19.2.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 65/98

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 december 2011, Initiativet Bättre möjligheter för unga (COM(2011)0933),

—

med beaktande av frågan för muntligt besvarande till kommissionen och parlamentets tillhörande resolution av den 24 maj 2012 om Initiativet Bättre möjligheter för unga (1),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 5 december 2012, Sysselsättning åt ungdomar (COM(2012)0727),

—

med beaktande av sin resolution från den 16 januari 2013 om att inrätta en ungdomsgaranti (2)

—

med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets sammanträde den 7–8 februari 2013,

—

med beaktande av rådets rekommendation av den 28 februari 2013 om att inrätta en ungdomsgaranti,

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 12 mars 2013Sysselsättningsinitiativet för ungdomar (COM(2013)0144),

—

med beaktande av sin resolution av den 14 mars 2013 om integrationen av invandrare, effekterna för arbetsmarknaden och den externa dimensionen av EU:s samordning av social trygghet (3),

—

med beaktande av artikel 110.2 och 110.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.

Enligt uppgifter från april 2013 är 23,5 procent av ungdomarna i EU för närvarande arbetslösa. Ungdomsarbetslösheten varierar mellan 7,5 procent i Tyskland och 8 procent i Österrike till 62,5 procent i Grekland och 56,4 procent i Spanien, vilket tyder på markanta geografiska skillnader.

B.

8,3 miljoner européer under 25 år varken arbetar eller studerar (NEETs). Dessa siffror fortsätter att stiga, och vi riskerar att få en förlorad generation.

C.

Ungdomar med särskilt utsatta bakgrunder löper större risk att sluta skolan utan att ha en fullständig gymnasieutbildning.

D.

15 procent av alla barn lämnar skolan utan att ha gått ut gymnasiet och 10 procent av EU:s medborgare lever i hushåll där ingen förvärvsarbetar.

E.

De första tecknen på sannolika skolavhopp är en tidig varningssignal om en ond cirkel av återkommande fattigdom.

F.

År 2011 beräknades den ekonomiska förlusten på grund av att ungdomar står utanför arbetsmarknaden till 153 miljarder euro, vilket motsvarar 1,2 procent av EU:s BNP. Detta utgör en allvarlig social och ekonomisk börda.

G.

Utbildningspolitiken kan få en avgörande roll för kampen mot den höga ungdomsarbetslösheten och på ett grundläggande sätt stödja integration och delaktighet. Det krävs större investeringar i yrkesutbildning, samt i inslussning i inlärningsstrukturerna och i högre utbildning och forskning. Ett kompetenslyft är av största vikt för att utrusta personer för kvalitetsjobb inom sektorer med jobbtillväxt såsom gröna jobb, ikt-sektorn och vårdsektorn.

H.

Trots den generellt höga ungdomsarbetslösheten har vissa sektorer, såsom ikt- och hälso- och sjukvårdssektorn, allt större svårigheter att tillsätta lediga tjänster med kvalificerad arbetskraft.

I.

Politik som berör de unga utformas i dag ofta utan medverkan från vare sig de berörda ungdomarna eller andra aktörer.

J.

I vissa medlemsstater används ett system med varvad yrkesutbildning och lärlingsutbildning och utbildningar som kombinerar akademisk utbildning och yrkesutbildning, vilket har visat sig vara effektivt i synnerhet under krisen, eftersom det genom att lägga tonvikten vid praktiska färdigheter förbättrar ungas anställbarhet och på så sätt sänker ungdomsarbetslöshetsnivån.

1.

Europaparlamentet gläder sig åt att Europeiska rådet har insett hur viktig ungdomssysselsättningen är för Europas välstånd. Parlamentet uppmanar med kraft Europeiska rådet och kommissionen att som en del av sin bredare satsning för att främja sociala rättigheter och komma till rätta med den sociala ojämlikhet som finns inom unionen också göra mer för att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Parlamentet betonar att Europaparlamentet nära kommer att övervaka framstegen och kontrollera om de utlovade åtgärderna genomförs, särskilt när det gäller ungdomsgarantin.

2.

Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att inta en rättighetsbaserad strategi i fråga om ungdomar och sysselsättning. Parlamentet betonar att man särskilt i tider av svår kris inte får göra avkall på kvaliteten när det gäller arbete för ungdomar, och att de grundläggande arbetsnormerna och andra normer som är knutna till arbetskvalitet måste utgöra centrala inslag.

3.

Europaparlamentet påpekar att obalanserna mellan olika medlemsstater inom EU blir allt större, framför allt i fråga om ungdomssysselsättning och sociala indikatorer av relevans framför allt för unga. Parlamentet efterlyser omedelbara åtgärder från EU:s sida för att minska dessa obalanser inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

4.

Europaparlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att utveckla gemensamma indikatorer för sociala investeringar, framför allt indikatorer för ungdomsarbetslöshet.

5.

