RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Utvecklingen av sockerimport till Europeiska unionen från MUL- och AVS-länder Kommissionens rapport enligt artikel 5.3 i kommissionens förordning (EG) nr 828/2009 /* COM/2013/0323 final */
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1........... Rättslig ram.................................................................................................................... 3 2........... Inledning......................................................................................................................... 3 3........... Nya förutsättningar för
sockerimport............................................................................... 4 4........... Sockerimportens utveckling............................................................................................ 4 4.1........ Sockerimportens storlek................................................................................................. 4 4.2........ Sockerimportens ursprung.............................................................................................. 5 4.3........ Import av råsocker respektive
vitsocker.......................................................................... 5 5........... Utveckling av tillgång och sockerpris............................................................................... 5 6........... Nödvändiga marknadsåtgärder....................................................................................... 7 7........... Slutsatser........................................................................................................................ 7 RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL
EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Utvecklingen av sockerimport till Europeiska
unionen från MUL- och AVS-länder Kommissionens rapport enligt artikel 5.3
i kommissionens förordning (EG) nr 828/2009 1. Rättslig
ram Enligt
artikel 9 i rådets förordning (EG) nr 1528/2007 av den 20 december 2007 om
tillämpning av de ordningar som ska tillämpas på produkter med ursprung i vissa
stater som ingår i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet
(AVS) enligt avtal om att sluta ekonomiska partnerskapsavtal eller som leder
till att sådana partnerskapsavtal sluts får importen av socker från AVS-länder
som inte tillhör de minst utvecklade länderna (MUL) under perioden den 1
oktober 2009–30 september 2015 avbrytas tillfälligt om den sammanlagda importen
från samtliga AVS-länder överskrider 3,5 miljoner ton och importen från
AVS-länder som inte tillhör de minst utvecklade länderna överstiger 1,6
miljoner ton per regleringsår. Denna mängd har fördelats per produktionsregion
vilket garanterar en lägsta tillgångsnivå för varje region som omfattas av
ekonomiska partnerskapsavtal. Detta är den så kallade
övergångsskyddsmekanismen. Närmare bestämmelser om
övergångsskyddsmekanismen fastställs i artikel 5 i och bilaga IV till kommissionens
förordning (EG) nr 828/2009 av den 10 september 2009 om
tillämpningsföreskrifter för regleringsåren 2009/10 till 2014/15 för import och
raffinering av produkter från sockersektorn med HS-nummer 1701 inom ramen för
förmånsavtal. Enligt artikel 5.3 ska kommissionen ”lägga fram en rapport om hur
övergångsskyddsmekanismen för socker fungerar”. I rapporten ska kommissionen
behandla sockerhandelsflödena från de AVS- och MUL-länder som anges i bilaga I
till förordningen. 2. Inledning År
2006 reformerade Europeiska unionen (EU) sin sockerordning för att öka EU:s
sockerindustris konkurrenskraft och marknadsanpassning. Viktiga delar i denna
reform var en gradvis sänkning på 36 % av EU:s stödpriser till såväl
EU-producenter som exportörer i AVS/MUL med förmånsavtal samt en sänkning av
EU:s kvotsockerproduktion. Vid reformen 2006 tog man hänsyn till att
producenter från AVS- och MUL-länder har förmånstillträde. Under reformen räknade man med
att ”swappar”[1]
i handelsflödena från förmånspartner (AVS/MUL) skulle kunna få stor betydelse
på importsidan, med ett förväntat världsmarknadspris på vitsocker på 200
US-dollar/ton och en växelkurs på 1,3 US-dollar/euro. Under dessa
förutsättningar skulle skillnaden mellan EU:s sockerpris och
världsmarknadspriset eller priset i AVS- och MUL-länderna kanske locka vissa av
dessa länder att exportera så stor del som möjligt av sin inhemska produktion
till EU genom användning av swappar. Swapparna är beroende av
skillnaden mellan priserna på världsmarknaden och i EU, fraktkostnaderna och
importörernas förmåga att organisera detta svåra system. Under reformen ansåg
man att högst 3,5 miljoner ton skulle kunna bytas på detta sätt, vilket
motsvarade produktionskapaciteten i AVS/MUL. 3. Nya
förutsättningar för sockerimport Regleringsåret
2009/2010 var det första året för tillämpningen av en helt ny rättslig ram för
import. Från och med den 1 oktober 2009 övergick AVS-förmånsimportsystemet från
fördelningen per land inom ramen för sockerprotokollet för AVS till tullfri och
kvotfri import inom ramen för de ekonomiska partnerskapsavtalen och Allt utom
vapen-avtalen, vilket har gett AVS/MUL betydligt större marknadstillträde.
