30.12.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 440/83

—

med beaktande av avtalet om partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Irak, å andra sidan (1),

—

med beaktande av fjärde Genèvekonventionen av den 12 augusti 1949 angående skydd för civilpersoner under krigstid och dess tilläggsprotokoll I och II,

—

med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolution 1325 (2000) av den 31 oktober 2000 om kvinnor, fred och säkerhet,

—

med beaktande av att man vid konferensen för översyn av Internationella brottmålsdomstolen den 11 juni 2010 i Kampala ändrade domstolens stadga så att den bland annat kom att innefatta en definition på ”aggressionsbrott”,

—

med beaktande av den europeiska säkerhetsstrategin Ett säkert Europa i en bättre värld av den 12 december 2003,

—

med beaktande av det europeiska samförståndet om utveckling av den 22 november 2005,

—

med beaktande av rådets gemensamma åtgärd 2005/190/GUSP av den 7 mars 2005 om Europeiska unionens samordnade rättsstatsuppdrag i Irak, EUJUST LEX, som antogs som ett led i den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken (ESFP), och de gemensamma åtgärder som antagits därefter för att ändra denna och förlänga uppdraget,

—

med beaktande av kommissionens meddelande Rekommendationer för Europeiska unionens förnyade engagemang i Irak av den 7 juni 2006 (COM(2006)0283),

—

med beaktande av sin resolution av den 1 juni 2006 om situationen för kvinnor i väpnade konflikter och deras roll i återuppbyggnaden och den demokratiska processen i länder efter konflikter (2),

—

med beaktande av den internationella överenskommelsen med Irak som antogs i Sharm el-Sheikh (Egypten) den 3 maj 2007,

—

med beaktande av sina resolutioner av den 13 mars 2008 om Europeiska unionens roll i Irak (3) och av den 25 november 2010 om Irak: dödsstraffet (framför allt fallet med Tariq Aziz) och attackerna mot kristna samfund (4),

—

med beaktande av slutsatserna från Europeiska unionens råd av den 22 november 2010,

—

med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolutioner 1956 (2010), 1957 (2010) och 1958 (2010) av den 15 december 2010,

—

med beaktande av sin resolution av den 20 januari 2011 om situationen för kristna när det gäller religionsfrihet (5),

—

med beaktande av det gemensamma strategidokumentet om Irak (2011–2013) från Europeiska kommissionen,

—

med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.

Sedan 2005 har Irak anordnat tre flerpartival, antagit en konstitution genom folkomröstning, lagt grunden till en federal stat och ansträngt sig för att försöka bygga demokratiska institutioner och åstadkomma återuppbyggnad och normalisering.

B.

Europa och Irak är sammanlänkande till följd av tusentals år av ömsesidigt kulturellt inflytande och en gemensam historia.

C.

Den 21 december 2010 ingick alla politiska styrkor i Irak en överenskommelse om att bilda en nationell partnerskapsregering som svar på de önskemål som de irakiska medborgarna gav uttryck för vid valet den 7 mars 2010. Denna överenskommelse har ännu inte genomförts av den irakiska regeringen, vilket bidrar till ett svagt och fragmenterat Irak.

D.

Irak har länge varit ett hem för olika religiösa grupper, bland annat sunniter, shiiter, kristna, judar, mandéer och jezider samt en betydelsefull icke-sekteristisk, sekulär medelklass.

E.

År 2003 levde 800 000 kristna irakiska medborgare (kaldéer, syrianer och andra kristna minoriteter) i Irak. De utgör en gammal ursprungsbefolkning som för närvarande är mycket utsatt för förföljelse och exil. Hundratusentals kristna har flytt undan det våld som de fortsatt utsätts för och antingen lämnat landet eller flyttat inom landets gränser.

F.

Enligt planerna ska de lokala valen äga rum 2013, och parlamentsvalet 2014.

G.

I motsats till den globala trenden att avskaffa dödsstraff ökar antalet avrättningar i Irak. Bland annat FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter; Navi Pillay, har uttryckt djup oro över att rättegångar som leder till dödsstraff inte uppfyller internationella skyddsåtgärder för rättvisa rättegångar. Bland annat råder det brist på insyn i domstolsförfaranden och det har förekommit fall där ”erkännanden” erhållits genom tortyr eller misshandel av de åtalande. Dödsstraffet är en grym och omänsklig bestraffningsform. Absolut prioritet bör ges åt en politisk dialog med de irakiska myndigheterna om avskaffandet av dödsstraffet.

