INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1........... Inledning......................................................................................................................... 3

2........... Översikt över fondens verksamhet under 2012................................................................ 3

3........... Uppföljning av årsrapporten om verksamheten inom fonden under 2011.......................... 4

4........... Analys av verksamheten inom fonden under 2012............................................................ 4

4,1........ Inkomna ansökningar...................................................................................................... 4

4.1.1..... Inkomna ansökningar med avseende på sektor................................................................ 5

4.1.2..... Inkomna ansökningar med avseende på begärt belopp..................................................... 5

4.1.3..... Inkomna ansökningar med avseende på antal arbetstagare som stödet avser..................... 5

4.1.4..... Inkomna ansökningar med avseende på begärt belopp per arbetstagare........................... 6

4.1.5..... Inkomna ansökningar med avseende på interventionskriterium.......................................... 6

4.2........ Beviljade bidrag.............................................................................................................. 6

4.2.1..... Åtgärder som finansierats med stöd från fonden............................................................... 9

4.2.2..... Komplementaritet med åtgärder som finansieras av strukturfonderna, framför allt Europeiska socialfonden (ESF)...................................................................................................................................... 9

4.3........ Ärenden som inte uppfyller villkoren för ekonomiskt stöd från fonden............................. 10

4.4........ Resultat som fonden bidragit till..................................................................................... 10

4.4.1..... Sammanfattning av rapporterade resultat och god praxis under 2012.............................. 10

4.4.2..... Närmare uppgifter om genomförda åtgärder enligt de slutrapporter som inkommit under 2012  11

4.5........ Programperioden 2014-2020 – Kommissionens förslag till en ny förordning om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter..................................................................................................... 16

4.6........ Ekonomisk rapport....................................................................................................... 16

4.6.1..... Stödanslag från fonden.................................................................................................. 16

4.6.2..... Utgifter för tekniskt stöd............................................................................................... 16

4.6.3..... Rapporterade oegentligheter och avslutade ärenden....................................................... 17

4.6.4..... Avslutande av ekonomiskt stöd från fonden................................................................... 17

4.6.5..... Andra återbetalningar.................................................................................................... 20

4.7........ Kommissionens tekniska stödåtgärder........................................................................... 20

4.7.1..... Information och marknadsföring.................................................................................... 20

4.7.2..... Möten med nationella myndigheter och fondens berörda parter...................................... 20

4.7.3..... Inrättande av en kunskapsbas – fonddatabas och standardiserade förfaranden för ansökningar till fonden         20

4.7.4..... Andra utgåvan av Statistical Portrait of the EGF 2007–2011.................................... 21

4.7.5..... Halvtidsutvärderingen av fonden.................................................................................... 21

4.7.6..... Efterhandsutvärdering av fonden – första fasen.............................................................. 21

5........... Trender........................................................................................................................ 22

6........... Slutsats......................................................................................................................... 27

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

om verksamheten inom Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter under 2012

1.           Inledning

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad fonden) upprättades genom förordning (EG) nr 1927/2006[1] för att visa solidaritet med och lämna stöd till arbetstagare som blivit arbetslösa till följd av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln. Syftet med fonden var att balansera de långsiktiga fördelarna av en öppen handel i form av tillväxt och sysselsättning med de kortsiktiga negativa effekter som globaliseringen kan ha, särskilt för sysselsättningen för de mest utsatta och minst kvalificerade arbetstagarna. Fonden samfinansierar aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder av medlemsstaterna för att hjälpa de arbetstagare som blivit arbetslösa att ompositionera sig på arbetsmarknaden och att hitta ett nytt arbete.

Reglerna ändrades genom förordning (EG) nr 546/2009 av den 18 juni 2009[2] för att bättre reagera på den globala finansiella och ekonomiska krisen.

Enligt artikel 16 i förordning (EG) nr 1927/2006 ska kommissionen varje år lägga fram en kvantitativ och kvalitativ rapport för Europaparlamentet och rådet om den verksamhet som har bedrivits inom fonden under det föregående året. Rapporten ska huvudsakligen inriktas på de resultat som fonden har bidragit till och ska särskilt innehålla uppgifter om inlämnade ansökningar, antagna beslut, finansierade åtgärder, inbegripet hur dessa kompletterat åtgärder som finansierats genom strukturfonderna, särskilt Europeiska socialfonden, och avslutade ärenden avseende ekonomiskt stöd. Ansökningar som avslagits för att det saknats tillräckliga anslag eller för att de inte varit stödberättigande ska också dokumenteras i rapporten.

2.           Översikt över fondens verksamhet under 2012

Under 2012 tog kommissionen emot 11 ansökningar om bidrag från fonden, avseende 58,5 miljoner euro. Närmare uppgifter om ansökningarna finns i avsnitt 4.1 och i tabell 1.

Budgetmyndigheten fattade 19 beslut om att bevilja medel ur fonden under 2012, till ett sammanlagt belopp om 73,5 miljoner euro från fondens budget för 2012. Uppgifter om de bidrag som beviljades finns i avsnitt 4.2 och i tabellerna 2 och 3.

Kommissionen mottog 41 slutrapporter under 2012 om de resultat som fonden bidragit till. Uppgifter om uppnådda resultat finns i avsnitt 4.4 och i tabell 4.

Dessutom avslutades elva ekonomiska stöd från fonden som beviljats under tidigare år (se avsnitt 4.6.4 och tabell 6). Uppgifter om tekniska stödåtgärder på kommissionens initiativ (artikel 8.1 i förordningen) finns i avsnitt 4.6.2 och i tabell 5.

Kommissionen inledde den första fasen av efterhandsutvärderingen genom att ingå avtal med en extern tjänsteleverantör (närmare uppgifter finns i avsnitt 4.7.6).

Kommissionens förslag till en framtida förordning om fonden för 2014–2020, som lades fram för Europaparlamentet och rådet under 2011[3], diskuterades i båda institutionerna (närmare uppgifter om detta finns i avsnitt 4.5).

3.           Uppföljning av årsrapporten om verksamheten inom fonden under 2011

Förordning (EG) nr 546/2009 om ändring av förordning (EG) nr 1927/2006 om upprättande av fonden

Förordning (EG) nr 546/2009 om ändring av förordning (EG) nr 1927/2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter var tillämplig på ansökningar om stöd från fonden som ingavs från och med den 1 maj 2009. I den stadgades tillfälliga och bestående ändringar av den ursprungliga förordningen om fonden[4].

