MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Att förhindra radikalisering som leder till terrorism och våldsam extremism: en skärpning av EU:s insatser /* COM/2013/0941 final */
Meddelande från kommissionen till
Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt
Regionkommittén Att förhindra radikalisering som leder till
terrorism och våldsam extremism: en
skärpning av EU:s insatser 1. Inledning 1.1
Tendenser
och utmaningar Sedan den
senaste uppdateringen av EU:s strategi för bekämpning av radikalisering och
rekrytering 2008 har tendenserna, metoderna och formerna för radikalisering
utvecklats och breddats. För det första
hämtar terrorismen i Europa numera inspiration bland fler olika ideologier,
vilket framgår av Europols TE-Sat-rapport 2013. Dessa är bl.a. nationalistiska
och separatistiska ideologier inspirerade av al-Qaida samt våldsbenägna
vänsterinriktade, anarkistiska och högerinriktade ideologier. För det andra
förekommer terrorism och våldsam extremistisk verksamhet i EU inte enbart bland
centraliserade och hierarkiska organisationer. Hotet har gradvis utvecklats
till att även inbegripa mindre EU-baserade grupper, celler och enskilda aktörer
som agerar på ett mer obundet och oförutsägbart sätt. De planerar attacker med
begränsad eller ingen styrning från en organisation, vilket ytterligare
försvårar förebyggande insatser. Många
terrorister som planerar attacker på europeisk mark är själva européer. Sådana
attacker orsakar inte bara dödsfall och ekonomiska skador. De kan också så
splittring mellan olika grupper i Europa, vilket kan leda till att reaktionära
och extremistiska åsikter ökar i andra delar av samhället. Detta bidrar till
att skapa en grogrund för extremism, vilket medför en ond cirkel av
radikalisering, aggressioner och våldsamma reaktioner. Europa påverkas
också direkt av terroristverksamhet runt om i världen. Européer kan falla offer
för attacker, vilket de senaste grymheterna i Nairobi tydligt visade. Men de
kan även vara dessa attackers förövare. Européer som reser utomlands för att
träna och slåss i krigförande områden, och samtidigt bli ännu mer
radikaliserade, har ofta letts in på vägen mot radikalisering i Europa genom
extremistisk propaganda eller av rekryterare. Beväpnade med
nyförvärvade färdigheter i stridsföring kan många av dessa europeiska
”utländska kombattanter” bli ett hot mot vår säkerhet när de återvänder från en
konfliktzon. På längre sikt kan de fungera som katalysatorer för terrorism.
Fenomenet med utländska kombattanter är inte nytt, men allt eftersom
stridigheterna i Syrien fortsätter ökar också antalet extremister som åker till
landet för att delta i konflikten. Och i takt med att antalet europeiska
utländska kombattanter stiger ökar även hotet mot vår säkerhet. Terroristgrupper
och extremister drar nytta av tekniska framsteg för att hitta nya metoder för
att engagera missnöjda ungdomar och utnyttjar webbplatser för socialt
nätverkande, videokanaler på nätet och radikala chattrum. De sprider sin
propaganda bredare, snabbare och effektivare. Traditionell
teknik för brottsbekämpning räcker inte för att hantera den växande
radikaliseringen, och därför krävs det en bredare strategi för att förebygga
och motverka radikalisering. Denna bredare
strategi för hantering av radikalisering måste involvera hela samhället. Detta meddelande
omfattar radikalisering i alla dess former och kartlägger områden som omfattar
ett brett spektrum av åtgärder för att förebygga och motverka radikalisering
som leder till terrorism och våldsam extremism. 1.2
Övergripande
strategi och syfte Medlemsstaterna
ansvarar för att utforma och genomföra åtgärder för att förebygga och motverka
radikalisering, och det är och bör förbli på nationell och lokal nivå som de
viktigaste åtgärderna vidtas. Vissa medlemsstater har utfört ett omfattande
arbete på detta område, och de kan dela med sig av sina erfarenheter till andra
intresserade medlemsstater. Med den
tilltagande oron för radikalisering på nätet och den märkbara ökningen av öppet
extremistiska grupper i Europa står fler och fler medlemsstater inför hot från
radikalisering. Risken för radikalisering som leder till extremistiskt våld
