30.12.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 440/2

—

med beaktande av artiklarna 174 och 176 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, vilka fastställer målet om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och anger de finansiella strukturinstrument som ska användas för att uppnå detta, och föreskriver att Europeiska regionala utvecklingsfondens syfte är att bistå med att avhjälpa de största regionala obalanserna i unionen,

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2010Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2010)2020),

—

med beaktande av sin resolution av den 20 maj 2010 om sammanhållningspolitikens bidrag till att uppnå Lissabon- och EU 2020-målen (1),

—

med beaktande av sin resolution av den 14 december 2010 om att uppnå verklig territoriell, social och ekonomisk sammanhållning inom EU – en nödvändig förutsättning för global konkurrenskraft? (2),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 9 november 2010 om slutsatserna i den femte rapporten om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning: sammanhållningspolitikens framtid (COM(2010)0642),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 23 november 2010En agenda för ny kompetens och arbetstillfällen – EU:s bidrag till full sysselsättning (COM(2010)0682),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 16 december 2010Den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning: en europeisk ram för social och territoriell sammanhållning (COM(2010)0758),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 januari 2011Ett resurseffektivt Europa – flaggskeppsinitiativ i Europa 2020-strategin (COM(2011)0021),

—

med beaktande av sin resolution av den 23 juni 2011 om lägesrapport om och framtida synergier för ökad effektivitet mellan Europeiska regionala utvecklingsfonden och andra strukturfonder (3),

—

med beaktande av sin resolution av den 8 juni 2011Bortom BNP – Att mäta framsteg i en föränderlig värld  (4),

—

med beaktande av sin resolution av den 8 juni 2011Investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla  (5),

—

med beaktande av sin resolution av den 5 juli 2011 om kommissionens femte sammanhållningsrapport och strategin för sammanhållningspolitiken efter 2013 (6),

—

med beaktande av sin resolution av den 27 september 2011 om utnyttjandet av struktur- och sammanhållningsfonderna: lärdomar för EU:s framtida sammanhållningspolitik (7),

—

med beaktande av förslaget av den 6 oktober 2011 till Europaparlamentets och rådet förordning om gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden som omfattas av den gemensamma strategiska ramen, om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av förordning (EG) nr 1083/2006 (COM(2011)0615),

—

med beaktande av förslaget av den 6 oktober 2011 till Europaparlamentets och rådet förordning om särskilda bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden och målet Investering för tillväxt och sysselsättning samt om upphävande av förordning (EG) nr 1080/2006 (COM(2011)0614),

—

med beaktande av förslaget av den 6 oktober 2011 till Europaparlamentets och rådet förordning om Europeiska socialfonden och om upphävande av förordning (EG) nr 1081/2006 (COM(2011)0607),

—

med beaktande av förslaget av den 6 oktober 2011 till Europaparlamentets och rådet förordning om Europeiska unionens program för social förändring och social innovation (COM(2011)0609),

—

med beaktande av sin resolution av den 15 november 2011 om den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning (8),

—

med beaktande av sin resolution av den 9 juli 2008 om temat Mot en ny kultur för rörlighet i städer (9),

—

med beaktande av sin resolution av den 24 mars 2009 om den urbana dimensionen av sammanhållningspolitiken under den nya programperioden (10),

—

med beaktande av sin resolution av den 23 april 2009 om handlingsplanen för rörlighet i städerna (11),

—

med beaktande av sin resolution av den 23 juni 2011 om programmet för städer i Europa och dess framtid i sammanhållningspolitiken (12),

—

med beaktande av sin resolution av den 13 oktober 2005 om den urbana dimensionen och utvidgningen (13),

—

med beaktande av sin resolution av den 26 september 2006 om den temainriktade strategin för stadsmiljön (14),

—

med beaktande av Leipzigstadgan om hållbara städer i Europa, som godkändes i samband med det informella ministermöte om stadsutveckling och territoriell sammanhållning som hölls den 24–25 maj 2007 i Leipzig,

—

med beaktande av Toledoförklaringen för stadsutveckling, som godkändes i samband med det informella ministermöte som hölls den 22 juni 2010 i Toledo,

—

med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling (A7-0406/2012), och av följande skäl:

A.