Europaparlamentet håller fast vid att lösningen på det brännande problemet med ungdomsarbetslösheten består i en generell förbättring av den ekonomiska verksamhetsmiljön, till exempel genom att stärka den inre marknaden för tjänster och den digitala ekonomin, främja handeln med hjälp av frihandelsavtal och arbeta för de små och medelstora företagens och mikroföretagens intressen och samtidigt upprätthålla grundläggande sociala rättigheter. Parlamentet påpekar att hållbar ekonomisk tillväxt är det effektivaste motmedlet på lång sikt mot arbetslöshet. Parlamentet anser dessutom att det är viktigt med särskilda åtgärder med inriktning på ungdomar, men viktigast är fortfarande att se till att EU förfogar över en stark, konkurrenskraftig och modern ekonomi. Parlamentet välkomnar investeringar på kort och medellång sikt, till exempel ungdomssysselsättningsinitiativet, och uppmärksammar samtidigt bristen på långsiktiga strukturåtgärder och avsaknaden av de reformer som krävs för att vissa medlemsstaters utbildningssystem ska kunna tackla kommande utmaningar i fråga om att säkerställa anställbarhet.

6.

Europaparlamentet betonar vikten av att ungdomar får bättre möjligheter till frivillig rörlighet, genom att hindren för gränsöverskridande lärlingsutbildning och praktiktjänstgöring undanröjs, så att utbudet av och efterfrågan på arbetsbaserade utbildningsmöjligheter för ungdomar bättre kommer att motsvara varandra, särskilt i gränstrakter, och genom att möjligheterna att överföra pensionsrättigheter, arbetstagares rättigheter och rättigheter till socialt skydd mellan olika länder i EU förbättras, varvid hänsyn samtidigt måste tas till risken för kompetensflykt. Parlamentet uppmanar också kommissionen och medlemsstaterna att göra allt för att hindra fenomenet kompetensflykt med hjälp av hållbara åtgärder som tillförsäkrar att en stor del av den högutbildade arbetskraften antingen stannar i sina egna samhällen eller återvänder till sina ursprungsmedlemsstater för att dessa stater ska återhämta sig ekonomiskt och få en hållbar tillväxt.

7.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta rekommendationer om huruvida man skulle kunna fastställa en gemensam nivå för arbetslöshetsersättning i EU, med ersättningarna i relation till den arbetslöses tidigare inkomster.

8.

Europaparlamentet välkomnar rådets rekommendation av den 28 februari 2013 om att inrätta en ungdomsgaranti. Parlamentet vill att denna ungdomsgaranti snabbt införs i samliga medlemsstater. Parlamentet betonar att ungdomsgarantin inte är en arbetsgaranti, utan ett styrmedel som garanterar att alla arbetslösa unionsmedborgare och i EU lagligen bosatta personer upp till 25 år samt nyutexaminerade personer under 30 år får erbjudande om högkvalitativ sysselsättning, vidareutbildning eller en lärlings- eller praktikplats inom fyra månader efter det att de blivit arbetslösa eller avgått från formell utbildning. Parlamentet understryker särskilt att ungdomsgarantisystemet på ett konkret sätt bör förbättra situationen för unga människor som varken arbetar eller studerar.

9.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utveckla tydliga mål och indikatorer för systemet med ungdomsgaranti för att de effektivt ska kunna mäta och utvärdera inverkan av initiativet. Parlamentet betonar sin avsikt att noggrant övervaka alla medlemsstaters åtgärder för att förverkliga ungdomsgarantin, och uppmanar ungdomsorganisationerna att hålla Europaparlamentet underrättat om sina analyser av medlemsstaternas åtgärder.

10.

Europaparlamentet konstaterar att system med ungdomsgaranti bör åtföljas av kvalitetskriterier för att garantera att den utbildning och de jobb som erbjuds omfattar skäliga löner, arbetsvillkor och normer för hälsa och säkerhet.

11.

Europaparlamentet välkomnar att 6 miljarder euro avsatts för det nya ungdomssysselsättningsinitiativet och efterlyser att de tidigareläggs till de första åren av den fleråriga budgetramen för att bekämpa ungdomsarbetslösheten och genomföra ungdomsgarantierna så snabbt som möjligt. Parlamentet framhåller att Internationella arbetsorganisationen uppskattat kostnaderna för att förverkliga ungdomsgarantierna runtom i euroområdet till 21 miljarder euro och vill därför att anslagen justeras uppåt, som ett led i översynen av den fleråriga budgetramen. Parlamentet välkomnar att ungdomsgarantin utsträckts till att gälla för personer som inte fyllt 30 år.

12.

Europaparlamentet välkomnar det instrument som har föreslagits ersätta instrumentet Progress för mikrokrediter i programmet för social förändring och social innovation 2014–2020, och anser det som ett värdefullt instrument också för ungdomar, med syfte att skapa nya hållbara arbetstillfällen av god kvalitet..

13.

Europaparlamentet framhåller att det före 2014 finns EU-medel att tillgå för kampen mot ungdomsarbetslösheten, framför allt genom att tillbudsstående strukturfondsanslag läggs om och genom att de 60 miljarder euro från Europeiska investeringsbanken (EIB) som föreskrivs i tillväxt- och sysselsättningspakten används fullt ut. Parlamentet välkomnar att 16 miljarder euro i form av strukturfondsmedel omfördelats och påskyndats som stöd till arbetsmöjligheter för ungdomar och för att hjälpa de små och medelstora företagen med deras kapitalförsörjning.