H.

Krisen i Syrien har gett upphov till nya betydande strömmar av flyktingar och återvändande till Irak som nu står inför stor personlig och ekonomisk osäkerhet och är mycket sårbara i Irak.

I.

EU-delegationen i Bagdad måste få de medel och resurser som den behöver för att kunna vara fullt verksam och på ett avgörande sätt stödja den demokratiska processen, främja rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna och bistå de irakiska myndigheterna och invånarna i återuppbyggnads-, stabiliserings- och normaliseringsprocessen, och ett fristående kontor i Irbil skulle kunna leda till en betydande ökning av den operativa effektiviteten hos EU-delegationen i Bagdad.

J.

Irak har kunnat trappa upp sin oljeproduktion till nästan full kapacitet. Landet har dock fortfarande stora svårigheter med att tillhandahålla grundläggande tjänster, såsom regelbunden elförsörjning på sommaren, rent vatten och god hälso- och sjukvård. Utnyttjandet av Iraks oljeresurser, tekniskt bistånd, rättsstatsprincipen och en fullständig tillämpning av internationella normer för avtal och upphandling kommer att vara viktiga frågor när det gäller att främja social delaktighet och välfärd.

K.

Arbetslösheten bland unga män är runt 30 procent, vilket gör det lätt att rekrytera dem till kriminella och militära grupper. Kampen mot korruption måste även i fortsättningen vara en av de irakiska myndigheternas viktigaste målsättningar. EU bör göra allt den kan för att skapa starka incitament för europeiska företag att stödja antikorruptionsåtgärder i Irak. De irakiska myndigheterna bör använda landets oljeinkomster som ett verktyg och en möjlighet till en hållbar social och ekonomisk återuppbyggnad som gynnar det irakiska samhället i stort och som bör främja en process av demokratiska reformer.

L.

Efter det att de amerikanska trupperna lämnat Irak i slutet av 2011 har de irakiska säkerhetsstyrkorna spelat en viktig roll för landets stabilitet och hållbarhet på lång sikt.

M.

Enligt FN:s flyktingkommissariat uppgår antalet tvångsförflyttade irakier inom landets gränser idag till 1,5 miljoner personer, varav en halv miljon hemlösa, och antalet flyktingar i grannländerna, framför allt i Syrien och Jordanien, uppgår för närvarande till 230 000.

N.

Det irakiska Kurdistan är en irakisk region där en viss fred och stabilitet har säkrats och där det internationella utvecklingssamarbetet och de privata investeringarna ökar.

O.

Trots att säkerhetssituationen har förbättrats avsevärt är bombattentat och skottlossningar fortfarande vanliga och våldsdåd inträffar varje dag. De flesta irakier ser därför med osäkerhet på sin framtid och det är omöjligt att främja ekonomisk och social integration till den irakiska befolkningen som helhet.

P.

I syfte att främja stabilitet i regionen bör EU ta sin del av ansvaret för att bygga ett nytt, demokratiskt Irak. EU:s Irakpolitik bör återspegla den bredare ramen för unionens strategiska partnerskap med sitt södra grannskap och Mellanöstern.

Q.

De största utmaningarna inom återuppbyggnaden och normaliseringen finns på det institutionella och sociala planet, det vill säga, skapandet av institutionell och administrativ kapacitet och en konsolidering av rättsstaten, rättstillämpningen och respekten för de mänskliga rättigheterna.

R.

Det är lämpligt att EU anpassar användningen av sina resurser i enlighet med de särskilda interna, regionala och humanitära utmaningar som Irak står inför, och effektivitet, insyn och synlighet är centrala förutsättningar för en ökad roll för unionen i Irak.

S.

Sedan 2003 har EU och dess medlemsstater bidragit med mer än 1 miljard euro i stöd till Irak, särskilt genom Internationella återuppbyggnadsfonden för Irak (IRFFI), och unionen har direkt deltagit i att förbättra rättsstatsläget i landet sedan 2005 genom GSFP-uppdraget EUJUST LEX. Mandatet för uppdraget EUJUST LEX har förlängts till den 31 december 2013.

T.

Slutandet av partnerskaps- och samarbetsavtalet kommer att ge EU en ny konventionell ram där unionen kan utveckla långsiktiga politiska och ekonomiska förbindelser med Irak och skapa en stark grund för främjande och respekt av mänskliga rättigheter i landet.

U.

Irak kan bli en viktig partner när det gäller att garantera en större diversifiering av energikällorna och sålunda bidra till Europas energiförsörjning.

