12.2.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 55/65

—

med beaktande av artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen och artiklarna 26, 110–115 och 120 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

—

med beaktande av kommissionens förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2003/48/EG om beskattning av inkomster från sparande i form av räntebetalningar (COM(2008)0727),

—

med beaktande av kommissionens förslag till rådets beslut om bemyndigande att inleda ett fördjupat samarbete på området för skatt på finansiella transaktioner (COM(2012)0631),

—

med beaktande av kommissionens förslag till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas (COM(2011)0121),

—

med beaktande av kommissionens förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2003/96/EG om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet (COM(2011)0169),

—

med beaktande av Europaparlamentets ståndpunkt av den 11 september 2012 om förslaget till rådets direktiv om ett gemensamt system för beskattning av räntor och royaltyer som betalas mellan närstående bolag i olika medlemsstater (omarbetning) (1),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 27 juni 2012 om konkreta sätt att stärka bekämpandet av skattebedrägeri och skatteundandragande, också med avseende på tredjeländer (COM(2012)0351),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 6 december 2012 om en handlingsplan för att stärka kampen mot skattebedrägeri och skatteundandragande (COM(2012)0722),

—

med beaktande av kommissionens rekommendation av den 6 december 2012 om aggressiv skatteplanering (C(2012)8806),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 6 december 2012 om åtgärder för att uppmuntra tredjeländer att tillämpa miniminormer för god förvaltning i skattefrågor (C(2012)8805),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 december 2012Att stärka den inre marknaden genom att undanröja gränsöverskridande skattehinder för personbilar (COM(2012)0756),

—

med beaktande av kommissionens förslag till förordning om ett åtgärdsprogram för skattefrågor i Europeiska unionen för perioden 2014–2020 (Fiscalis 2020) (COM(2012)0465),

—

med beaktande av kommissionens rapport om de offentliga finanserna i EMU (European Economy nr 4/2012),

—

med beaktande av sin resolution av den 16 januari 2013 om de offentliga finanserna i EMU 2011 och 2012 (2),

—

med beaktande av kommissionens rapport om skattereformerna i medlemsstaterna (European Economy nr 6/2012),

—

med beaktande av OECD:s skatterapport Current Tax agenda 2012 (3),

—

med beaktande av OECD:s rapport om urholkning av skattebasen och överföring av vinster (4),

—

med beaktande av Deutsche Banks rapport av den 5 oktober 2012 om skattesystemens effekter på den ekonomiska tillväxten i Europa (5),

—

med beaktande av Europa 2020-strategin (COM(2010)2020),

—

med beaktande av Ekofinrådets slutsatser av den 10 juli 2012 (6),

—

med beaktande av kommissionens meddelande Den årliga tillväxtstrategin för 2013 (COM(2012)0750),

—

med beaktande av rådets slutsatser av den 12 februari 2013 om rapporten om förvarningsmekanismen (7),

—

med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 29 juni, 19 oktober och 14 december 2012,

—

med beaktande av slutförklaringen från G20-mötet med finansministrar och centralbankschefer i Moskva den 15–16 februari 2013 (8),

—

med beaktande av det irländska ordförandeskapets arbetsprogram,

—

med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A7-0154/2013), och av följande skäl:

A.

EU:s ekonomier har svaga till negativa utsikter för ekonomisk tillväxt och sysselsättning inom den närmaste framtiden, vilket i många fall beror på den svaga tonvikten i den nuvarande policymixen på investeringar, konkurrenskraft, sysselsättning och rättvis och effektiv beskattning. Hela euroområdet genomgår en dubbeldipp-recession.

B.

Efter den aktuella skuldkrisens utbrott har skatteintäkternas struktur förändrats i rätt betydande omfattning i ett antal medlemsstater och det är svårt att urskilja de strukturella och cykliska effekterna av denna förändring. Vid utarbetandet av skattepolitiken bör principerna om subsidiaritet och flernivåstyre beaktas fullt ut, i enlighet med relevant lagstiftning i medlemsstaterna.

