15.1.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 12/39

Föredragande:

Laure Batut

Medföredragande:

Eve Päärendson

1.1.1

EU och Japan svarar tillsammans för mer än en tredjedel av världshandeln. Ett partnerskap som baseras på ett långtgående och omfattande frihandelsavtal eller avtal om ekonomiskt partnerskap mellan EU och Japan som gynnar båda parter skulle kunna främja ömsesidig handel och ömsesidiga investeringar, förbättra deras ekonomier och sysselsättningsmöjligheter samt bidra till att det utarbetas stärkta internationella regler och normer. Medborgarna skulle välkomna en rättvis spridning av de förväntade vinsterna, men de är vaksamma och vill inte att deras respektive standard ska försämras.

1.1.2

EESK välkomnar förhandlingarna om ett frihandelsavtal eller avtal om ekonomiskt partnerskap med Japan, och särskilt beslutet att fullfölja dessa förhandlingar efter översynen efter första året. Kommittén beklagar dock bristen på information och insyn i de pågående förhandlingarna. Att främja och skydda konsumenternas intressen är ett viktigt sätt att säkerställa ett brett allmänt stöd för avtalet, och därför anser EESK att det bör inrättas samrådsmekanismer i likhet med dem som använts inom ramen för det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar i syfte att säkerställa att det civila samhället hålls bättre informerat om de komparativa fördelar som ett öppnande av marknaderna mellan EU och Japan skulle innebära för de berörda parterna. I detta sammanhang vill EESK uppmuntra de båda parterna att förbättra insynen och informationstillgången i anslutning till förhandlingarna genom att inrätta en officiell mekanism för att hålla det civila samhället informerat, och så småningom en samrådsstruktur inom ramen för avtalet. Vidare vill kommittén framhålla att företagen på båda sidor redan kan dra fördel av rundabordssamtalet mellan EU och Japan som en plattform för engagemang och samråd.

1.2.1

EESK framhåller att det är viktigt att kommittén hålls fullt informerad om översynen av konsekvensbedömningen från 2012. Vi begär att så fort som möjligt få information om tidsplanen för genomförandet, särskilt när det gäller harmoniseringen av tekniska standarder, och vi anser att ett dokument som är mer detaljerat än konsekvensbedömningen bör offentliggöras på samtliga EU-språk innan något beslut fattas.

1.2.2

EESK vill uppmana EU att göra sitt yttersta för att säkerställa följande:

Tvistlösning mellan investerare och stater är en mycket känslig fråga, och de olika aktörernas ståndpunkter skiljer sig åt. EESK välkomnar därför det offentliga samråd som kommissionen inlett i anslutning till handelsförhandlingarna med USA, och vi ser med intresse fram emot resultaten (1). Med hänsyn till att Japan är en stark demokrati anser EESK att en inventering av de japanska aktörernas synpunkter i frågan skulle kunna bidra till och underlätta förhandlingarna.

1.2.3

Dialogen mellan de civila samhällena i Japan och EU kommer att utgöra ett viktigt bidrag till frihandelsavtalet eller avtalet om ekonomiskt partnerskap. Kommittén rekommenderar att man liksom i de avtal som EU nyligen har slutit inrättar ett gemensamt rådgivande organ i anslutning till avtalet och att dess roll diskuteras med företrädare för de respektive civila samhällena under förhandlingarna. Detta organ måste kunna behandla avtalets samtliga områden och göra sin synpunkt gällande. Kommittén rekommenderar med eftertryck att minst hälften av ledamöterna från EU ska utses av EESK, som är det samrådsorgan som företräder det europeiska organiserade civila samhällets intressen.

1.2.3.1

EESK har etablerat utmärkta kontakter med organisationer för arbetstagare, arbetsgivare, jordbrukare, kooperativ, konsumenter, icke-statliga och icke-vinstdrivande organisationer samt universitet i Japan (2). Med sin uppföljningskommitté för Japan har EESK en privilegierad ställning när det gäller att främja dialogen och samrådet med de båda parternas civila samhällen.