80 procent av Europas invånare bor i tätorter (en siffra som hela tiden ökar genom den accelererande utflyttningen från landsbygd till städer), i vilka den ekonomiska krisens följder känns av i större utsträckning. Det är också i tätorterna som utmaningen att bekämpa klimatförändringarna, skapa arbetstillfällen samt främja välstånd och livskvalitet är som störst.

B.

Tätorterna måste upprätta handlingsplaner på medellång och lång sikt avseende hållbar ekonomisk, social och territoriell utveckling.

C.

Städerna utgör den ekonomiska motorn och motorn för produktion och sysselsättning, men samtidigt är det i städerna som man påträffar fenomen som okontrollerad stadsutbredning, arbetslöshet och, i mer allmänna termer, social utestängning och segregering samt miljöföroreningar.

D.

Starka stadsområden ger positiva återverkningar på den omgivande landsbygden och kan därför komma att ge spridningseffekter.

E.

Begreppet förort måste omdefinieras för att hejda de nuvarande tendenserna till bostadssegregation, som ger upphov till social polarisering.

F.

De omvandlingsprocesser som pågår i städerna skapar allt större förväntningar och problem, som myndigheter och andra offentliga organ traditionellt arbetar hårt för att tillmötesgå respektive lösa. Således behövs det innovativa och helhetsinriktade mekanismer för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning.

G.

De sociodemografiska förändringarna i många städer har lett till att människor flyttar från de äldre stadsdelarna till nya och mer avlägset belägna bostadsområden, till tätorter i utkanten av städer eller helt enkelt till nya städer som ligger i närheten av ett storstadsområde.

H.

Sociala skillnader är en utmaning i många tätorter, och skillnader mellan stadsdelar beror ofta på en olämplig bostadspolitik och på att utbudet av tjänster många gånger är begränsat till mer välbärgade områden.

I.

En revidering av de traditionella tillvägagångssätten skulle kunna fungera som en språngbräda för att inleda olika typer av projekt och experimentverksamhet i städerna som utgår från en ny syn på planeringen av offentliga rum, offentliga behov och medborgarengagemang.

1.

Europaparlamentet betonar att den lokala utvecklingsmodellen utgör en av sammanhållningspolitikens starka punkter eftersom den mobiliserar avgörande faktorer och främjar valet av bästa alternativ närmast medborgarna, gemensamma insatser och de mest följdriktiga, effektiva och ändamålsenliga åtgärderna. Dessutom synliggör den i stor omfattning unionens insatser, bl.a. på områden där EU står inför de svåraste utmaningarna.

2.

Europaparlamentet efterlyser en ny fas i EU:s lagstiftning som ska vara kopplad till en plan för skydd och förnyelse av tätorterna som – i enlighet med subsidiaritetsprincipen – kan tillhandahålla den nödvändiga rättsliga grunden, definiera gemensamma mål på medellång och lång sikt och optimera användningen av sammanhållningspolitikens resurser.

3.

Europaparlamentet efterlyser åtgärder för färdigställande och återställande av befintliga delar av städer, inbegripet marginaliserade stadsdelar, funktionell omvandling av övergivna områden och saneringsområden, stärkande – genom en dynamisk utvecklingsprocess – av attraktionskraften i de områden där människor bor samt återlämnande till samhället av starkt symbolladdade områden av stort historiskt värde som har förlorat sin ursprungliga funktion och som stegvis har förfallit, samtidigt som kulturarvet främjas.

4.

