29.1.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 36/18

—

med beaktande av den förklaring och den handlingsplattform som antogs av den fjärde internationella kvinnokonferensen i Peking den 15 september 1995 samt av sina resolutioner av den 18 maj 2000 om uppföljningen av handlingsplattformen från Peking (1), av den 10 mars 2005 om uppföljningen av handlingsplattformen från FN:s fjärde kvinnokonferens (Peking + 10) (2), och av den 25 februari 2010 om uppföljningen av handlingsplattformen från Peking (Peking + 15) (3),

—

med beaktande av FN:s konvention från 1979 om avskaffande av all slags diskriminering mot kvinnor (Cedaw),

—

med beaktande av artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen där värden som är gemensamma för medlemsstaterna betonas, såsom mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män,

—

med beaktande av artikel 19 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, enligt vilken diskriminering på grund av kön ska bekämpas,

—

med beaktande av rådets direktiv 2006/54/EG av den 5 juli 2006 om genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet (omarbetning) (4), och rådets direktiv 2004/113/EG av den 13 december 2004 om genomförande av principen om likabehandling av kvinnor och män när det gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster (5),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/73/EG av den 23 september 2002 om ändring av rådets direktiv 76/207/EEG om genomförandet av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om tillgång till anställning, yrkesutbildning och befordran samt arbetsvillkor (6),

—

med beaktande av rådets slutsatser av den 2 december 1998 som fastställer att den årliga översynen av genomförandet av handlingsplattformen från Peking ska innefatta ett förslag om ett antal kvantitativa och kvalitativa indikatorer och referensramar,

—

med beaktande av det gemensamma uttalandet från EU-ministrarna med ansvar för jämställdhet den 4 februari 2005 i samband med tioårsöversynen av handlingsplattformen från Peking, där de bland annat återigen bekräftar sitt starka stöd och engagemang för ett fullständigt och effektivt genomförande av förklaringen och handlingsplattformen från Peking,

—

med beaktande av rådets slutsatser av den 2 och 3 juni 2005 där medlemsstaterna och kommissionen uppmanas att stärka de institutionella mekanismerna för främjande av jämställdhet och skapa en ram för utvärdering av genomförandet av handlingsplattformen från Peking, i syfte att utveckla en mer konsekvent och systematisk övervakning av framstegen,

—

med beaktande av den europeiska jämställdhetspakten (2011–2020), som antogs av Europeiska rådet i mars 2011 (7),

—

med beaktande av kommissionens Strategi för jämställdhet 2010–2015, presenterad den 21 september 2010, samt tillhörande arbetsdokument från kommissionens avdelningar om åtgärder för att införa strategin (COM(2010)0491, SEC(2010)1080),

—

med beaktande av sin resolution av den 3 september 2008 om hur marknadsföring och reklam påverkar jämställdheten mellan kvinnor och män (8),

—

med beaktande av sin resolution av den 13 mars 2012 om jämställdhet mellan kvinnor och män i Europeiska unionen (9),

—

med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A7-0401/2012), och av följande skäl:

A.

I artikel 8 i FEUF föreskrivs att unionen i all sin verksamhet ska syfta till att undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män och att främja jämställdhet mellan dem.

B.

Trots att det i många medlemsstater gjorts vissa framsteg får en stor del av kvinnorna fortfarande ta ett oproportionerligt stort ansvar för barnen och andra personer med omsorgsbehov. Stereotyperna lever kvar och utgör ett hinder för ett mellan kvinnor och män delat ansvar för familjen och hemmet, och motverkar jämställdhet på arbetsmarknaden.

C.

Stereotyper lever fortfarande kvar i alla delar av samhället och i alla åldersgrupper. De påverkar hur vi uppfattar varandra genom förenklade antaganden baserade på socialt konstruerade normer, sedvänjor och uppfattningar som ofta är kulturella, har sin grund i religionen och främjas av denna, och kommet till uttryck i och cementerar underliggande maktrelationer.

D.

Alla direkta och indirekta former av könsdiskriminering måste avskaffas för att garantera kvinnor rätten till likabehandling och förändra den kulturella uppfattningen att kvinnor på många sätt är passiva eller mindre värda än män.