14.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att aktivt be den privata sektorn om stöd, initiativ och andra former av samarbete för att motverka ungdomsarbetslösheten. Parlamentet uppmanar EIB att bidra till genomförandet av ungdomsgarantin, till exempel genom att anknyta lånen till skapandet av arbetstillfällen och praktikantplatser eller genom att stödja utvecklingen av utbildningssystem där utbildning varvas med praktik. Parlamentet betonar dock att lånen från EIB bör ses som ett tillskott till och inte en ersättning för bidragsfinansiering från EU.

15.

Europaparlamentet betonar att investeringar i ungdomars sysselsättning måste ingå som en central del i nationella strategier för sociala investeringar.

16.

Europaparlamentet efterlyser en ambitiös övergripande strategi för en integrerad syn på utbildning, sysselsättning och initiativ för egenföretagande för alla ungdomar på alla olika nivåer. Parlamentet påpekar att det är mycket viktigt att fokusera på övergången mellan olika utbildningsvägar och att erkänna kompetenser som bygger på icke-formellt och informellt lärande. Parlamentet betonar att inkomstsäkerhet och förtroende för möjligheterna att komma in på arbetsmarknaden är väsentliga villkor för att välja högre utbildning, och att ungdomar med högre risk för utanförskap särskilt berörs av detta.

17.

Europaparlamentet oroar sig djupt över medlemsstaternas nedskärningar av sina budgetar för utbildning och ungdomsfrågor och framhåller därför att medlemsstaternas utbildningssystem måste reformeras med hjälp av både nationella resurser och resurser från EU, för att ungdomsutbildningen ska bli kostnadseffektivare och konkurrenskraftigare.

18.

Europaparlamentet uppmanar med eftertryck medlemsstaterna att ta krafttag mot ungdomsarbetslösheten, särskilt genom att förhindra avhopp från skolor, fortbildning eller lärlingsprogram (till exempel med hjälp av ett utbildningssystem där utbildning varvas med praktik eller en annan och lika ändamålsenlig ram) och att utarbeta uttömmande strategier för unga som varken arbetar eller studerar.

19.

Europaparlamentet konstaterar att sociala investeringar i ungdomar kan ta sig många olika uttryck, bland annat i form av utveckling av partnerskap mellan skolor, utbildningscentrum och lokala och regionala företag, tillhandahållande av målinriktad högkvalitativ utbildning och praktikprogram av hög kvalitet för ungdomar, yrkesutbildning i samarbete med företag, mentorskap med äldre anställda för att rekrytera och utbilda ungdomar på arbetsplatsen eller för att säkra en bättre övergång från utbildning till arbete, främjande av ungas deltagande i samhällslivet, och främjande av regional, europeisk och internationell rörlighet med hjälp av ytterligare framsteg i riktning mot ett ömsesidigt erkännande av kvalifikationer och färdigheter. Parlamentet betonar att sociala investeringar kan gå hand i hand med ändamålsenliga incitament, såsom sysselsättningsbidrag eller försäkringsavgifter för unga som garanterar rimliga arbets- och levnadsförhållanden, för att få arbetsgivare inom den offentliga och privata sektorn att anställa unga, investera både i arbetstillfällen av hög kvalitet för unga och i deras fortbildning och kompetensutveckling under anställningen samt stödja företagande bland unga.

20.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att överväga välprövad praxis, särskilt sådan som tillämpas i medlemsstater med låg arbetslöshet, och att undersöka huruvida utbildning varvad med praktik, yrkesskola liksom system med ungdomsgarantier som redan införts, skulle kunna fungera i deras nationella system. Parlamentet framhåller att system där utbildning varvad med praktik och studier med både praktisk och teoretisk studiegång, med tyngdpunkten lagd till praktisk erfarenhet, har klarat sig särskilt framgångsrikt i den ekonomiska krisen och bidrar till att minska ungdomsarbetslösheten genom att förbättra människors anställbarhet, och uppmanar därför krisdrabbade medlemsstater att överväga en reform av sina system för yrkesutbildning enligt detta.

21.

Europaparlamentet påpekar att ungdomsarbetslösheten i krisländerna är ytterst oroväckande och uppmanar därför kommissionen att bedöma krisåtgärder utgående från deras inverkan på ungdomsarbetslösheten och medlemsstaterna och kommissionen att överväga att upphöra med sådana krisåtgärder som påverkar ungdomsarbetslösheten negativt.

22.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att på alla plan förbättra samarbetet mellan företagen och utbildningssektorn för att kursplanerna ska få en bättre anknytning till efterfrågan på arbetsmarknaden, till exempel genom att bygga ut allianser för sektorsspecifik kompetens och kunskapsallianser. Parlamentet påpekar att flexiblare kursplaner är en förutsättning för en bättre anpassning till framtidens utveckling på arbetsmarknaden.

23.

Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna måste förbättra stödet till egenförtagande bland ungdomar och samtidigt förhindra ekonomiskt obestånd och falskt egenföretagande.

24.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen Europeiska rådet och rådet.