Ändringsförordningen ledde till stora förbättringar av fonden och gav medlemsstaterna bättre möjligheter att ansöka om samfinansiering från fonden, i synnerhet till stöd för deras åtgärder för att motverka de negativa effekterna på sysselsättningen av den globala finansiella och ekonomiska krisen.

Eftersom rådet inte uppnådde politisk enighet om förlängning av det tillfälliga krisundantaget under 2011 förföll det från den 31 december 2011. För den återstående perioden av förordningen, dvs. fram till den 31 december 2013, kan ansökningar om stöd från fonden inte längre motiveras på grund av den finansiella och ekonomiska krisen, utan enbart på grund av strukturförändringar inom världshandeln, och samfinansieringsgraden har minskats till den ursprungliga på 50 % av de totala stödberättigande kostnaderna. De bestående förändringarna, dvs. minskningen av antalet uppsägningar som utlöser stödberättigande från 1 000 till 500 och förlängningen av genomförandeperioden för stöd från fonden från 12 till 24 månader från och med ansökningsdatumet, gäller till den 31 december 2013.

Enklare beslutsprocess för ansökningar till fonden: förfarande för att lämna in förslag till rådet och Europaparlamentet

Det arbete som inleddes under 2010 för att påskynda beslutsprocessen enligt bestämmelserna i den aktuella förordningen fortsatte under 2012. Ett särskilt seminarium för representanter för medlemsstaterna ägde rum i mars 2012 för att behandla olika frågor som rör ett effektivt genomförande av fonden.

4.           Analys av verksamheten inom fonden under 2012

4.1.        Inkomna ansökningar

De elva ansökningar[5] som kommissionen tog emot under 2012 (se tabell 1) lämnades in av nio medlemsstater (Irland, Tyskland, Danmark, Spanien, Sverige, Finland, Italien, Belgien och Rumänien) och berörde 10 403 arbetstagare som sagts upp på grund av strukturförändringar inom världshandeln på grund av globaliseringen och de begärda bidragen från fonden uppgick totalt till 58 499 659 euro . Ännu ej godkända belopp är preliminära, eftersom de kan komma att ändras under bedömningsfasen. Samtliga nio medlemsstater hade tidigare ansökt om finansiering från fonden.

Förordning (EG) nr 546/2009, som antogs den 18 juni 2009, gäller för alla dessa ansökningar (vilket innebär en samfinansieringsgrad på 50 %, en genomförandeperiod på 24 månader från och med datumet för ansökan etc.).

Tabell 1 – Inkomna ansökningar 2012

4.1.1.     Inkomna ansökningar med avseende på sektor

De 11 ansökningarna omfattade sex sektorer[6]. För två sektorer (callcenterverksamhet och konsumentelektronik) lämnades ansökan om stöd från fonden in för första gången 2012.

4.1.2.     Inkomna ansökningar med avseende på begärt belopp

Varje medlemsstat som ansöker om stöd från fonden måste utforma ett samordnat åtgärdspaket som är anpassat efter de berörda arbetstagarnas profil och bestämma sig för hur stort stödbelopp de ska ansöka om. Förordningen innehåller inga rekommendationer om eller begränsningar av det begärda beloppet. När kommissionen bedömer ansökningarna kan den dock ifrågasätta vissa punkter som leder till att den ansökande medlemsstaten får ändra det föreslagna paketet av individanpassade tjänster, vilket i sin tur påverkar det begärda beloppet.

De begärda bidragen från fonden under 2012 varierade från 2 620 982 euro till 12 536 454 euro (i genomsnitt 5 318 151 euro).

4.1.3.     Inkomna ansökningar med avseende på antal arbetstagare som stödet avser

Totalt omfattades 10 403 arbetstagare av de åtgärder för vilka en ansökan om samfinansiering från fonden lämnades in. Detta motsvarar ungefär 74 % av alla arbetstagare som blivit uppsagda (cirka 14 000 uppsägningar tillkännagavs av de nio medlemsstaterna i de elva inlämnade ansökningarna).

Antalet arbetstagare per ansökan varierade från 295 till 2 103. Fem ansökningar berörde fler än 1 000 arbetstagare och två ansökningar berörde färre än 500 arbetstagare. Det kan ibland skilja mellan antalet arbetstagare som berördes av en uppsägning och det antal som omfattades av stöd från fonden om den ansökande medlemsstaten väljer att endast inrikta fondstödet på särskilda målgrupper, t.ex. personer som har särskilt svårt att hålla sig kvar på arbetsmarknaden och/eller personer som behöver mest stöd. Vissa av de berörda arbetstagarna kanske beviljas stöd som inte samfinansieras genom fonden, medan andra kanske hittar nya arbeten på egen hand eller beslutar sig för att ta tidig pension, vilket innebär att de inte skulle omfattas av åtgärder som finansieras med stöd från fonden.

4.1.4.     Inkomna ansökningar med avseende på begärt belopp per arbetstagare

Medlemsstaterna väljer själva, inom ramen för villkoren i förordningen, vilka individanpassade tjänster som ska ingå i åtgärdspaketet för de uppsagda arbetstagarna. Det begärda beloppet per arbetstagare kan därför variera beroende på hur omfattande uppsägningarna är, situationen på den berörda arbetsmarknaden, hur de individuella berörda arbetstagarnas omständigheter ser ut, vilka åtgärder medlemsstaten redan har vidtagit och kostnaderna för att erbjuda tjänsterna i den berörda medlemsstaten eller regionen. Detta förklarar varför de begärda beloppen per arbetstagare under 2012 varierade från cirka 2 500 euro till strax över 42 000 euro, med ett genomsnitt på 8 668 euro per arbetstagare.

4.1.5.     Inkomna ansökningar med avseende på interventionskriterium

Samtliga elva ansökningar var avsedda att stödja arbetstagare som hade blivit arbetslösa på grund av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln på grund av globaliseringen.

Tio ansökningar grundades på artikel 2 a i förordningen och en ansökan grundade sig på artikel 2 c (särskilda omständigheter).

