30.7.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 218/1

—

Regionkommittén (ReK) välkomnar ungdomssysselsättningspaketet, som innehåller en rad konkreta förslag som syftar till att hjälpa medlemsstaterna att ta itu med den oacceptabelt höga ungdomsarbetslösheten och den sociala utestängning som den ofta medför.

—

ReK understryker den nyckelroll som de regionala och lokala myndigheterna spelar när det gäller att fastställa och genomföra åtgärder mot arbetslöshet, tillhandahålla möjligheter för unga och stödja utbytet av goda metoder.

—

Vi understryker också vikten av att ungdomar och ungdomsorganisationer deltar aktivt i samarbetet om de strategier som ska genomföras.

—

Med tanke på att detta är en mycket brådskande fråga uppmanar kommittén Europeiska rådet att godkänna att ungdomssysselsättningsinitiativet genomförs redan under 2013.

—

Vi uppmanar Europeiska kommissionen att färdigställa kvalitetskriterierna för praktikprogram, inrätta den europeiska alliansen för lärlingsutbildning och lägga fram förslaget till den nya Euresförordningen.

—

Kommittén uppmanar kommissionen att understödja och komplettera medlemsstaternas insatser när det gäller yrkesutbildningspolitik och att i form av en rekommendation föreslå europeiska minimistandarder för kvaliteten i lärlingssystemen på europeisk nivå, för att underlätta erkännande av den kompetens som erhållits i hela EU.

Föredragande

Enrico ROSSI (IT–PSE), regionpresident i Toscana

Referensdokument

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: Sysselsättning åt ungdomar

COM(2012) 727 final

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: På väg mot kvalitetskriterier för praktikprogram – Andra fasen av samråd med arbetsmarknadens parter på europeisk nivå i enlighet med artikel 154 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

COM(2012) 728 final

1.

Regionkommittén uppskattar de insatser som Europeiska kommissionen har gjort i kampen mot ungdomsarbetslösheten, eftersom den utan tvivel utgör ett av EU:s allvarligaste problem och snabbt kräver en samordnad och konsekvent politisk reaktion (1). Dessutom måste tillräckliga medel anslås för att bekämpa problemet.

2.

Vi välkomnar ungdomssysselsättningspaketet (2), som innehåller en rad konkreta förslag i syfte att hjälpa medlemsstaterna att ta itu med den oacceptabelt höga ungdomsarbetslösheten och den sociala utestängning som den ofta medför.

3.

Vi ser positivt på den kombinerade strategi (rekommendationer till medlemsstaterna samt samordning, initiativ och åtgärder på EU-nivån) som kommissionen har föreslagit i meddelandet ”Sysselsättning åt ungdomar”. Samtidigt vill vi understryka behovet av lämpliga och proportionella åtgärder på europeisk, nationell och regional nivå, med full respekt för subsidiaritetsprincipen.

4.

ReK understryker den nyckelroll som de regionala och lokala myndigheterna spelar när det gäller att fastställa och genomföra åtgärder mot arbetslöshet, tillhandahålla möjligheter för unga och stödja utbytet av goda metoder, och vi understryker också vikten av att ungdomar och ungdomsorganisationer deltar aktivt i samarbetet om de strategier som ska genomföras.

5.

Regionkommittén välkomnar Europeiska rådets beslut av den 7–8 februari 2013 om att avsätta 6 miljarder euro till sysselsättningsinitiativet för unga, som är öppet för alla regioner (Nuts 2) med en ungdomsarbetslöshet på mer än 25 %. Vi anser dock att de resurser som avsatts visserligen utgör en uppmuntrande signal, men att de fortfarande är otillräckliga med tanke på problemets omfattning.

6.

Med tanke på att detta är en mycket brådskande fråga uppmanar kommittén Europeiska rådet att godkänna att ungdomssysselsättningsinitiativet genomförs redan under 2013.

7.

Kommittén anser att en betydande del av de resurser som avsatts för initiativet för ungdomssysselsättning bör riktas till de lokala och regionala myndigheterna, så att de får större möjligheter att genomföra åtgärder som gynnar sysselsättningen bland ungdomar på det sätt som är bäst anpassat till de lokala förhållandena.