2.1.1

EU och Japan har beslutat att stärka sina band genom att inleda förhandlingar om ett frihandelsavtal eller avtal om ekonomiskt partnerskap. Förhandlingar om ett strategiskt partnerskapsavtal pågår parallellt (3). Kommittén välkomnar de positiva resultaten av översynen efter det första året och beslutet att fullfölja förhandlingarna. Om antagandena visar sig stämma skulle EU:s export till Japan öka med 30 %, EU:s BNP skulle öka med 0,8 % och 4 00  000 nya arbetstillfällen skulle skapas i EU. Japans BNP skulle öka med 0,7 % och dess export till EU med 24 %, samtidigt som avtalet skulle framhäva EU:s viktiga roll som handelspartner och investerare i Ostasien (4).

2.1.2

EU och Japan delar många värderingar och principer, såsom demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna, och de är båda marknadsekonomier med avancerad teknisk kunskap. De står också inför likartade utmaningar (t.ex. en åldrande befolkning och sjunkande befolkningstal) och måste hitta nya möjligheter till tillväxt och sysselsättning.

2.1.3

Det civila samhällets organ i de båda berörda regionerna och deras respektive samrådsmekanismer motsvarar inte varandra helt (5), men en utökad dialog mellan dessa organ vore ett mycket viktigt komplement till ett avtal. EU har gjort den sociala och civila dialogen till en hörnsten i sin sociala modell genom att ge den ett institutionellt ramverk, och Japan erkänner betydelsen av ett civilt samhälle i bredare bemärkelse (arbetsmarknadspolitiskt råd, flerpartsforum).

2.2

I Japan liksom i EU är ekonomin föremål för återhämtningsåtgärder (6). Japans statsskuld ligger för närvarande på närmare 230 % av dess BNP. Den starka japanska yenen är ofördelaktig för importen, och efter den tredubbla katastrofen i Fukushima minskade detaljhandeln med 2,3 % på ett år (februari 2013).

2.2.1

De bilaterala frihandelsavtalen ger Japan möjligheter till internationell handel och har bidragit till att det bildats regionala integrerade områden. Sedan 2002 har Japan slutit många bilaterala avtal inte bara i Asien utan även i Latinamerika och med Schweiz. Förhandlingar pågår om ett trepartsavtal med Kina och Sydkorea. Japan deltar också i förhandlingarna om Stillahavspartnerskapet.

2.2.2

Japan och EU har redan undertecknat viktiga avtal som förenklar handelsförfarandena, bland annat när det gäller telekommunikationer, kemiska produkter och läkemedel, konkurrensbegränsande verksamhet, vetenskap och teknik samt administrativt samarbete och bistånd (7).

3.1

Strävan efter ekonomisk tillväxt via globaliserad handel riskerar att påverka miljön (8). I sitt yttrande om förhandlingarna om nya handelsavtal (9) betonade kommittén att det i EU:s handelsförhandlingar bör inkluderas ett kapitel på temat handel och hållbar utveckling med miljömässiga och sociala normer, och man vill ge det civila samhället en framträdande roll när det gäller uppföljningen.

3.2

Förhandlingarna om ett frihandelsavtal eller avtal om ekonomiskt partnerskap ger båda parterna möjlighet att på internationell nivå bekräfta sitt engagemang för den hållbara utvecklingens tre pelare: ekonomisk tillväxt, social utveckling och miljöskydd. Sedan frihandelsavtalet mellan EU och Sydkorea undertecknades står dessa frågor i centrum för alla handelsförhandlingar och alla avtal som EU sluter (10). Den biologiska mångfalden, klimatförändringarna, fiske, skogsbruk samt vilda djur och växter utgör prioriterade frågor inom EU och även på det internationella planet. Parterna bör bekräfta sitt åtagande inom ramen för de multilaterala miljöavtalen.

3.3

Varje nytt avtal bör bekräfta EU:s medlemsstaters och Japans rätt att reglera och fastställa prioriteringar på området för hållbar utveckling samt uppmuntra dem att respektera arbets- och miljöskyddsstandarder, i enlighet med deras åtagande i förhållande till internationella standarder och avtal på dessa områden.

3.4

Frihandelsavtalet eller avtalet om ekonomiskt partnerskap (11) kommer att ge tillfälle att bekräfta detta åtagande (tack vare en eventuell ratificering och ett effektivt genomförande av ILO:s konventioner) (12) och att stärka dialogen och samarbetet på bilateral nivå när det gäller frågor som rör arbete, inklusive de frågor som omfattas av ILO:s agenda för anständigt arbete.