E.

Traditionella könsroller och stereotyper har fortfarande ett starkt inflytande på uppdelningen av kvinnors och mäns roller i hemmet, på arbetsplatsen och i samhället överlag, där kvinnor beskrivs som dem som sköter hemmet och barnen medan män framställs som familjeförsörjare och beskyddare. Könsstereotyper tenderar att upprätthålla status quo med nedärvda hinder för jämställdhet och begränsa kvinnors yrkesval och personliga utveckling, vilket därmed hindrar deras fulla potential som individer och ekonomiska aktörer att komma till sin rätt. De utgör därför ett allvarligt hinder för jämställdheten.

F.

Könsrollerna formas och inpräntas av många sociala faktorer, inte minst medier och skola, och utvecklas under barndomens och ungdomstidens olika socialiseringsfaser, och påverkar människor livet ut.

G.

Kvinnor på landsbygden diskrimineras oftare och är ännu mer utsatta för en könsstereotyp miljö än kvinnor i städer, och sysselsättningsgraden bland kvinnor på landsbygden är betydligt lägre än för kvinnor i storstäder.

H.

Könsstereotyper går ofta hand i hand med andra stereotyper, bland annat diskriminerande stereotypa föreställningar om ålder, invandrarstatus, sexuell läggning, funktionshinder osv., och kommer därför att påverka kvinnor med många olika identiteter i större utsträckning.

I.

Våld mot kvinnor är en kränkning av de mänskliga rättigheterna som påverkar alla sociala, kulturella och ekonomiska samhällsskikt.

J.

Könsdiskriminering i medier, kommunikation och reklam är fortfarande vanligt och gör att könsstereotyper sprids snabbare, särskilt i reklamkampanjer där kvinnor framställs som sexobjekt. I reklamen står till exempel kvinnorna för 27 procent av dem som ska föreställa anställda eller yrkesverksamma, men 60 procent av dessa utför då hushållsarbete eller tar hand om barn. Reklam och medier kan emellertid fungera som en kraftfull katalysator i kampen mot könsstereotyper och könsfördomar.

K.

Barn konfronteras mycket tidigt med könsstereotyper genom de ideal som porträtteras i tv-serier, tv-program, debatter, spel, videospel, reklam, undervisningsmaterial och utbildningsprogram samt genom de attityder som finns i skolan, familjen och samhället, vilka påverkar deras uppfattning om hur män och kvinnor bör uppträda och har betydelse för resten av deras liv och deras framtida ambitioner.

L.

Det sätt på vilket flickor framställs i det offentliga rummet leder till att samhället värderar flickor lägre och att våld mot flickor främjas. Medierna kan spela en positiv fostrande roll, men de stereotypa föreställningarna om flickor är mycket vanliga i medierna och förstärker ofta traditionella attityder och beteenden, även i reklam och barnprogram.

M.

I tv-program, dataspel och musikvideor finns det en allt mer påtaglig tendens, delvis av kommersiella skäl, att visa kvinnor i utmanande kläder och i sexuella poser, vilket ytterligare spär på könsstereotyperna. De sångtexter som riktas till ungdomar är sexuellt suggestiva och främjar ofta våld mot kvinnor och flickor.

N.

Unga kvinnor och män påverkas mest av pornografins nya kulturella ställning. ”Normaliseringen” av pornografin, det vill säga den pågående kulturella process där pornografin håller på att smyga sig in i våra vardagsrum och bli ett allt mer allmänt accepterat och ofta idealiserat kulturellt inslag, är särskilt tydlig inom ungdomskulturen: från tonårs-tv och livsstilsmagasin till musikvideor och reklam som riktar sig till ungdomar.

O.

Tillgången till formell grundskola och högre utbildning liksom innehållet i läroplanen för flickor och pojkar påverkar könsskillnaderna i mycket hög utsträckning och, på motsvarande sätt, valen och tillgången till rättigheter. I EU kan både flickors och pojkars tillträde till utbildning generellt sett verka mindre problematisk än i andra delar av världen, men det bör ändå påpekas att flickor och pojkar inte är jämlika när det gäller att tillgå och till fullo dra nytta av utbildningssystemen och möjligheterna till utbildning. Tillgången till utbildning för i synnerhet flickor från minoriteter, till exempel romska flickor, invandrarflickor, asylsökande, flyktingar och flickor med funktionshinder är fortfarande behäftad med stora problem i vissa länder.