8.

Vi uppmanar Europeiska kommissionen att färdigställa kvalitetskriterierna för praktikprogram, inrätta den europeiska alliansen för lärlingsutbildning och lägga fram förslaget till den nya Euresförordningen.

9.

ReK vill peka på vikten av ett övergripande, samordnat och hållbart arbetssätt för genomförandet i syfte att säkerställa samordningsvinster mellan alla de strategiska initiativen: ”Ny kompetens för nya arbetstillfällen (3)”, ”Unga på väg (4)”, ”Innovationsunionen” och ”EU:s digitala agenda”, samt mellan dessa och sammanhållningspolitiken 2014–2020.

10.

ReK stöder till fullo Europa 2020-strategin och dess instrument samt åtagandet att uppnå sysselsättningsmålen, inbegripet målet om en minskning av antalet ungdomar som slutar skolan i förtid. Vi uppmanar medlemsstaterna att öka satsningarna på tillväxt och innovation i linje med vad som fastställs i strategin och att främja ökat samarbete mellan de olika styresnivåerna. Kommittén understryker i det sammanhanget den viktiga roll som de regionala och lokala myndigheterna spelar för att uppnå Europa 2020-strategins mål samt att de nationella reformprogrammen bör genomföras i samarbete mellan de olika styresnivåerna.

11.

ReK pekar på vikten av att kraftfullt ta itu med det kritiska europeiska problemet med ungdomar som varken har arbete eller utbildningsplats, och att utvärdera kostnaderna på såväl kort som lång sikt. Man bör också beakta de sociala och ekonomiska följderna samt de konsekvenser och risker (sociala och demokratiska) som blir följden av att ungdomarna inte kan frigöra sig. Vi anser också att problemet med att ungdomar inte integreras på arbetsmarknaden är kopplat till arbetsförmedlingarnas effektivitet, till förhållandet mellan utbildningssektorn och arbetslivet och till förekomsten av frivilligorganisationer och organisationer i tredje sektorn i detta sammanhang. Det är mycket viktigt att poängtera att störst effekt uppnås när lokala och regionala myndigheter, arbetsförmedlingar, instanser för vägledning och utbildningsinstitutioner samarbetar.

12.

ReK anser att de bästa resultaten när det gäller ungdomsarbetslöshet har påvisats i länder där ungdomar har möjlighet att göra praktiktjänstgöring av god kvalitet och där det finns etablerade lärlingssystem (5) som ingår som en integrerad del i utbildnings- och arbetsförmedlingssystemet. Kommittén anser också att detta är fallet när arbetsförmedlingen är effektiv. Vi vill därför understryka vikten av att lyfta fram väl fungerande metoder i de offentliga system och tjänster för yrkesvägledning och stöd till arbetssökande som redan finns på EU-nivå. Kommittén anser dessutom att man när detta är möjligt bör koppla så många lokala ungdomsorganisationer som möjligt till arbetsförmedlingarnas verksamhet och till den yrkesvägledning som finns.

13.

Regionkommittén välkomnar den s.k. ungdomsgarantin, som innebär att ungdomar inom fyra månader efter det att de lämnat skolan eller en arbetsplats får ett högkvalitativt erbjudande om antingen arbete, vidareutbildning, lärlingsutbildning eller praktik. Att minska ungdomsarbetslösheten är en mycket viktig utmaning för Europas framtid.

14.

ReK kommer noga att följa upp genomförandet av ungdomsgarantin och framhåller att det handlar om en mycket kostsam insats, vilket innebär att medlemsstaterna – framför allt de med svåra ekonomiska problem – kommer att behöva ett helhjärtat stöd från EU för att kunna genomföra garantin.

15.

Vi vill åter peka på vikten av att utsträcka åtgärdens förmåner så att alla unga upp till 30 års ålder (inte som i dag 25) omfattas, även personer med universitetsexamen.

16.