3.4.1

EESK, som företräder hela det europeiska civila samhället, vill framhålla det faktum att fördelarna med ett frihandelsavtal eller avtal om ekonomiskt partnerskap med Japan inte nödvändigtvis kommer att upplevas som om det likvärdigt (13) gynnar de olika medlemsstaterna och de olika sektorerna (14).

3.4.2

Fler arbetstillfällen (procentuellt sett) väntas inom sektorn för elektriska maskiner, jordbruket, skogsbruket och fiskerinäringen, livsmedelsberedningsindustrin, försäkringssektorn och byggsektorn i EU, medan en mindre minskning kan väntas inom den kemiska sektorn, motorfordonssektorn, metall- och metallvarusektorn samt flygtransportsektorn (15). Sådana problem måste kartläggas på ett tidigt stadium för att man ska kunna vidta lämpliga stöd- och omskolningsåtgärder. Det är viktigt att företagen, de anställda, konsumenterna och det bredare civila samhället får ta del av fördelarna på ett rättvist sätt, och man måste förebygga mer omfattande störningar och säkerställa att det finns möjligheter till kompensation för sådana (16).

4.1.1

EESK välkomnar att kommittén inom sina behörighetsområden utgör en viktig samtalspartner för kommissionen men beklagar den bristande öppenhet som de båda parternas aktörer har uppmärksammat i de pågående förhandlingarna. Det mandat som kommissionen har fått har inte offentliggjorts, trots att förhandlingarna borde vara så öppna och insynsvänliga som möjligt. Många organisationer i både det europeiska och det japanska civila samhället beklagar att de endast fått knapphändig information om förhandlingarna. Detta påverkar förhandlingarnas innehåll och det civila samhällets möjligheter att uttrycka sina synpunkter när det gäller denna fråga. Det civila samhällets medverkan skulle som vi vet inte bara främja den ömsesidiga förståelsen utan även främja kvaliteten på sakkunskapen i de pågående förhandlingarna om ett frihandelsavtal eller avtal om ekonomiskt partnerskap.

4.1.2

EU-medborgarna kräver att de EU-texter där principen om öppenhet fastställs ska tillämpas. EESK efterlyser att de berörda aktörerna ska kunna ta del av texterna på ett så tidigt stadium som möjligt.

4.1.3

Mot bakgrund av den europeiska allmänhetens legitima begäran om att handelsförhandlingarna ska präglas av fullständig insyn, vill kommittén fästa rådets och kommissionens uppmärksamhet på nödvändigheten av att strikt och konsekvent tillämpa artikel 218 i EUF-fördraget, särskilt punkt 10: ”Europaparlamentet ska omedelbart och fullständigt informeras i alla skeden av förfarandet”.

4.1.4

EESK rekommenderar kommissionen att i anslutning till förhandlingarna om ett frihandelsavtal eller avtal om ekonomiskt partnerskap mellan EU och Japan inrätta en modell för samråd med det civila samhället, liknande den man inrättat inom ramen för EU:s förhandlingar om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (möten med aktörerna i samband med varje förhandlingsomgång, inrättande av en rådgivande grupp bestående av företrädare för det civila samhället som bör inbegripa EESK-ledamöter). Kommittén har också förstått att det finns en liknande mekanism för de förhandlingar i Stillahavsområdet som omfattar USA och Japan.

4.2.1

Såsom anges ovan innehåller alla de frihandelsavtal som EU har slutit den senaste tiden ett kapitel om handel och hållbar utveckling (17), där det civila samhället – oberoende, representativa organisationer som säkerställer en balanserad representation av företagen, arbetstagarna och övriga berörda aktörer – spelar en viktig roll när det gäller uppföljningen. EESK stöder kommissionens ansträngningar för att inkludera ett sådant kapitel också i avtalet med Japan.

4.2.2

De japanska myndigheterna önskar få till stånd en stabil tillväxt tack vare en hållbar utveckling (se premiärminister Shinzō Abes ekonomiska politik (18)). De frihandelsavtal som Japan har slutit med sina partnerländer i Asien innehåller bestämmelser om att det ska inrättas en underkommitté med ansvar för att följa upp avtalets konsekvenser för företagsklimatet. Behörighetsområdena och metoderna är inte desamma, men EU och Japan är förtrogna med principen om att följa upp konsekvenserna av frihandelsavtal, och EESK vill därför uppmana dem att inkludera ett kraftfullt kapitel om handel och hållbar utveckling.