1.

Europaparlamentet välkomnar att man avslutat förhandlingarna om partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Irak, genom vilket de första avtalsreglerade förbindelserna mellan de båda parterna inrättas. Parlamentet ställer sig positivt till att det i partnerskaps- och samarbetsavtalet fastställs att ett samarbetsråd, en samarbetskommitté och en parlamentarisk samarbetskommitté ska inrättas och förväntar sig att dessa forum ska gjuta nytt liv i unionens politiska engagemang i Irak på högsta nivå i form av regelbundna politiska förhandlingar och utvecklandet av de ekonomiska förbindelserna med de irakiska myndigheterna på högsta ledningsnivå.

2.

Europaparlamentet anser att partnerskaps- och samarbetsavtalet på båda områden, i fråga om både politik och handel, planlägger en förstärkning av en regelbunden politisk dialog om bilaterala, regionala och globala frågor, samtidigt som det syftar till att förbättra systemen för handel mellan Irak och EU och ger stöd åt de insatser för utveckling och reformer som Irak samtyckt till, i syfte att underlätta landets integration i världsekonomin.

3.

Europaparlamentet stöder Iraks anslutning till Världshandelsorganisationen och understryker att genomförandet av partnerskaps- och samarbetsavtalet är ett viktigt bidrag till denna process.

4.

Europaparlamentet betonar att partnerskaps- och samarbetsavtalets klausul om ”väsentlig beståndsdel”, där det talas om kampen mot spridning av massförstörelsevapen, innebär ett upprop till parterna att aktivt verka för kärnvapennedrustning och ge sitt fulla stöd till FN:s planerade konferens om ett kärnvapenfritt Mellanöstern.

5.

Europaparlamentet ser positivt på klausulen i partnerskaps- och samarbetsavtalet om samarbete mellan EU och Irak om Iraks anslutning till Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen. Parlamentet understryker att det är viktigt att EU i så stor utsträckning som möjligt stöder Irak så att landet så snart som möjligt ratificerar och ansluter sig till Romstadgan och genomför internationella normer och instrument för människorättsfrågor. Parlamentet uppmanar Irak att ratificera den ändrade stadgan för Internationella brottmålsdomstolen, som antogs den 11 juni 2010. Parlamentet välkomnar i detta avseende klausulen i partnerskaps- och samarbetsavtalet om samarbete för att främja och effektivt skydda de mänskliga rättigheterna i Irak som också innehåller en påminnelse om att samarbetsprogrammen och de ekonomiska utvecklingsprogrammen kommer att påverkas negativt om inte Irak kan skydda, stärka och respektera de mänskliga rättigheterna. Parlamentet understryker att det är viktigt att bibehålla en sträng villkorlighet på grundval av ”mer för mer-principen” och att sätta en större betoning på vikten av stora framsteg i de mänskliga rättigheterna i Irak. Parlamentet välkomnar den irakiska regeringens vädjan att främja en effektiv dialog med det civila samhället och att främja dess effektiva

6.

Europaparlamentet insisterar på att prioriteringarna för den politiska dialogen mellan EU och de irakiska myndigheterna i första hand bör ligga på frågor som rör respekten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande allmänna och individuella friheterna. Särskild uppmärksamhet bör ägnas de fortsatta anklagelserna om brott mot de mänskliga rättigheterna och skyddet av alla religiösa och etniska minoriteters rättigheter. Dialogen bör dessutom inriktas på att stärka de demokratiska institutionerna, rättsstaten, goda styrelseformer, insyn i beslutsfattandet, rättssäkerhet samt nationell försoning. Parlamentet uppmanar den irakiska regeringen att arbeta för en nationell försoning av ett mycket splittrat samhälle.

7.

Europaparlamentet understryker att absolut prioritet måste ges den politiska dialogen med de irakiska myndigheterna om avskaffandet av dödsstraffet samt stöd till EU:s grundläggande principer. Parlamentet uppmanar den irakiska regeringen att i första hand avskaffa dödsstraffet och att upprätta och omedelbart genomföra ett moratorium för avrättningar.

8.

Europaparlamentet ställer sig positivt till att det i partnerskaps- och samarbetsavtalet fastställs att en parlamentarisk samarbetskommitté ska inrättas som ska bli ett forum för det irakiska parlamentet och Europaparlamentet att träffas och diskutera och informeras om samarbetsrådets rekommendationer liksom rekommendationerna till rådet. Parlamentet stöder denna viktiga parlamentariska dimension och anser att en sådan kommitté kommer att erbjuda viktiga möjligheter till demokratisk dialog och stöd för demokratin i Irak.