P.

Barnen kan redan från mycket tidig ålder göras medvetna om jämställdhet och lära sig att bekämpa könsstereotyper tack vare en utbildning som grundar sig på ett erkännande av jämställdheten.

Q.

De stereotypa föreställningar som fortfarande finns kring de utbildnings- och yrkesalternativ som erbjuds kvinnor bidrar till att bevara ojämlikheterna. Utbildningen förmedlar fortfarande könsstereotyper, eftersom kvinnor och män ofta gör traditionella utbildningsval, vilket får allvarliga konsekvenser på arbetsmarknaden och gör att yrkesvalet begränsas och kvinnor ofta hamnar i yrken med lägre status och sämre lön.

R.

I skolan uppmuntras pojkar och flickor fortfarande inte att intressera sig lika mycket för alla ämnen, vilket särskilt gäller naturvetenskapliga och tekniska ämnen.

S.

Många europeiska länder har visserligen integrerat ett jämställdhetsperspektiv i sin studie- och yrkesvägledning, som normalt sett riktar sig till flickor och är inriktad på att uppmuntra dem att välja tekniska och vetenskapliga yrken, men det finns inte några initiativ som riktar sig till pojkar med målet att få dem att söka sig till yrken inom utbildning, vård eller humaniora.

T.

Könsstereotypernas effekter på utbildning får allvarliga följder för arbetsmarknaden där kvinnor fortfarande konfronteras med både horisontell och vertikal segregering, och detta leder till att vissa sektorer fortsätter att betraktas som ”manliga” (över 85 % män) och där lönenivån således är högre än i de sektorer som betraktas som ”kvinnliga” (över 70 % kvinnor). Dessutom är det normalt sett fler kvinnor i yrken med lägre socioekonomisk status och detta undergräver också deras självförtroende och självkänsla.

U.

Könsstereotyper på arbetsmarknaden begränsar fortfarande kvinnors tillträde till vissa sektorer, däribland brandbekämpning, ingenjörsvetenskap, tillverkning, byggnadsverksamhet, snickeri, maskinteknik, teknik och vetenskap samt ny teknik, men begränsar också mäns tillträde till barnomsorgen (barnmorskor, barnskötare osv.).

V.

Bättre kunskaper om de yrken som finns på arbetsmarknaden skulle gynna ett bättre tillträde till alla yrkesutbildningar.

W.

Könsstereotyper är kontraproduktiva och bidrar till en könssegregering inom yrken på arbetsmarknaden, och leder således till att löneskillnader mellan könen ökar.

X.

År 2010 tjänade kvinnor fortfarande i genomsnitt cirka 16,4 procent mindre än män för samma arbete i EU, och löneskillnaderna varierar inom medlemsstaterna och uppgick i vissa av dem till i genomsnitt mer än 22 procent under 2011. Även om det finns många och komplexa orsaker till denna löneklyfta har den ofta sin grund i könsstereotyper och synen på kvinnan endast utifrån ett perspektiv med en traditionell könsrollsuppdelning.

Y.

När det gäller att förena arbete och privatliv är kvinnor generellt sett överrepresenterade på ”flexibla jobb” och deltidsarbete, vilket tyder på att den traditionella uppfattningen, dvs. att kvinnor bär huvudansvaret för familjen, lever kvar än i dag och att det tvingar dem till deltidsarbete med flexibla arbetstider eller tidsbegränsad anställning samt begränsar deras möjligheter på arbetsmarknaden och till befordran.

Z.

Avbrotten i kvinnors yrkesliv, orsakade av mamma- eller föräldraledighet, ökar löneklyftan och skillnaderna i pensionsnivå mellan kvinnor och män.

AA.