4.2.3

Den japanska regeringen har inrättat ett antal interna multilaterala kommittéer för att samråda med företagen när det gäller de konsekvenser som frihandelsavtalen får för deras verksamhetssektor, och det finns rådgivande organ som sammanför dels företrädare för myndigheter och kooperativ, dels företrädare för myndigheter och fackföreningar. Dessutom finns det andra strukturer för breda samråd, t.ex. Forum on Social Responsibility for Sustainable Future (MSF) (19) och Labour Policy Council.

4.3

I EU:s ekonomiska och sociala modell betonas solida institutioner för hantering av ekonomi, sysselsättning, samhälle och miljö. Dessutom framhävs en stark social och samhällelig dialog samt investeringar i humankapitalet och arbetstillfällenas kvalitet (20). Kommittén noterar att denna modell uttrycker EU:s värderingar och att den bör främjas av alla EU-institutioner i all deras politik.

4.3.1

Kommittén välkomnar EU:s åtaganden på internationell nivå (21) om att

4.3.2

När det gäller frihandelsavtalet med Japan har Europaparlamentet rekommenderat kommissionen att fokusera på de grundläggande normerna i arbetsrätten och se till att det införs ett ambitiöst kapitel om hållbar utveckling samt att det inrättas ett forum för det civila samhället med uppgift att ”övervaka och uttala sig om dess genomförande”. EESK insisterar på att rådfrågas och framhåller att det är viktigt att dessa rekommendationer genomförs.

4.4

EESK vill erinra kommissionen om att den har offentliggjort en handledning om öppenhet i handelsförhandlingarna, där det anges att arbetet inte kan bli framgångsrikt om det inte motsvarar EU-medborgarnas förväntningar och att det civila samhällets åsikter spelar en avgörande roll i förberedelsefasen inför förhandlingarna (23).

EESK skulle gärna se att man uppnår följande:

4.5

Så gott som alla företrädare för de organisationer i det europeiska och det japanska civila samhället som har rådfrågats (24) har ställt sig positiva till att det inom ramen för det framtida frihandelsavtalet inrättas ett sådant gemensamt uppföljningsorgan.

4.5.1

Uppföljningsmekanismerna bör utvecklas under beaktande av befintliga strukturer och på grundval av de erfarenheter som hittills gjorts i EU och Japan. EESK önskar delta i samband med att man fastställer såväl den roll som EU:s rådgivande grupp och det gemensamma uppföljningsorganet ska spela som deras befogenheter och sammansättning. Alla berörda parter bör rådfrågas, och EESK bör spela en grundläggande roll i denna process.

4.5.2

En strukturerad dialog mellan företrädarna för de båda civila samhällena i EU och Japan innebär att frihandelsavtalet eller avtalet om ekonomiskt partnerskap tillförs en viktig dimension, även kulturellt. EESK anser att det är av grundläggande betydelse att man upprätthåller banden med sina japanska motsvarigheter i syfte att se till att en framtida gemensam uppföljningsmekanism uppfyller förväntningarna hos de båda parterna vad gäller utformningen, befogenheternas omfattning och sammansättningen.

5.1.1

Kommittén noterar med tillfredsställelse att rådet i juni 2014 (25) kunde besluta att fortsätta förhandlingarna tack vare de positiva resultat som uppnåtts.

5.1.2

Avtalet syftar till att stärka marknadstillträdet, säkerställa en konsekvent lagstiftning och därmed främja utvecklingen av ömsesidig handel och investeringar. Det borde påskynda den hållbara utvecklingen och skapandet av fler och bättre arbetstillfällen, ge konsumenterna större valmöjlighet samt utveckla de båda ekonomiernas konkurrenskraft och produktivitet.

5.1.3

EU:s prioritering är att avskaffa icke-tariffära hinder. I sin konsekvensbedömning (26) påpekar kommissionen att dessa hinder ofta är kulturella och baseras på protektionism. EESK noterar att det är svårt att få till stånd en förändring, eftersom de grundas på föränderliga standarder som dock fastställs på högsta nivå. I vissa fall skyddar de hela sektorer, exempelvis den japanska järnvägssektorn.

5.2.1

Avskaffandet av tariffära hinder bör avse samtliga produkter utan undantag för jordbruksprodukter och bearbetade produkter, motorfordon som har erkänts som ”känsliga varor” eller kemiska och farmaceutiska produkter, och när så är lämpligt med övergångsperioder.