Europaparlamentet begär att kulturella och ekonomiska resurser ska mobiliseras. I samband med detta måste frågan om stadsomvandlingens sociala hållbarhet prioriteras så att resurserna bidrar till solidaritet inom städerna och till social inkludering och integrering av städernas utsatta och marginaliserade grupper, i syfte att till fullo utnyttja utvecklingspotentialen med tanke på att stadsförnyelseprocesser alltid medför en risk för att samhällets svagaste grupper slås ut. Parlamentet understryker därför behovet av att i ett så tidigt skede som möjligt involvera invånarna.

5.

Europaparlamentet understryker städernas nyckelroll för att nå de ekonomiska, sociala och miljömässiga målen i Europa 2020-strategin och betonar att en förutsättning för ett globalt konkurrenskraftigt EU är att sammanhållningspolitiken fullt ut utnyttjar samtliga regioners och tätorters utvecklingspotential.

6.

Europaparlamentet efterlyser ett integrerat tillvägagångssätt som säkerställer samverkan mellan å ena sidan naturen och miljön och andra sidan dels historien och kulturen, dels samhället och handeln. Ett sådant tillvägagångssätt måste garantera infrastrukturutveckling, förbättring av stadsområden och ekonomisk expansion samt främja gemensam användning av olika områden genom integration av bostäder och andra byggnader, fysisk infrastruktur och immateriella nätverk.

7.

Europaparlamentet betonar att det behövs nya former av stadsförnyelsearbete som uppmärksammar människors kollektiva behov av offentliga rum och grönområden samt fritid, kultur och idrott.

8.

Europaparlamentet efterlyser en öppen planeringsprocess som genomförs i partnerskap med föreningar och med allmänheten för att säkerställa den nödvändiga kopplingen mellan den allmänna politiken och specifika områden. I detta sammanhang är det viktigt att framhäva det specifika områdets särdrag, identitet och historia liksom att stärka känslan av samhörighet med lokalsamhället och förtroendet för samhällets institutioner.

9.

Europaparlamentet understryker att det finns en nära koppling mellan stadsförnyelse och ekonomisk nystart, och att uppförandet av en attraktiv plats kan bli en avgörande faktor för ekonomisk återhämtning. Parlamentet påpekar att det för att uppnå detta är nödvändigt att stadsförnyelsen bygger på ett nytt tillvägagångssätt som kombinerar olika insatser för att förhindra städernas förslumning, främja utvecklingen av eftersatta och marginaliserade områden samt stödja lokal ekonomisk tillväxt och lokala sysselsättningsgenererande åtgärder. Detta tillvägagångssätt måste kompletteras med sociala åtgärder.

10.

Europaparlamentet efterlyser målmedvetna åtgärder för att bekämpa energiineffektiviteten, bl.a. genom funktionell omklassificering av fastigheter och uppförande av resurssnålare bostäder, inbegripet offentligt subventionerade bostäder. Trafikstockningar, föroreningar och buller måste minskas så att städerna blir mer miljövänliga.

11.

Europaparlamentet betonar vikten av en strategi för att skydda och säkra stadsmiljön och bostäder i områden där det råder stor risk för jordbävningar och översvämningar.

12.

Europaparlamentet påpekar att resursutnyttjandet måste samordnas för att garantera att de negativa aspekterna av den demografiska utvecklingen, det progressiva åldrandet och den stadsförtätning som orsakas av invandring hanteras på ett integrerat sätt. Parlamentet påpekar att strukturfondsprojekt kan bidra till lösningen av allvarliga problem och att de bör vara individcentrerade och särskilt uppmärksamma de svagaste grupperna i samhället, t.ex. barn, unga människor, kvinnor och äldre.

13.

Europaparlamentet välkomnar de åtgärder som har vidtagits för att främja nätverk mellan städer och utbytet av erfarenheter och bästa praxis. Parlamentet påpekar att dessa åtgärder bör stärkas och utvidgas ytterligare så att de omfattar funktionella stadsområden. Parlamentet förespråkar att befintliga instrument ska utvidgas i detta syfte, men betonar att man bör utnyttja befintliga program och organ innan nya strukturer inrättas.

14.