4.2.        Beviljade bidrag

Under 2012 fattade budgetmyndigheten 19 beslut om att använda bidrag från fonden för aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder efter ansökningar från medlemsstater (se tabellerna 2 och 3 för en översikt och en fördelning av arbetstagarnas profiler). Fem av dem gällde ansökningar som lämnades 2012, medan 13 gällde ansökningar som mottogs under 2011 och en var ett svar på en ansökan som mottogs under 2010. Förordning (EG) nr 546/2009, som antogs den 18 juni 2009, gäller för 14 av de 19 bidrag som beviljats (vilket innebär en samfinansieringsgrad på 65 %, en genomförandeperiod på 24 månader från och med datumet för ansökan etc.). För de fem ansökningar som lämnades in under 2012 är samfinansieringsgraden 50 %, medan genomförandeperioden ligger kvar på 24 månader (bestående ändring av ändringsförordning (EG) nr 546/2009).

De 19 bidrag som beviljades omfattade 15 700 uppsagda arbetstagare i elva medlemsstater och uppgick till totalt 73 536 222 euro från fonden (14.7 % av det högsta årliga beloppet som är tillgängligt för fonden). Sju av de 19 bidragen från fonden godkändes i december 2012 och betalades ut under första kvartalet 2013 (från 2012 års budget).

Minskningen när det gäller stöd från fonden jämfört med 2011 (år 2011 beviljades 128 167 758 euro för 22 bidrag) förklaras i viss mån av fondens minskade samfinansieringsgrad (50 %, att jämföra med tidigare 65 %) och av minskningen av nya ansökningar efter att krisundantaget upphörde att gälla vid utgången av 2011.

Tabell 2 – Närmare uppgifter om bidrag som beviljades 2012

Tabell 3 – Bidrag som beviljades 2012: Arbetstagarnas profil

4.2.1.     Åtgärder som finansierats med stöd från fonden

Enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 1927/2006 får stöd från fonden endast lämnas för att samfinansiera aktiva arbetsmarknadsåtgärder som syftar till att återintegrera uppsagda arbetstagare på arbetsmarknaden. Dessutom får medel ur fonden användas för att finansiera en medlemsstats förberedande åtgärder och förvaltnings-, informations-, marknadsförings- och kontrollåtgärder för genomförandet av fonden (genomförandeåtgärder).

De åtgärder som godkändes i de 19 ansökningar om stöd från fonden som beviljades 2012 syftade till att återintegrera 15 700 uppsagda arbetstagare på arbetsmarknaden. Stödåtgärderna utgjordes huvudsakligen av intensivt, individuellt stöd i arbetssökandet samt ärendehantering, olika former av yrkesutbildnings-, fortbildnings- och omskolningsåtgärder, olika tillfälliga ekonomiska incitament/understöd till arbetssökande, utbildning och andra aktiva arbetsmarknadsåtgärder fram till dess att de arbetslösa hittar ett nytt arbete, viss handledning under den första tiden på ett nytt arbete och andra former av verksamheter som till exempel åtgärder som främjar entreprenörskap/nyföretagande och engångsincitament som uppmuntrar till anställning/nyanställning.

När medlemsstaterna utformade sina stödpaket tog de hänsyn till arbetstagarnas bakgrund, erfarenhet och utbildningsnivå, deras rörlighet och nuvarande eller förväntade jobbmöjligheter i de aktuella regionerna.

4.2.2.     Komplementaritet med åtgärder som finansieras av strukturfonderna, framför allt Europeiska socialfonden (ESF)

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter syftar till att öka anställbarheten och garantera en snabb återintegrering på arbetsmarknaden för uppsagda arbetstagare med hjälp av aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder, och kompletterar därmed Europeiska socialfonden som är det viktigaste instrumentet för att främja sysselsättningen i EU. Komplementariteten mellan de två fonderna ligger i princip i deras förmåga att hantera dessa frågor utifrån två olika tidsperspektiv: Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter används för att ge skräddarsytt stöd till arbetstagare som blivit arbetslösa vid specifika massuppsägningar, medan Europeiska socialfonden används för att stödja strategiska, långsiktiga mål (t.ex. att öka humankapitalet och kunna hantera förändringar) genom fleråriga program, vars resurser normalt inte kan omfördelas för att hantera krislägen till följd av massuppsägningar. Ibland genomförs åtgärder med stöd från dessa två fonder som kompletterar varandra, vilket gör det möjligt att tillhandahålla lösningar på både kort och lång sikt. Det avgörande kriteriet är att de tillgängliga instrumenten har potential att hjälpa arbetstagare på ett effektivt sätt, och det är medlemsstaternas uppgift att välja – och planera – de instrument och åtgärder som passar bäst för att uppnå de eftersträvade målen.

Innehållet i det ”samordnade paketet med individanpassade tjänster” som ska samfinansieras genom fonden ska balanseras mot andra åtgärder och komplettera dem. De åtgärder som samfinansieras genom fonden kan täcka mycket mer än standardinsatser och standardåtgärder, och erfarenheten har visat att fonden gör det möjligt för medlemsstater att erbjuda uppsagda arbetstagare bättre skräddarsydda och mer djupgående stödåtgärder än som varit möjligt utan fonden, bland annat åtgärder som de normalt inte skulle ha tillgång till (t.ex. utbildning på högre nivåer). Fonden gör att medlemsstaterna på ett bättre sätt kan fokusera sina insatser på särskilt sårbara grupper, t.ex. lågutbildade eller personer med invandrarbakgrund, samt att erbjuda en högre andel rådgivare per arbetstagare och/eller tillhandahålla stödet under en längre period än vad som skulle vara möjligt utan fonden. Allt detta ökar arbetstagarnas möjligheter att förbättra sin situation.

Alla medlemsstater måste införa nödvändiga rutiner för att undvika dubbelfinansiering från EU:s finansieringsinstrument, i enlighet med artikel 6.5 i förordning (EG) nr 1927/2006.

4.3.        Ärenden som inte uppfyller villkoren för ekonomiskt stöd från fonden

Varken kommissionen eller budgetmyndigheten avslog några ansökningar om finansiering från fonden som lämnats in av medlemsstaterna.

4.4.        Resultat som fonden bidragit till

Uppgifter om vilka resultat som uppnåtts med fonden återfinns i den slutrapport som medlemsstaterna ska lägga fram enligt artikel 15 i förordning (EG) nr 1927/2006. Dessa uppgifter kompletteras med information som medlemsstaterna delar med sig av i direkta kontakter med kommissionen och under möten och konferenser under året.

Under 2012 hade kommissionen mottagit slutrapporterna för 41 ärenden som samfinansierats av fonden och genomfördes av tolv medlemsstater fram till mitten av 2012. Samtliga 41 ärenden hade en förlängd genomförandeperiod på 24 månader från och med datumet för ansökan (efter ökningen från 12 till 24 månader som följer av 2009 års ändring av förordningen), och alla hade fått 65 % samfinansiering från fonden (efter den tillfälliga ökningen jämfört med tidigare 50 %).