Vid de interinstitutionella förhandlingarna om de nya bestämmelserna för Europeiska socialfonden om ungdomssysselsättningsinitiativet, som Europeiska rådet antog den 7–8 februari 2013, kommer kommittén att övervaka att budgetanslagen till detta initiativ kopplas till flexiblare villkor när det gäller medfinansieringsnivåer och förskott, för att man effektivare och snabbare ska kunna ta itu med den svåra situation som regionerna befinner sig i på detta område. Vi efterlyser också att de lokala och regionala myndigheterna i tillräckligt god tid informeras om initiativets sätt att fungera och om medlen från dess båda insatsområden, för att de ska kunna beaktas vid utarbetandet av strategierna för bekämpande av ungdomsarbetslösheten och för garantisystemen.

17.

Regionkommittén uppmuntrar medlemsstaterna och behöriga instanser att genomföra utbildningsprogram som stöder och förbereder övergången från skola till arbetsliv för att undvika att ungdomar stannar kvar alltför länge i utbildningssystemet utan framtidsutsikter. Ett tidigare inträde på arbetsmarknaden bör emellertid kompletteras med möjligheter att återgå till utbildning i fortbildnings- eller omskolningssyfte inom ramen för livslångt lärande. Kommittén rekommenderar samtidigt att man i samarbete med de lokala och regionala myndigheterna, utbildningsinstanserna och de statliga arbetsförmedlingarna utarbetar och genomför regionala strategier med inriktning på arbetsmarknad och yrkesutbildning. Näringslivet bör också involveras i syfte att underlätta integrationen på arbetsmarknaden inom ramen för integrerade ekonomiska system.

18.

Regionkommittén understryker att det är viktigt att snarast ta itu med jämställdhetens betydelse i samband med ungdomsarbetslösheten, eftersom unga kvinnor i högre grad har otrygga anställningar och får utstå konsekvenserna av olika lön mellan kvinnor och män – även när det gäller praktiktjänstgöring – samt med bristen på åtgärder för att skapa balans mellan arbetsliv och privatliv. Regionkommittén uppmanar därför alla programansvariga som ska stimulera ungdomssysselsättningen att beakta såväl nationella, regionala och lokala förhållanden som jämställdhetsaspekten i denna fråga.

19.

ReK noterar att lärlingsprogram avsevärt underlättar övergången från skola till arbetsliv och ger ungdomarna möjlighet att skaffa sig både arbetslivserfarenheter på arbetsplatsen och teoretiska kunskaper utanför arbetsplatsen tack vare att både företag och utbildningsinstitut deltar i utbildningen. I det syftet uppmanar vi medlemsstaterna att främja lärlingssystem med varvad eller parallell utbildning, även för högre utbildning.

20.

ReK hoppas att det kommer att bli möjligt att anta en gemensam ram, med respekt för befogenhetsfördelningen, som gör de befintliga åtgärderna för varvad utbildning i medlemsstaterna förenliga och som lyfter fram de största fördelarna med lärlingssystemet och de bästa hjälpmedlen för att genomföra systemet.

21.

Kommittén uppmanar kommissionen att understödja och komplettera medlemsstaternas insatser när det gäller yrkesutbildningspolitik och att i form av en rekommendation föreslå europeiska minimistandarder för kvaliteten i lärlingssystemen på europeisk nivå, i syfte att underlätta erkännande av den kompetens som erhållits i hela EU.

22.

Kommittén uppskattar de framsteg som gjorts i den riktningen med den europeiska alliansen för lärlingsutbildning, ett europeiskt instrument som syftar till att tillgodose kompetensbehovet och bidra till att erbjuda en lämplig referensram för de kvalifikationer som erhållits.

23.

Vi ställer oss bakom kommissionens förslag att främja samarbetsformer som uppmuntrar utveckling och spridning av varvad utbildning. Dessa bör dock samla myndigheter med ansvar för utbildning, yrkesutbildning och arbetsmarknadspolitik på nationell nivå, företrädare för lokala och regionala myndigheter, förvaltningsmyndigheter för ESF samt företrädare för företag och arbetsmarknadens parter. Syftet är att på medlemsstaternas arbetsmarknad och i deras skolsystem ta fram strategier som stärker lärlingskapet samt effektiva sätt att använda nationella ESF-medel i planering och genomförande av system för varvad utbildning.

