Mission Requirement Document). o          Kontrollera planeringen av programmen samt kostnads- och riskaspekten o          Svara för ingående och uppföljning av de avtal och kontrakt som driften av programmen kräver. -           Utarbeta programmen, dvs. utforma framtida utveckling i enlighet med dokumentet om uppdragskrav, samordna standardiseringen av systemet, utveckla och validera nya infrastrukturer (inklusive programvara), sköta den tekniska sidan av uppdraget och utvärdera systemets prestanda. -           Infrastrukturdelen, dvs. ledning av infrastrukturprojektet, skötsel av den tekniska sidan av systemet, uppbyggnad av rymd- och markinfrastruktur och installation av systemuppdateringar. -           Drift och tillhandahållande av tjänster, dvs. ledning av tjänsterna, drift av infrastrukturer och övervakning av verksamheterna. -           Använda tjänsterna genom att fastställa och tillämpa en affärsstrategi, främja användningen och införandet av dessa tjänster och främja utformningen och utvecklingen av nya tillämpningar.

Extern personal || Främst stöduppgifter och administrativa uppgifter som ska garantera att verksamheten löper friktionsfritt. Fr.o.m. 2015 utgör stödpersonalen 16 % av byråns hela personalstyrka och ligger därmed på en anspråkslös nivå jämfört med andra organ och med EU (stödpersonalens andel beräknas uppgå till 25 % för EU-organ i full drift och vara ännu högre inom kommissionen).

I tabellen nedan anges tjänstefördelningen i detalj för byrån för perioden 2013–2020:

Den extra personal som behövs för att driva systemen består huvudsakligen av AD-tjänstemän, varav mindre än 10 % i ledningsuppgifter (i lönegraderna AD10–AD12). De flesta övriga tjänstemännen rekryteras i lönegraderna AD6–AD9, med hänsyn tagen till svårigheterna att rekrytera erfaren personal med högt specialiserad teknisk kompetens.

3.2.3.2.  Beräknat personalbehov för det ansvariga generaldirektoratet

– þ  Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk.

Förslaget kräver inte att kommissionen tar i bruk ytterligare personalresurser. Tvärtom planeras nedskärningar (se punkt 3.4).

– ¨  Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

3.2.4.     Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

– þ  Förslaget/initiativet är förenligt med den fleråriga budgetramen för 2013 och – vad gäller de kommande åren – med kommissionens förslag för budgetramen för 2014–2020.

– ¨  Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

– ¨  Förslaget/initiativet kräver tillämpning av flexibilitetsinstrumentet eller revidering av den fleråriga budgetramen[24].

Beskriv behovet av sådana åtgärder, och ange berörda rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt belopp.

3.2.5.     Bidrag från tredje part

– þ Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet.

– Förslaget eller initiativet kommer att medfinansieras enligt följande:

3.3.        Beräknad inverkan på inkomsterna

– þ  Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

– ¨  Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

– ¨            Påverkan på egna medel

– ¨            Påverkan på ”diverse inkomster”

3.4.        Beräknad inverkan på kommissionens personalresurser

Även om denna finansieringsöversikt koncentreras på hur delegeringen av nya ansvarsområden för operativ styrning av GNSS-programmen kommer att påverka byrån, finns det ändå skäl att också fundera över på hur den framtida styrningen av GNSS-programmen kan komma att påverka kommissionens personalresurser.

Såsom förklaras ovan är det främst nya uppgifter som överförs på byrån och därför saknar de motsvarighet i den nuvarande organisationen av GNSS-programmen. Medan de uppgifter som hänger samman med driften av Egnos kommer att överföras från kommissionen till byrån är däremot de till byrån delegerade uppgifter som avser driften av Galileoprogrammet nya uppgifter, eftersom systemet ännu inte är operativt. Orsaken är att Galileo ännu inte tillhandahåller några tjänster, och den berörda personalen vid kommissionen och byrån har först och främst arbetat med att bygga ut infrastrukturen. Att gå över till en operativ infrastruktur och börja tillhandahålla tjänster som kan rädda liv kräver helt nya arbetsuppgifter och mer personal. Medan kommissionen och byråns personal tillsammans kommer att öka med 31 %, kommer den genomsnittliga årliga budgeten att öka med 103 % mellan 2007–2013 och 2014–2020.