C.

På grund av krisen som blottlagt de strukturella svagheterna i vissa EU-ekonomier och som fortsätter att skada potentialen för ekonomisk tillväxt i EU, står medlemsstaterna inför den svåra utmaningen att behöva balansera sina budgetar samtidigt som ekonomisk tillväxt och sysselsättning ska främjas.

D.

Sedan millennieskiftet har man i EU kunnat observera en utvecklingstrend mot ett mer tillväxtinriktat skattesystem.

E.

Skattesystemen i EU måste inriktas på att bli företagsvänliga så att företagen kan höja sin kapacitet att skapa tillväxt och arbetstillfällen.

F.

I en miljö med långsam tillväxt och recession leder sen återbetalning av förväntade skattebelopp till ytterligare likviditetsproblem för företagen.

G.

Konsekvenserna av krisen bör mildras med en skattepolitik som är förenlig med målen i Europa 2020-strategin, vilket bör vara en prioritet.

H.

Med tanke på behovet av att återupprätta budgetpolitikens trovärdighet och minska medlemsstaternas statsskulder är det nödvändigt att justera budgetutgifterna, snabbt genomföra tillväxtvänliga strukturreformer, förbättra metoderna för skatteuppbörd och justera vissa skatter, där prioriteten i tillämpliga fall läggs på sådana skatter som tas ut på kapital, miljöskadlig verksamhet och vissa typer av konsumtion snarare än dem som tas ut på arbete.

I.

En smart och aktiv och policyutveckling när det gäller miljöbeskattning är avgörande för att genomföra principerna om att förorenaren ska betala, att öka tillväxten och att göra tillväxtutsikterna hållbara.

1.

Europaparlamentet konstaterar att skattepolitiken alltjämt är en nationell befogenhet och att medlemsstaternas olika skattesystem därför måste respekteras. Parlamentet noterar att alla överföringar av befogenheter på skatteområdet från nationell nivå till unionsnivå kräver en ändring av fördraget, vilket i sin tur fordrar enhälligt samtycke från alla medlemsstater. Parlamentet noterar dock också att detta inte utesluter en effektiv samordning av skatteordningar och tillväxtmål på europeisk nivå. Parlamentet betonar att principerna om subsidiaritet och flernivåstyre bör beaktas fullt ut, i enlighet med relevant lagstiftning i medlemsstaterna.

2.

Europaparlamentet konstaterar att skattesystemens optimala utformning beror på många olika faktorer och att den följaktligen skiljer sig åt från land till land. Parlamentet betonar att en riktig planering och anpassning av skattepolitiken på kort, medellång och lång sikt är absolut nödvändig.

3.

Europaparlamentet betonar de förbättringar som gjorts beträffande samordningen av skattepolitiken men påpekar att EU-medborgare och företag som deltar i gränsöverskridande verksamhet alltjämt ställs inför stora kostnader, administrativa bördor och rättsliga luckor som behöver undanröjas så snart som möjligt för att de ska kunna dra full nytta av den inre marknaden.

4.

Europaparlamentet betonar att en rättvis och sund konkurrens mellan olika skattesystem på den inre marknaden får stimulerande effekter på de europeiska ekonomierna. Parlamentet betonar å andra sidan att skadlig skattekonkurrens får skadliga ekonomiska effekter. Parlamentet betonar med hänvisning till OECD-rapporten om urholkning av skattebasen och förflyttning av vinster att funktionsdugliga institutioner som grundas på sunda och rättvisa rättsliga och administrativa ramar är avgörande.

5.

Europaparlamentet konstaterar att det, förutom att garantera en hållbar finanspolitik, krävs tillväxtfrämjande åtgärder för att uppnå ekonomisk balans, t.ex. bekämpa skattebedrägeri och skatteundandragande, skifta beskattningen mot mer tillväxtvänliga skatteområden och ge rimliga skattestimulanser för både egenföretagare och små och medelstora företag, särskilt i syfte att främja innovation och FoU-verksamhet.