5.2.2

Handeln skulle främjas av ett ömsesidigt erkännande av certifierade produkter med utgångspunkt i liknande och likvärdiga produktstandarder, och av ett samarbete om en harmonisering av bestämmelserna och systemen där så är möjligt. Det är emellertid ytterst viktigt att säkerställa att ett sådant samarbete för att fastställa nya globala standarder inte leder till sänkta standarder.

5.2.3

Icke-tariffära hinder, som bromsar EU:s export, används som dolda protektionistiska åtgärder. Dessa måste reduceras eller avskaffas, framför allt de som redan kartlagts under förhandlingarna, och standarderna måste anpassas till internationella standarder.

5.3.1

Eftersom den ekonomiska strukturen i både Japan och EU till 99 % utgörs av små och medelstora företag och dessa skapar 70–80 % av sysselsättningen vill EESK be kommissionen att fästa särskild vikt vid dessa företag.

5.3.2

På grund av sin storlek har de små och medelstora företagen begränsade resurser, inbegripet när de måste rätta sig efter nationella bestämmelser och handelsbestämmelser. De kan således förväntas vinna på ett frihandelsavtal eller avtal om ekonomiskt partnerskap mellan EU och Japan, framför allt tack vare förenklade bestämmelser och minskade administrativa kostnader. De är dock i behov av stöd för att övervinna hindren i samband med ett ökat internationellt engagemang: språkliga hinder, olika företagskulturer, höga transportkostnader, brist på personal med relevanta kunskaper, brist på information om de utländska marknaderna och brist på ekonomiska resurser.

5.3.3

För att maximera fördelarna med ett frihandelsavtal eller avtal om ekonomiskt partnerskap mellan EU och Japan blir det också mycket viktigt att de båda parterna arbetar för att öka medvetenheten i de små och medelstora företagen om de stödtjänster och stödprogram som finns tillgängliga (27) och som erbjuds av Centrum för industriellt samarbete mellan EU och Japan (28) och av Japans utrikeshandelskontor (29), inte minst eftersom detta avtal förmodligen kommer att öppna vägen för nya affärsmöjligheter. Europeiska små och medelstora företag skulle exempelvis kunna vara intresserade av Japans sektorer för IKT, hälsovård (30), tjänster, förnybar energi, ekologiska livsmedel (31) och delikatesser.

5.4.1

En liberalisering av marknaden skulle innebära nya möjligheter för livsmedelsprodukter på båda sidor (en ökning med 200 %), även om jordbrukssektorn är ett av de mest kontroversiella förhandlingskapitlen. Den japanska jordbrukssektorn kan inte täcka mer än 40 % av livsmedelsbehoven och oron är här särskilt stor. De japanska jordbrukarna kräver att fem typer av produkter undantas från tullbegränsningar i alla förhandlingar med andra länder: ris, nöt- och griskött, mjölk och mejeriprodukter, vete och råg samt socker och sötningsmedel. EU anser att möjligheten att exportera större mängder bearbetade livsmedelsprodukter skulle vara viktig, särskilt om Japan avskaffade de flesta av de icke-tariffära handelshindren.

5.4.2

EESK skulle vilja att frågan om immateriella rättigheter (32) behandlades i syfte att skydda europeiska innovationer på ett rättvist sätt. De skyddade geografiska beteckningarna är en svårlöst fråga i diskussionerna. Det immateriella skyddet för högkvalitativ jordbruksproduktion kan utgöra ett dolt hinder för import. Redan inom ramen för WTO skiljde sig EU:s och Japans åsikter åt: EU ville utvidga tillämpningsområdet för de skyddade geografiska beteckningarna i syfte att säkerställa en högre skyddsnivå som skulle vara bindande (EU:s förslag till Trips-avtal 1998), medan Japan, tillsammans med USA (1999), föreslog att medlemmarna skulle anmäla sina geografiska beteckningar till WTO med syftet att upprätta en databas som skulle fungera som informationskälla för andra medlemmar, utan rättsligt bindande verkan. EESK anser att detta är en viktig fråga som bör behandlas med omsorg i förhandlingarna.

5.5.1

I Japan är såväl jordbrukare som konsumenter i hög grad involverade i kooperativ, t.ex. i form av ömsesidiga bolag och banktjänster. De uppfattar liberaliseringen av tjänster som ett hot, medan den av andra uppfattas som en viktig möjlighet, inte minst för den så kallade silverekonomin. Tjänstesektorn innebär en viktig öppning för en betydande ökning av handeln.

