19.2.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 65/120

—

med beaktande av sina tidigare resolutioner om de transatlantiska förbindelserna, särskilt resolutionen av den 1 juni 2006 om att förbättra förbindelserna mellan EU och Förenta staterna inom ramen för ett transatlantiskt partnerskapsavtal (1), av den 26 mars 2009 om de transatlantiska förbindelserna efter det amerikanska valet (2) och av den 17 november 2011 om toppmötet mellan EU och Förenta staterna den 28 november 2011 (3),

—

med beaktande av resultatet av toppmötet mellan EU och USA i Washington D.C. den 28 november 2011,

—

med beaktande av de gemensamma förklaringarna från Transatlantiska lagstiftardialogens 71:a möte i Jacksonville i december 2011, Transatlantiska lagstiftardialogens 72:a möte i Köpenhamn och Strasbourg i juni 2012 och Transatlantiska lagstiftardialogens 73:e möte i Washington D.C. i november 2012,

—

med beaktande av sin resolution av den 23 oktober 2012 om handel och ekonomiska förbindelser med Förenta staterna (4), där parlamentet uttryckte sitt stöd för att inleda förhandlingar om ett övergripande ekonomiskt avtal, och av sin resolution av den 23 maj 2013 om förhandlingsmandatet (5),

—

med beaktande av uttalandet av den 13 februari 2013 från USA:s president, Barack Obama, Europeiska rådets ordförande, Herman Van Rompuy, och kommissionens ordförande, José Manuel Barroso, där de meddelade att både USA och EU nu kommer att inleda de interna förfaranden som är nödvändiga för att inleda förhandlingar om ett transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar,

—

med beaktande av förklaringen från Nordatlantiska rådets toppmöte i Chicago den 20 maj 2012,

—

med beaktande av sin resolution av den 12 september 2012 om årsrapporten från rådet till Europaparlamentet om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (6), av den 22 november 2012 om genomförandet av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (baserat på årsrapporten från rådet till Europaparlamentet om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken) (7) och av den 22 november 2012 om it-säkerhet och it-försvar (8),

—

med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 12 juli 2012 från Europeiska unionen och Förenta staterna om Asien och Stillahavsområdet,

—

med beaktande av det amerikanska försvarsministeriets dokument Sustaining US Global Leadership: Priorities for 21st century Defense från januari 2012, där förändringarna i USA:s militära strategi presenteras,

—

med beaktande av president Barack Obamas andra installationstal av den 21 januari 2013, talet av den 12 februari 2013 om tillståndet i unionen samt kommentarerna från vice president Joseph Biden vid säkerhetskonferensen i München den 2 februari 2013,

—

med beaktande av EU:s strategiska partnerskap med Brasilien (2007) och Mexiko (2008); associeringsavtalen med Mexiko, Chile och Centralamerika; handelsavtalen med Colombia och Peru; de pågående förhandlingarna med Kanada om ett avtal om strategiskt partnerskap och ett övergripande avtal om ekonomi och handel samt de pågående förhandlingarna med Mercosur,

—

med beaktande av sin resolution av den 12 juni 2012 om att fastställa ett nytt utvecklingssamarbete med Latinamerika (9), där parlamentet betonade EU:s stöd till den regionala integrationsprocessen i Latinamerika, som förkroppsligas av Gemenskapen för Latinamerikas och Västindiens stater, Sydamerikanska nationernas union (Unasur), Mercosur, Andinska gemenskapen, Centralamerikanska integrationssystemet, Karibiska gemenskapen (Caricom) och Stillahavsalliansen,

—

med beaktande av de regelbundna toppmöten som EU och USA håller med latinamerikanska länder och toppmötet mellan EU och Gemenskapen för Latinamerikas och Västindiens stater, som hålls två gånger om året, och det panamerikanska toppmötet, vilka båda planeras äga rum 2015,

—

med beaktande av EU:s förbindelser med afrikanska regionala och subregionala organisationer i Atlantområdet, särskilt Afrikanska unionen (AU), de västafrikanska staternas ekonomiska gemenskap (Ecowas), de centralafrikanska staternas ekonomiska gemenskap (Eccas) och Södra Afrikas utvecklingsgemenskap (SADC),