Under några år framöver och till dess att den relevanta milstolpen har nåtts kommer kommissionen fortsättningsvis att ha ansvaret för utbyggnaden av Galileo-infrastrukturen och behålla den personal som övervakar detta arbete. Därefter kommer kommissionens roll främst att handla om politisk övervakning av programmen, och därför föreslår den att sammanlagt 30 tjänster ska strykas från dess tjänsteförteckning under perioden 2014–2020. Denna minskning återspeglar framförallt följande:

2) Överföringen till byrån av Egnos operativa verksamheter (där driftsfasen av Galileoprogrammet är en ny uppgift) som kommer att leda till en personalminskning på 3 heltidsekvivalenter (3,3 %) vid GNSS för kommissionens del.

3) Den princip om en personalminskning som kommissionen beslutat om när det gäller befintliga verksamheter. Detta kommer att leda till en ytterligare personalminskning på 12 heltidsekvivalenter (13 %).

4) Principen om att minska personalen med ytterligare 15 heltidsekvivalenter efter en intern omfördelning inom kommissionen.

Personalutvecklingen vid kommissionen för GNSS-tjänsternas del är således följande:

Kommissionsanställda som arbetar med GNSS-uppgifter || 2013 || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || Minskning totalt

Minskning || 0 || -3 || || || -3 || -4 || -5 || 0 || -15

TOTALT || 92 || 89 || 89 || 89 || 86 || 82 || 77 || 77 ||

Den ytterligare minskning som avses i punkt 3) ovan kommer att fördelas icke-linjärt över de sju åren. Minskningen med 30 tjänster är helt fristående och går således utöver den horisontella personalminskning på 5 % som kommissionen ämnar genomföra mellan 2013 och 2017. Samltiga dessa tjänster kommer att dras av från kommissionens tjänsteförteckning.

Ytterligare minskning av kommissionens personal

|| 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || Minskning totalt

Ytterligare minskning av kommissionens personal TOTALT || -2 || -3 || -3 || -2 || -2 || -2 || -1 || -15

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till rådande begränsningar i fråga om budgetmedel.

Denna minskning genomförs trots att kommissionen behåller det övergripande ansvaret för GNSS-programmen och trots att rådet och Europaparlamentet har tänkt sig flera nya uppgifter för kommissionen (såsom konstaterats i samband med förhandlingarna om den nya GNSS-förordningen), t.ex. fastställandet av en ny politik för immateriella rättigheter, uppdragsutveckling och stränga rapporteringskrav för GNSS-kommittén, rådet och Europaparlamentet. Kommissionen kommer att bemöda sig om att ta sig an dessa nya uppgifter genom interna omplaceringar.

Närmare bestämt kan kommissionens framtida roll sammanfattas i följande sex verksamhetsblock:

– Bidra till att uppnå EU:s mer övergripande strategiska mål: målet är att främja en integrering av GNSS-tekniken i olika forskningsområden och att beakta dem i sektorspecifika strategiska initiativ, t.ex. transportsätt, jordbruk, rörlighet för personer, tidsbestämning eller energi. Syftet är att garantera att EU:s politik på dessa områden på bästa sätt tar tillvara den innovativa potentialen och mervärdet i de europeiska satellinavigeringssystemen.

– Fastställa och vidareutveckla de övergripande målen för programmen med hänsyn tagen till politiska krav och behoven hos andra aktörer och användare samt omsätta dessa krav och behov i programstrategi och tekniska krav.

– Fastställa och anpassa förhållandena för genomförande. I enlighet med kommissionens strategiska mål för dessa program krävs nödvändiga åtgärder för att genomföra dem (t.ex. delegeringsavtal), överenskommelser om placeringsorterna för anläggningarna och lämpliga standarder. Dessutom kommer kommissionen att fortsättningsvis ansvara för systemens säkerhet. Den bör därför fastställa säkerhetskraven och säkra samordningen av säkerhetsfrågor.