ökar i hela EU, och medlemsstaterna skulle dra nytta av att öka sina ansträngningar
för att effektivt ta itu med dessa utmaningar. Radikalisering
överskrider nationella gränser på många sätt. Användningen av t.ex. chattrum,
sociala medier och andra nätbaserade verktyg har ofta en internationell
dimension. Medlemsstaterna står ofta inför liknande hot, och det kan därför
vara effektivt att vidta åtgärder på EU-nivå. Europeiska
kommissionen stöder redan medlemsstaterna i deras ansträngningar för att
förebygga och motverka våldsam extremism. År 2011 upprättade kommissionen
nätverket för kunskapsspridning om radikalisering (nedan även kallat nätverket),
där över 700 experter och yrkesverksamma från hela Europa ingår. Nätverket
samlar expertkunskap och underlättar utbyte av idéer om allt från att öka
lokala aktörers medinflytande till att organisera internationella konferenser,
och sammanför expertkunskap på alla nivåer. I detta
meddelande fastställs hur Europeiska kommissionen, i samarbete med unionens
höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (nedan kallad den
höga representanten) och med stöd av EU:s samordnare för kampen mot
terrorism, kan stödja medlemsstaternas ansträngningar för att förhindra
radikalisering. Meddelandet utgör kommissionens svar på rådets slutsatser från
juni 2013 och bidrar till det mer omfattande arbetet med att uppdatera EU:s
strategi för att bekämpa radikalisering och rekrytering till terrorism. I
följande kapitel beskrivs tio områden där medlemsstaterna och EU skulle kunna
öka sina insatser för att förhindra radikalisering hemma och utomlands. De åtgärder som
presenteras i detta meddelande återspeglar EU:s åtagande att värna och
respektera EU-medborgarnas grundläggande rättigheter och friheter, såsom de
fastställs i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna, däribland
yttrandefrihet, informationsfrihet, mötesfrihet och föreningsfrihet samt
respekt för språklig, kulturell och religiös mångfald. 2.
Att förhindra radikalisering Kommissionen
har, med stöd från den höga representanten och samordnaren för kampen mot
terrorism, och med betydande bidrag från nätverket för kunskapsspridning om
radikalisering, identifierat tio områden som skulle kunna ingå i
medlemsstaternas och EU:s insatser för att motverka radikalisering hemma och
utomlands. Detta avsnitt innehåller kortfattade förklaringar av hur dessa idéer
kan ge ökat värde åt medlemsstaternas insatser för att förhindra
radikalisering, och en beskrivning av hur kommissionen i varje enskilt fall
skulle kunna stödja intresserade medlemsstater. Nätverket för
kunskapsspridning om radikalisering har sammanställt strategier och bästa
praxis inom EU som kommissionen publicerar på nätet i samband med detta
meddelande. Denna sammanställning innehåller många olika typer av praxis som är
relevant för de åtgärder som föreslås i detta meddelande.[1] De åtgärder som
beskrivs i följande avsnitt är avsedda att genomföras med resurser från
befintliga program under den fleråriga budgetramen för 2014–2020. De kommer att
finansieras inom ramen för den planerade budgeten och i enlighet med
programmets mål. Om ytterligare personal behövs kommer befintlig personal att
omplaceras. Alla uppgifter som tilldelas en decentraliserad EU-myndighet kommer
att ingå i det nuvarande mandatet för detta organ och rymmas inom dess resurser
för perioden 2014–2020. De föreslagna initiativen medför inga extra kostnader
för EU:s budget. 2.1
Att
utveckla nationella strategier för att förhindra radikalisering gagnar
medlemsstaterna Trots att
terrorism inte har påverkat samtliga medlemsstater direkt, är hotet varaktigt
och oförutsägbart. Terrorister kan slå till var som helst och när som helst.
Det är därför av avgörande betydelse att vi arbetar tillsammans för att göra
vad vi kan för att förebygga hotet. Flera
medlemsstater har redan infört åtgärder för att förhindra radikalisering, både
internt och externt. Dock har heltäckande nationella strategier inom ramen för
den del av EU:s strategi för kampen mot terrorism som syftar till att ta itu
med radikalisering och rekrytering inte införts i någon större utsträckning.