—

med beaktande av förklaringarna från G20-ledarna, slutdokumentet från FN:s arbetsgrupp om FN:s utvecklingsagenda för perioden efter 2015 (Realising the future we want for all) och slutdokumentet från FN:s konferens om hållbar utveckling (The future we want),

—

med beaktande av sina resolutioner om bland annat den arabiska våren, Mali, Mellanöstern, Syrien, Iran, Afghanistan, det östliga partnerskapet, Ryssland och Kina,

—

med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandet från utskottet för utveckling (A7-0173/2013), och av följande skäl:

A.

Den viktigaste politiska och ekonomiska relationen i hela Atlantområdet är den mellan EU och USA. Inledningen av president Obamas andra mandatperiod bör utnyttjas för att stärka denna relation med hjälp av en ambitiös ny dagordning.

B.

Det transatlantiska partnerskapet bygger på starka politiska, kulturella, ekonomiska och historiska band, gemensamma värden såsom frihet, demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatliga principer, liksom på gemensamma mål såsom välstånd, öppna och integrerade ekonomier, social utveckling och integrering, hållbar utveckling och fredlig konfliktlösning.

C.

Den globala ekonomiska nedgången har lett till betydande nedskärningar i försvarsutgifterna både i EU och i USA.

D.

I en global, komplex och alltmer multipolär värld bör EU och USA, trots den ekonomiska krisen, fortsätta att spela konstruktiva nyckelroller i världspolitiken och världsekonomin och i utformningen av det internationella systemet. De bör tillsammans ta itu med regionala konflikter och globala utmaningar på multilateral nivå, särskilt inom ramen för internationella organisationer. De bör därför också se till att nya centrala stormakter deltar, inklusive EU:s båda strategiska partner i Latinamerika, Brasilien och Mexiko, samt Kanada.

E.

Parallellt med förändringarna i det globala landskapet till följd av framgången för de framväxande stormakterna i Asien har tankesmedjor, internationella organisationer och vissa regeringar på senare tid uppmärksammat dels Atlantområdets växande betydelse som helhet, inklusive den södra dimensionen, dels behovet av samarbete mellan de länder som ingår, så att alla dessa länder kan hantera problem som är gemensamma för regionen i stort.

F.

Latinamerika är en region som har många värden och intressen, en historia samt allt starkare ekonomiska band gemensamt med EU och USA. Länderna i Latinamerika har bildat en mängd regionala och subregionala organisationer, och det är lämpligt att undersöka områden där man eventuellt skulle kunna utveckla olika former av trepartssamarbete. Ett sådant samarbete skulle kunna utvidgas till de afrikanska länderna i Atlantområdet. Det är viktigt att samarbetet i det transatlantiska området grundas på kompromisser mellan de olika intressena, och alla parter bör behålla sin rätt att följa sina egna nationella prioriteringar och utvecklingsstrategier.

G.

Vissa länder, särskilt Kina men även andra såsom Indien, blir allt aktivare i Atlantområdet, i synnerhet i söder, där deras agerande styrs av behovet att förse sig med råvaror och livsmedel.

H.

Det bredare transatlantiska partnerskapet måste behandla frågor som utveckling, säkerhet, energi och invandring samt även främja en gradvis ekonomisk och politisk konvergens.

I.

Bortom det bredare atlantiska perspektivet finns det andra aktuella frågor och konflikter som kräver samordnade åtgärder från EU:s och USA:s sida.

J.

Antalet allvarliga it-angrepp ökar och de blir alltmer avancerade, vilket har föranlett en översyn av den berörda lagstiftningen. USA har infört frivilliga rapporteringsmekanismer, medan EU planerar att införa strängare obligatoriska åtgärder.

1.

Europaparlamentet gratulerar Barack Obama till att ha blivit omvald som president i Amerikas förenta stater. Han är välkommen att under sitt nästa Europabesök tala inför Europaparlamentet vid ett plenarsammanträde i Strasbourg.

2.

