6.3.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 67/116

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén stöder kommissionens förslag att inrätta ett europeiskt nätverk för offentliga arbetsförmedlingar, vilket gör det möjligt att jämföra arbetsförmedlingarnas resultat på europeisk nivå, kartlägga bästa praxis och främja ömsesidigt lärande för att förbättra arbetsförmedlingarnas kapacitet och effektivitet. Nätverket ska framför allt ha en rådgivande och samordnande roll.

1.2

Kommittén konstaterar att välfungerande strukturer, däribland nätverk av observationsgrupper för arbetsmarknaden, redan finns på regional nivå och bidrar effektivt till arbetet med att uppnå de gemensamma sysselsättningsmål för EU som fastställts i Europa 2020-strategin. Vi rekommenderar att kommissionen och medlemsstaterna, med tillbörlig respekt för subsidiaritetsprincipen och mångfalden i EU, upprättar tätare förbindelser mellan det europeiska nätverket för offentliga arbetsförmedlingar och de regionala observationsgrupperna.

1.3

I enlighet med åtgärderna i agendan för ny kompetens och arbetstillfällen vill EESK framhålla de offentliga arbetsförmedlingarnas viktiga roll för genomförandet av de prioriteringar som ska stärka flexicuritymodellens samtliga fyra komponenter.

1.4

EESK rekommenderar att kommissionen i beslutet tydligt beskriver samverkan mellan det nyinrättade europeiska nätverket för offentliga arbetsförmedlingar och sysselsättningskommittén. Kommissionen bör tydligt fastställa hur koncepten för modernisering av arbetsförmedlingarna ska utformas och vad de ska ha för syfte. De bör inte vara bindande.

1.5

Enligt EESK är det en fruktbar form av samarbete att jämföra de offentliga arbetsförmedlingarna med hjälp av kvantitativa och kvalitativa indikatorer för att bedöma de offentliga arbetsförmedlingarnas resultat. EESK stöder framför allt att statistiska indikatorer används med tanke på arbetsförmedlingarnas och den aktiva arbetsmarknadspolitikens resultat och effektivitet. Icke desto mindre betonar EESK att detta bör leda till att arbetstagarna blir mer anpassningsbara och aktiveras i högre grad, så att de varaktigt kan återinträda på arbetsmarknaden och få ökad rörlighet där.

1.6

När det gäller införandet av en allmän ram och delegerade akter rekommenderar EESK att kommissionen tydligt anger vad dessa akter ska omfatta. EESK rekommenderar att förslaget konkretiseras så att det listar nyckelindikatorerna för den allmänna ramen i detalj. De delegerade akterna bör komplettera dessa nyckelindikatorer i mindre viktiga frågor i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget.

1.7

EESK uppmanar kommissionen att tydligt avgränsa enskilda parters uppgifter i enlighet med artikel 4 – Samarbete. Förslaget bör inte reducera arbetsmarknadens parter till "associerade parter". Det bör tvärtom stärka deras inflytande vid moderniseringen av de offentliga arbetsförmedlingarna. Förslaget bör även beröra det civila samhällets roll enligt partnerskapsprincipen.

1.8

Samtidigt rekommenderar EESK att samtliga berörda parter medverkar i genomförandet av slutsatserna och rekommendationerna från det europeiska nätverket för offentliga arbetsförmedlingar.

1.9

Enligt EESK bör kommissionen uppmana medlemsstaterna att skapa de tekniska, personalmässiga och ekonomiska förutsättningarna för att öka arbetsförmedlingarnas kapacitet och genomföra deras nya multifunktionella uppgift, så att de framgångsrikt kan anpassa sina arbetsförmedlingars organisationsmodeller, strategiska mål och processer till de snabbt växlande förhållandena.

1.10

Kommittén är övertygad om att arbetsförmedlingarnas nya befogenheter, särskilt inom aktiv arbetsmarknadspolitik, måste åtföljas av motsvarande kapacitet och ekonomiskt stöd. Medlen från programmet för sysselsättning och social innovation (1) bör behållas och finansieringen bör vara hållbar.

1.11

EESK välkomnar alla deltagande parters slutsatser och åtaganden från konferensen om sysselsättning bland unga den 3 juli 2013 i Berlin.

2.1

I Europa 2020-strategin (2) fastställdes ett gemensamt högt ställt mål för samtliga medlemsstater: att uppnå en sysselsättningsgrad på 75 % för kvinnor och män i åldern 20-64 år senast 2020. De offentliga arbetsförmedlingarna spelar en central roll för att uppnå detta mål.