Några medlemsstater har en sådan strategi, andra inte. De strategier som finns
bygger på horisontellt och vertikalt samarbete mellan aktörer på alla nivåer
från den lokala till den internationella. Ett effektivt förebyggande arbete
innebär att man involverar icke-statliga organisationer, aktörer som arbetar
med dessa frågor på fältet, säkerhetstjänster och experter på området. Dessa strategier
kräver att man skapar förtroende inom och mellan olika grupper i samhället,
främjar en bättre ömsesidig förståelse av varandras känsliga frågor och
problem, involverar olika delar av samhället, och mycket mer. Att föra samman
alla dessa olika aspekter minskar risken för radikalisering och ger bättre
möjligheter att stoppa de processer som leder till extremism och våld. Enligt nätverket
för kunskapsspridning om radikalisering är en förutsättning för effektiva
förebyggande åtgärder att fler medlemsstater inför strategier för att förhindra
våldsam extremism och terrorism både inom och utanför EU, som bygger på deras
egna hotbildsanalyser och specifikationer. De nationella strategierna skulle
kunna anknyta till EU:s reviderade strategi och skulle kunna inbegripa
samarbete mellan medlemsstaterna och andra berörda aktörer i syfte att
kartlägga innovativa metoder för att förebygga och motverka radikalisering och
våldsam extremism. Kommissionen
skulle i samarbete med den höga representanten och med stöd av samordnaren för
kampen mot terrorism också kunna stödja medlemsstaterna i deras arbete med att
utveckla och genomföra sina strategier, främja utvecklingen av nya projekt och
underlätta samarbetet inom och utanför EU. 2.2
Att
konsolidera expertkunskap för att förhindra radikalisering Det finns en
stor mängd expertkunskap och god praxis inom och utanför EU. Beslutsfattare och
andra berörda parter i medlemsstaterna bör ha tillgång till den här
kunskapsbasen och aktivt utnyttja den. Inrättandet av nätverket för
kunskapsspridning om radikalisering var ett steg i den riktningen. De
strukturerade dialoger som denna åtgärd lett till bör fortsätta, och den
samling av bästa praxis som dialogerna resulterat i bör utvecklas ytterligare.
EU bör fortsätta att bidra till att fördjupa samarbetet mellan beslutsfattare,
universitet, privata partner och internationella forum. För att detta
ska kunna uppnås föreslår kommissionen att nätverkets sekretariat fram till
2015 ska förstärkas och i ännu högre grad göras till ett kunskapscentrum som
samlar den expertis som arbetar med att förebygga och motverka radikalisering
som leder till terrorism och våldsam extremism. Utöver den logistiska rollen
skulle dess främsta uppgifter vara följande: -
I
första hand svara på förfrågningar från medlemsstaterna och kommissionen om
stöd i arbetet med att genomföra förslagen om att förhindra radikalisering. -
Skapa
kontakter mellan experter för att förhindra radikalisering, inbegripet att
samla och sprida bästa praxis och aktivt bidra till att utforma
forskningsagendan. -
Fungera
som ett nav för samordning av förebyggande initiativ inom och utanför EU. Sekretariatets
administration kommer att skötas på visstidsbasis på grundval av ett
anbudsförfarande. 2.3
Att
bättre anpassa arbetet i nätverket för kunskapsspridning om radikalisering till
medlemsstaternas behov Nätverket för
kunskapsspridning om radikalisering har gjort framsteg med att utveckla verktyg
för att hantera utmaningarna i samband med radikalisering. Den nätbaserade
samlingen av bästa praxis är ett bra exempel på detta arbete. Ett annat exempel
är plattformen för e-lärande som gör det möjligt för medlemmar i nätverket att
utbyta information och idéer på distans. Nätverket har också börjat ta itu med
specifika fenomen i ett flertal specialiserade arbetsgrupper och projekt. Det
har nyligen avslutat en insats för att skapa kontakter med utländska
kombattanter med fokus på förebyggande åtgärder, uppsökande arbete, rehabilitering
och återanpassning. Detta är en allt viktigare fråga, eftersom konflikten i
Syrien inte visar några tecken på att avta. I januari 2013