24.

Regionkommittén konstaterar att de bästa resultaten när det gäller sysselsättning och inlärning uppnås när det finns ett gott samarbete mellan alla berörda aktörer (6). Medlemsstaterna bör därför främja ett effektivt samarbete mellan skolor, utbildnings- och yrkesutbildningsinstanser, näringslivet och arbetsförmedlingarna. Detta kan ske genom åtgärder som rör den kulturella eller strukturella nivån eller ekonomiska incitament och skatteincitament som vid behov genomförs via de regionala och lokala myndigheterna.

25.

Det är nödvändigt att beakta de små och medelstora företagens särskilda behov. Dessa företag kan bidra till att ge ungdomarna den kompetens som arbetsmarknaden kräver, men de har begränsade resurser och möter ofta allt större organisatoriska, byråkratiska eller kulturella hinder.

26.

Regionkommittén anser att de organ som ansvarar för arbetsförmedling i statlig, regional eller lokal regi måste främja praktikverksamhet för unga. De bör ha kontrollbefogenheter och ta på sig de uppgifter som en uppföljning av praktikplatserna medför. Den institutionella ramen bör anpassas därefter.

27.

Regionkommittén vill erinra om att även kortvarig praktiktjänstgöring kan utgöra ett värdefullt inslag i utbildningen. Den ger ungdomarna möjlighet att så snabbt som möjligt få fotfäste på arbetsmarknaden. Praktikprogrammen bör därför vara av hög kvalitet vad avser både utbildningsinnehåll och socialt skydd. Därför uppmanar Regionkommittén lokala och regionala myndigheter att erbjuda ungdomar så många praktikplatser som möjligt, så att de kan komma i kontakt med flera olika yrken. De lokala och regionala myndigheterna kan föregå med gott exempel genom att införa praktikprogram av god kvalitet. Dessa myndigheter bör arbeta tillsammans med utbildningsinstituten för att ta på sig en ledande roll när det gäller att ta emot och anställa praktikanter, samt inleda ett samarbete med näringslivet så att de unga snabbt kan komma ut på arbetsmarknaden.

28.

Vi konstaterar att praktiktjänstgöringen i många medlemsstater används felaktigt och missbrukas för att få tillgång till billig arbetskraft – ibland rent av obetald – och ersätter normala anställningskontrakt, ofta i samband med arbetstoppar.

29.

ReK anser att definitionen av ”praktik” bör lyfta fram initiativet som en utbildningsprocess som innebär ett närmande till arbetslivet. Vi noterar för övrigt att en korrekt definition bör innehålla begreppets kopplingar mellan yrkesvägledning, utbildning och arbete.

30.

Vi stöder helt EU:s roll i att utarbeta kvalitetskriterier som erkänns på europeisk nivå. En lösning på EU-nivå skulle för övrigt medföra tydliga fördelar vad gäller praktikanternas rörlighet både i och utanför EU samt bidra till ökad integration på arbetsmarknaden.

31.

ReK välkomnar kommissionens förslag om kvalitetskriterier för praktikprogram som en uppsättning åtgärder som underlättar ungdomarnas inträde på arbetsmarknaden.

32.

Vi efterlyser ett snabbt antagande av den europeiska rekommendationen om praktiktjänstgöring och anser att denna bör fastställa minimistandarder på EU-nivå som är gemensamma för alla medlemsstater. En sådan rekommendation bör ta hänsyn till alla typer av praktiktjänstgöring och inte begränsas till praktikprogram på den fria marknaden (utanför utbildningssystemet).

33.

Kommittén önskar att man (på medlemsstatsnivå) fastställer minimikrav, t.ex. om en skriftlig överenskommelse mellan praktikanten och värdorganisationen, och eventuellt utbildningsorganisationen eller praktikförmedlaren. Denna överenskommelse bör omfatta sådana aspekter som yrkesmässiga mål och inlärningsmål, varaktighet, schema för praktikperioden och, i tillämpliga fall, social trygghet och kostnadsersättning eller annan ersättning. Det utbildningsinnehåll som fastställs i överenskommelsen bör säkerställas genom att man utser handledare eller mentorer inom värdorganisationen med lämplig yrkeskompetens som överensstämmer med praktiktjänstgöringen.