De huvudsakliga resultat och uppgifter som dessa medlemsstater rapporterat under 2012 sammanfattas i detta avsnitt och i tabell 4. Dessa 41 ärenden kommer även att analyseras i efterhandsutvärderingen av fonden, vars syfte är att mäta fondens mervärde och dess inverkan på uppsagda arbetstagare och arbetsmarknad (29 ärenden analyseras i utvärderingens första fas och de återstående 12 kommer att behandlas i utvärderingens sista fas – se avsnitt 4.7.6).

Kommissionen har sammanlagt mottagit slutrapporter för 60 fondärenden fram till den 31 december 2012, vilket motsvarar 57 % av alla ansökningar som inkommit fram till den 31 december 2012 (105)[7].

På grundval av uppgifterna i medlemsstaternas slutrapporter kan slutsatsen dras att fonden tillför mervärde till vad medlemsstaterna annars skulle kunna göra för att hjälpa arbetstagare som blivit arbetslösa att hitta nya jobb och att positionera om sig på arbetsmarknaden. Den gör det möjligt för medlemsstaterna att tillhandahålla åtgärder för ett större antal uppsagda arbetstagare, under längre tid och av bättre kvalitet än vad som skulle vara möjligt utan stöd från fonden.

4.4.1.     Sammanfattning av rapporterade resultat och god praxis under 2012

Av de slutrapporter som de tolv medlemsstaterna lade fram framgick att efter genomförandeperioden för fondstödet hade 14 333 arbetstagare (50 % av 28 662 arbetstagare som fick stöd från fonden) fått nya jobb eller startat eget. Detta är ett gott resultat, särskilt med tanke på att arbetstagare som får stöd genom åtgärder som samfinansieras av fonden vanligtvis hör till dem som har större svårigheter på arbetsmarknaden. Ungefär 3,7 % deltog fortfarande i utbildning eller yrkesutbildning och 44,7 % var arbetslösa eller icke-verksamma av personliga skäl[8]. Närmare uppgifter framgår av tabell 4.

I likhet med 2011 och 2010 hämmades resultaten i fråga om en återgång i arbete av lokala och regionala arbetsmarknaders minskade förmåga att absorbera arbetstagare, vilket var en direkt följd av den globala krisen. Det bör också noteras att uppgifterna avseende det antal personer som återgått i arbete vid slutet av respektive genomförandeperiod endast ger en ögonblicksbild av arbetstagarnas sysselsättningssituation vid den tidpunkt då uppgifterna samlades in. De visar inte vilket slags arbete det rör sig om eller kvaliteten på det arbete som har erhållits, och kan förändras avsevärt inom en kort tid. Flera medlemsstater har uppgett att det antal personer som återintegrerats på arbetsmarknaden tenderar att vara högre bara några månader efter det att slutrapporterna lämnats in och stiga ytterligare på medellång sikt. Detta gäller särskilt i de fall där arbetstagarna fortsätter att få skräddarsytt stöd efter genomförandeperioden för fondstödet, på medlemsstaternas egen bekostnad eller med hjälp av Europeiska socialfonden Detta visar att stöd samfinansierat av fonden kan ha ytterligare positiv inverkan på längre sikt.

4.4.2.     Närmare uppgifter om genomförda åtgärder enligt de slutrapporter som inkommit under 2012

Bland de stödpaket som de tolv medlemsstaterna har tillhandahållit de uppsagda arbetstagarna finns ett brett urval av individanpassat stöd i arbetssökandet, åtgärder för omställning och kompetensutveckling. De högsta beloppen satsades på två kategorier av åtgärder: utbildning och omskolning (cirka 56,5 miljoner euro eller 32 % av det totala beloppet för individanpassade tjänster för samtliga 41 ärenden) och ekonomiska bidrag som betalades ut till arbetstagare samtidigt som de var föremål för aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder (cirka 68,5 miljoner euro eller 38,8 % av de totala individanpassade tjänsterna för alla 41 ärendena).

Kompetensutvecklings- och utbildningsprogrammen var skräddarsydda för arbetstagarnas behov och önskemål, samtidigt som hänsyn togs till de lokala eller regionala arbetsmarknadernas krav och den framtida potentialen hos lovande sektorer. I vissa medlemsstater och ärenden (t.ex. i Österrike och Irland), var inriktningen på högre (eftergymnasiala) kvalifikationer viktig, medan ärenden i andra medlemsstater har varit inriktade på kompetensutveckling av arbetstagarnas tekniska profiler. Ibland (t.ex. i Danmark) användes fonden för att testa innovativa åtgärder som ännu inte var tillgängliga för alla uppsagda arbetstagare och som efter erfarenheten med fonden kunde användas mer allmänt i framtiden. I de flesta fall kunde arbetstagarna få certifiering av befintliga färdigheter eller erfarenheter och därmed öka sitt värde för framtida arbetsgivare.

Åtgärderna omfattade också åtgärder för att främja entreprenörskap och nyföretagande (vilket ingick i de flesta stödpaketen) samt ekonomiska bidrag för att täcka resekostnader och utgifter för utbildning och uppehälle medan arbetstagarna deltog i de aktiva arbetsmarknadsåtgärder som organiserades för dem.

De tolv medlemsstaterna rapporterade om en rad intressanta och inspirerande uppgifter som visade att de berörda arbetstagarnas personliga situation, självförtroende och anställbarhet hade förbättrats märkbart tack vare det stöd och de tjänster som finansierats genom fonden, även om alla inte alltid hittade ett nytt jobb omedelbart.

Genom stödet från fonden kunde medlemsstaterna förstärka sina åtgärder i områden som drabbats av uppsägningar – både i fråga om antalet stödmottagande personer och stödets omfattning, varaktighet och kvalitet – i en omfattning som inte skulle ha varit möjlig utan finansiering från fonden. EU-fonderna gjorde det möjligt för dem att reagera mer flexibelt och att i sina paket inkludera högst individanpassade, ibland innovativa, åtgärder av hög kvalitet och därmed att ägna mer kraft åt särskilda befolkningsgrupper, t.ex. lågutbildade och arbetssökande som behöver mer hjälp (personer över 50 år, personer med invandrarbakgrund, personer med funktionsnedsättningar, personer med endast grundläggande utbildning och kompetens etc.). Särskilt effektivt var rekryteringsmässor med de uppsagda arbetstagarna och även åtgärder där genomförandeorganen tog kontakt med lokala företag i syfte att tillsammans med dem finna lediga platser som ännu inte utannonserats, så att de arbetstagare som får stöd kunde utbildas för att matcha sin kompetens med de lediga tjänsternas krav. Att anordna praktik är en annan verksamhet som kan leda till erbjudanden om arbete för fondens arbetstagare.