En undersökning som kommissionen utförde 2011 visar att i EU var 14 procent av styrelseledamöterna i de största börsnoterade företagen kvinnor år 2012, vilket visar att det finns ett så kallat ”glastak” som gör det svårt för kvinnor att nå jobb i ledande ställning och åtnjuta lika möjligheter till befordran.

AB.

Trots att en del förbättringar skett de senaste åren fortsätter kvinnor att vara underrepresenterade inom politiskt beslutsfattande, såväl på lokal och nationell nivå som på EU-nivå. Representationen av kvinnor i nationella regeringar och parlament ökade från 21 procent år 2004 till 23 procent år 2009, medan representationen av kvinnor i Europaparlamentet ökade från 30 procent år 2004 till 35 procent år 2009.

AC.

Könsstereotyper och sexism är fortfarande vanligt i både politiska och ekonomiska beslutsorgan, med återkommande inslag av sexistiska kommentarer och trakasserier, inbegripet vissa former av sexuella trakasserier och våld mot kvinnor.

AD.

Könsstereotyper måste elimineras, särskilt inom företag där cheferna oftast är män, eftersom de bidrar till att begränsa unga kvinnors strävanden och gör kvinnor mindre benägna att söka en högre chefstjänst med finansiellt, ekonomiskt och politiskt beslutsfattande, både i offentlig och privat sektor.

1.

Europaparlamentet noterar att det finns en allvarlig brist på framsteg när det gäller att uppfylla de åtaganden som både EU och en mängd regeringar har gjort inom ramen för Pekingplattformen och betonar att det behövs nya indikatorer för könsstereotyper och analysrapporter på EU-nivå. Parlamentet uppmanar Europeiska jämställdhetsinstitutet att ta itu med detta.

2.

Europaparlamentet noterar att trots EU:s åtagande vad gäller jämställdhet finns det fortfarande en klyfta i den lagstiftning som ska motverka diskriminering mot kvinnor och skapa jämställdhet i fråga om socialförsäkring, utbildning, medier, sysselsättning och löner. Parlamentet betonar behovet av att öka tillämpningen av den befintliga lagstiftningen och av ny lagstiftning på dessa områden och uppmanar kommissionen att införa ett jämställdhetsperspektiv på alla politikområden, eftersom detta kommer att öka den europeiska arbetskraftens tillväxtpotential.

3.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att på ett ändamålsenligt sätt utnyttja Europeiska socialfonden till långsiktiga strategier för att göra de arbetsmarknadssektorer där kvinnor fortfarande är underrepresenterade på grund av könsstereotyper mer attraktiva. Parlamentet anser att strategierna bör inkludera positiv särbehandling, livslångt lärande samt aktivt uppmuntrande av flickor att studera ämnen som inte traditionellt ses som ”kvinnliga”, t.ex. it eller maskinteknik, och att stödja åtgärder som gör det möjligt för kvinnor och män att förena arbete och familjeliv.

4.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja medlemsstaternas insatser för att avskaffa stereotyperna och främja tillträde för alla till utbildning och arbete utan hinder av stereotyper.

5.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att kraftfullt och varaktigt stödja Daphne-programmet och det kommande programmet Rättigheter och medborgarskap för att bekämpa våld mot kvinnor och könsstereotyper.

6.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta strategier som tar itu med själva orsakerna till diskriminering av och våld mot kvinnor, vilka är förankrade i stereotyper och bristande jämställdhet, och att börja med att nedmontera könsstereotyperna.

7.

Europaparlamentet uppmärksammar att könsstereotypa budskap i reklam mellan barnprogram på tv och i själva barnprogrammen utgör ett särskilt problem med tanke på dess potentiella inverkan på könssocialiseringen och i förlängningen barnens syn på sig själva, sina familjemedlemmar och sin omgivning. Parlamentet betonar vikten av att minska barns exponering för könsstereotyper, eventuellt genom att bedriva kritisk medieundervisning i skolorna.

8.

Europaparlamentet betonar vikten av att även ta med pojkarna i jämställdhetsintegreringsarbetet och efterlyser pedagogiska övningar som är särskilt utformade för att göra dem mer medvetna om stereotyper.

9.