Europaparlamentet anser att det så snart som möjligt bör hållas ett toppmöte mellan EU och USA så att man kan bestämma en gemensam dagordning för målsättningar på kort och lång sikt i såväl bilaterala ärenden som globala och regionala frågor.

3.

Europaparlamentet ser de långsiktiga konsekvenserna för det transatlantiska partnerskapet av USA:s geopolitiska omorientering i riktning mot Asien. Parlamentet betonar att EU måste bemöta detta på ett konstruktivt, sammanhållet och strategiskt sätt. Parlamentet anser att detta också är ett tillfälle för EU att engagera sig mer aktivt i Asien–Stillahavsregionen, som en självständig global aktör men i nära samarbete med USA, för att därigenom fördjupa den strategiska dimensionen av det transatlantiska partnerskapet.

4.

Europaparlamentet välkomnar det officiella tillkännagivandet av förhandlingarna om ett transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar. Parlamentet betonar att detta avtal kommer att ge ett stort uppsving åt EU:s och USA:s ekonomier och stärka relationen mellan EU och USA. Parlamentet konstaterar att avtalets globala verkan skulle gå utöver dess bilaterala konsekvenser, i och med att det tillhandahåller gemensamma strategier för regler och normer för global handel, investeringar och handelsrelaterade områden. Parlamentet betonar att det krävs stark politisk vilja och en konstruktiv inställning för att förhandlingarna ska kunna föras på ett effektivt sätt. Parlamentet förväntar sig att processen för ett transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar kommer att skapa en förnyad politisk drivkraft i de transatlantiska förbindelserna, vilket både kan och bör utnyttjas för att stimulera närmare samarbete på andra områden, bland annat utrikespolitik.

5.

Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen och EU:s medlemsstater att öka samordningen av EU:s politik gentemot den amerikanska regeringen och på så sätt sända ett övertygande budskap om att EU är en samstämd och effektiv internationell aktör. Parlamentet betonar vikten av att även stärka den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken med hänsyn till de olika kriser som kan uppstå i EU:s närområde och mot bakgrund av den amerikanska taktiken att ”leda bakifrån”.

6.

Europaparlamentet upprepar sitt förslag om att inrätta ett transatlantiskt politiskt råd som ett särskilt organ för att systematiskt samråda om och samordna utrikes- och säkerhetspolitiken. Rådet skulle kunna ledas av vice ordföranden/den höga representanten och den amerikanska utrikesministern.

7.

Europaparlamentet uppmärksammar det bidrag som Transatlantiska lagstiftardialogen, i egenskap av ett innehållsbaserat, konstruktivt organ, lämnat till att stärka förbindelserna mellan EU och USA genom att tillhandahålla ett forum för parlamentarisk dialog, fastställa mål och samordna frågor av gemensamt intresse. Parlamentet gläds åt att Europaparlamentets sambandskontor i Washington nu har öppnats, och uppmanar den amerikanska kongressen att öppna ett liknande kontor i Bryssel. Parlamentet efterlyser en fortsättning av personalutbytet mellan de båda institutionerna.

8.

Europaparlamentet fördömer kraftfullt terrordåden i Boston den 15 april 2013, och uppmanar båda parterna att fortsätta kampen mot terrorism och organiserad brottslighet och att samtidigt respektera och upprätthålla de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna. Parlamentet är starkt oroat över senaste tidens avslöjanden beträffande USA:s övervaknings- och datainsamlingsverksamhet inom ramen för PRISM-programmet och konsekvenserna av detta för EU-medborgarnas medborgerliga friheter. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att ta upp denna fråga vid det kommande ministermötet om rättsliga och inrikes frågor mellan EU och USA den 14 juni 2013. Parlamentet noterar att avtalet om passageraruppgifter (PNR-avtalet) och avtalet om programmet för att spåra finansiering av terrorism (Swift-avtalet), som godkänts av parlamentet, redan har trätt i kraft. Parterna uppmanas att öka sitt samarbete om avtalet om personlig integritet och uppgiftsskydd så att förhandlingarna kan slutföras på ett sätt som garanterar korrekt insyn i uppgiftsbehandlingen och ett fullgott skydd för personuppgifter.

9.