9.

Europaparlamentet påminner om sitt engagemang för en utveckling av den parlamentariska demokratin och sitt initiativ inom stödbudgeten för 2008 att upprätta demokratin tillsammans med parlamenten i tredjeländer. Parlamentet upprepar att det står till fullt förfogande för att aktivt stödja det irakiska representantrådet genom att föreslå initiativ för att förstärka kapaciteten hos de valda irakiska företrädarna så att dessa kan fullgöra sin konstitutionella roll samt även stödja överföringen av kunskap när det gäller en effektiv förvaltning och utbildning av personal.

10.

Europaparlamentet betonar vikten av att skapa nödvändiga villkor för en stark teknisk dialog och samarbete med Irak och fortsatt stöd till dess administration så att lämpliga internationella normer för avtal och upphandling kan införas och till fullo tillämpas och investeringsmöjligheterna förbättras.

11.

Europaparlamentet uppmanar Irak att ratificera fördraget om fullständigt förbud mot kärnsprängningar så snart som möjligt.

12.

Europaparlamentet välkomnar att en EU-delegation inrättats i Bagdad i Irak och att en delegationschef utsetts. Parlamentet påminner dock om att det är viktigt att se till att EU-delegationen har ändamålsenliga lokaler och att de mänskliga och materiella resurser som behövs stämmer överens med EU:s ambition att spela en avgörande roll i Iraks övergång till demokrati, så att delegationen kan vara fullt verksam. Parlamentet betonar att det är viktigt att delegationschefen kan resa säkert till alla delar av landet för att övervaka människorättssituationen och reformprocessen samt att de program som EU finansierar genomförs på ett ändamålsenligt sätt.

13.

Europaparlamentet understryker att den politiska överenskommelse som de irakiska ledarna nått för att inrätta en nationell partnerskapsregering som är representativ för den politiska, religiösa och etniska mångfalden i det irakiska samhället är av betydelse för Iraks framtid och överensstämmer med det irakiska folkets vilja såsom den kom till uttryck vid parlamentsvalet den 7 mars 2010. Parlamentet kräver att en sådan överenskommelse genast ska tillämpas fullt ut och uppmanar de politiska krafterna i Irak att stå fast vid sitt åtagande i en anda av gemensamma avsikter att bygga starka och hållbara demokratiska institutioner och garantera nödvändiga villkor för fria och rättvisa val både på lokal och på internationell nivå, något som är viktigt för den demokratiska övergången. Parlamentet konstaterar att genomförandet av detta avtal kan vara den enda möjliga lösningen för att inledda processen med en verklig nationell försoning. Parlamentet understryker att det är viktigt att utse permanenta ministrar till försvarsministeriet och inrikesministeriet för att förhindra maktkoncentration och att främja demokratisk dialog, översikt, politiskt ansvar och redovisningsskyldighet i fråga om säkerhetspolitiska val.

14.

Parlamentet är bekymrat över de fortsatta sekteristiska spänningarna och den djupa bristen på förtroende mellan den irakiska regeringen och oppositionen, som, om de inte åtgärdas, kan leda till att våldsamma konflikter åter bryter ut. Parlamentet uttrycker sin djupa oro över den negativa inverkan som konflikten i Syrien kan ha på Irak, något som kan förvärra de sekteristiska spänningarna i landet och uppmanar alla aktörer i Irak att agera på ett ansvarsfullt sätt och med återhållsamhet för att undvika ett sådant scenario.

15.

Europaparlamentet uppmanar den irakiska regeringen att se till att landets resurser används på ett öppet och ansvarsfullt sätt till glädje för hela det irakiska folket.

16.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en bindande klausul om företagens sociala ansvar för behandling vid något av samarbetsrådets första möten. Klausulen bör bygga på den internationella definitionen av principerna för företagens sociala ansvar, bland annat i den uppdatering av OECD:s riktlinjer som gjordes 2010 och i de normer som fastställts av FN, ILO och EU. Parlamentet anser att denna klausul bör harmonisera nuvarande normer och begrepp för att garantera att de kan jämföras med varandra och är rättvisa och att där bör fastställas åtgärder för hur dessa principer ska förverkligas på EU-nivå, exempelvis krav på övervakning av företag, deras dotterbolag och leveranskedjor och på att tillbörlig aktsamhet ska iakttas.