2.2

I riktlinjerna för sysselsättningspolitiken 2020 (3) konstateras att de offentliga arbetsförmedlingarna spelar en central roll vid genomförandet av riktlinje 7 – Öka deltagandet på arbetsmarknaden och riktlinje 8 – Utveckla en kvalificerad arbetskraft. De offentliga arbetsförmedlingarnas bidrag till Europa 2020-strategin, Making the employment guidelines work [Så får man riktlinjerna för sysselsättningspolitiken att fungera], bygger på slutsatserna från mötet för de offentliga arbetsförmedlingarnas chefer i Budapest den 23-24 juni 2011.

2.3

Arbetsmarknadspolitiken är även fortsättningsvis medlemsstaternas behörighet. De är även ansvariga för de offentliga arbetsförmedlingarnas organisation, personalpolitik och verksamhet. Dagens frivilliga samarbete mellan medlemsstaterna, som inleddes 1997 genom inrättandet av en informell rådgivande grupp (4) för arbetsförmedlingarna, har uttömt sina möjligheter och motsvarar inte dagens behov och utmaningar. Det saknas en mekanism för att i ett tidigt skede upptäcka bristande resultat och strukturella problem som beror på detta. Det saknas även systematisk information om resultaten av nuvarande metoder för benchmarking och ömsesidigt lärande.

2.4

Vid det informella ministermötet i rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) i Dublin den 7–8 februari 2013 (5) drogs därför slutsatsen att ett utökat och mer fokuserat samarbete mellan de offentliga arbetsförmedlingarna skulle leda till ett förbättrat utbyte av bästa praxis. Kommissionen uppmanades därför att ta fram ett detaljerat förslag till initiativ om benchlearning.

2.5

Den 17 juni 2013 offentliggjorde kommissionen ett förslag till Europaparlamentets och rådets beslut, som anknyter till flaggskeppsinitiativet En agenda för ny kompetens och arbetstillfällen (6) och till sysselsättningspaketet (7) från 2012. Kommissionen föreslår att de offentliga arbetsförmedlingarnas samarbete ska formaliseras och ett europeiskt nätverk för offentliga arbetsförmedlingar inrättas.

2.6

Nätverket ska inrättas för perioden 2014–2020, i anknytning till Europa 2020-strategin. Efter fyra år ska nätverket utvärderas och granskas. Nätverket ska finansieras genom programmet för sysselsättning och social innovation. Kommissionen ska med hjälp av befintliga personalresurser inrätta ett sekretariat.

2.7

Genom nätverket ska den planerade stimulansåtgärden bidra till

2.8

Vid de första förhandlingarna i rådet i juli 2013 välkomnade de flesta medlemsstaterna kommissionens förslag och var positiva till de fastslagna målen. Oro uttrycktes främst över samverkan med sysselsättningskommitténs verksamhet och risken för överlappningar, alltför stark koncentration av befogenheter hos kommissionen, de delegerade akternas omfattning och oklarheter i finansieringen.

3.1

EESK välkomnar i allmänhet alla initiativ från kommissionens sida som är inriktade på uppnående av målen i Europa 2020-strategin på sysselsättnings- och arbetsmarknadsområdet, närmare samarbete mellan medlemsstaterna, utveckling av kompetens och anpassning av kompetensen till företagens och de anställdas behov samt stöd till geografisk och yrkesmässig rörlighet.

3.2

Med hänsyn till det allvarliga i situationen, särskilt i vissa medlemsstater, och till den ökande arbetslösheten, särskilt långtidsarbetslösheten och arbetslösheten bland unga, stöder EESK kommissionens förslag om inrättande av ett europeiskt nätverk för offentliga arbetsförmedlingar, vilket gör det möjligt att jämföra arbetsförmedlingarnas resultat på europeisk nivå, kartlägga bästa praxis och främja ömsesidigt lärande för att förbättra arbetsförmedlingarnas kapacitet och effektivitet.

3.3

På grund av de långvariga svårigheter som är kopplade till globala och tekniska förändringar och en åldrande arbetskraft samt på grund av brådskande kortsiktiga åtgärder som svar på effekterna av den ekonomiska avmattningen moderniserar redan en rad medlemsstater med varierande framgång de offentliga arbetsförmedlingarna, centraliserar eller tvärtom decentraliserar deras struktur, utvidgar deras verksamhet och försöker till fullo förverkliga deras potential.