Europaparlamentet konstaterar att användningen av drönare ökar, och understryker att det behövs en livaktig debatt om bestyckade drönare och begränsningar, insyn och kontroll. Parlamentet välkomnar den pågående debatten i USA och förväntar sig att ett heltäckande regelverk kan fastställas inom kort. I detta sammanhang välkomnar parlamentet att president Obama i sitt tal den 23 maj 2013 meddelade att han hade beslutat att formalisera nya begränsningar av användningen av drönare som dödliga vapen och att försöka få kongressen att undersöka möjligheterna att öka tillsynen över denna användning. Parlamentet uppmanar båda parter att föra nära samtal om bestyckade drönare, och betonar behovet att gå mot en internationell reglering i framtiden, med tanke på de globala konsekvenserna.

10.

Europaparlamentet upprepar att EU måste fortsätta att ta upp den segslitna frågan om visumkravet för medborgarna i fyra EU-medlemsstater i sina kontakter med USA, på både politisk och teknisk nivå.

11.

Europaparlamentet upprepar att vikten av it-försvar ökar, och ser positivt på att man vid toppmötet 2010 inrättade en arbetsgrupp för it-säkerhet och it-brottslighet. EU och USA bör särskilt prioritera sitt samarbete om it-säkerhet, med särskilt avseende på att motverka it-angrepp och att gemensamt främja insatser på internationell nivå för utvecklingen av en övergripande och insynsvänlig internationell ram som omfattar miniminormer för politiken för it-säkerhet, samtidigt som de grundläggande friheterna upprätthålls.

12.

Europaparlamentet beklagar att EU och USA planerar att införa olika nivåer för övervakning av it-säkerheten vid en tidpunkt då Nato pressar på för ökat samarbete. Parlamentet betonar att sådana inkonsekvenser inte bara hotar it-försvaret, utan också kan ge upphov till handelsrelaterade problem för företag vars verksamhet omfattar båda jurisdiktionerna.

13.

Europaparlamentet gläder sig över att president Obama i sitt tal den 23 maj 2013 återigen lovade att stänga Guantánamo. Parlamentet begär på nytt att man ska låta alla fångar som inte har åtalats återvända till sina hemländer eller andra länder där de är säkra så snart som möjligt samt att låta de Guantánamofångar som det finns tillräcklig och godtagbar bevisning mot omedelbart få sin sak prövad av en oberoende och opartisk domstol i en rättvis och offentlig rättegång och, om de döms, få avtjäna sitt fängelsestraff i USA i överensstämmelse med gällande internationella normer och principer.

14.

Europaparlamentet understryker Natos fortsatta betydelse som hörnstenen i den transatlantiska säkerheten. Parlamentet efterlyser återigen ett stärkande av det strategiska partnerskapet mellan EU och Nato.

15.

Europaparlamentet uppmanar båda parterna att undersöka inom vilka områden och ramar man skulle kunna genomföra ett bredare transatlantiskt samarbete på ett pragmatiskt sätt, och att tillsammans med andra länder i Atlantområdet undersöka om ett sådant utökat samarbete skulle vara till nytta. Parlamentet understryker att områden som kan komma i fråga enligt EU:s synsätt är ekonomiska och sociala frågor, global styrning, demokratiseringsprocessen, mänskliga rättigheter, utvecklingssamarbete, klimatförändringarna, säkerhet och energi. Parlamentet uppmanar parterna att undersöka om det är möjligt att inom dessa trepartsdialoger använda de regionala och subregionala strukturer som inrättats i Latinamerika och som EU traditionellt sett har uppmuntrat.

16.

Europaparlamentet anser att parterna regelbundet bör diskutera sina respektive toppmöten med länderna i Latinamerika inom en regional ram, det vill säga toppmötet mellan EU och Gemenskapen för Latinamerikas och Västindiens stater två gånger om året samt det panamerikanska toppmötet, som anordnas av Amerikanska samarbetsorganisationen.

17.

Europaparlamentet framhåller att det redan finns olika multilaterala ramar för specifika frågor med starka trepartsinslag, till exempel det centralamerikanska initiativet för regional säkerhet.

18.