17.

Europaparlamentet fortsätter dock att vara mycket oroat över de ihållande våldsdåd som riktas mot civilbefolkningen, utsatta grupper och alla religiösa samfund, däribland de kristna minoriteterna, något som hos befolkningen väcker en djup känsla av rädsla och osäkerhet rörande invånarnas och landets framtid. Parlamentet noterar att vissa framsteg har gjorts på detta område, och uppmanar de irakiska myndigheterna att fortsätta att förbättra säkerheten och den allmänna ordningen och bekämpa terrorism och sekteristiskt våld i hela landet. Det är också en prioriterad fråga att inrätta en ny rättslig ram som tydligt avgränsar säkerhetsstyrkornas ansvar och mandat och gör det lättare att få en klar översikt över säkerhetsstyrkorna såsom konstitutionen kräver. Representantrådet måste ges en tillräcklig roll i utarbetandet av en ny lagstiftning och utövandet av demokratisk kontroll. Parlamentet uppmanar de irakiska myndigheterna att öka sina ansträngningar att skydda kristna minoriteter och alla sårbara minoriteter, att garantera samtliga irakiska medborgare rätten att utöva sin tro eller bekräfta sin identitet i frihet och säkerhet, att vidta mer bestämda åtgärder för att bekämpa våld mellan olika etniska och religiösa grupper, att skydda den sekulära delen av befolkningen och att göra vad de kan för att ställa förbrytare inför rätta och respektera rättsstatsprincipen och internationella normer. Parlamentet anser att partnerskaps- och samarbetsavtalet ger möjlighet till att ytterligare främja försoningsprogram och dialog mellan företrädare för olika religiösa grupper som syftar till att återställa en känsla av sammanhållning och partnerskap i det irakiska samhället.

18.

Europaparlamentet påminner om att det är brådskande att åtgärda de humanitära problem som befolkningen i Irak upplever. Parlamentet betonar behovet av att se till att åtgärder som samordnas mellan de irakiska myndigheterna och internationella biståndsorganisationer som arbetar på ort och ställe vidtas i syfte att bistå sårbara grupper, inklusive flyktingar och fördrivna personer och garantera skydd och skapa skäliga villkor för deras säkerhet och värdighet.

19.

Europaparlamentet noterar med oro att 34 000 syrier enligt UNHCR har flytt till irakiska Kurdistan sedan kriget började och kräver att de irakiska myndigheterna ska få hjälp att hantera flyktingströmmen till Irak, framför allt genom att se till att flyktingarna tas emot i landet på humanitära grunder och att flyktingarna hänvisas till flyktingläger. Parlamentet uppmanar också EU att utlova och bidra med stöd till den irakiska regeringen i dess arbete att säkerställa humana levnadsförhållanden i dessa flyktingläger.

20.

Europaparlamentet uppskattar de irakiska myndigheternas insatser men uppmanar dem samtidigt att garantera säkerheten och säkerställa mänskliga levnadsförhållanden för invånarna i Camp Ashraf och Camp Hurriya. Parlamentet ber EU:s medlemsstater att respektera artikel 105.3 b och 105.4 i partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Irak och att göra allt de kan för att underlätta en individuell omplacering eller repatriering av invånarna i Camp Hurriya, enligt deras egna fria önskemål, så att frågan om deras närvaro på irakiskt territorium kan finna en slutgiltig lösning.

21.

Europaparlamentet efterlyser en översyn av konstitutionen, strafflagen och strafförfarandet för att garantera att lika rättigheter samt kvinnors rättigheter respekteras fullt ut. Parlamentet bekräftar än en gång den viktiga roll som kvinnor kan spela när det gäller att på nytt skapa struktur i samhället och understryker behovet av att kvinnor deltar fullt ut i politiken, bland annat i utvecklandet av nationella strategier för att man ska kunna beakta deras synpunkter.

22.

Europaparlamentet uppmanar frivilligorganisationer att bidra till att stärka demokratin och de mänskliga rättigheterna i Irak genom att bevilja riktat stöd till kvinnor som fallit offer för våld, tvångsäktenskap, hedersbrott, människohandel och könsstympning.

23.

Europaparlamentet uppmanar det irakiska parlamentet och den irakiska regeringen att stifta lagar mot barnarbete, barnprostitution och människohandel och att se till att FN:s konvention om barns rättigheter respekteras.

24.

