15.4.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 114/42

1.

I Lissabonfördraget föreskrivs att EU:s roll i politiken avseende invandring från tredje land ska stärkas och syfta till en effektiv förvaltning av migrationsströmmarna och rättvis behandling av tredjelandsmedborgare som är lagligt bosatta i medlemsländerna, samt förebygga olaglig invandring och människohandel. I detta syfte fastställer fördraget att Europaparlamentet och rådet ska anta åtgärder, bland annat vad gäller villkoren för inresa, vistelse och fri rörlighet inom EU, samt fastställa normer för medlemsstaternas utfärdande av visum och uppehållstillstånd för längre tid, inbegripet åtgärder för familjeåterförening. Vad gäller integreringen av tredjelandsmedborgare framhålls det uttryckligen i fördraget att EU kan införa åtgärder för att stödja medlemsstaterna, men att man inte eftersträvar en harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning eller andra regelverk.

2.

Medlemsstaterna är även fortsättningsvis ansvariga för att fastställa hur många tredjelandsinvandrare de vill ta emot för arbete. Integration av invandrare faller huvudsakligen inom de nationella myndigheternas behörighetsområde i de flesta medlemsstaterna. De lokala och regionala myndigheterna är dock de som främst bär ansvaret för att genomföra integrationspolitiken på områden som utbildning, hälsa, bostäder och arbetsmarknad.

3.

I Stockholmsprogrammet fastställs unionens prioriteringar på områdena rättvisa, frihet och säkerhet för perioden 2010–2014 och där erkänns även det positiva bidrag som välförvaltade invandrarströmmar kan ha för att bygga upp ett rättvist samhälle för alla och en konkurrenskraftig ekonomi. Kommittén understryker hur viktigt det är med en effektiv social, ekonomisk och kulturell integrering av lagliga invandrare för att se till att migrationen får positiva effekter, både för migranterna och för värdsamhällena.

4.

I den nya europeiska agendan för integration av tredjelandsmedborgare bedömer man att invandringen inverkar positivt på tillväxten inom EU och där föreslås också åtgärder för bättre integration av invandrarna. Europeiska kommissionen anser att integrationen är en fortgående process som de olika styresnivåerna bär ett gemensamt ansvar för, och att den kräver kontinuerliga insatser anpassade till utvecklingen och ett ständigt samarbete mellan de involverade aktörerna.

5.

En av Europas stora utmaningar i dag är den åldrande befolkningen som i kombination med den rådande globala ekonomiska krisen leder till brist på högkvalificerade mänskliga resurser, vilket får till följd att dynamiken i den europeiska ekonomin, konkurrensförmågan, kreativiteten och innovationen minskar. I detta sammanhang bidrar tredjelandsmedborgare som kommer till unionen för att forska, studera, praktisera, volontärarbeta, delta i elevutbytesprogram eller arbeta som au pair till att åtgärda bristen på mänskligt kapital.

6.

De europeiska länderna har brist på arbetskraft inom ett antal sektorer, och det finns många lediga tjänster som inte kan täckas av arbetstagare från det egna landet eller övriga EU med tillfredsställande kvalifikationer, i synnerhet på specifika områden, t.ex. vård, forskning och teknik.

7.

Att förstärka de mänskliga resurserna har slagits fast som ett tydligt politiskt mål i Europa 2020-strategin för en smart och hållbar tillväxt för alla inom unionen.

8.

I direktiv 2005/71/EG föreskrivs ett påskyndat inreseförfarande för forskare som är medborgare i tredje land och har undertecknat ett mottagningsavtal med ett forskningsorgan som godkänts av medlemsstaten. I mottagningsavtalet intygas att det finns ett godkänt forskningsprojekt och att forskaren har den vetenskapliga kompetens som krävs för att genomföra det, samt tillräckliga medel och en sjukförsäkring. Forskarna har möjlighet att vistas i en annan medlemsstat inom ramen för sitt forskningsprojekt och undervisa i enlighet med den nationella lagstiftningen.

9.

I direktiv 2004/114/EG fastställs obligatoriska bestämmelser om inresa och vistelse för studerande från tredje land. Medlemsstaterna får själva bestämma om direktivet ska tillämpas på elever, volontärer och oavlönade praktikanter. Om de uppfyller villkoren har de studerande rätt till uppehållstillstånd, vissa rättigheter vad gäller sysselsättning och de kan röra sig mellan olika medlemsstater för sina studier.

10.

Det finns inget direktiv som reglerar inresa för avlönade praktikanter och au pairer, och medlemsstaterna har dessutom inte någon gemensam rättslig ram eller relevant lagstiftning som reglerar deras arbete. Merparten av medlemsstaterna har heller inte antagit ILO:s konvention om hushållsarbete, som ska träda i kraft i september 2013.

11.