Europaparlamentet betonar den positiva roll som Kanada – som båda parterna har starka band till – kan spela i ett bredare transatlantiskt samarbete.

19.

Europaparlamentet uppmanar båda parterna att även undersöka möjligheten till ett bredare samarbete som omfattar de afrikanska länderna med kust mot Atlanten och att kartlägga lämpliga områden och ramar, med hänsyn till de relevanta afrikanska organisationerna.

20.

Europaparlamentet uppmanar EU och USA att arbeta på ett samordnat sätt i syfte att bidra till en stabil internationell ordning för fred och samarbete, på grundval av verklig multilateralism med nya aktörer, även dem i södra Atlantområdet. Parlamentet uppmanar parterna att fortsätta arbetet med FN:s reformprogram samtidigt som man involverar de övriga länderna i Atlantområdet och beaktar deras intressen. Parlamentet betonar behovet av utökat samarbete mellan EU och de nord- och sydamerikanska länderna inom FN.

21.

Europaparlamentet påminner om att Internationella brottmålsdomstolen håller på att bli ett alltmer oumbärligt folkrättsligt instrument och ett grundläggande inslag i EU:s utrikespolitik när det gäller målet att sätta stopp för straffrihet. Med anledning av Internationella brottmålsdomstolens tioårsjubileum ger parlamentet sitt erkännande åt dess arbete. Parlamentet välkomnar de åtgärder som Obamas regering vidtagit för att återupprätta arbetsförbindelser med denna domstol, och förväntar sig att USA vidtar ytterligare åtgärder för att återigen underteckna och ratificera Romstadgan.

22.

Europaparlamentet uppmanar EU och USA att tillsammans arbeta för att stärka de regionala och subregionala organisationerna i Atlantområdet, med tanke på den viktiga roll som dessa spelar för att främja ekonomisk och politisk integration.

23.

Europaparlamentet uppmanar parterna att ge ny kraft åt G20, bland annat genom att samtidigt och på lika villkor involvera de övriga länder i Atlantområdet som deltar i det forumet. Mot bakgrund av att Barack Obama återvalts som president och att ett stort antal av de viktiga G20-länderna fått nya ledare betonar parlamentet att rätt tillfälle nu har kommit för att göra nästa G20-möte mer ambitiöst och praktiskt inriktat. Parlamentet förväntar sig att denna fråga kommer att behandlas vid nästa bilaterala toppmöte.

24.

Europaparlamentet understryker att ett slutligt ingående av det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar kommer att skapa utsikter till ett stort ekonomiskt område som omfattar Nordamerika, EU och de många latinamerikanska länder som parterna har ingått ekonomiska avtal med.

25.

Europaparlamentet betonar att integrationen av två av de största marknadsekonomierna kan skapa en geopolitisk mall för främjandet av demokratiska värderingar.

26.

Europaparlamentet betonar att demokrati, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna måste stå i centrum för länderna i Atlantområdet. Parlamentet efterlyser ytterligare samarbete mellan program i EU och USA som främjar demokrati, fria och rättvisa val samt upprätthållandet av mänskliga rättigheter.

27.

Europaparlamentet betonar vikten av samordning för att bekämpa hoten mot den globala säkerheten, till exempel terrorism, sönderfallande stater, handel med människor, vapen och narkotika, organiserad brottslighet, sjöröveri och it-säkerhet, vilka alla är aktuella hot i Atlantområdet. Parlamentet understryker behovet att fördjupa det övergripande samarbetet mellan alla länder i Atlantområdet i kampen mot narkotikahandeln, ett fenomen som är på uppgång i hela Västafrika och Sahelområdet. Parlamentet välkomnar parternas stöd för Ecowas regionala handlingsplan mot narkotika.

28.

Europaparlamentet framhåller att sjöfartsskyddet måste spela en särskilt viktig roll i Atlantområdet, och välkomnar de insatser som parterna gjort i nära samarbete med Ecowas och Eccas för att bekämpa sjöröveri och främja sjöfartsskyddet i Guineabukten.

29.