Europaparlamentet framhåller att reklamen ofta förmedlar diskriminerande och/eller ovärdiga budskap som bygger på alla möjliga könsstereotyper och utgör ett hinder för jämställdhetsstrategierna. Parlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna, det civila samhället och de självreglerande organen för reklam till ett nära samarbete för att bekämpa detta, framför allt genom att använda effektiva redskap som garanterar respekt för människans värdighet och heder inom marknadsföring och reklam.

10.

Europaparlamentet påpekar även att reklam kan vara ett effektivt verktyg för att utmana och bemöta stereotyper samt för att motverka rasism, sexism och diskriminering, vilket är oerhört viktigt i dagens mångkulturella samhällen. Parlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och yrkesverksamma inom reklambranschen att öka sin utbildningsverksamhet för att få bukt med stereotyper, bekämpa diskriminering och främja jämställdhet, särskilt bland unga. Parlamentet uppmanar i synnerhet medlemsstaterna att inleda och utveckla ett nära samarbete med befintliga marknadsförings-, kommunikations- och reklamskolor och därigenom bidra till en sund utbildning av dem som i framtiden kommer att arbeta i branschen.

11.

Europaparlamentet understryker behovet av särskilda kurser om könsstereotyper i medier för nationella kommittéer för reklamstandarder och organ för självreglering och reglering i syfte att öka medvetenheten om den negativa inverkan som könsdiskriminerande bilder på tv, internet samt i marknadsförings- och annonseringskampanjer har.

12.

Europaparlamentet uppmanar EU att utarbeta informationskampanjer för att öka medvetenheten i hela EU om nolltolerans av sexistiska förolämpningar och förnedrande bilder av kvinnor och flickor i medierna.

13.

Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att erbjuda fortbildning och medvetandehöjande utbildningsprogram för yrkesverksamma inom mediebranschen om könsstereotypernas skadliga effekter, och om god praxis på området.

14.

Europaparlamentet betonar vikten av att främja en bild av kvinnan där hennes värdighet respekteras och av att bekämpa envisa könsstereotyper, i synnerhet förekomsten av förnedrande skildringar, med full respekt för yttrande- och pressfriheten.

15.

Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att verkligen agera utifrån sin resolution av den 16 september 1997 om diskriminering av kvinnor i reklam (10).

16.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att hjälpa medlemsstaterna att bekämpa sexualiseringen av flickor, inte enbart genom att samla in nödvändiga uppgifter, främja god praxis och anordna informationskampanjer, utan även genom att tillhandahålla ekonomiskt stöd för åtgärder som vidtas i medlemsstaterna, särskilt för kvinnoorganisationer som bekämpar sexualisering av och våld mot kvinnor och flickor.

17.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta positiva åtgärder för att fler kvinnor ska få tillträde till ledande poster inom mediebranschen, även på högsta chefsnivå.

18.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att bedriva forskning och sammanställa jämförbara uppgifter om kvinnor och medier, även om hur kvinnor från specifika grupper, till exempel kvinnor med funktionshinder eller kvinnor från etniska minoriteter, framställs.

19.

Europaparlamentet understryker att det behövs särskilda kurser i yrkesvägledning vid grund-, gymnasie- och högskolor för att informera ungdomar om de negativa konsekvenserna av könsstereotyper och uppmuntra dem att studera till och göra karriär på områden som förr har ansetts vara typiskt ”manliga” eller ”kvinnliga”. Parlamentet kräver stöd till alla åtaganden som syftar till att minska förekomsten av könsstereotyper bland små barn.

20.

Europaparlamentet insisterar på vikten av att främja jämställdhet redan från en mycket tidig ålder i syfte att på ett effektivt sätt bekämpa könsstereotyper, diskriminering och våld på grund av kön, bland annat genom att inbegripa den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna i skolundervisningen.

21.

Europaparlamentet understryker att det behövs utbildningsprogram/läroplaner om jämställdhet, respekt för andra, respekt bland unga, respektfull sexualitet och förkastande av alla former av våld, och att det också är viktigt att lärarna får fortbildning på detta område.

22.

Europaparlamentet understryker att det måste ske en jämställdhetsintegrering i skolorna och uppmuntrar därför skolorna att utforma och genomföra medvetandehöjande fortbildningar och praktiska övningar för att främja jämställdhet i läroplanerna.