höll kommissionen en högnivåkonferens där experter ur nätverket mötte
beslutsfattare från medlemsstaterna för att utarbeta rekommendationer för
bekämpning av våldsam extremism. Detta var ett första steg i riktning mot att
överbrygga avståndet mellan nätverket och medlemsstaternas beslutsfattare, och
kommissionen kommer att fortsätta arbetet med att minska detta avstånd. På grundval av
nätverkets erfarenheter kommer kommissionen att göra följande: -
Anordna
en andra högnivåkonferens i mitten av 2014. -
Ge
nätverket i uppdrag att fokusera på att stödja medlemsstaterna i genomförandet
av de åtgärder som föreslås i detta meddelande. -
Välkomna
medlemsstaternas initiativ för att inrätta nationella plattformar – baserade på
nätverkets modell när så är lämpligt – som syftar till att ge mer detaljerad
vägledning till nationella och lokala beslutsfattare och icke lagstadgade
berörda parter. -
Stödja
en konferens om utländska kombattanter i Syrien som ska äga rum i början av
2014 under nätverkets ledning. Konferensen kommer att samla företrädare för
alla berörda sektorer (brottsbekämpning, hälso- och sjukvård osv.) från de
städer i EU där utländska kombattanter ger upphov till mest oro. Lokala
yrkesverksamma och nationella experter kommer att dela med sig av praxis och
utbyta idéer om hur man kan förhindra potentiella kombattanter från att åka
till Syrien och att knyta kontakter med utländska kombattanter efter
återkomsten. 2.4
Att
utbilda yrkesverksamma på området i att förhindra radikalisering Nätverkets
erfarenheter visar att lokala aktörer måste vara rätt rustade för att kunna
känna igen radikaliserat beteende. Detta gäller särskilt för dem som är i
direkt kontakt med personer i riskzonen för radikalisering. Sådana
nyckelaktörer är socialarbetare, lärare, sjukvårdspersonal, poliser,
fängelsepersonal och skyddstillsynspersonal. Även om alla dessa yrkesutövare
inte är säkerhetspersonal innebär deras utbildning och kännedom om behoven hos
människor i riskzonen att de ofta är bäst lämpade att upptäcka personer som
håller på att radikaliseras. Men sådana nyckelaktörer har inte alltid en god
förståelse av radikaliseringsprocessen eller kunskaper om hur man bör agera.
Därför behövs det utbildning för att hjälpa dem att känna igen och tolka tecken
på radikalisering och kunna avgöra om ett ingripande är lämpligt eller ej. I
hela Europa har kurser och utbildningar redan tagits fram för att skapa större
medvetenhet och bättre kunskaper bland aktörer på fältet som arbetar direkt med
enskilda personer eller grupper som är utsatta för risker. Men i takt med att
hotet fortsätter att växa blir det allt mer uppenbart att en mer övergripande
strategi inom och mellan olika sektorer behövs. En sådan strategi bör bygga på
befintliga utbildningar och införliva de senaste rönen. En del medlemsstater
har inrättat utbildningsprogram för många olika sektorer, medan andra begränsar
sina utbildningsprogram till de mer traditionella målgrupperna, t.ex.
brottsbekämpande personal och fängelsepersonal. Den senaste utvecklingen i
radikalisering kräver att utbildningsmodulerna utvidgas till andra sektorer,
såsom socialtjänst, hälso- och sjukvård och utbildning. Kommissionen
kommer att vidta följande åtgärder: -
Med bidrag från medlemsstaterna ge nätverket för
kunskapsspridning om radikalisering i uppdrag att inrätta ett europeiskt
program för ”utbildning av utbildare”, som ska ge både sektorsspecifik och
sektorsövergripande utbildning. -
När så är lämpligt ge nätverket i uppdrag att hålla
de kurser det utvecklar. -
Med stöd från nätverket samarbeta med Europeiska
polisakademin (Cepol) för att utarbeta ett utbildningspaket för brottsbekämpare
om hur man känner igen och förebygger radikaliseringsprocessen. 2.5
Att
utveckla ”utträdesstrategier” för att hjälpa människor att lämna våldsam
extremism gagnar medlemsstaterna Även personer
som tidigare har radikaliserats till våldsinriktad extremism eller terrorism
kan avstå från våld och dess underliggande ideologi. ”Utträdesstrategier” kan