34.

ReK rekommenderar att man ser till att planeringen av praktiken är tydlig för praktikanten, och understryker vikten av en skälig kostnadsersättning (eller ersättning av annat slag) som skulle kunna finansieras via ESF och utgöra en viktig kvalitetsaspekt i utvecklingen av ”ömsesidig nytta” för ungdomarna och företagen, samtidigt som praktikantens värdighet respekteras.

35.

Vi vill på nytt peka på behovet av att den värdorganisation som tar emot praktikanten uppfyller de obligatoriska kraven, t.ex. med avseende på social trygghet, hälsovård och säkerhet på arbetsplatsen, normer som rör funktionshinder osv.

36.

Vi understryker behovet av en formell certifiering av de färdigheter och kunskaper som praktikanten har förvärvat genom praktiken.

37.

ReK stöder kommissionens förslag om modernisering av direktivet om erkännande av yrkeskvalifikationer (7) så att direktivets räckvidd utvidgas till att omfatta praktiktjänstgöring i andra medlemsstater. Kommittén anser dock att man bör granska huruvida direktivet bör gälla såväl sådan praktiktjänstgöring som är ett villkor för tillträde till ett reglerat yrke som praktiktjänstgöring på den öppna marknaden samt praktiktjänstgöring inom ramen för undervisningen.

38.

Regionkommittén anser att ett viktigt bidrag till att lösa problemet med att efterfrågan och tillgång inte matchar varandra kan vara att unga arbetstagare flyttar till en annan ort. Praktiktjänstgöring som utvecklats i enlighet med särskilda kriterier inom en viss referenssektor (t.ex. praktiktjänstgöring inom hantverk eller turism) kan därför utgöra effektiva redskap för att främja sådan rörlighet i syfte att de unga ska kunna återvända till sina hemtrakter och ha större möjligheter att hitta ett arbete där tack vare att deras kompetens har ökat. Denna aspekt är särskilt viktig när det gäller att bevara den territoriella sammanhållningen och hjälpa de regioner som står inför demografiska utmaningar, såsom en åldrande befolkning och avfolkning.

39.

Vi hoppas att de kommande EU-programmen till stöd för rörlighet inom ramen för ”Erasmus för alla” får tillräcklig och långsiktigt hållbar finansiering, så att de kan erbjuda så många ungdomar som möjligt chansen att genomföra en del av sin utbildning eller sina studier utomlands. I detta sammanhang bör man beakta den särskilda situationen för ungdomar från de yttersta randområdena.

40.

ReK stöder kommissionens beslut om att göra om det europeiska jobbnätverket till ett resultatinriktat instrument för matchning och placeringar, så att ”Ditt första Eures-jobb”-initiativet så småningom kan utvecklas och kan hjälpa EU-medborgare mellan 18 och 30 år att hitta ett arbete i en annan medlemsstat.

41.

Regionkommittén anser att det är nödvändigt att ha möjlighet att tilldela resurser, både via ESF och via nationella och/eller regionala fonder, som ett komplement till EU:s utbildningsprogram. Syftet med dessa resurser bör vara att främja särskilda initiativ för rörlighet som ger alla EU:s ungdomar möjlighet att dra nytta av denna rörlighet på samma villkor oberoende av bostadsort, samtidigt som medlemsstaternas arbetsförmedlingar uppmuntras att utveckla program som sprider kunskap om Eures-systemets möjligheter och integrerar dem i den reguljära verksamheten.

42.

Regionkommittén välkomnar lanseringen av kompetenskartan för EU och det europeiska färdighetspasset för fastställandet av färdigheter. Med dessa instrument blir det lättare att tillgodose behovet av lämplig kompetens, och de kan bidra till att tillhandahålla en rättvis referensram för kvalifikationer som kan omfatta inte bara de färdigheter som förvärvats inom ramen för formell undervisning, utan också informella och icke-formella kunskaper.

43.