I vissa medlemsstater hade stödet från fonden inverkan på hela branscher, t.ex. ökade i tryckeribranschen/den grafiska sektorn i Nederländerna medvetenheten om äldre arbetstagares behov när dessa sades upp. I Spanien ledde kontakterna med lokala företag till bättre förståelse för arbetsmarknaden avseende de arbetstagarprofiler som efterfrågas samt de olika typerna av anställningsavtal som finns för närvarande och villkoren i dessa. De tolv medlemsstaterna ägnade sig också åt information och medvetandehöjande åtgärder med inriktning på de berörda arbetstagarna och potentiella arbetsgivare, andra intressenter samt den välinformerade allmänheten. Bland dessa åtgärder fanns artiklar i lokala och sociala medier, reklambroschyrer och videor, webbplatser på internet och konferenser för att markera slutet på projekt som samfinansierats av fonden.

Medlemsstaternas myndigheter ansåg att fonden var ett användbart instrument för att hjälpa dem att ta itu med de nutida utmaningarna på arbetsmarknaden i en tid med budgetbegränsningar. Det stöd som samfinansierades av fonden utgör därmed en ökad investering i kunskaper, som kan ha en positiv effekt även på medellång och lång sikt när marknaderna gradvis återhämtar sig från krisen.

De tolv medlemsstaterna fick dessutom ett antal erfarenheter som skulle visa sig användbara för att förbereda och genomföra framtida fondärenden. Fonden ger medlemsstaterna möjlighet att börja tidigt med att hjälpa de uppsagda arbetstagarna. Så fort kommande uppsägningar offentliggörs kan man börja vidta åtgärder. Nederländerna, Österrike, Tyskland och Tjeckien rapporterade om sina positiva erfarenheter av att börja tidigt. Översyn och ombudgetering av åtgärderna under genomförandet bidrar till att uppnå en bättre kombination av åtgärder för arbetstagarna och ett förbättrat utnyttjande av budgeten. Danmark anser att man bör använda rådgivning av en jurist vid upphandlingsförfaranden, eftersom den tid som står till förfogande för dessa är begränsad och rättssäkerheten är mycket viktig. Nederländerna anser att man bör ta kontakt med de berörda arbetstagarna tidigt om de föreslagna åtgärderna. Detta är en viktig faktor för att de ska förbli motiverade och intresserade av de arbets- och karriärmöjligheter som finns.

Tabell 4 – Slutrapporter som mottagits under 2012 – sammanfattning av resultat

4.5.        Programperioden 2014-2020 – Kommissionens förslag till en ny förordning om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

Enligt artikel 20 i förordningen om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska förordningen ses över före den 31 december 2013, vilket sammanfaller med slutet på den fleråriga budgetramen för 2007–2013. Baserat på kommissionens förslag stödde Europeiska rådet vid sitt möte den 7–8 februari 2013 att fonden skulle fortsätta under nästa fleråriga budgetram 2014–2020, som ett sätt att tillhandahålla särskilt engångsstöd till arbetstagare som blivit arbetslösa till följd av genomgripande strukturförändringar på grund av globaliseringen. Närmare uppgifter om den framtida förordningen kommer att offentliggöras när rådet och Europaparlamentet har godkänt den.

4.6.        Ekonomisk rapport

4.6.1.     Stödanslag från fonden

Under 2012 beviljade budgetmyndigheten stöd från fonden för 19 ansökningar, med ett totalt bidragsbelopp på 73 536 222 euro, vilket motsvarar 14,7 % av det högsta årliga beloppet (se tabell 2). Alla 19 stödbetalningarna togs ur 2012 års budget och de sista sju betalades ut i början av 2013.

Enligt punkt 28 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006[9], i vilket fondens budgetramar fastställs, får det årliga belopp som avdelas för fonden inte överstiga 500 miljoner euro och detta belopp får tas från outnyttjade marginaler under utgiftstaken för det föregående året samt från outnyttjade åtagandebemyndiganden som frigjorts under de två senaste åren, med undantag för sådana som ingår under rubrik 1B i budgetramen. Enligt artikel 12 i förordningen om upprättande av fonden ska vidare minst 25 % av fondens samlade årliga medel stå till förfogande den 1 september varje år för att täcka behov som uppstår fram till slutet av året.

Åtagandebemyndigandena för stöd som beviljades under 2012 överfördes från fondens reserv till budgetposten för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter. Ett belopp på 50 000 000 euro krediterades budgetposten för fonden i början av året. Ytterligare ett belopp på 17 657 535 euro tillkom genom en ändringsbudget. Under den globala överföringen identifierades och överfördes 5 878 687 euro till fonden.

4.6.2.     Utgifter för tekniskt stöd

Enligt artikel 8.1 i förordning (EG) nr 1927/2006 får på kommissionens initiativ högst 0,35 % de årliga anslag som är tillgängliga för fonden (1,75 miljoner euro) användas i form av tekniskt stöd för sådan verksamhet som förberedelse, övervakning, information samt inrättande av en kunskapsbas, administrativt och tekniskt stöd, samt revision, kontroll och utvärdering som krävs för att genomföra förordningen. Den 4 juli 2012 godkände budgetmyndigheten 730 000 euro för tekniskt stöd[10] för den verksamhet som nämns i tabell 5. Det återstående beloppet på 1 020 000 euro som gjordes tillgängligt för tekniskt stöd under året användes inte.

Kommissionens ursprungliga förslag[11] på 1 120 000 euro skars ned till 730 000 euro av budgetmyndigheten och nästan alla poster berördes. Vid genomförandet av det tekniska stödet beslutade kommissionen att prioritera möten med medlemsstaternas företrädare, för att säkerställa det effektiva genomförandet av fonden, och att påbörja efterhandsutvärdering av fonden som planerat.