– Fastställa och utveckla GNSS-relaterad politik samt skapa en lagstiftningsmässig och internationell miljö som som gör att målen för GNSS-programmen kan uppnås. Som ett led i arbetet med att utarbeta en lagstiftningsram för GNSS-programmen kommer kommissionen att ta upp frågan om GNSS-användarnas säkerhet, utvärdera systemens och satellitnavigeringssystemens sårbarhet och föreslå korrigerande åtgärder, säkerställa harmoniseringen av de europeiska satellitnavigeringstjänsterna, öka stabiliteten för att ge branschen möjlighet att planera framtida investeringar samt öka säkerheten (t.ex. genom åtgärder för att minska beroendet av GPS-systemet). På det internationella området kommer kommissionen att formulera och framförhandla internationella avtal och samordna sin verksamhet med internationella organ för att garantera kompatibilitet och interoperabilitet med andra GNSS-system.

– Övervaka genomförandet av programmen. Även om kommissionen inte kommer att ha ansvaret för den operativa ledningen av programmen, behåller den det övergripande ansvaret för att de fungerar väl, och den kommer att hållas ansvarig för eventuella merkostnader och förseningar. Därför är det viktigt att kommissionen noggrant övervakar hur programmen genomförs av Europeiska rymdorganisationen (när det gäller slutförandet av installationsfasen) och av Europeiska byrån för GNSS (när det gäller driftsfasen). Medlemsstaterna och Europaparlamentet har också lagt fram mycket stränga rapporteringskrav i det förslag till GNSS-förordning som nu är föremål för medbeslutandeförfarande. Slutligen kommer kommissionen att se till att dessa rapporter utarbetas, presenteras och delges GNSS-kommittén och särskilt till budgetmyndigheten.

– Sköta förbindelserna med berörda parter genom att förse dem med aktuell, positiv, sammanhängande och användbar information om hur arbetet med Egnos- och Galileoprogrammen framskrider, samt genom regelbundna professionella rapporter för en intern och extern publik.

[1]               EUT L 196, 24.7.2008, s. 1.

[2]               EUT L 276, 20.10.2010, s. 11.

[3]               KOM(2011) 814 slutlig.

[4]               EUT C […], […], s. […].

[5]               EUT C […], […], s. […].

[6]               EUT L 196, 24.7.2008, s. 1.

[7]               EUT L 276, 20.10.2010, s. 11.

[8]               EUT L … …...2013, s. …[Det bör noteras att så länge som denna förordning och den förordning som genomför den fleråriga budgetramen ännu inte har antagits kan omfattningen av de uppgifter som Europeiska byrån för GNSS tilldelats och motsvarande budgetanslag inte betraktas som slutgiltiga]

[9]               Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad budgetering benämns ibland med de interna förkortningarna ABM respektive ABB.

[10]             I den mening som avses i artikel 49.6 a respektive 49.6 b i budgetförordningen.

[11]             KOM(2011) 814 slutlig.

[12]             Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_fr.html

[13]             Organ som avses i artikel 185 i budgetförordningen.

[14]             Differentierade respektive icke-differentierade anslag.

[15]             Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

[16]             Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer på västra Balkan.

[17]             En budget för Europa 2020, KOM(2011) 500, 29.6.2011.

[18]             PE489.561v02-00.

[19]             Detta belopp skiljer sig från de anslag som tilldelats byrån för 2013 eftersom det beaktar finansieringen av ytterligare 20 tjänster under 2013 genom omfördelning av GNSS-programmen. Kommissionen kommer att lägga fram ett förslag för budgetmyndigheten under 2013.

[20]             Till detta belopp ska läggas överföringen av restbeloppet av resultatet (0,709) och bidraget från tredjeländer (0,325). De totala disponibla anslagen uppgår således till 14,484 för år 2013.

[21]             Detta belopp omfattar 1,75 för finansiering av ytterligare 20 tjänster 2013. Uppskattningen består av sex månaders lön för 2013 på grund av den tid som behövs för att tillsätta de 20 nya tjänsterna.

[22]             Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

[23]             Undersökningen genomfördes 2011 för EGNOS och 2012 för Galileo av konsultföretaget Roland Berger. Den utmynnade i ett schema uppdelat i de uppgifter som är nödvändiga för att driva systemen, inklusive den personal som behövs för att utföra dessa uppgifter. En sammanfattning av dessa uppgifter har tagits med i tabellen över de uppgifter som ska utföras.

[24]             Se punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella avtalet.