Europaparlamentet betonar vikten av att diversifiera energileverantörer, energikällor och tillförselvägar. Parlamentet betonar att länderna i Atlantområdet har en allt större betydelse när det gäller produktion och reserver av energi samt råvaror, vilka alla har stora möjligheter till diversifiering. Parlamentet föreslår att energirådet EU–USA tillsammans med de övriga länderna i Atlantområdet bör undersöka möjligheten att samarbeta i frågor som rör energitrygghet och hållbar energiförsörjning, inklusive teknik för förnybar energi. Parlamentet föreslår likaså att man undersöker möjligheten till närmare samarbete i fråga om råvarueffektivitet och återvinning.

30.

Europaparlamentet välkomnar den tonvikt som president Obama i sitt installationstal lade vid att förnya USA:s kapacitet att hantera kriser utomlands, och hoppas att det befintliga samarbetet mellan EU och USA i Östafrika om krishantering, och i allt högre grad krisförebyggande, kommer att utsträckas till länderna i Atlantområdet. I detta sammanhang uppmanar parlamentet båda parterna att fullständigt och konstruktivt tillämpa 2011 års ramavtal om USA:s deltagande i den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken. Parlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att på allvar samarbeta kring projekt för sammanslagning och gemensamt utnyttjande för att på ett självständigt sätt kunna fullgöra de uppgifter som anges i artikel 43 i Lissabonfördraget.

31.

Europaparlamentet uppmanar EU och USA att fortsätta att stärka sin dialog och sitt samarbete i utvecklingsfrågor, i syfte att förbättra utvecklingsbiståndets kvalitet och effektivitet. Parlamentet uppmanar båda parterna att fortsätta att arbeta för målsättningen att uppnå millennieutvecklingsmålen senast 2015. Parlamentet välkomnar att parterna har inrättat en reflektionsgrupp som ska arbeta med en agenda för tiden efter 2015 avseende millennieutvecklingsmålen. Parlamentet uppmanar parterna att inleda en nära samordning av sina insatser med länderna i Atlantområdet när det gäller dessa mål, eftersom målen är särskilt viktiga för dessa länder. Parlamentet uppmanar EU och USA att inom ramen för denna reflektionsprocess diskutera frågan hur millennieutvecklingsmålen för tiden efter 2015 och målen för en hållbar utveckling kan kopplas samman.

32.

Europaparlamentet välkomnar president Obamas förnyade engagemang i kampen mot klimatförändringarna. Parlamentet uppmanar parterna med kraft att så snart som möjligt, dock senast 2015, komma överens om bindande åtaganden för att minska utsläppen i linje med målet att begränsa temperaturökningen till högst 2 oC. Parlamentet förväntar sig att denna fråga behandlas under nästa bilaterala toppmöte. Det finns ett behov att involvera länderna i Atlantområdet i dessa insatser, särskilt på grund av att klimatförändringarna inverkar negativt på livsmedelsproduktionen, den biologiska mångfalden, ökenspridningen och extrema väderhändelser i dessa länder och i hela världen. Parlamentet anser att det är viktigt att EU och USA går före och visar vägen mot ett globalt avtal om reglering av utsläpp från luftfarten vid mötet i Internationella civila luftfartsorganisationens generalförsamling. Parlamentet upprepar behovet av ett nära transatlantiskt samarbete på området för utvinning av skiffergas.

33.

Europaparlamentet uppmanar EU och USA att anta en gemensam strategi i internationella forum, särskilt FN, för att minska mängden massförstörelsevapen och konventionella vapen och att involvera länderna i Atlantområdet i dessa strävanden. Parlamentet förväntar sig att USA och Ryssland gör ytterligare framsteg med kärnvapennedrustningen. Parlamentet välkomnar varmt FN:s generalförsamlings godkännande av vapenhandelsfördraget nyligen och uppmanar samtliga EU-medlemsstater och USA att underteckna det snarast.

34.

Europaparlamentet uppmanar tankesmedjor och forskare att fortsätta att undersöka ett bredare transatlantiskt samarbete, som också bidrar till att stärka idén om en bredare atlantisk gemenskap.

35.

Europaparlamentet betonar att kulturella utbyten via utbildningsprogram är centrala för att utveckla gemensamma värderingar och därför bidrar till att bygga broar mellan parterna i Atlantområdet.