Tabell 5 – Utgifter för tekniskt stöd under 2012

Beskrivning || Budgeterat belopp i euro *) || Utnyttjat belopp i euro

Informationsverksamhet (t.ex. uppdatering av fondens webbplats till alla EU-språk, publikationer och audiovisuella aktiviteter) || 130 000 || Inga utgifter (webbplatsen uppdateras av kommissionens avdelningar)

Administrativt och tekniskt stöd: - Möten i fondens expertgrupp med kontaktpersoner - Seminarium om genomförandet av fonden || 35 000 125 000 ||  70 000 181 900

Övervakning av datainsamling och EGF Statistical Portrait || 20 000 || Inga utgifter (arbetet utförs av kommissionens avdelningar)

Inrättande av en kunskapsbas (standardiserade förfaranden för ansökningar om stöd från fonden) och behandling av dessa, inrättande och rationalisering av fondens databas som innehåller fakta och sifferuppgifter om fondärenden) || 70 000 || Inga utgifter (databasarbetet utförts av kommissionens avdelningar) (de standardiserade förfarandena har uppskjutits till 2013 års budget)

Utvärdering || 350 000 || 476 203 **)

Totalt || 730 000 || 728 103

*)            Belopp enligt budgetmyndighetens beslut av den 4 juli 2012.

**)          344 810 euro för den första fasen av efterhandsutvärderingen (artikel 17.1 b i förordningen) och 131 393 euro vid den slutliga utbetalningen vid halvtidsutvärderingen (artikel 17.1 a i förordningen).

4.6.3.     Rapporterade oegentligheter och avslutade ärenden

Inga oegentligheter enligt förordningen om upprättande av fonden rapporterades till kommissionen under 2012.

Inga ärenden som rörde oegentligheter enligt förordningen om upprättande av fonden avslutades under 2012.

4.6.4.     Avslutande av ekonomiskt stöd från fonden

I artikel 15.2 i förordning (EG) nr 1927/2006 föreskrivs förfaranden för att avsluta ärenden avseende ekonomiskt stöd från fonden. År 2012 avslutades elva ekonomiska stöd från fonden (se tabell 6); dessa hade genomförts under åren fram till 2012 (en genomförandeperiod på 24 månader från och med datumet för ansökan och 65 % samfinansiering från fonden).

Budgetgenomförandet varierade från 1,9 % till över 100 %. Den totala summan för outnyttjat stöd som betalades tillbaka till kommissionen för dessa elva ärenden uppgick till cirka 18,1 miljoner euro (37,8 % av fondens bidrag i dessa ärenden).

Det finns olika förklaringar till att medlemsstaterna inte använde hela det beviljade stödet. Även om medlemsstaterna uppmanas att göra realistiska budgetuppskattningar för det samordnade paketet av individanpassade tjänster, har planeringen kanske inte alltid varit så korrekt och välgrundad. De första beräkningarna kan ha omfattat en alltför hög säkerhetsmarginal, som i slutänden visade sig vara onödig. Under planeringsstadiet kan man ha överskattat hur många arbetstagare som ville delta i de föreslagna åtgärderna. Vissa arbetstagare valde kanske hellre de åtgärder som inte kostade så mycket eller föredrog de åtgärder som inte varade så länge eller också hittade de ett nytt arbete fortare än man först hade räknat med. Andra orsaker till den låga utgiftsnivån kan ha varit förseningar med att komma i gång med åtgärderna och att man inte utnyttjat flexibiliteten i fråga om att omfördela finansiering mellan olika budgetposter när man genomför paketet med individanpassade tjänster.

Kommissionen har hjälpt medlemsstaterna genom att tillhandahålla regelbunden information och anordna särskilda seminarier för att stödja en optimal förvaltning av fondmedlen. Detta har inneburit att den från början höga återvinningsgraden på över 60 % för de första ärendena har minskat avsevärt (37,8 %), men den behöver fortfarande förbättras.

Budgeteringen av åtgärderna och bedömningen av hur många arbetstagare som kommer att delta under den förlängda 24-månadersperioden förväntas förbättras allt eftersom man får mer erfarenhet. Valet av tidpunkt för fondens finansiering i respektive ort, de olika samordnings- och genomförandeorganens kapacitet samt kvaliteten på kommunikationen mellan den nationella och de regionala/lokala nivåerna förbättras också allt mer. Medlemsstaterna har blivit bättre på att utnyttja möjligheten att se över sina budgetar och omfördela utgifter mellan de olika åtgärderna och/eller genomförandeutgifterna. Slutligen gör EU-institutionerna stora ansträngningar för att påskynda förfarandena för beslutsfattande och utbetalningar av medel från fonden, för ett optimalt tids- och resursutnyttjande. Kommissionen anordnade ett särskilt seminarium för medlemsstaternas representanter i mars 2012 där man behandlade olika frågor gällande tidsupplägg och effektivitet i samband med fondens genomförande.

Tabell 6 – Avslutade ärenden 2012

4.6.5.     Andra återbetalningar

Det gjordes inga andra återbetalningar under 2012.

4.7.        Kommissionens tekniska stödåtgärder

4.7.1.     Information och marknadsföring

Webbplats

Enligt artikel 9 i förordning (EG) nr 1927/2006 har kommissionen ansvar för att ”skapa en webbplats, som är tillgänglig på gemenskapens alla språk, för att tillhandahålla information om fonden, vägledning om inlämnande av ansökningar samt aktuell information om godkända och avvisade ansökningar som belyser budgetmyndighetens roll”.

I linje med kraven i artikel 9 uppdaterades kommissionens webbplats för fonden[12] med relevant information under 2012. Webbplatsen hade 253 462 besökta sidor och 32 030 enskilda besökare (totalt antal besök: 44 630) under 2012.

4.7.2.     Möten med nationella myndigheter och fondens berörda parter

Expertgruppen med kontaktpersoner för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, som består av representanter för medlemsstaterna, höll sitt nionde och tionde möte den 21 mars 2012 respektive den 16 oktober 2012 i Bryssel. En del av varje möte ägnades åt diskussioner om översynen av den nuvarande förordningen, kommissionens förslag om att den ska fortsätta under perioden 2014–2020, och de frågor som uppkommer om den framtida tillämpningen, samt information till medlemmarna om förberedelserna för efterhandsutvärderingen av fonden 2007–2013 och en rad andra punkter på dagordningen.

Den 22 mars 2012 hölls ett nätverksseminarium i Bryssel för att diskutera tidsplaneringen för genomförandet av fonden och att utbyta bästa praxis i syfte att påskynda genomförandet av åtgärder för maximal effektivitet och optimala utgifter.