hjälpa radikaliserade personer att ta avstånd (avstå från våld utan att avstå
från den ideologi som ligger till grund) och avradikaliseras (avstå från både
våld och den underliggande ideologin). Dessa strategier har olika
ambitionsnivåer, från att förhindra att extremister tar till våld till att
återintegrera avradikaliserade personer i samhället. Varje radikaliserad person
har sina egna motiv och bevekelsegrunder, så utträdesprogrammen måste vara
anpassade till individuella behov. Utträdesstrategierna
bygger generellt på individuell handledning bestående av psykologiskt stöd och
rådgivning. Detta kombineras med socialt och ekonomiskt stöd för att underlätta
återanpassning. De som står för handledningen måste ha den rätta yrkesmässiga
kompetensen, lämplig utbildning och stöd från andra yrkesverksamma på området. Utträdesstrategierna
bör vara integrerade i ett bredare samhälleligt perspektiv. Sådana strategier
bör involvera familjer och lokala samfund, som ofta har de bästa
förutsättningarna för att bidra till avradikalisering, genom att uppmuntra
diskussioner om svåra frågor, söka hjälp från samhället i stort och vara
uppmärksam på oroande beteendeförändringar. Erfarenheterna
från nätverket för kunskapsspridning om radikalisering har visat att nationella
och lokala myndigheter skulle kunna ha nytta av att stödja att familjer
involveras i högre grad och av att hjälpa dem förstå och ifrågasätta anhörigas
radikalisering eller, om möjligt, förhindra den. Rådgivning, telefonjourer och
lokala stödnätverk kan ge avgörande stöd under svåra omständigheter. Med ett sådant
tillvägagångssätt måste utträdesstrategierna utformas och genomföras i
samarbete med ett stort antal statliga och icke-statliga aktörer. Det handlar
alltså om strategier som inbegriper flera myndigheter och organ. Arbetet för
att främja utträdesstrategier kan utnyttja sektorsövergripande samarbete mellan
berörda myndigheter, t.ex. polis-, fängelse- och skyddstillsynsmyndigheter,
socialtjänst, skolor m.fl. Detta arbete bör vara långsiktigt och beakta
underliggande socioekonomiska faktorer, och tillräckligt med resurser bör
anslås till det. För att hjälpa
medlemsstaterna att utveckla sådana utträdesprogram kommer kommissionen, i nära
samarbete med medlemsstaterna, att ge nätverket för kunskapsspridning om
radikalisering i uppdrag att samla in kunskap och expertis för att, på
medlemsstaternas egen begäran, hjälpa dem att inrätta effektiva program för
avradikalisering och avståndstagande. Ett sådant stöd skulle omfatta följande
åtgärder: -
Organisera
EU-omfattande workshoppar med medlemsstater för att undersöka olika program för
avradikalisering och avståndstagande och för att diskutera
hänskjutandemekanismer för familjer, lokala samfund och aktörer som arbetar med
dessa frågor på fältet. -
Ta
fram utbildningar för lokala yrkesverksamma som hjälper enskilda personer att
distansera sig och avradikaliseras. -
På
varje medlemsstats begäran arbeta tillsammans med dess centralförvaltning och
lokala myndigheterna för att stödja inrättandet av nationella
avradikaliserings- eller distanseringsprogram. 2.6
Att
samarbeta närmare med det civila samhället och den privata sektorn för att ta
itu med utmaningar på nätet Modern kommunikationsteknik erbjuder en aldrig
tidigare skådad tillgång till information. Radikaliserande element utnyttjar
detta genom att använda nätbaserade verktyg för att sprida sitt hatfyllda
budskap effektivare än någonsin. Dessutom kan dagens internetanvändare komma åt
extremistiskt material i sina egna hem. Radikaliserade personer kan också
enkelt kommunicera med människor i riskzonen för radikalisering. Tidskrifter
som Inspire, som organisationen Al-Qaida in the Arabian Peninsula ger ut
på nätet, ger en snedvriden bild av livet som terrorist. Det är lätt att hitta propagandafilmer
för grupper som Al-Shabab. Och även detaljerade videoklipp som visar
terroristhandlingar kan finnas på helt vanliga, populära webbplattformar. Mer kan göras för att förhindra att denna farliga
propaganda sprids och når sin målgrupp, och för att reagera på den.