36.

Europaparlamentet uppmanar parterna att prioritera en nära samordning i sitt stöd till en övergång till demokrati i Nordafrika och Mellanöstern, på grundval av en övergripande och villkorad strategi för bistånd och incitament kopplade till demokratiska reformer. Parlamentet uppmanar parterna med kraft att så nära som möjligt samordna sitt stöd till oppositionen i Syrien och att bevara trycket på Ryssland och Kina för att snabbt nå en politisk lösning på den tragiska krisen i landet. Parlamentet stöder kraven på en fredskonferens om Syrien i Genève. Parlamentet understryker behovet av en gemensam strategi som svar på den politiska instabiliteten och den hotande ekonomiska krisen i Egypten. Parlamentet uppmuntrar samarbete för att stödja demokratiseringsprogrammen i regionen.

37.

Europaparlamentet understryker behovet av samordning mellan EU, dess medlemsstater, USA, AU, Ecowas, FN och andra aktörer till stöd för genomförandet av färdplanen för övergång i Mali, liksom behovet att ge ekonomiskt och logistiskt stöd till det Afrikaledda internationella stöduppdraget i Mali (Afisma), som nu står i begrepp att överföra sin auktoritet till FN:s flerdimensionella integrerade stabiliseringsuppdrag i Mali (Minusma), i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolution 2100, antagen den 25 april 2013.

38.

Europaparlamentet beklagar att fredsprocessen i Mellanöstern har blockerats. Parlamentet välkomnar president Obamas besök i Israel, hos den palestinska myndigheten och i Jordanien under sitt första utlandsbesök efter omvalet, och välkomnar att fredsprocessen i Mellanöstern återigen har blivit en huvudprioritering, vilket framgår av de ansträngningar som nyligen gjorts av den amerikanske utrikesministern John Kerry. Parlamentet välkomnar president Obamas åtagande om en tvåstatslösning, och uppmanar den amerikanska sidan att verka för en frysning av byggandet av bosättningar och att tillsammans med EU arbeta för ett återupptagande av direkta förhandlingar mellan Israel och Palestina. Parlamentet delar president Obamas åsikt om Israels pågående byggande av bosättningar och om vikten av att garantera Israels säkerhet.

39.

Europaparlamentet uppmanar de båda parterna att fortsätta att arbeta för en diplomatisk lösning på den iranska kärnvapenfrågan i syfte att skyndsamt uppnå en övergripande och långsiktig förhandlingsuppgörelse som skapar internationellt förtroende för att Irans kärntekniska program uteslutande är fredligt till sin natur och som samtidigt respekterar Irans legitima rätt till fredlig användning av kärnenergi i överensstämmelse med icke-spridningsfördraget. Parlamentet uppmanar EU och USA att i samband med förhandlingarna med Iran i gruppen EU 3+3 (P5 +1) överväga ett samordnat och villkorat upphävande av sanktionerna i utbyte mot ömsesidigt överenskomna och kontrollerbara åtgärder från den iranska regeringens sida i syfte att lösa alla kvarstående frågor rörande landets kärnvapenprogram, i full överensstämmelse med bestämmelserna i icke-spridningsfördraget, IAEA:s styrelse och relevanta resolutioner från FN:s säkerhetsråd, liksom de krav som ställts av Internationella atomenergiorganet (IAEA). Parlamentet uppmanar båda parterna att anta en mer heltäckande strategi för förbindelserna med Iran som även omfattar människorättssituationen och den bredare regionala säkerheten, och att där det är möjligt involvera det civila samhället och icke-statliga organisationer i Iran.

40.

Europaparlamentet uppmanar parterna att gemensamt utveckla en övergripande strategi för Afghanistan för tiden efter 2014, i samordning med den afghanska regeringen. Parlamentet betonar att ordentligt tränade och utrustade afghanska armé- och polisstyrkor, i kombination med mänsklig och socioekonomisk utveckling, god samhällsstyrning och politik för rättssäkerhet, kommer att vara avgörande för freden, stabiliteten och säkerheten i landet. Det krävs också ett mycket starkare åtagande för dessa mål från Afghanistans grannländer. Parlamentet betonar också behovet av en demokratisk och inkluderande politisk process i landet. Parlamentet erkänner den grundläggande roll som Nato har spelat i samordningen av säkerhetsåtgärderna till följd av terrorhotet i Afghanistan, inklusive återuppbyggande och återanpassning, liksom Natos potentiella roll under tiden efter 2014.