23.

Europaparlamentet betonar att man måste utforma och införa fortbildning för lärare, inspektorer, rektorer och alla andra som är involverade i barnens utbildning, så att de får alla pedagogiska verktyg som de behöver för att kunna bekämpa könsstereotyper och främja jämställdhet.

24.

Europaparlamentet påpekar att det visserligen finns jämställdhetsstrategier inom den högre utbildningen i de flesta EU-länder, men att nästan alla åtgärder och projekt är inriktade på unga kvinnor. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att ta fram generella nationella strategier och initiativ mot könsstereotyper som riktar sig till unga män inom den högre utbildningen.

25.

Europaparlamentet begär att lärare inom både formell och informell utbildning ska få grundläggande utbildning om jämställdhet mellan kvinnor/flickor och män/pojkar samt upptäckt av och agerande mot olika typer av missförhållanden på detta område och sexuellt våld.

26.

Europaparlamentet insisterar på att man måste ta fram politiska strategier där tonvikten ligger på att bryta ned de könsstereotypa föreställningarna redan från en mycket tidig ålder, att erbjuda medvetandehöjande utbildning för lärare och elever samt uppmuntra och stödja olika typer av yrkesval för både unga kvinnor och män.

27.

Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att vidta aktiva åtgärder för att se till att flickor från minoriteter och invandrargrupper har tillgång till utbildning och utbildningssystemen.

28.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att bedöma kursplanerna och innehållet i skolböckerna i syfte att genomföra en reform som leder till att jämställdhet inbegrips som ett ämnesöverskridande tema i allt undervisningsmaterial, både i form av avskaffande av könsstereotyper och genom att kvinnornas bidrag till och betydelse för historien, litteraturen, konsten och så vidare tydliggörs, även på de lägsta skolstadierna.

29.

Europaparlamentet uppmanar EU att främja en europeisk dimension inom utbildning genom till exempel ett utbyte av god praxis när det gäller jämställdhet som undervisningsverktyg och genom att ta fram och samla in könsuppdelad statistik om alla aspekter av utbildningen på nationell nivå och EU-nivå.

30.

Europaparlamentet uppmanar EU att inbegripa kvantitativa och kvalitativa jämställdhetsindikatorer i samtliga utvärderingsprogram som syftar till att utvärdera kvaliteten på undervisningen i de europeiska skolorna.

31.

Europaparlamentet riktar uppmärksamheten på den växande oron över den negativa påverkan som könsstereotyper har på löneskillnaden på 16,4 procent och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta hänsyn till denna oro när de utarbetar nya strategier.

32.

Europaparlamentet understryker att de tillgängliga uppgifterna visar att kvinnor får lägre ekonomisk ersättning för sina kvalifikationer och erfarenheter än män, delvis på grund av att kvinnors sysselsättning traditionellt sett har betraktats som ett komplement till familjens inkomster, något som på ett betydande sätt bidragit till att skapa och upprätthålla löneskillnaderna mellan kvinnor och män.

33.

Europaparlamentet betonar att det behövs medvetandehöjande åtgärder för att informera arbetsgivare och anställda om kopplingen mellan könsstereotyper och skillnaderna i lön och yrke, informera andra aktörer i samhället om att könsstereotyper minskar kvinnors möjligheter både på arbetsmarknaden och privat, uppmuntra insyn i offentliga och privata företag och byråer samt garantera lika lön för lika arbete och arbete av lika värde.

34.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se över lönestrukturerna inom kvinnodominerade yrken och sektorer för att bryta ned de könsstereotyper som är grunder för löneskillnaderna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna, arbetsgivarna och fackföreningarna att utarbeta och genomföra konkreta och användbara verktyg för utvärdering av tjänster som kan användas för att fastställa likvärdiga arbeten och på så sätt säkra lika lön för kvinnor och män.