ReK uppmanar medlemsstaterna att ta fram och genomföra åtgärder och redskap som främjar nyföretagande bland ungdomar, bl.a. genom lånegarantier, leasinggarantier, bidrag till lägre räntor på lån, samt instrument för mikrokrediter.

44.

Vi anser att det är av grundläggande betydelse att bygga en bro mellan universitetsvärlden och arbetslivet, med utnyttjande av program som Erasmus för unga företagare. Detta program har visat sig vara ett effektivt instrument för att stimulera företagsamhet, något som redan påpekats i ett tidigare ReK-yttrande (8).

45.

Kommittén instämmer med kommissionen om att det är viktigt att kraftigt stimulera strategiska sektorer med stor sysselsättningspotential (hälso- och sjukvård, den sociala sektorn, den gröna ekonomin och IKT), både i samband med nyetablering av företag och genom sysselsättningsfrämjande åtgärder i allmänhet. Den regionala nivån kan spela en viktig roll genom att stödja kompetensutveckling inom regionens starka områden, där sysselsättningsnivån stiger.

46.

ReK anser att det är av stor betydelse att man lyckas integrera koncepten trygghet och flexibilitet på arbetsmarknaden (flexicurity) och uppnå en jämvikt mellan arbetsgivarnas krav på flexibel arbetskraft och arbetstagarnas behov av trygghet och skydd på en allt osäkrare arbetsmarknad.

47.

Kommittén betonar att samarbete med aktörer på lokal och regional nivå är av stor betydelse när det gäller att utarbeta en specifik strategi för den övergripande programplaneringen och förvaltningen av ungdomssysselsättningspolitiken. Därför kan det vara lämpligt med innovativa former för förvaltning av integrerade system för ungdomssysselsättningspolitiken och att stärka kopplingen mellan den offentliga instansen och de unga generationerna och näringslivet.

48.

ReK understryker behovet av att till fullo involvera de regionala och lokala myndigheterna i utformningen och genomförandet av nya initiativ, eftersom dessa myndigheter är den lämpligaste nivån för att bedöma de regionala och lokala kraven och behoven och därmed också för att fatta beslut om sysselsättning och särskilda program för ungdomar.

49.

Vi påminner kommissionen om att de lokala och regionala myndigheterna i stor utsträckning redan ansvarar för genomförandet av politiken för sysselsättning och utbildning. Vi beklagar också att kommissionen i sitt meddelande inte särskilt nämner de lokala och regionala myndigheternas befogenheter (9), varken i samband med utarbetandet eller i genomförandet av politiken på dessa områden.

50.

Regionkommittén rekommenderar att praktiktjänstgöring, inom ungdomssysselsättningspaketet och över huvud taget inom ramen för arbetet med att främja ungdomsgarantier, finner sin rätta roll och det nödvändiga stödet från EU för att inom ramen för EU:s ungdomssysselsättningspolitik kunna möta det sociala Europas största utmaning, nämligen att undvika att det uppstår en klyfta mellan generationerna och ge ungdomarna möjligheter att bli oberoende.

51.

Det är absolut nödvändigt att avsätta betydande medel till utbildning för att främja entreprenörskap bland unga. Denna mobilisering bör rikta sig till de framväxande sektorer som påvisats i de regionala strategierna sett ur ett globalt ekonomiskt perspektiv. Det europeiska samhället har en källa till tillväxt i de kunskaper som ackumulerats och i ungdomarnas inlärningsförutsättningar. Erfarenheterna bör utnyttjas för att se till att unga entreprenörer inte inriktar sig på sektorer där de ekonomiska utsikterna på kort sikt är dåliga. Av denna anledning, och i ett ekonomiskt komplicerat samhälle, är det viktigt att ”lära sig att lära”, med hjälp av utbildningsåtgärder som gör det möjligt för ungdomarna att ta steget från en affärsidé till en konkretisering av företagsprojektet. Finansieringen har givetvis en avgörande betydelse. Medlemsstaterna bör därför avsätta en procentandel av sina respektive finansiella instrument genom att använda koefficienter som är direkt relaterade till ungdomsarbetslöshetstalen, och som gör det möjligt att på förmånliga villkor finansiera projekt som läggs fram av unga företagare.