MUL-ländernas sockerexport till EU liberaliserades helt och sockerimporten från
de AVS-länder som inte är bland de minst utvecklade länderna omfattades endast
av en volymbaserad skyddsmekanism. Under
2009/2010 minskade exporten från AVS/MUL till EU något, men från och med
2010/2011 har vi sett en gradvis men kontinuerlig ökning av exporten.
Världsmarknadspriserna har varit särskilt höga de senaste tre åren, varför
EU-marknaden har blivit mindre attraktiv. AVS-/MUL-länderna drar också nytta av
höga priser på lokala och regionala marknader samt på världsmarknaden. År 2011
exporterade AVS/MUL globalt 3,2 miljoner ton socker, varav 1,9 miljoner ton
till EU. Dessutom ökade produktionen och exporten från AVS/MUL långsammare än
förväntat på grund av vissa förseningar i pågående investeringar. Några AVS-länder fattade också
2008 ett strategiskt beslut om att öka exporten av vitsocker. Denna utveckling
tillsammans med ökande konsumtion i AVS-/MUL-länderna har minskat mängden
råsocker som är tillgänglig för export till EU. År 2011 uppgick konsumtionen
av socker i AVS-/MUL-länderna till 7,3 miljoner ton, jämfört med 5,1 miljoner
ton 2004, vilket motsvarar en ökning med 41 % under den perioden. Mer information finns i
tabell V i bilagan. 4. Sockerimportens
utveckling Efter 2006 års sockerreform
gick EU från att vara nettoexportör av socker till att bli en nettoimportör. 4.1. Sockerimportens
storlek Under
perioden 2001/2002–2005/2006 var den genomsnittliga sammanlagda importen
av socker till EU 2,1 miljoner ton, varav 1,6 miljoner ton från AVS/MUL. Från och med regleringsåret
2006/2007 började de totala sockersändningarna från tredjeländer att öka
betydligt, och under regleringsåret 2010/2011 hade sockerimporten redan
ökat till en rekordhög nivå på 3,7 miljoner ton (+77 % jämfört med
perioden 2001/2001–2005/2006). Samtidigt växte förmånsimporten av socker från
AVS/MUL till 1,8 miljoner ton (+16 % jämfört med perioden
2001/2001–2005/2006). Under regleringsåret 2011/2012
var den totala importen av socker till EU något mindre än för det föregående
regleringsåret, 3,6 miljoner ton (- 3 %). Förmånsimporten av socker från
AVS/MUL fortsatte dock att öka upp till 1,84 miljoner ton (+1,9 % jämfört
med föregående regleringsår), vilket var ett nytt rekord. Förmånsimporten av
socker har därmed ökat kontinuerligt sedan reformen 2006, om än inte i den
omfattning som väntades i det mest optimistiska scenariot, inklusive swappar. Mer information om import finns
i bilaga I. 4.2. Sockerimportens
ursprung Denna
uppåtgående trend gällde framför allt import från följande AVS-/MUL-länder: Moçambique,
Swaziland, Malawi, Zambia, Zimbabwe, Laos och Kambodja. Färska uppgifter tyder på att
det mest lovande MUL-landet för ytterligare utökad sockerproduktion och export
till EU är Moçambique. Mer information om import finns
i bilagorna II, III och IV. 4.3. Import
av råsocker respektive vitsocker Enligt
det tidigare sockerprotokollet tilläts enbart socker som tilldelats landet,
främst råsocker för raffinering. Ett av de viktigaste nya inslagen efter
reformen av sockerordningen var därför möjligheten att importera vitsocker.