6.

Europaparlamentet betonar att det ligger i företagens och medborgarnas intresse att skapa en tydlig, förutsägbar, stabil och transparent skattemiljö på den inre marknaden, eftersom bristande transparens när det gäller skattebestämmelser utgör hinder för gränsöverskridande verksamhet och inhemska och utländska investeringar inom EU. Parlamentet föreslår att mer och bättre information bör finnas tillgänglig för enskilda och företag när det gäller regler, krav och bestämmelser kring beskattning i varje enskild medlemsstat.

7.

Europaparlamentet rekommenderar att medlemsstaterna går varsamt fram när de ändrar existerande skatter och inför nya skatter och att de ser till att detta sker på ett tillväxtvänligt sätt och att medborgare och företagen har tillräckligt med tid och lämpliga resurser för att förbereda sig innan de nya skatteåtgärderna träder i kraft.

8.

Europaparlamentet är bekymrat över de effekter på sociala skillnader som trenden i många medlemsstater att i högre grad beskatta konsumtion kan få. Medlemsstaterna uppmanas att vara uppmärksamma på detta potentiella problem och att noggrant studera de negativa konsekvenserna av att undergräva progressiviteten i skattesystemet som helhet. Parlamentet anser att det bör finnas ett visst mått av flexibilitet i momssystemet så att vissa produkter – i vederbörligen motiverade fall i enlighet med direktivet om ett gemensamt system för mervärdesskatt när det gäller till exempel kultur eller basbehov – kan beskattas med satser som är lägre än standardsatserna.

9.

Europaparlamentet inser att egna medel och därmed mer självständighet för kommissionen i dess förslag behövs för att göra EU-budgeten till ett användbart instrument för att främja tillväxten.

10.

Europaparlamentet konstaterar att ekonomisk utveckling beror på faktorer såsom arbete, kapital, tekniska framsteg, resurseffektivitet och produktivitet, och att man i skattepolitiken noggrant bör uppmärksamma dessa faktorer på kort, medellång och lång sikt. Parlamentet betonar därför hur viktigt det är med ett samordnat beslutsfattande i detta syfte.

11.

Europaparlamentet noterar att skattepolitiken bör utformas för att stärka ekonomin, bland annat genom att skapa skattestrukturer som stimulerar den totala efterfrågan på lång sikt, underlättar exportinriktade verksamheter, stimulerar sysselsättningsskapande och främjar hållbar utveckling.

12.

Europaparlamentet antar att skattehöjningar inom vissa områden, såsom punktskatter, kan få positiva effekter genom att ytterligare resurser kanaliseras och därmed kommer medborgarna och den reala ekonomin till nytta.

13.

Europaparlamentet betonar att skatteincitament för forskning och utveckling sannolikt leder till långsiktiga fördelar, såsom tillväxt och sysselsättningsskapande i kunskapsdrivna ekonomier, särskilt om de utgör en del av en balanserad övergripande beskattningsstrategi. Parlamentet anser att detta bör beaktas på europeisk och nationell nivå.

14.

Europaparlamentet konstaterar att man genom att bredda redan befintliga skattebaser i stället för att höja skattesatserna eller införa nya skatter skulle kunna generera ytterligare intäkter för medlemsstaterna.

15.

Europaparlamentet erinrar om att skattesänkningar bör grundas på en stabil och ansvarsfullt planerad finanspolitik där de offentliga finansernas hållbarhet under inga omständigheter äventyras och vilken åtföljs av åtgärder som syftar till att öka konkurrenskraften, tillväxten och sysselsättningen.

16.

Europaparlamentet anser att det finns ett behov av att på grundval av en grundlig analys skapa ett EU-omfattande skatteinformationssystem som dock inte syftar till att harmonisera olika nationella skattestrukturer utan till att underlätta samordningen av dessa på ett kontinuerligt och transparent sätt för att skapa överblick över sänkningar och höjningar i varje system.