3.4

EESK anser att det är nödvändigt att anpassa de offentliga arbetsförmedlingarna till de nya villkoren på arbetsmarknaden: en åldrande arbetskraft, utvecklingen av silverekonomin och den gröna ekonomin, den unga generationens nya färdigheter och krav, utvecklingen av informations- och kommunikationsteknik och tekniska innovationer samt den växande diskrepansen mellan tillgången och efterfrågan på kompetens.

3.5

De offentliga arbetsförmedlingarna måste ta itu med kortsiktiga och långsiktiga utmaningar. De måste omedelbart, flexibelt och kreativt reagera på förändringarna i omvärlden, kombinera kortsiktiga insatser med hållbara lösningar och förutsäga sociala risker.

3.6

Kommittén är övertygad om att arbetsförmedlingarnas nya uppgifter, särskilt inom aktiv arbetsmarknadspolitik, måste åtföljas av motsvarande kapacitet och ekonomiska stöd. Situationen i många medlemsstater tyder dock inte på att så är fallet, särskilt inte i en tid av budgetnedskärningar och besparingsåtgärder. För närvarande borde tvärtom anslagen till de offentliga arbetsförmedlingarna höjas, särskilt på personalområdet, för att säkerställa en uppföljning av hög kvalitet som leder till erbjudanden om arbete. Väl fungerande arbetsförmedlingar skulle i framtiden kunna omvandlas till kompetenscentrum.

3.7

På begäran av EESK tog Eurofound (Europeiska institutet för förbättring av levnads- och arbetsvillkor) 2010 fram ett underlag om finansiering och genomförande av aktiva arbetsmarknadsprogram under krisen (8). Med utgångspunkt i exempel från tio utvalda stater beskrivs i underlaget förändringarna i förhållandet mellan aktiva och passiva arbetsmarknadsåtgärder och utgifternas utveckling som andel av BNP. Det visade sig att man satsar allt mindre på aktiverande åtgärder, särskilt i länder med snabbt ökande arbetslöshet.

3.8

Syftet med kommissionens förslag är att genom stimulansåtgärder (artikel 149 i EUF-fördraget) få medlemsstaterna att samarbeta, säkerställa att arbetsmarknaderna i EU integreras och fungerar bättre, bidra till ökad geografisk och yrkesmässig rörlighet samt bekämpa den sociala utestängningen.

3.9

Syftet med det nya nätverket är att upprätta och genomföra EU-omfattande system för jämförelse av offentliga arbetsförmedlingar, ge ömsesidig hjälp, godkänna och genomföra koncept för modernisering och förstärkning av de offentliga arbetsförmedlingarna inom viktiga områden samt utarbeta rapporter på sysselsättningsområdet.

3.10

Kommissionens förslag anknyter till flera tidigare insatser och till undersökningar om affärsmodeller för offentliga arbetsförmedlingar, om system för att mäta de offentliga arbetsförmedlingarnas resultat och om de offentliga arbetsförmedlingarnas roll i fråga om trygghet och flexibilitet på arbetsmarknaden (flexicurity) samt när det gäller att förutse kompetensbehov och arbetstagarnas anpassning för nya jobb.

3.11

Kommittén är övertygad om att de offentliga arbetsförmedlingarnas verksamhet aldrig mer kan bli "business as usual" (9). Arbetsförmedlingarna måste gradvis omvandlas till byråer med flera funktioner som underlättar olika typer av övergångar – på arbetsmarknaden, mellan studier och arbete, mellan olika yrkesbanor och inom EU. De offentliga arbetsförmedlingarna måste se till att det finns ett samspel mellan arbetsmarknadens aktörer och stimulera dem till samarbete och innovationer. Arbetsförmedlingarna måste ha ett nära samarbete med offentliga och privata partner (10) och se till att det finns en samstämmighet mellan arbetsmarknadens aktörer och arbetsmarknadspolitiken.

3.12

Enligt EESK bör de offentliga arbetsförmedlingarna i högre grad fokusera på efterfrågan på arbetsmarknaden, utan att bidragsutbetalningarna påverkas, eftersom det är allt svårare för arbetsgivarna att rekrytera och hitta de arbetstagare som behövs. Särskilt små och medelstora företag behöver ofta starkare stöd från de offentliga arbetsförmedlingarna. Därför måste samarbetet mellan arbetsförmedlingarna och företagen stärkas.