Europaparlamentet kräver att särskild uppmärksamhet ägnas kvinnors delaktighet i processen för återuppbyggnad efter en konflikt samt på högsta nivå i det politiska och ekonomiska livet, särskilt kvinnor från minoritetsgrupper som ofta råkar ut för dubbel diskriminering, både på grund av sitt kön och sin etniska eller religiösa tillhörighet. Parlamentet uppmuntrar de irakiska myndigheterna att vidta de åtgärder som behövs för att utveckla ett aktivt civilt samhälle som deltar i den politiska processen och att främja oberoende, pluralistiska och professionella medier.

25.

Europaparlamentet uttrycker stor oro över de många fallen av självmord bland kvinnor och hedersmord i samband med tvångsäktenskap samt andra vanliga former av våld mot kvinnor, såsom kvinnlig könsstympning och våld i hemmet. Parlamentet betonar vikten av att införa ändamålsenliga och effektiva lagar som upprätthåller och skyddar kvinnors rättigheter och sociala, kulturella och fysiska integritet och främjar full tillgång till socioekonomisk integration samt avskaffar diskriminering mot kvinnor i lagen i linje med den irakiska konstitutionen och Iraks skyldigheter enligt internationella människorättsavtal.

26.

Europaparlamentet välkomnar Europeiska kommissionens gemensamma strategiska dokument (2011–2013) som markerar en övergång till en flerårig programplanering av EU:s utvecklingssamarbete, som stäms av med de irakiska myndigheterna och samordnas med de övriga internationella aktörerna (Världsbanken, FN) på plats. Detta nya tillvägagångssätt motsvarar de huvudsakliga riktlinjer som ingår i parlamentets rekommendation till rådet av den 13 mars 2008.

27.

Europaparlamentet välkomnar det positiva resultatet av uppdraget EUJUST LEX och de pilotprojekt som för första gången drivits i Irak och som samordnats med kommissionens pågående projekt. Parlamentet efterlyser att man vid detta uppdrags slut drar nytta av alla erfarenheter som gjorts genom att använda sig av både den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken och unionsinstrumenten så att EU kan ge stöd på plats för att förstärka polisen och straffrättssystemet i Irak.

28.

Europaparlamentet upprepar sin begäran om insyn i och effektivitet hos unionens stöd till Irak genom att man ser till att lämna uttömmande, regelbunden och insynsvänlig information om de faktiska utbetalningarna och genomförandet av unionens stöd, särskilt när det gäller medel som går via Internationella återuppbyggnadsfonden för Irak, där EU är den största bidragsgivaren.

29.

Europaparlamentet noterar att EU:s verksamhet för samarbete som planerats när det gäller social och mänsklig utveckling syftar till att bekämpa fattigdom, tillfredsställa de grundläggande behoven i fråga om hälsa, utbildning och sysselsättning och främja de grundläggande rättigheterna för alla, också för de mest utsatta grupperna, flyktingar, tvångsförflyttade personer och alla religiösa minoriteter. Parlamentet insisterar på att denna verksamhet bedrivs inom ramen för en förstärkning av kapaciteten och institutionerna, med beaktande av principerna om integrering, insyn och goda styrelseformer.

30.

Europaparlamentet lyfter fram Iraks känsliga geopolitiska situation som granne till Syrien, Iran, Turkiet, Saudiarabien och Jordanien. Parlamentet förväntar sig att Irak spelar en stabiliserande roll i regionen, framför allt med tanke på det pågående inbördeskriget i Syrien. Parlamentet förväntar sig att Irak stöder en demokratisk övergång i Syrien som inbegriper alla parter.

31.

Europaparlamentet välkomnar att en kommission för de mänskliga rättigheterna nyligen har inrättats i Irak som en oberoende institution som kan ge en betydelse till de rättigheter som garanterats i Iraks konstitution och spela en central roll i skyddet av dessa rättigheter. Parlamentet understryker att det är viktigt att denna institution förblir politiskt oberoende och att den beviljar sina operationer ett ändamålsenligt, säkert och oberoende finansiellt stöd. Parlamentet understryker behovet av regelbundet, transparent och kontinuerligt samarbete mellan regeringsorganen och kommissionens undersökningsorgan. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja utvecklingen genom tekniskt bistånd, en ständig dialog och utbyte av erfarenheter när det gäller skydd av mänskliga rättigheter.

32.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Europeiska rådets ordförande, kommissionens ordförande, vice ordföranden för Europeiska kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, talmännen i medlemsstaternas parlament samt regeringen och representantrådet i Irak.