35.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta nationella politiska åtgärder för att öka den billiga och högkvalitativa barnomsorgen för arbetande föräldrar i hela Europa samt att hjälpa till att upprätta strukturer som gör det möjligt för föräldrar som arbetar inom företag att finna en balans mellan familje- och yrkeslivet, särskilt genom att stödja inrättande och en fortsatt drift av företagsintern barnomsorg. Medlemsstaterna uppmanas även att öka omsorgen för andra omsorgsbehövande personer (äldre, personer med funktionshinder, behövande personer) för att på så sätt uppmuntra kvinnor att delta aktivt på arbetsmarknaden genom att de ges en möjlighet att förena arbete och familjeliv.

36.

Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas vidare att tillhandahålla flexibla sysselsättningsmöjligheter och lämpliga former av föräldraledighet för både kvinnor och män.

37.

Europaparlamentet framhåller att könsstereotyperna tenderar att vara självuppfyllande och att kvinnor aldrig kommer att kunna undanröja de hinder som står i vägen för deras utveckling om de inte får chansen att visa vad de kan.

38.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att uppmuntra åtgärder till förmån för kvinnligt företagande och egenföretagande samt att tillhandahålla adekvat utbildning, finansiering och stöd.

39.

Europaparlamentet påminner kommissionen om att äldre kvinnor särskilt påverkas av löneskillnaderna, eftersom dessa även påverkar pensionerna, något som ökar risken för extrem och ihållande fattigdom när kvinnorna når pensionsålder.

40.

Europaparlamentet noterar att sannolikheten för äldre kvinnor att hamna i fattigdom när de når pensionsålder kommer att öka på grund av EU:s nya pensionsregler. Parlamentet betonar därför vikten av att inte stödja ändringar av vitboken som ökar pensionsklyftan mellan män och kvinnor.

41.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma genomförandet av EU-direktivet om sexuella trakasserier på arbetsplatsen och att utarbeta en rapport om bristerna och problemen, i syfte att stärka medlemsstaternas lagstiftning och åtgärder.

42.

Europaparlamentet uppmärksammar att andelen kvinnor i nationella regeringar var 23 procent år 2009, och stöder införandet av obligatorisk kvotering för att öka andelen kvinnor i nationella regeringar och parlamentet samt på regional och kommunal nivå, och i EU-institutionerna. Parlamentet kräver också att det genomförs kampanjer för att öka medvetenheten och skapas incitament som uppmuntrar kvinnor att bli mer politiskt aktiva och ställa upp i val till de lokala eller nationella styrelseorganen.

43.

Europaparlamentet påminner om att valet till Europaparlamentet 2014, som kommer att följas av utnämnandet av nästa kommission och nomineringarna till ”EU-toppjobben”, är ett tillfälle för EU att gå i riktning mot en jämställd demokrati på EU-nivå och till att bli en förebild på detta område.

44.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja jämställdhet genom att nominera både en kvinna och en man som kandidat till posten som kommissionsledamot. Parlamentet uppmanar kommissionens utnämnda ordförande att eftersträva jämställdhet i samband med att kommissionen sätts samman. Parlamentet uppmanar den nuvarande kommissionen att offentligt stödja detta förfarande.

45.

Europaparlamentet påminner om att kvinnorna under 2010 bara utgjorde 12 procent av ledamöterna i Europas bolagsstyrelser. Parlamentet stöder kommissionens avsikt att införa obligatorisk kvotering av kvinnor till ledande poster i stora börsnoterade företag.

46.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ompröva sitt förhållningssätt till kvinnor och män på arbetsmarknaden och till mekanismer som gör det möjligt för arbetstagarna att förena arbets- och familjeliv, eftersom stereotyper kan öka yrkesmässig segregering och löneskillnader.

47.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra bekämpandet av våld mot kvinnor till en prioritering på det straffrättspolitiska området. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att i detta syfte upprätta ett samarbete och utbyte av god praxis mellan landets rättsväsende och landets polisväsende.

48.

Europaparlamentet understryker att man måste bekämpa alla former av våld mot kvinnor. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas vidta samordnade åtgärder, inbegripet informationskampanjer riktade till allmänheten om könsbaserat våld och strategier för att förändra de sociala stereotyperna kring kvinnor via utbildning och medier, samt att främja utbyte av god praxis. Parlamentet upprepar att det är nödvändigt att arbeta med både offren och förövarna för att de senare ska bli mer medvetna och för att hjälpa till att förändra stereotyperna och föreställningarna i samhället som gör att denna typ av våld kan fortgå och accepteras.