17.

Europaparlamentet noterar att den europeiska planeringsterminen vore en god grund för att detta system ska kunna fungera eftersom man inom ramen för den – tillsammans med andra särskilda makroekonomiska åtgärder – skulle kunna bevara data om medlemsstaternas olika skattepolitiska system och fullt ut ta hänsyn till den allmänna ekonomiska bakgrunden liksom grundprinciperna och framtidsutsikterna för de berörda medlemsstaterna och gemensamma europeiska mål. Mot bakgrund av detta uppmuntras kommissionen och medlemsstaterna att i den europeiska planeringsterminen integrera en strategi som syftar till att minska skattegapet.

18.

Europaparlamentet noterar det förstärkta samarbetet när det gäller skatten på finansiella transaktioner som ska införas i 11 medlemsstater vilka tillsammans står för två tredjedelar av EU:s BNP.

19.

Europaparlamentet betonar att i länder där arbetskostnaderna är höga i förhållande till produktiviteten och där skapandet av arbetstillfällen därmed hindras skulle möjliga skatteåtgärder för att minska dessa kostnader och/eller höja produktiviteten kunna övervägas samtidigt som beslutsamma insatser görs för att öka produktiviteten. Parlamentet betonar att skattereformer måste syfta till att främja arbetsmarknadsdeltagandet så att arbetskraftsutbudet ökar och delaktigheten främjas. Parlamentet betonar i detta sammanhang att rättigheterna för arbetstagarna och rollerna för arbetsmarknadens parter alltid måste respekteras fullt ut.

20.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ för att utarbeta en gemensam vägledning för beräkningen av företagsskatter. Medlemsstaterna uppmanas att komma överens om och börja tillämpa den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen. Parlamentet betonar att dess ståndpunkt bör utgöra en central referens i detta hänseende.

21.

Europaparlamentet betonar att det finns en betydande tillväxtpotential i att minska och avlägsna skattehinder för gränsöverskridande verksamhet på den inre marknaden. Parlamentet betonar att en översyn av momsdirektivet, arbetet med den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen och utvecklingen av administrativt samarbete på skatteområdet är avgörande faktorer för att kunna utnyttja denna potential fullt ut.

22.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att omedelbart vidta åtgärder för att förbättra transparensen och regleringen med avseende på företagsregister och fonders och stiftelsers register.

23.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullt ut stödja kommissionens initiativ, i samarbete med nationella skattemyndigheter, som syftar till att undanröja skatterelaterade hinder mot gränsöverskridande verksamhet för att ytterligare förbättra samordningen och samarbetet på detta område. Medlemsstaterna uppmanas att utnyttja den fulla potentialen i Fiscalis- och Tullprogrammen. Kommissionen uppmanas att identifiera ytterligare områden där EU-lagstiftningen och medlemsstaternas administrativa samarbete skulle kunna förbättras för att minska skattebedrägeri och aggressiv skatteplanering.

24.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vara mycket aktsamma i tider av svag tillväxt eller recession och undvika förseningar av förväntade skatteåterbetalningar eftersom detta skulle kunna skapa ytterligare likviditetsproblem, särskilt för små och medelstora företag.

25.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att avsevärt förbättra sin förmåga att övervaka, kontrollera och driva in skatter och därmed generera ytterligare resurser för att främja tillväxt och sysselsättning i enlighet med Europa 2020-strategin. Parlamentet betonar att nationell bästa praxis för att göra skatteförvaltningarna mer effektiva bör sammanställas på ett transparent sätt – företrädesvis i en europeisk kod för bästa praxis inom det EU-omfattande skatteinformationssystemet – och beaktas omsorgsfullt. Parlamentet är oroat över tendensen i ett antal medlemsstat att dra ned på personal och andra resurser i skattemyndigheter och liknande organ. Parlamentet betonar att detta skulle kunna innebära försämrad förmåga att tillhandahålla rimlig och effektiv service till företag och enskilda och att motverka skattebedrägeri och skatteundandragande. Mot bakgrund av detta uppmanas medlemsstaterna att tilldela tillräckliga finansiella och mänskliga resurser till sina nationella skatteförvaltningar och skattekontrollörer.