Medlemsstater och tjänsteleverantörer samarbetar visserligen på ad hoc-basis
för att avlägsna olagligt material, men eftersom värdservrarna för många
extremistiska webbplatser ligger utanför EU är detta en svår uppgift. I
direktivet om audiovisuella medietjänster åläggs myndigheterna i alla EU-länder
att se till att audiovisuella tjänster inte innehåller något som uppammar hat,
grundat på ras, kön, religion eller nationalitet. Alla åtgärder som vidtas
enligt direktivet måste respektera de grundläggande rättigheterna, bland annat
rätten till yttrandefrihet. Att motverka extremistisk propaganda innebär mer än
att bara förbjuda eller avlägsna olagligt innehåll. Ett positivt och
välfokuserat budskap måste spridas, och det måste spridas tillräckligt brett
för att erbjuda utsatta internetanvändare ett lättillgängligt alternativ till
terroristpropagandan. Kommissionen är beredd att erbjuda stöd till
medlemsstater, tredjeländer, den privata sektorn, det civila samhället och
enskilda personer i deras ansträngningar att skapa positiva motbudskap på nätet
och förhindra allmän tillgång till olagligt material. För att åstadkomma detta
kommer kommissionen att vidta följande åtgärder: -
Inrätta
ett forum med nyckelaktörer inom branschen för att diskutera problemets
omfattning, de åtgärder som berörda parter vidtar och möjligheter till närmare
samarbete. Deltagarna kommer att diskutera en lång rad frågor, bland annat hur
man kan göra det lättare för allmänheten att flagga kränkande eller potentiellt
olagligt material och hur man kan främja skapandet av motberättelser och
lättillgängliga alternativa budskap som stimulerar ett kritiskt tänkande. Detta
forum kommer att hålla regelbundna högnivåmöten och tekniska möten och kommer
att avlägga rapport om sin verksamhet. -
Fortsätta
att uppmuntra lokala grupper, medborgare, offer och tidigare extremister att
skapa motberättelser. Som en del av detta arbete kommer kommissionen att ge
nätverket för kunskapsspridning om radikalisering i uppdrag att utforma innovativa
motberättelser på nätet som handlar om tidigare terrorister och offer för
terrorism. Syftet är att ta fram en rad videoklipp och meddelanden som riktar
sig till personer i riskzonen. Räckvidden och effekterna av dessa videoklipp
kommer att mätas, och en rapport till kommissionen och medlemsstaterna bör
utarbetas om effektiva motberättelser på nätet. 2.7
Att
stärka offren så att de kan bidra till att förebygga radikalisering Offren för
extremistvåld lider stor skada och behöver stödjas i sin återhämtning. Med rätt
sorts stöd kan de välja att uttala sig mot våldsam extremism och terrorism.
Just för att deras lidande är så personligt och direkt är de mycket
tillförlitliga vittnen, och deras inverkan är mycket större än någon lagstadgad
organisation skulle kunna hoppas på att uppnå. De kan synliggöra de verkliga
konsekvenserna av terrorism och våldsam extremism och utgör en effektivare
motvikt till extremisternas ensidiga propaganda. Kommissionen är
fast besluten att hjälpa offer för terrorism och extremistvåld, och kommer att
vidta följande åtgärder: -
Fortsätta
att stärka offrens rättigheter och stödja grupper och nätverk både inom och
utanför EU. -
Finansiera
projekt som gör det möjligt för offer att dela med sig av sina upplevelser,
både som en del av deras personliga återhämtning och som ett led i arbetet med
att skapa nya motberättelser. -
Öka
allmänhetens medvetenhet om offrens situation genom att högtidlighålla offrens
dag den 11 mars varje år och genom att anordna utställningar som berättar om
offrens upplevelser. 2.8
Att
uppmuntra unga människor att tänka kritiskt med avseende på extremistiska
meddelanden Människor är som
mest påverkbara i tonåren och tidig vuxen ålder, och många av de värderingar
och attityder de utvecklar då kommer de att behålla en stor del av livet.