Den 17 oktober 2012 hölls ett nätverksseminarium i Bryssel för att diskutera flera frågor som rör genomförandet av fonden, däribland krisens effekter i varje sektor och hur framgångsrika åtgärderna för nyföretagande varit vid genomförandet av fonden.

4.7.3.     Inrättande av en kunskapsbas – fonddatabas och standardiserade förfaranden för ansökningar om stöd från fonden

För att kunna registrera de kvantitativa uppgifterna om fondärenden för statistiska ändamål förbättrade kommissionen under 2012 fondens databas och framställde flera formulär för att underlätta införande av uppgifter om ärenden i databasen. Man planerar att utveckla en ny elektronisk ansökningsblankett 2013–2014 och därvid beakta det förberedande arbete som utfördes av externa experter under 2011 (finansierat genom 2011 års budget för tekniskt bistånd; slutrapporten inlämnades i april 2012).

Det nya formuläret kommer att standardisera förfarandena för ansökan och bedömning och borde därför förkorta tiden från det att en ansökan utarbetas av en medlemsstat till dess att det förslag som kommissionen har lagt fram för Europaparlamentet och rådet antas. I kombination med databasen kommer det också att underlätta kommissionens arbete med att analysera, sammanställa och jämföra fakta och sifferuppgifter om fondärenden.

Andra åtgärder som planeras för 2012

I sitt förslag till tekniskt bistånd 2012 hade kommissionen planerat att göra en video och informationsbroschyrer om fondens verksamhet. På grund av budgetmyndighetens budgetnedskärningar i juli 2012 kunde den inte göra detta.

4.7.4.     Andra utgåvan av Statistical Portrait of the EGF 2007–2011

Under första halvåret 2012 offentliggjorde kommissionen fondens andra utgåva av Statistical Portrait (2007–2011), som hade utarbetats av externa experter med 2011 års budget för tekniskt bistånd.

4.7.5.     Halvtidsutvärderingen av fonden

Resultaten av halvtidsutvärderingen av fonden, som genomfördes 2011 i enlighet med artikel 17.1 a i förordningen, lades fram för fondens berörda parter i Bryssel den 2 februari 2012[13]. Detta gav ett tillfälle att diskutera de viktigaste resultaten från den första fasen av fonden (2007–2009) och utvärderarnas rekommendationer som under tiden hade antingen genomförts eller införts i förslaget till ny förordning (2014–2020).

4.7.6.     Efterhandsutvärdering av fonden – första fasen

De 33 ärenden som ska utvärderas under den första fasen av efterhandsutvärderingen (artikel 17.1 b i förordningen) förtecknas nedan. Dessa ärenden valdes ut på grundval av att kommissionen hade mottagit de slutliga genomföranderapporterna före den 20 september 2012. Ytterligare en omgång fondärenden kommer att analyseras under den sista fasen av efterhandsutvärderingen (ärenden där slutrapporterna ska ha inkommit före utgången av december 2013[14]).

5.           Trender

I takt med att antalet fondärenden ökar blir allt fler uppgifter tillgängliga för att identifiera trender i ansökningar och få en överblick över riktningen för fondens verksamhet. Uppgifterna i diagrammen nedan och i bilagorna är hämtade från 110 ansökningar som medlemsstaterna lämnade in från januari 2007 till 12 augusti 2013[15]. Ansökningarna gällde cirka 471,2 miljoner euro (och cirka 416,3 miljoner euro har redan utbetalats) i syfte att hjälpa 100 022 arbetstagare (det antal arbetstagare som medlemsstaterna beräknade skulle beröras).

Diagram 1: Antal mottagna ansökningar under 2007-2013 (till den 12 augusti 2013)

Ändringen från 2009 av förordning (EG) nr 1927/2006, med olika tillfälliga och bestående ändringar, hade stor inverkan på antalet ansökningar som inkom till kommissionen och från och med maj 2009 (när den ändrade förordningen blev tillämplig) ökade antalet ansökningar stort fram till slutet av 2011. Under hela perioden från januari 2007 till augusti 2013 har 65 krisrelaterade ansökningar och 45 handelsrelaterade ansökningar inkommit (utan hänsyn till ansökningar som medlemsstaterna har dragit tillbaka). 82 % av de ansökningar som kom in mellan maj 2009 och slutet av 2011 avsåg den globala finansiella och ekonomiska krisen.

Som framgår av bilaga 2 är Spanien den medlemsstat som har lämnat flest ansökningar om stöd från fonden (18 ansökningar), följt av Nederländerna (16 ansökningar), Italien (tolv ansökningar) och Danmark (tio ansökningar). Följande åtta medlemsstater hade ännu inte ansökt om stöd från fonden den 12 augusti 2013: Estland, Cypern, Lettland, Luxemburg, Ungern, Slovakien, Förenade kungariket och Kroatien (som gick med i EU först den 1 juli 2013).

Diagram 2: Begärt belopp från fonden per medlemsstat 2007–2013 (fram till den 12 augusti 2013)

Miljoner euro

Under hela perioden januari 2007–augusti 2013 begärdes ett totalt belopp på 471,2 miljoner euro från fonden av 20 olika medlemsstater (se även översiktstabellen i bilaga 2). Danmark ansökte om det högsta samfinansieringsbeloppet från fonden (63,7 miljoner euro/tio ansökningar), följt av Irland ( 63,3 miljoner euro/sju ansökningar), Italien ( 60,6 miljoner euro/tolv ansökningar) och Spanien (57,1 miljoner euro/18 ansökningar). Ännu ej godkända belopp är preliminära, eftersom de kan komma att ändras under bedömningsfasen.

Diagram 3: Antal stödmottagande arbetstagare per medlemsstat 2007-2013 (fram till den 12 augusti 2013)

Spanien är den medlemsstat som har ansökt om stöd från fonden för det största antalet uppsagda arbetstagare (13 396/18 ansökningar), följt av Italien (12 759/tolv ansökningar), Tyskland (11 349/sju ansökningar) och Irland (10 267/sju ansökningar). I tolv andra länder varierade antalet arbetstagare mellan strax över 8 000 i Nederländerna och strax under 1 800 i Polen. I var och en av de återstående fyra medlemsstater som lämnat in ansökningar var antalet berörda arbetstagare lägre än 1 000.