5.5.2

I bruttosiffror exporterade EU-27 under 2012 tjänster till ett värde av 24,2 miljarder euro till Japan, medan importen från Japan uppgick till 15,6 miljarder euro, dvs. ett överskott på 8,6 miljarder euro för EU-27. Man bör naturligtvis beakta att Japans befolkning är en fjärdedel så stor som EU:s. Nästan alla japanska organisationer som rådfrågats och som nämnt liberaliseringen av tjänster har varit emot en ”negativ förteckning”, som skulle innebära att alla tjänster som inte uttryckligen är undantagna enligt avtalet skulle kunna öppnas för handel. Jordbrukare och konsumenter är ofta emot en negativ förteckning, medan företagen är mycket positiva till en sådan förteckning. En negativ förteckning skulle minska det område där de offentliga myndigheterna skulle kunna ingripa. Eventuella framtida tjänster skulle automatiskt falla inom det liberaliserade området. EESK stöder staternas oinskränkta rätt att lagstifta i allmänhetens intresse.

5.6.1

För europeiska företag är det viktigt att få tillträde till de japanska marknaderna för offentlig upphandling genom att man undanröjer regleringshinder, inför förfaranden som är öppna för insyn och tillhandahåller information som är identisk för alla aktörer, upphäver de mycket kännbara restriktionerna på järnvägsmarknaden samt inrättar ett system för tillgång till information på nätet. Utöver den politiska vilja som visats behöver förhandlingarna konkret sett en rättslig stabilitet i fråga om normer.

5.6.2

Ömsesidighet i fråga om rättvis konkurrens kommer att vara avgörande. Kommittén anser att det bör framgå klart av avtalet vilka typer av tillstånd som parterna tillämpar i fråga om statligt stöd och statliga subventioner.

5.6.3

Europeiska unionen, medlemsstaterna och Japan måste kunna fortsätta att finansiera mål av allmänt intresse, vilka definieras utifrån deras demokratiska förfaranden och bl.a. inbegriper den sociala sektorn, miljön och folkhälsan. När det gäller offentliga tjänster har EU skyldigheter som härrör från fördragen.

5.7.1

Under 2012 uppgick de utländska direktinvesteringarna från EU-27 i Japan till 434 miljoner euro, medan Japans utländska direktinvesteringar i EU-27 uppgick till 3  374 miljoner euro (34). Principen om ömsesidighet är grundläggande för ett frihandelsavtal eller avtal om ekonomiskt partnerskap, och EESK vill uppmana kommissionen att vara vaksam om avtalet skulle leda till förlorade arbetstillfällen och att överväga att utnyttja Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för att ge kompensation för detta. EESK anser också att det kan bli nödvändigt att på lämpligt sätt kompensera de förluster som drabbar företag i fråga om mänskliga resurser och teknik som tidigare erhållit offentlig finansiering.

5.7.2

EU och Japan bör se över sina respektive bestämmelser om begränsningar i fråga om ägande, tillstånd och kontroller samt främjande av investeringar.

5.7.3

EESK noterar att lagar och domstolar i både Japan och EU gör det möjligt att lösa tvister på ett rättvist sätt och inom ramen för ordinarie förfaranden. EU:s medlemsstater och Japan erbjuder investerarna ett brett spektrum av institutionella och rättsliga garantier. Tvistlösning mellan investerare och stater är en mycket känslig fråga, och de olika aktörernas ståndpunkter skiljer sig åt. EESK välkomnar därför det offentliga samråd som kommissionen inlett i anslutning till handelsförhandlingarna med USA, och vi skulle välkomna ett liknande initiativ i Japan så att de japanska aktörernas synpunkter beaktas.

5.7.4

EESK förslår att man främjar en bred dialog om frågan om tvistlösning efter det att villkoren har fastställts och resultaten utvärderats av kommissionen. Kommittén håller för närvarande på att utarbeta ett yttrande i denna fråga.

5.7.4.1

Under inga omständigheter får bestämmelser om biläggande av investeringstvister utgöra ett hinder för EU:s medlemsstater att lagstifta i allmänhetens intresse och att uppnå målen för den offentliga politiken. Det är nödvändigt att förtydliga definitionerna av ”investeringar” och ”rättvis och lika behandling”. Detta bör bli föremål för förhandlingar.