49.

Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att främja jämställdhet och kvinnors egenmakt, bland annat genom informationskampanjer om kvinnors roll och deltagande i det politiska och ekonomiska livet och i samhället samt inom idrott, hälso- och sjukvård, konst, vetenskap och alla andra delar av samhällslivet.

50.

Europaparlamentet anser att det behövs lagstiftningsåtgärder och andra åtgärder på såväl nationell nivå som EU-nivå för att få bukt med stereotyperna och utplåna löneklyftan, öka kvinnors sysselsättning inom mansdominerade sektorer, öka erkännandet av kvinnors kompetens och ekonomiska prestationer på arbetsplatsen, undanröja den horisontella och vertikala segregeringen och öka kvinnors representation inom de beslutsfattande organen inom politiken och företagen.

51.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta kraftfulla politiska åtgärder för att bekämpa könsstereotyper och uppmuntra män att dela på ansvaret för hushållsarbetet och för barnen, särskilt genom incitament för män att ta ut föräldra- och pappaledighet, vilket kommer att stärka deras rättigheter som fäder, öka jämställdheten och leda till en bättre ansvarsfördelning när det gäller familjen och hushållet samt främja kvinnors möjligheter att delta fullt ut på arbetsmarknaden. Parlamentet uppmanar också medlemsstaterna att övertyga arbetsgivarna om att anta familjevänliga åtgärder.

52.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaternas nationella regeringar att uppmuntra mer forskning om könsstereotyper och att samla mer statistik om könsstereotyper genom att ta fram lämpliga indikatorer för könsstereotyper.

53.

Europaparlamentet påminner kommissionen om att jämställdhet stadgas i artikel 23 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

54.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja kvinnors och mäns sysselsättningspotential inom olika yrken för att tillgodose arbetsmarknadens krav och för att se till att båda könen har lika möjligheter.

55.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bekämpa alla former av våld mot och diskriminering och stereotyper av kvinnor, så att kvinnorna kan komma i fullt åtnjutande av sina mänskliga rättigheter.

56.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra medlemsstaterna att fullgöra åtagandena i den europeiska jämställdhetspakten.

57.

Europaparlamentet uppmuntrar Europeiska jämställdhetsinstitutet och olika nationella jämställdhetsinstitut att främja fortsatt forskning om de underliggande orsakerna till könsstereotyper och hur de påverkar jämställdheten, och betonar vikten av att utbyta nya idéer och ny forskning om de bästa metoderna för att avskaffa könsstereotyper i medlemsstaterna och EU-institutionerna.

58.

Europaparlamentet påminner kommissionen om parlamentets resolution av den 3 september 2008 om hur marknadsföring och annonsering påverkar jämställdheten mellan kvinnor och män, och uppmanar kommissionen att genomföra de rekommendationer som framförs.

59.

Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att genomföra informations- och utbildningskampanjer för att bekämpa diskriminerande kulturella normer och komma till rätta med förhärskande sexistiska stereotyper och social stigmatisering som används som ursäkt för och bevarar våld mot kvinnor, och att se till att det inte finns några kulturella, traditionsbundna eller religiösa grunder som rättfärdigar våld.

60.

Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att främja utbyte av goda modeller och att göra det lättare för medlemsstaterna att dra lärdom av varandra samt att frigöra medel för kampanjer på EU-nivå och nationell nivå för att undanröja könsstereotyper.

61.

Europaparlamentet uppmanar EU att åtgärda skillnaderna vad gäller EU-rättens räckvidd i fråga om rasdiskriminering respektive könsdiskriminering samt att utarbeta ny lagstiftning för att uppnå jämställdhet inom utbildningen och medierna.

62.

Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att ta fram garantier (i form av ombudsmän eller mediekontrollmyndigheter som inbegriper jämställdhetsexperter) som ser till att näringslivets uppförandekoder har ett jämställdhetsperspektiv och efterlevs, samt att säkerställa att allmänheten vid behov kan framföra klagomål.

63.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.