Detta yttrande från ReK kommer att grunda sig på den ram som slagits fast i kommitténs tidigare yttranden och målet är att redovisa ReK:s ståndpunkter vad gäller sättet att reglera tredjelandsmedborgares inresa och vistelse i EU för forskning, studier, elevutbyte, avlönad eller oavlönad praktik, volontärarbete och arbete som au pair. Yttrandet innehåller dessutom förslag som syftar till ett aktivare deltagande från de lokala och regionala myndigheternas sida och ett effektivare genomförande av direktivet.

12.

ReK anser att politiken för att ta emot tredjelandsmedborgare måste vara i linje med de grundläggande europeiska värdena, dvs. respekten för de mänskliga rättigheterna och mångfalden, bekämpande av diskriminering samt främjande av lika möjligheter och tolerans. Den måste dessutom stämma överens med EU:s grundläggande politik när det gäller sammanhållning, sysselsättning, utveckling, yttre förbindelser samt frihet, säkerhet och rättvisa.

13.

ReK anser att tillämpningen av principen om likabehandling i hög grad är avgörande för de demokratiska systemens kvalitet. Den är en av grundstenarna och ett omistligt inslag i EU:s kultur.

14.

Regionkommittén anser att flernivåstyre är den lämpligaste metoden för att uppnå bästa möjliga resultat vid tredjelandsmedborgares inresa och vistelse. Detta arbete måste ske i enlighet med subsidiaritetsprincipen, som reglerar samarbetet mellan EU, medlemsstaterna och de regionala och lokala myndigheterna.

15.

ReK anser att om man ska uppnå konkreta resultat så måste varje initiativ på migrationsområdet grunda sig på strategier, mål och gemensamma åtaganden gentemot tredje land. Insatserna för att bevara unionen som ett attraktivt och lättillgängligt område för tredjelandsmedborgare måste ske genom en dialog mellan EU och tredje land och i enlighet med målen i EU:s utrikespolitik och externa migrationspolitik enligt den förnyade övergripande strategin för migration och rörlighet.

16.

Kommittén anser att man måste åtgärda bristerna i den nuvarande rättsliga ramen i syfte att stärka rörligheten mot EU hos forskare och studerande från tredje land. En ökad migrantström från tredje land av högkvalificerat mänskligt kapital kommer att bidra till att täcka unionens behov.

17.

Vi stöder kommissionens förslag till direktiv (COM(2013) 151 final) om förbättringar av den rättsliga ram som tillämpas för tredjelandsmedborgare som vill röra sig och tillfälligt bo i EU för perioder över tre månader, i forsknings- eller studiesyfte, för att förvärva erfarenhet och/eller delta i olika verksamheter eller för att förbättra sina färdigheter och möjligheter, bland annat som forskare, studerande, volontärer, avlönade eller oavlönade praktikanter och au pairer.

18.

Kommittén stöder även insatserna för att EU ska behålla sin attraktionskraft hos studerande och forskare. Unionen har en betydande potential när det gäller kompetens och infrastruktur, och detta är nödvändigt för att utveckla de internationella spetsforskningscentrumen inom olika forskningsområden och forskningsgrenar. Om EU och medlemsstaterna vill fortsätta att vara konkurrenskraftiga på internationell nivå måste de alltså utveckla sitt ekonomiska och vetenskapliga samarbete och dessutom anta gemensamma program och mål. Samtidigt måste man ta hänsyn till att andra områden på jorden blir allt mer attraktiva för studerande, forskare och arbetande migranter med höga kvalifikationer. EU bör på ett effektivt och direkt sätt åtgärda de brister som konstaterats när det gäller att locka dessa grupper till Europa.

19.

Kommittén anser att ett direktiv är det lämpligaste lagstiftningsverktyget för att åtgärda bristerna i det gällande systemet och för att garantera en enhetlig rättslig ram. Genom direktivet möjliggörs gemensamma bindande regler om villkoren för inresa och vistelse, förfaranden och godkännanden, men samtidigt ger det medlemsstaterna den flexibilitet som behövs för genomförandet.

20.

ReK beklagar att kommissionen inte uttryckligen talar om att anta en modell "nedifrån och upp" och att den konsekvensanalys som har utförts inte har beaktat de särskilda följder som inrese- och vistelsepolitiken för tredjelandsmedborgare medför för den lokala och regionala nivån.

21.

Kommittén välkomnar dock att det skapas en gemensam ram för alla dessa grupper av tredjelandsmedborgare. Ett effektivt system som lockar till sig talangfulla invandrare måste grunda sig på gemensamma och förenklade villkor och inresekrav.

22.

Det behövs en insynsvänlig och samordnad rättslig ram för tredjelandsmedborgares villkor för inresa och vistelse om unionen ska bli mer attraktiv och lättillgänglig för tredjelandsmedborgarna. EU:s lagstiftning måste omfatta villkoren för inresa och vistelse, visum och uppehållstillstånd för en längre vistelse, rättigheter för de tredjelandsmedborgare som är lagligt bosatta i ett EU-land, och de villkor som reglerar deras rörlighet inom EU.