Några AVS-länder, främst Mauritius, har också ökat sin export av vitsocker i
förhållande till råsocker för att få ut ett högre mervärde. Under regleringsåret 2011/2012
ökade råsockerimporten till EU till en ny rekordnivå på 2,7 miljoner ton,
vilket motsvarade 76 % av den totala importen. Mer information om import finns
i bilaga I. 5. Utveckling
av tillgång och sockerpris Tillgångens
utveckling Under
regleringsåren 2006/2007 och 2007/2008 fanns det en överkapacitet på EU:s
sockermarknad och EU tvingades dra tillbaka kvotsocker från marknaden. Situationen
med överskott varade till början av regleringsåret 2008/2009. Från och med
regleringsåret 2009/2010 övergick EU:s sockermarknad från överkapacitet på
marknaden till att vara en mer balanserad marknad. Det öppna tillträdet för
AVS-/MUL-länderna skapade nya möjligheter för EU-aktörerna att köpa in socker,
men det pressade också ned sockerpriserna i EU. Denna utveckling i kombination
med ökande världsmarknadspriser ledde dock till att vissa EU-importörer hade
svårt att tillgodose sitt leveransbehov. Under kalenderåret 2011 blev det
uppenbart att EU:s sockermarknad inte längre hade överkapacitet utan snarare
var ansträngd. Från och med regleringsåret 2011/2012 förhandlades
sockerpriserna under de nya ekonomiska förutsättningarna och
sockerproducenterna lyckades få mycket högre priser på EU-marknaden. Prisutvecklingen Under
övergångsperioden juli 2006–september 2009 sjönk EU:s inhemska pris på
vitsocker med 12 %, från 630 euro per ton till 555 euro per ton. Under perioden oktober
2009–februari 2010 kom importen in som förväntat enligt
övervakningssystemet för EPA/Allt utom vapen. Detta ledde till att EU:s
inhemska pris sjönk från 555 euro per ton i september 2009 till 493 euro per
ton i november 2009 (-11 %), trots den tillfälliga ökningen i världsmarknadspriserna
som i februari 2010 nådde den högsta nivån på 30 år, på 522 euro per ton. Under de efterföljande
månaderna började världsmarknadspriserna att sjunka, med ett markant fall
mellan februari och maj 2010, från 522 euro per ton till 376 euro per
ton (-28 %). Under den här perioden stabiliserades de inhemska marknadspriserna
i EU på omkring 475 euro per ton. Världsmarknadspriserna ökade
dock kraftigt under andra halvåret 2010 och var högre än EU-priset under september
2010–januari 2011: i december 2010 var världsmarknadspriset på vitsocker
mycket högre än EU-priset, 628 euro per ton jämfört med 486 euro
per ton. Under första halvåret 2011 gick
EU och världsmarknaden åt olika håll och i maj 2011 hade
världsmarknadspriserna sjunkit från 628 euro per ton till 400 euro
per ton, till följd av stor tillgång på världsmarknaden. Under samma period
ökade EU-priset från 486 euro per ton till 536 euro per ton. Vid början av regleringsåret 2011/2012
hade utsikterna ändrats. Det stod klart att de importkoncessioner som beviljats
AVS och MUL genom EPA-/Allt utom vapen-avtalen inte ledde till något överskott
i importflödena. De tidigare förväntningarna om att EU:s sockermarknad skulle
översvämmas av socker från AVS/MUL visade sig inte vara realistiska och det såg
ut som om importen från AVS- och MUL-länderna inte skulle kunna täcka
skillnaden mellan EU:s (kvot)produktion och efterfrågan. Detta ledde till att
EU:s sockerpriser började stiga betydligt över världsmarknadspriset och till
och med blev högre än före 2006 års reform, i motsats till den kontinuerliga
minskningen i världsmarknadspriserna från början av 2011. Under 2012 ökade
EU-priset stadigt, upp till rekordnivån 738 euro per ton i januari
2013. Mer information finns i
diagrammet i bilaga VIII. 6. Nödvändiga
marknadsåtgärder Paradoxalt
nog har kommissionen under de senaste regleringsåren i stället för att tillämpa
övergångsskyddsmekanismen tvingats söka vägar för att få in mer socker på
EU-marknaden för att täcka bristen på EU:s sockermarknad för livsmedel (dvs.