Europaparlamentet välkomnar att minst 5 procent av Europeiska regionala utvecklingsfondens (Eruf) resurser öronmärks för integrerade åtgärder för hållbar stadsutveckling och att förvaltningen av dem delegeras till städerna. Parlamentet betonar att denna siffra utgör en minimimålsättning som bör användas för att stödja utvecklingen i funktionella stadsområden. Parlamentet uppmanar myndigheterna på olika nivåer att använda nya verktyg såsom lokalt ledda strategier för lokal utveckling.

15.

Europaparlamentet motsätter sig de snäva ramarna för användningen av dessa medel i genomförandet av integrerade territoriella investeringar. Parlamentet anser att medlemsstaterna även ska kunna genomföra de integrerade åtgärderna för hållbar stadsutveckling genom ett specifikt operativt program eller ett specifikt prioriterat område.

16.

Även om tätorter kan spela en viktig roll som ett områdes tillväxtcenter och tillväxtmotor understryker Europaparlamentet betydelsen av att beakta lokala utvecklingsbehov när problemen i ytterområden, angränsande områden och landsbygdsområden behandlas, i syfte att främja ett konfliktfritt förhållande som skapar synergier och där båda sidor kompletterar varandra samt i syfte att motverka den gradvisa förlusten av stadsnära landsbygdsområden till följd av den pågående stadsutbredningen och upplåtandet av områden på landsbygden för bebyggelse, samtidigt som tillgången till samhällstjänster utvecklas.

17.

Europaparlamentet efterlyser en förbättring av lokala och regionala myndigheters samt ekonomiska och sociala aktörers kapacitet – t.ex. genom utökad användning av tekniskt stöd – att förvalta strukturfonderna, i syfte att få till stånd ett verkligt flernivåstyre så att man kan säkerställa att fastställda mål uppnås. Parlamentet anser det vara avgörande att hållbara mångfunktionella nätverk, som bygger på god praxis, utformas och främjas på ett sätt som stimulerar dynamiska och integrerade partnerskap mellan landsbygd och städer som utgår från varje regions särskilda behov

18.

Europaparlamentet understryker det lämpliga i att bygga nätverk mellan pilotprojekt för hållbar stadsutveckling som finansieras via Eruf och det nya fleråriga programmet Horisont 2020, för att garantera innovativa lösningar och strategier som kan tillämpas i samband med stadsförnyelsearbete.

19.

Europaparlamentet är övertygat om att erfarenheterna från ”borgmästaravtalet” kan utgöra en god utgångspunkt för ytterligare framsteg i strävan att uppnå Europa 2020-strategins mål.

20.

Europaparlamentet efterlyser en hållbar rörlighetsförvaltningsmodell, som ska vara integrerad i stadsplaneringen och som ska innefatta fler allmänna inrättningar och utbyggnaden av ett systemiskt logistiknät som är anpassat till varu- och tjänstedistributionen inom städerna, med lämplig hänsyn tagen till villkoren för miljöanpassade transporter.

21.

Europaparlamentet är övertygat om att ett miljöproblem som avfallshanteringen är en allvarlig fråga som inte bara rör rent tekniska aspekter utan också skapar sociala problem. Parlamentet efterlyser fortsatta åtgärder för att säkerställa tillgång till rent vatten och en god vattenrening i städerna, vilket ligger i både medborgarnas och miljöns intresse.

22.

Europaparlamentet betonar att utökningen av grönområden och parker i städerna utgör ett mycket värdefullt element för städernas natur, kultur och historia. Den bidrar till att reglera de negativa effekterna av städernas mikroklimat, till en bättre energibudget och ekonomiska besparingar och till en ökning av stadsmiljöns hållbarhet och kvalitet. Dessutom tillgodoser denna utökning sociala och fritidsrelaterade behov.

23.

Europaparlamentet hoppas att man vid fastställandet av inriktningen på stadsförnyelseprocesserna prioriterar material och tekniska lösningar som möjliggör energibesparingar som är i linje med målen för EU:s politik.

24.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.