Därför är det ingen överraskning att det är tonåringar och unga vuxna som löper
störst risk att påverkas av radikal propaganda. Tidigare kunde tillgången till
extremt material kontrolleras bättre av föräldrar, lärare och ledare i det
lokala samhället. Med ny teknik och den stora spridningen av sådant material är
detta dock inte längre fallet. Ungdomar
använder ofta nätet ensamma när ingen annan är med som kan kritisera skadligt
material. Detta ökar risken för att budskapet slår rot och driver ungdomar till
våld. Men även om ungdomar kan utsättas för skadligt material på nätet kan de
också hitta positiva motberättelser där. Åtgärder måste vidtas för att
uppmuntra ungdomar att inte förbli passiva utan att tänka kritiskt, ifrågasätta
extremistiska åsikter och sticka hål på dem. Nätverket för kunskapsspridning om
radikalisering har fastställt att interkulturell dialog och personliga utbyten
mellan ungdomar är en viktig metod för att öka förmågan att stå emot
extremistisk propaganda. Medborgerligt engagemang och deltagande i
samhällslivet bidrar också till att bygga upp positiva attityder. Nätverket har
konstaterat att det ofta är i sektorerna för utbildning och ungdomsarbete som
de bästa möjligheterna finns att hjälpa ungdomar att utveckla sitt kritiska
tänkande. För att maximera effekterna av ansträngningar för att bekämpa
radikalisering skulle medlemsstaternas beslutsfattare på områdena utbildning,
icke-formell ungdomsverksamhet och säkerhet kunna samarbeta närmare för att
utveckla effektivare program. För att
åstadkomma detta kommer kommissionen att vidta följande åtgärder: -
Stödja
medlemsstaterna genom att kartlägga och sprida program för att främja kritiskt
tänkande. Genom att exponera bristerna i extremistisk retorik och
terroristpropaganda kan man uppmuntra ungdomar att ifrågasätta de åsikter som
framförs i den. Kommissionens arbete för mediekompetens inom programmet
Kreativa Europa erbjuder sätt för medlemsstater och experter att diskutera och
utveckla effektiva verktyg på detta område. -
Använda
Erasmus+, EU:s finansieringsprogram för samarbete om allmän utbildning,
yrkesutbildning, ungdom och idrott, för att under perioden 2014–2020 erbjuda
betydande möjligheter till rörlighet för studerande och lärare och för att
stödja partnerskap mellan berörda parter. Detta kommer att öka kompetensnivån,
höja kvaliteten på undervisningen, modernisera utbildningssystemen och i
slutändan hjälpa ungdomar att utveckla sin förmåga att stå emot extremistiska
åsikter. -
Stödja
lokala grupper och intressegrupper som arbetar med tidigare våldsamma
extremister och med offer för extremistvåld för att visa unga människor den
andra sidan av historien. Kommissionen kommer också att ge nätverket för
kunskapsspridning om radikalisering i uppdrag att inrätta en reserv av
yrkesverksamma på området, offer för terrorism och tidigare terrorister som kan
utnyttjas av skolor som är intresserade av att gå på djupet med dessa frågor. 2.9
Att
fördjupa forskningen i radikaliseringstendenser och utvärdera befintlig praxis Vi kan inte
utveckla målinriktade insatser för att reagera på de växande utmaningarna från
våldsam extremism om vi inte förstår drivkrafterna bakom processen. Forskning
på EU-nivå kan tillföra ett mervärde när syftet är att kartlägga och analysera
breda tendenser när det gäller radikalisering. Kommissionen finansierar för
närvarande forskning om vad som driver ensamma förövare och får dem att ta till
våld och om övergången från en måttfull hållning till våldsinriktad extremism,
samt skapandet av en verktygslåda för att utvärdera effekterna av program mot
radikalisering. Det behövs mer forskning för att förstå hur och varför
människor radikaliseras eller avradikaliseras. Forskningen bör undersöka vilken
roll ideologi, ny nätbaserade rekryteringsteknik och förebilder spelar. För att stödja
fortsatt forskning kommer kommissionen att vidta följande åtgärder: -
Använda
programmet Horisont 2020 för att finansiera forskning om säkra samhällen, en
gemensam insats som omfattar forskning om radikalisering och rekrytering. -
Använda
finansieringskanalerna för motståndskraft mot katastrofer och bekämpning av
brottslighet och terrorism (den framtida fonden för inre säkerhet) för att
finansiera ytterligare forskning om olika sätt att hantera radikalisering. -
Arbeta
med nationella beslutsfattare, nätverket för kunskapsspridning om
radikalisering och forskare för att se till att forskningen förblir
målinriktad. 2.10
Att
arbeta närmare partnerländerna för att förebygga och motverka radikalisering
både inom och utanför EU Parallellt med