41.

Europaparlamentet framhåller det östliga partnerskapets betydelse för EU, och betonar behovet att se till att länderna i denna grannregion politiskt och ekonomiskt närmar sig EU och de transatlantiska parternas gemensamma värderingar. Parlamentet uppmanar EU och USA att aktivt samordna sina åtgärder på området, och betonar behovet av samlade insatser för att främja demokratiska reformer, befästa demokratiska institutioner och stärka fredlig konfliktlösning. Parlamentet uppskattar det fortsatta amerikanska stödet för utvidgningsprocessen på västra Balkan och uppmanar båda parter att upprätthålla en samordnad strategi gentemot länderna i regionen.

42.

Europaparlamentet uppmanar båda parterna att bättre samordna sin politik angående ett kritiskt engagemang med Ryssland. Parlamentet betonar vikten av samarbete med Ryssland om globala utmaningar, bland annat nedrustning och icke-spridning. Parlamentet uppmanar EU och USA att bidra till Rysslands moderniseringsprocess, med särskild betoning på att befästa demokratin, de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen samt att främja en diversifierad och socialt rättvis ekonomisk tillväxt. Parlamentet framhåller vikten av att främja kontakter mellan människor, och beklagar i detta avseende de nya restriktiva lagarna om icke-statliga organisationer och det ökande tryck som de ryska myndigheterna utövar på kontoren för organisationer med bas i Ryssland. Parlamentet betonar att genomförandet av de åtaganden som Ryssland gjorde i samband med att landet anslöt sig till WTO är en viktig del av landets moderniseringsagenda. Parlamentet uppmanar båda parterna att inleda konstruktiva diskussioner med Ryssland om frusna konflikter. Parlamentet gläds åt att den amerikanska kongressen godkänt Magnitskij-listan och påminner om sin egen resolution från oktober 2012.

43.

Europaparlamentet noterar att den internationella uppmärksamheten har ändrat riktning mot Östasien på grund av den politiska och ekonomiska tillväxten i Asien och Stillahavsområdet. Parlamentet välkomnar att man nyligen inlett ett närmare samråd mellan EU och USA om denna region, och anser att detta kan leda till ett närmare samarbete mellan EU och USA angående Asien. Parlamentet noterar i synnerhet behovet av ett samordnat svar på de frågor som potentiellt kan störa freden i regionen, särskilt i fallet med konflikten i sydöstra Kinesiska havet, som ger bränsle åt aggressiv nationalism i vissa asiatiska länder och hotar säkerheten till sjöss.

44.

Europaparlamentet fördömer kraftfullt den eskalerande krigsretoriken från Nordkoreas sida och de direkta hot som landet nyligen riktade mot USA till följd av FN:s säkerhetsråds resolution 2087 om strängare sanktioner. Parlamentet uppmanar Pyongyang att rätta sig efter de relevanta resolutioner från FN:s säkerhetsråd i vilka Nordkorea uppmanas att upphöra med sina program för kärnvapen och ballistiska robotar. Parlamentet uppmanar båda sidor att bevara lugnet och sträva efter fred via diplomatiska kanaler. Parlamentet uppmanar EU, USA och Sydkorea att behålla en nära dialog med Kina i syfte att tygla Pyongyangregimen.

45.

Europaparlamentet uppmanar EU och USA att genom en samordnad insats förmå Kinas nya ledning att engagera sig mer aktivt i de frågor och konflikter som står på den globala agendan. Parlamentet välkomnar att EU och Kina har enats om att föra en regelbunden dialog om försvars- och säkerhetspolitik samt upprätthålla regelbundna kontakter mellan särskilda representanter och sändebud. Parlamentet påminner om vikten av att föra en öppen dialog med Kina om god samhällsstyrning och respekt för de mänskliga rättigheterna.

46.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt USA:s regering och kongress.