EU:s kvotmarknad). EU kan välja mellan två försörjningskällor: ·
Frisläppa socker producerat utöver kvoten på den
inre marknaden. ·
Tillåta ytterligare import. Under regleringsåret 2010/2011
levererades sammanlagt ytterligare 1,35 miljoner ton socker till EU-marknaden,
varav ·
500 000 ton frisläppt
socker som producerats utöver kvoten till nolltaxa (och 26 000 ton
isoglukos), ·
500 000 ton i
ytterligare import inom ramen för en tullkvot med nolltullsats, ·
350 000 ton togs in
genom anbudsförfaranden till sänkt tullsats. Under regleringsåret 2011/2012
levererades ytterligare 1 miljon ton socker till EU-marknaden, varav ·
400 000 ton frisläppt
socker som producerats utöver kvoten (och 21 000 ton isoglukos) till en
taxa på 85 euro per ton, ·
250 000 ton frisläppt
socker som producerats utöver kvoten (och 13 000 ton isoglukos) till en
taxa på 211 euro per ton, ·
399 000 ton socker som
importerats till sänkt tullsats (inklusive 15 000 ton vitsocker). 7. Slutsatser I samband med 2006 års reform
förutsågs att EU:s sockermarknad under mycket specifika förhållanden skulle
kunna översvämmas med socker från MUL-länderna. Två villkor måste vara
uppfyllda: 1) Det måste finnas en stor skillnad mellan EU-priset och
världsmarknadspriset och 2) det måste finnas förmåga att organisera ett komplext
system för att exportera lokal produktion från de sockerproducerande
MUL-länderna och importera samma mängd från världsmarknaden för att tillgodose
det inhemska behovet. Efter importliberaliseringen
2009 verkar mycket få länder ha lyckats organisera ett så komplext
handelssystem. Sockerimporten från dessa länder har ändå nått rekordnivåer, om
än inte i den omfattning som skulle ha utlöst skyddsåtgärder, under
regleringsåren 2009/2010–2011/2012. Fram till utgången av
regleringsåret 2014/2015 väntas den högsta nivån på sockerimporten från AVS-/MUL-länder
ligga i intervallet 2,1–2,2 miljoner ton. Därför är det mycket osannolikt att
skyddsåtgärderna kommer att utlösas under denna tillämpningsperiod. BILAGA I
BILAGA II BILAGA
III BILAGA IV BILAGA
V BILAGA
VI BILAGA
VII BILAGA VIII EU- och världsmarknadspriser [1] I de beräkningarna betonades att ”’swappar’ i
handelsflödena skulle kunna få stor betydelse, men omfattningen var fortfarande
mycket osäker”, på grund av svårigheterna med att organisera detta system (dvs.
all sockerproduktion i länder som omfattas av initiativet ”Allt utom vapen”
måste exporteras till EU och länder som omfattas av initiativet ”Allt utom
vapen” måste köpa det socker som krävs för deras egen konsumtion på världsmarknaden).
Arbetsdokument från kommissionens avdelningar – Reforming the European
Union’s sugar policy, SEK(2005) 808, slutlig, s. 9 (ej översatt till
svenska).