3.13

Även i en tid av hög arbetslöshet finns en diskrepans mellan tillgången på kompetens och arbetsmarknadens behov. Genom HoPES (11) har de offentliga arbetsförmedlingarna nu inlett diskussioner och samråd om kompetensens roll i en socioekonomisk kontext. Kontakter måste etableras mellan arbetsmarknaden och utbildningarna så att de börjar dra åt samma håll när det gäller färdigheter och kompetens. För de offentliga arbetsförmedlingarnas del innebär detta att de måste bygga upp partnerskap med olika berörda parter och uppnå en balans mellan tillgång och efterfrågan på de alltmer komplexa lokala arbetsmarknaderna (12).

3.14

Kommittén är medveten om de offentliga arbetsförmedlingarnas unika roll vid genomförandet av flexicuritymodellens samtliga komponenter. Studien om de offentliga arbetsförmedlingarnas roll i fråga om trygghet och flexibilitet på den europeiska arbetsmarknaden (flexicurity) (13) har på grundval av bästa praxis visat att arbetsförmedlingarna är medvetna om behovet av ett nytt angreppssätt i sina tjänster och att de har antagit en hel rad strategier och åtgärder till stöd för flexicurity. De offentliga arbetsförmedlingarna bör även fortsättningsvis utveckla sin kapacitet, så att de kan främja och utvärdera flexicuritymodellen.

3.15

Enligt EESK bör de offentliga arbetsförmedlingarna främst inrikta sig på de personer eller grupper som har störst problem att komma in på arbetsmarknaden och som har särskilda behov, exempelvis långtidsarbetslösa, äldre arbetstagare, kvinnor, ungdomar, funktionshindrade och invandrare. Samtidigt måste de konsekvent genomföra och övervaka åtgärder mot diskriminering.

3.16

I samband med den EU-omfattande kampen mot hög ungdomsarbetslöshet betonar EESK även de offentliga arbetsförmedlingarnas viktiga roll vid genomförandet av initiativet för ungdomsgarantier. EESK välkomnar det åtagande som de offentliga arbetsförmedlingarnas chefer (HoPES) gjorde vid konferensen om sysselsättning bland unga den 3 juli 2013 i Berlin, nämligen att dessa arbetsförmedlingar ska spela en nyckelroll för att främja sysselsättningen bland unga i Europa, öka sin effektivitet och stärka samarbetet med övriga berörda parter (14).

4.1

Det europeiska nätverket för offentliga arbetsförmedlingar bör enligt förslaget till beslut ha ett nära samarbete med sysselsättningskommittén och bidra till dess verksamhet genom information och rapporter om genomförandet av arbetsmarknadsåtgärder. EESK anser att nätverkets rådgivande funktion och dess samverkan med sysselsättningskommittén tydligt bör anges i beslutet. Nätverket ska ha en rådgivande och samordnande funktion. Inrättandet av nätverket ska inte i något avseende betraktas som ett steg i riktning mot en harmonisering av de offentliga arbetsförmedlingarnas eller de sociala systemens struktur.

4.2

Välfungerande strukturer, däribland nätverk av regionala observationsgrupper för arbetsmarknaden, finns redan på regional nivå och bidrar effektivt till arbetet med att uppnå de gemensamma sysselsättningsmål för EU som fastställts i Europa 2020-strategin.

För att upprätta tätare förbindelser mellan det europeiska nätverket för offentliga arbetsförmedlingar och observationsgrupperna krävs följande:

4.3

Det utökade samarbetet mellan arbetsförmedlingarna ska för perioden 2014–2020 finansieras via Progress-delen av det europeiska programmet för sysselsättning och social innovation. Förslaget är budgetneutralt och kräver inte extra personalresurser. När det gäller projekt som utvecklas av nätverket eller fastställs i samband med insatserna för ömsesidigt lärande och sedan genomförs i de individuella offentliga arbetsförmedlingarna har medlemsstaterna tillgång till finansiering via Europeiska socialfonden (ESF), Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Horisont 2020. Det viktigaste enligt EESK är att medlen från strukturfonderna bevaras och att finansieringen är hållbar. Arbetsförmedlingarnas nya befogenheter, särskilt inom aktiv arbetsmarknadspolitik, måste åtföljas av motsvarande kapacitet och ekonomiska stöd.

4.4

I artikel 3 i förslaget fastställs nätverkets initiativ.