26.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra sitt administrativa samarbete på skatteområdet.

27.

Europaparlamentet uppmanar återigen kommissionen att anslå mer budgetmedel och mer personal till kommissionens generaldirektorat för skatter och tullar för att man ska kunna utarbeta EU-politik och EU-förslag om dubbel icke-beskattning, skatteundandragande och skattebedrägerier.

28.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande om att stärka kampen mot skattebedrägeri och skatteundandragande och dess rekommendationer om åtgärder för att uppmuntra tredjeländer att tillämpa miniminormer för god förvaltning i skattefrågor och om att motverka aggressiv skatteplanering.

29.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att aktivt verka i enlighet med kommissionens meddelande och rekommendationer genom att vidta samordnade och beslutsamma EU-åtgärder mot skattebedrägeri, skatteundandragande, skatteflykt, aggressiv skatteplanering och skatteparadis och därmed garantera en rättvisare fördelning av skattebördan och ökade skatteintäkter. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att, bland de många specifika åtgärder som ska vidtas i detta sammanhang, snabbt genomföra kommissionens förslag om införande av en allmän regel mot missbruk för att motverka aggressiv skatteplanering samt om infogande av en klausul i sina respektive dubbelbeskattningsavtal för att förhindra dubbel icke-beskattning.

30.

Europaparlamentet noterar att uppskattningsvis 1 biljon euro i offentliga intäkter varje år går förlorade i EU på grund av skattebedrägeri och skatteflykt. Medlemsstaterna uppmanas att vidta de åtgärder som krävs för att åtminstone halvera detta skattegap före 2020.

31.

Europaparlamentet betonar att minskade nivåer på skattebedrägeri och skatteundandragande skulle stärka tillväxtpotentialen i ekonomin genom att de offentliga finanserna blir sundare – vilket skulle öka de offentliga medlen för att främja investeringar och stärka den europeiska sociala marknadsekonomin – och genom att företagen får konkurrera på lika villkor.

32.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att föra seriösa förhandlingar och slutföra förfarandena för alla aktuella lagstiftningsförslag avseende skattebedrägeri, skatteundandragande, skatteflykt, aggressiv skatteplanering och skatteparadis. Medlemsstaterna uppmanas bland att slutföra processen för att se över och utvidga tillämpningsområdet för spardirektivet, i enlighet med parlamentets betänkande, i syfte att anta och utan dröjsmål genomföra kommissionens förslag om en mekanism för snabba insatser mot momsbedrägerier.

33.

Europaparlamentet välkomnar det intensifierade internationella arbetet på bolagsbeskattningsområdet och som syftar till att ta itu med erosion av skattebaser och förflyttning av vinster. Parlamentet anser att OECD:s rapport om detta är ett avgörande bidrag och ser fram emot den uppföljande handlingsplan som ska presenteras denna sommar. Parlamentet förväntar sig att G20-finansministrarna, efter att ha godkänt rapporten vid sitt senaste möte i Moskva, vidtar ambitiösa och kollektiva åtgärder på grundval av denna handlingsplan.

34.

Europaparlamentet betonar, i linje med gedigna iakttagelser från kommissionen, att miljöskatter hör till de mest tillväxtvänliga relativt sett. Parlamentet betonar att miljöskatter förutom att generera intäkter bör användas konsekvent och dynamiskt för att hålla den ekonomiska utvecklingen på en hållbar bana. Kommissionen uppmanas att lägga fram en heltäckande bedömning av existerande internaliseringsgap, åtföljd av lämpliga lagstiftningsförslag.

35.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.