Diagram 4: Antal ansökningar per sektor (NACE Rev. 2) 2007-2013 (fram till den 12 augusti 2013)

Under hela perioden från januari 2007 till augusti 2013 tog fonden emot ansökningar som rörde arbetstagare som blivit arbetslösa inom sammanlagt 35 näringsgrenar (se även översikt i bilaga 1). Majoriteten av ansökningarna gällde tillverkningsindustrin, men de omfattade även byggnads- och anläggningssektorn samt tjänstesektorn. Fyra olika sektorer inom tillverkningsindustrin stod för flest antal ansökningar, dvs. fordonsindustrin (19 ansökningar eller 17 % av det totala antalet), följd av sektorn för maskiner och utrustning (12 ansökningar eller 11 % av det totala antalet), textilindustrin (10 ansökningar eller 9 % av det totala antalet) och den grafiska industrin (9 ansökningar eller 8 % av det totala antalet).

Ungefär 8 % (nio ansökningar) avsåg arbetstagare i byggnads- och anläggningsindustrin i vid mening, som omfattar byggande av hus, specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet samt arkitekt- och teknisk konsultverksamhet (detta skulle öka till 13 ansökningar eller cirka 14 12 % om man även räknade med stödsektorer som byggnadsmatrial, byggnads- och inredningssnickeri och keramik).  För mer än hälften av sektorerna (20 av 35 sektorer) mottog fonden endast en ansökan.

Diagram 5: Antal berörda arbetstagare per sektor (NACE Rev. 2) 2007-2013 (fram till den 12 augusti 2013)

De 20 medlemsstaternas 110 ansökningar berörde sammanlagt 100 022 arbetstagare som blivit arbetslösa. De berörda sektorerna utgörs först och främst av fordonsindustrin med nästan 24 000 berörda arbetstagare (23,8 % av alla inlämnade ansökningar), följd av textilindustrin (med över 11 000 berörda arbetstagare eller 11,2 % av alla inlämnade ansökningar), mobiltelefoner (något över 10 000 berörda arbetstagare eller 10 % av alla inlämnade ansökningar) och sektorn för maskiner och utrustning (mer än 9 000 berörda arbetstagare eller 9,1 % av alla inlämnade ansökningar).

 Diagram 6: Genomsnittligt begärt belopp per berörd arbetstagare och medlemsstat 2007–2013 (fram till den 12 augusti 2013)

Euro                                                                                                 Genomsnitt

I diagram 6 visas det genomsnittliga fondstödet per berörd arbetstagare (4 711 euro för totalt 100 022 berörda arbetstagare från 20 medlemsstater). Fondstödet per berörd arbetstagare var högst i Österrike och Danmark, där det uppgick till cirka 14 000 euro respektive 10 000 euro. I Litauen, Slovenien och Tjeckien uppgick däremot det ansökta fondstödet till mindre än 1000 euro per arbetstagare.

6.           Slutsats

De trender som kan skönjas visar att ansökningar om stöd från fonden har lämnats in för arbetstagare i ett ökande antal sektorer. Medlemsstaterna har blivit allt bättre på att välja de lämpligaste åtgärderna, planera sitt stöd för uppsagda arbetstagare på ett effektivt sätt, och använda fondstödet för att pröva nya strategier. De utnyttjar också i allt högre grad möjligheten att omfördela medel mellan olika åtgärder under projektgenomförandet för att bäst utnyttja tillgängliga medel.

Det faktum att fondens tillfälliga krisundantag inte kunde förlängas efter 2011 (ingen kvalificerad majoritet i rådet) har begränsat möjligheterna att ge EU-stöd till arbetstagarna, trots att många fortfarande är hårt drabbade av den ekonomiska och finansiella krisen.

Från 2012 och fram till slutet av den nuvarande förordningen (utgången av 2013) kommer de bestående ändringarna i den ändrade förordningen (antalet uppsägningar som utlöser stödberättigande har minskat till 500 och genomförandeperioden har ökat till 24 månader från och med datumet för ansökan) fortsätta att tillämpas, och medlemsstaterna kan fortsätta att stödja arbetstagare som sagts upp till följd av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln. Om fondens potential utnyttjas till fullo, som ett komplement till andra tillgängliga instrument och i samråd med de viktigaste intressenterna, kommer arbetstagare som är berättigade till stöd från fonden att i allt större utsträckning kunna få hjälp på ett skräddarsytt och individanpassat sätt, vilket efterhand ökar deras möjligheter på arbetsmarknaden i takt med att marknaderna gradvis återhämtar sig från krisen.

[1]               Förordning (EG) nr 1927/2006 av den 20 december 2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, EUT L 406, 30.12.2006, s. 1, rättad och offentliggjord i EUT L 48, 22.2.2008, s. 82, i alla språkversioner, och rättad och offentliggjord i EUT L 202, 31.7.2008, s. 74, i den engelska versionen.

[2]               Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 546/2009 av den 18 juni 2009 om ändring av förordning (EG) nr 1927/2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (EUT L 167, 29.6.2009, s. 26).

[3]               KOM(2011) 608 slutlig, 6.10.2011.

[4]               Det tillfälliga undantaget i förordningen som tillät ansökningar på grund av den globala finansiella och ekonomiska krisen och som ökade fondens samfinansieringsgrad från 50 % till 65 % gällde från och med den 1 maj 2009 till och med den 30 december 2011.

[5]               En ansökan, EGF/2012/009 BE/Carsid, drogs senare tillbaka och inkom på nytt den 2 april 2013.

[6]               Fordon (3), maskiner och utrustning (3), basmetaller (2), mobiltelefoner (1), hemelektronik (1), callcenterverksamhet (1).

[7]               Detta omfattar inte slutrapporten i ett ärende som sedan drogs tillbaka av ansökarmedlemsstaten: EGF 2007/002 FR Renault.

[8]               Personer som varken arbetar eller studerar.

[9]               EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.

[10]             EUT L 192, 20.7.2012, s. 11.

[11]             KOM(2012) 160, 4.4.2012.

[12]             http://ec.europa.eu/egf - tillgänglig på samtliga 23 EU-språk, inklusive iriska

[13]             Rapporten med halvtidsutvärderingen finns på fondens webbplats (http://ec.europa.eu/egf).

                Se även kapitel 4.7.5 i fondens årsrapport för 2011.

[14]             Rapporten om den första fasen av efterhandsutvärderingen ska inlämnas senast den 31 december 2013 och rapporten om slutfasen senast den 31 december 2014 (artikel 17.1 b i förordningen).

[15]             När man beaktar de tio ärenden som drogs tillbaka av ansökarmedlemsstaterna ökar antalet till 120. Tillbakadragna ärenden räknas inte med i statistiken.