EESK rekommenderar att texten preciseras, så att det framgår att nätverket för offentliga arbetsförmedlingar verkligen endast ska ha en rådgivande roll. Enligt EESK är det nödvändigt att i detta led fastställa hur koncepten för modernisering av arbetsförmedlingarna ska utformas och vad de ska ha för syfte. De bör i varje fall inte vara bindande.

4.5

I artikel 4 (Samarbete) talas det om samarbete och informationsutbyte med berörda parter på arbetsmarknadsområdet, bland annat andra arbetsförmedlingar. EESK anser att enskilda aktörers roller bör fastställas på ett tydligare sätt i texten:

4.5.1

EESK betonar att arbetsmarknadens parter är huvudaktörerna på arbetsmarknaden. Deras roll är väsentlig vid moderniseringen av de offentliga arbetsförmedlingarna och de bör därför ges en lämplig plats i den nya strukturen. Internationella arbetsorganisationen (ILO) har i sitt arbetsdokument om parternas roll i styrningen av de offentliga arbetsförmedlingarna, särskilt under krisen, med utgångspunkt i fyra EU-medlemsstater tydligt visat att deras roll, deltagande och inflytande förändras när arbetsförmedlingarnas struktur förändras. I Österrike har man alltjämt ett arbetssätt som bygger på starkt socialt partnerskap, särskilt på regional nivå. I Tyskland och Danmark minskar däremot parternas inflytande och de får mer av en rådgivande än medbestämmande roll. I Storbritannien saknas av historiska skäl ett institutionellt deltagande bland arbetsmarknadens parter (15). EESK uppskattar därför de många initiativ som arbetsmarknadens parter tar i Europa inom ramen för sina gemensamma arbetsprogram (16).

4.5.2

I detta sammanhang pekar EESK på den negativa utvecklingen när det gäller kommissionens beslut 2012/733/EU om Eures-nätverket. Vid sammanträdet i april i rådgivande kommittén för fri rörlighet för arbetskraft (17) uttryckte företrädarna för arbetsmarknadens parter en stark oro över att arbetsmarknadens parter i framtiden reduceras till associerade partner.

4.5.3

EESK har i en rad yttranden uttalat sitt stöd för kommissionens uppmaning att alla berörda parter ska samarbeta för att främja nya arbetstillfällen, öka sysselsättningen, utveckla kompetensen och bekämpa den sociala utestängningen. Särskilt inom ramen för kampen mot den höga ungdomsarbetslösheten i Europa har EESK betonat att utbildningsanstalter, yrkesrådgivningsbyråer, det civila samhällets organisationer (ungdomsorganisationer, kvinnorörelser, handikapporganisationer osv.), familjer och enskilda på ett gemensamt och övergripande sätt måste ta itu med situationen på de europeiska arbetsmarknaderna.

4.5.4

EESK välkomnar även det stärkta samarbetet mellan arbetsförmedlingar (Pares) (18) för att främja en dialog på EU-nivå som ska underlätta övergångar på arbetsmarknaden. Arbetsmarknaderna blir alltmer komplexa och alla arbetsförmedlingar måste samarbeta. EESK värdesätter även kommissionens program för ömsesidigt lärande, PES to PES Dialogue.

4.6

Enligt artikel 7 (Antagande av en allmän ram) ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 8 med avseende på en allmän ram för att genomföra de initiativ för benchmarking och ömsesidigt lärande som anges i artikel 3.1. EESK samtycker generellt till att delegerade akter används för att ändra vissa delar av den allmänna ramen för benchmarking och ömsesidigt lärande. Det krävs dock ytterligare information för att bedöma vilka frågor de delegerade akterna konkret kommer att beröra. EESK rekommenderar att förslaget konkretiseras så att nyckelindikatorerna för den allmänna ramen anges i detalj. De delegerade akterna bör komplettera dessa nyckelindikatorer i mindre viktiga frågor i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget.

4.7

Kommissionens nya initiativ beskrivs i förslaget som ett komplement till det samarbete mellan offentliga arbetsförmedlingar som sker inom Eures på grundval av artiklarna 45 och 46 i fördraget. EESK anser att samverkan mellan det nya nätverket och Eures tydligt bör beskrivas i beslutet (19). Det nya nätverket för offentliga arbetsförmedlingar bör främja Eures utökade mandat och dess funktion som nyckelinstrument för att skapa större överensstämmelse mellan tillgång och efterfrågan på den europeiska arbetsmarknaden och öka rörligheten i EU. Nätverket måste även samarbeta med andra organisationer, exempelvis yrkesrådgivningsbyråer.