23.

Kommittén är mycket nöjd med att de gemensamma bestämmelserna i direktivet även ska tillämpas på avlönade praktikanter och au pairer och anser att denna nya rättsliga ram kommer att garantera att dessa grupper av tredjelandsmedborgare behandlas rättvist.

24.

Vi stöder också fastställandet av rättssäkerhetsgarantier i samband med beslutet om att bevilja eller inte bevilja tillstånd (artikel 29).

25.

Det är positivt att bestämmelserna om rörlighet inom unionen stärks för alla berörda grupper, och att det införs mer gynnsamma regler för stipendiater inom unionens rörlighetsprogram, t.ex. Erasmus Mundus och Marie Curie (artikel 29).

26.

Det är bra att förfarandena för att få uppehållstillstånd förenklas och kommittén anser att det är positivt att det blir obligatoriskt för medlemsstaterna att tillhandahålla information om villkoren för inresa och vistelse (artikel 30).

27.

Vi instämmer i införandet av proportionalitetsprincipen vid uttag av avgifter för att handlägga ansökningar (artikel 31).

28.

Kommittén är mycket nöjd med att man erkänner principen om lika behandling av alla grupper i förhållande till invånarna i mottagarlandet vad gäller tillgång till varor och tjänster, med undantag för bostadsförvärv (artikel 21.2).

29.

ReK ställer sig bakom de bestämmelser som ger studerande rätt att arbeta upp till 20 timmar i veckan i mottagarlandet, ger tillgång till arbetsmarknaden för forskares familjemedlemmar och tillåter forskare och studerande att efter avslutade studier stanna kvar i medlemsstaten i maximalt 12 månader för att söka arbete.

30.

Vi instämmer också i bestämmelserna (artikel 32 och 33) som rör insamlingen av statistikuppgifter över antalet tredjelandsmedborgare som beviljas tillstånd till inresa och vistelse på grundval av det nya direktivet.

31.

Det är vidare viktigt att de begränsningar som härrör från direktiv 2011/98/EG om det kombinerade tillståndet vad gäller sociala trygghetssystem inte tillämpas på forskare.

32.

Regionkommittén anser att det behövs ett integrerat tillvägagångssätt för att uppnå målen med direktivet, vars främsta syfte är att skapa en konkurrenskraftig europeisk ekonomi i en internationell miljö. De insatser som syftar till att locka till sig mänskliga resurser från tredje land bör inte bara begränsa sig till villkoren för inresa och vistelse för tredjelandsmedborgare, utan samtidigt stödja de åtgärder som krävs för att integrera dem i lokalsamhällena, vilket kan omfatta ett brett politiskt spektrum, t.ex. utbildning, sysselsättning, folkhälsa samt ekonomisk, social och territoriell sammanhållning.

33.

Kommittén uppmanar medlemsstaterna att skaffa sig en lämplig rättslig ram för att garantera rättvis behandling av avlönade praktikanter och personer som hjälper till i hushållet (au pairer). Medlemsstaterna bör så snart som möjligt ansluta sig till ILO:s konvention om hushållsarbetare.

34.

ReK anser att tillämpning av flernivåstyre är en viktig förutsättning för att skapa en reglering av systemet för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse inom unionens territorium. Kommittén vill fästa uppmärksamheten på att om man ska lyckas med politiken att locka till sig talangfulla invandrare så är det nödvändigt att de lokala och regionala myndigheterna aktivt bidrar i arbetet med att verka för rörlighet för de grupper som berörs av förslaget till direktiv. Fastställandet av villkoren för inresa och vistelse för tredjelandsmedborgare i EU och åtföljande mottagande och integration av dem i medlemsstaterna är ett område av stort intresse för de lokala och regionala myndigheterna och det har stor betydelse för deras åtgärder. De lokala och regionala myndigheterna spelar en avgörande roll för att skapa de förutsättningar som krävs för att tredjelandsmedborgare ska få tillgång till information och tjänster med avseende på utbildning, hälso- och sjukvård, sysselsättning, bostäder och andra tjänster av offentlig karaktär.

35.

Kommittén anser att en europeisk samsyn måste åtföljas av motsvarande kostnadsanalys i syfte att bedöma den ekonomiska kostnaden och den administrativa börda som tillämpningen av de nya bestämmelserna kan få för medlemsstaterna respektive de lokala och regionala myndigheterna. ReK erinrar om att de lokala och regionala myndigheterna utgör den sammanhållande länk som gör det möjligt för invandrarna att utveckla ett starkt och konstruktivt förhållande till mottagarsamhället. Denna roll kan medföra merkostnader för kommunerna och regionerna, som ofta är de som får hantera integrationens utmaningar, vilket är särskilt svårt men än mer nödvändigt i en tid av ekonomisk kris och stora budgetåtstramningar.