åtgärder som vidtagits internt bör EU och dess medlemsstater främja initiativ i
tredjeländer, med särskild betoning på bräckliga eller konfliktdrabbade länder,
övergångsekonomier och länder med svagt styre. Sårbarheten för radikalisering
stannar inte vid EU:s gränser. Det är allmänt känt att radikaliseringsprocessen
också sker utanför unionen, i träningsläger för terrorister och i
konfliktområden. Därför bör EU och dess medlemsstater vid sidan av de interna
åtgärderna uppmuntra partnerländer att vidta åtgärder på egen hand. Eftersom
det finns ett klart samband mellan den interna och den externa dimensionen
kommer kommissionen att ha ett nära samarbete med den höga representanten och
EU:s samordnare för kampen mot terrorism för att säkerställa att inre och yttre
aspekter av EU:s insatser för att förhindra radikalisering samordnas
ordentligt. Dessa aspekter måste avse rätt prioriteringar och stödja sig på
riskanalyser som genomförs eller andra verktyg för konfliktanalys som används i
tredjeländer. Samtidigt bör särskild uppmärksamhet ägnas åt de
gränsöverskridande och transkontinentala dimensionerna av program och projekt
mot radikalisering. I
detta syfte kommer kommissionen och den höga representanten att vidta följande
åtgärder: -
Utöka insatserna för extern kapacitetsuppbyggnad
för att förebygga och motverka radikalisering och se till att detta arbete
integreras i handlingsplanerna och den politiska dialogen mellan EU och dess
partnerländer. Externt arbete för att förebygga radikalisering har blivit en
allt viktigare del i EU:s samarbete för att bekämpa terrorism, och ytterligare
investeringar inom detta område planeras, särskilt inom ramen för
stabilitetsinstrumentet. EU kommer att stödja projekt för bekämpning av våldsam
extremism på Afrikas horn och i södra Asien. Ytterligare finansiering av sådan
verksamhet i Västafrika planeras. EU siktar också på att starta projekt genom
det internationella expertcentrumet för bekämpning av våldsam extremism
(Hedayah Centre) i Abu Dhabi för att bl.a. utveckla interna utbildningsprogram
för att sprida sektorsspecifik kompetens till nyckelaktörer i partnerländerna. -
Betona kopplingen mellan utbildnings- och
säkerhetsprogram som finansieras genom instrument för externt bistånd så att
barn och ungdomar i tredjeländer uppmuntras att utveckla ett kritiskt tänkande
redan i ett tidigt skede av sin utbildning och därmed hindras från att bli
offer för radikalisering, extremistvåld eller terrorism. -
Stödja medierna som en huvudaktör när det gäller
att stärka dialogen om att förebygga och motverka radikalisering med
organisationer i det civila samhället, lokala myndigheter, aktörer inom den
privata sektorn, akademiker samt regionala och internationella organisationer i
tredjeländer. -
Bidra till att skapa den globala fond för
samhällsengagemang och motståndskraft som nyligen lanserats av det globala
forumet för terrorismbekämpning (GCTF). Denna fond stöder initiativ på
gräsrotsnivå mot radikalisering och verkar delvis med privata medel. -
Integrera strategier för att förebygga
radikalisering och våldsam extremism i de traditionella verktygen och
instrumenten för utvecklingssamarbetet, särskilt i bräckliga stater som löper
risk att drabbas av våldsam extremism. -
Upprätta externa nätverk för att främja
förebyggande strategier mellan EU:s delegationer och EU-medlemsstaternas
ambassader i prioriterade regioner, och se till att delegationerna kan
identifiera möjligheter att stödja det civila samhällets deltagande och projekt
för bekämpning av våldsam extremism. Kommissionen och den höga representanten
kommer också att uppmuntra EU:s delegationer att undersöka inställningen till
EU och bedöma hur EU:s meddelanden tas emot i prioriterade länder. 3. Vägen framåt I detta
meddelande fastställs åtgärder som medlemsstaterna och EU skulle kunna vidta
för att förebygga och motverka radikalisering mer effektivt. Kommissionen
kommer i samarbete med den höga representanten och med stöd av EU:s samordnare
för kampen mot terrorism att erbjuda medlemsstaterna verktyg och stöd för deras
arbete. Avsikten med
detta meddelande är också att föra in kommissionens synpunkter i den översyn av
EU:s strategi för att bekämpa radikalisering och rekrytering till terrorism som
ska inledas 2014. Kommissionen
kommer i samarbete med den höga representanten och EU:s samordnare för kampen
mot terrorism att lägga fram en rapport om genomförandet av de olika åtgärder
som ingår i detta meddelande i slutet av 2015. * * * [1] http://ec.europa.eu/dgs/home-affairs/what-we-do/networks/radicalisation_awareness_network/index_en.htm.