1.1

EESK anser att förslaget till direktiv är onödigt (framför allt när det gäller kravet att bolagen ska redovisa sin ”mångfaldspolitik”). Kommittén anser nämligen inte att det behövs ytterligare EU-lagstiftning på detta område. Förslaget har i stort sett inget väsentligt mervärde i förhållande till de nuvarande bestämmelserna. Kommittén befarar tvärtom att det kan leda till en ökning av den administrativa bördan.

1.2

EESK uppfattar öppenhet som ett led i modern företagsledning. Europeiska företag har visat att de är tillräckligt öppna inom ramen för den nuvarande lagstiftningen. Det sociala ansvaret är en fråga som i Europa regleras i företagen, det ingår i företagens strategier och utövas på frivillig bas. De europeiska företagen har inte minskat sin öppenhet eller sitt ansvar, inte ens under krisen.

1.3

EESK noterar att vissa berörda parter och allmänheten känner ett behov av större öppenhet när det gäller bolagens politiska strategier och framför allt när det handlar om redovisning av social information och miljöinformation. Detta gäller i synnerhet bolag med verksamhet i länder utanför EU – t.ex. gruvbolag i Afrika (miljörisker och korruption), konfektionsbolag i Asien (sociala frågor och mänskliga rättigheter) m.m.

1.4

Förslagets enda potentiella mervärde är inriktningen på riskproblematiken: definitionen av riskerna, hanteringen av dem och skyldigheten att redovisa dem. Detta skulle kunna hjälpa bolagen att bättre hantera dessa risker och möjligheter och på så sätt ta ett större ansvar för effekterna av verksamheten på det icke-finansiella området. Även här gäller dock att det borde vara bolaget självt som beslutar om det vill göra detta eller inte.

2.1

Kommittén är medveten om att ökad öppenhet rent generellt i hög grad bidrar till den inre marknadens effektivitet. Om det blir lättare att jämföra information om hur företag fungerar kan detta påverka effektiviteten i investerares och aktieägares beslut.

2.2

EESK anser att den redovisning av icke-finansiell information som sker i dag och dess utsträckning uppvisar hög kvalitet och står i proportion till det mål som eftersträvas. Det nya redovisningskrav som föreslås skulle medföra en onödig börda, i strid med proportionalitetsprincipen. I förslaget bör man därför endast ställa krav på redovisning av information som verkligen är relevant och meningsfull, så att man inte ökar den administrativa bördan för bolagen i onödan. Förslaget skulle i detta fall också få största möjliga mervärde för användarna av denna information (investerare, aktieägare och arbetstagare).

2.3

EESK föredrar att bolagen endast redovisar icke-finansiell information på frivillig basis. Därför föreslår vi att artiklarna 1 och 2 i förslaget till direktiv ändras på lämpligt sätt.

2.4

Av förslaget framgår att små och medelstora företag inte ska ha en skyldighet att redovisa icke-finansiell information. Detta ligger i linje med EU:s långsiktiga mål att minska den administrativa bördan för företagen.

2.5

EESK anser att förslagets bestämmelser om redovisning av icke-finansiell information i förvaltningsberättelsen och om kontroll av en revisor är betungande och svårgripbara. Man kommer att behöva utarbeta en praktisk vägledning för detta. Enligt EU-lagstiftningen ska revisorn uttala sig om förenligheten mellan förvaltningsberättelse och årsbokslut. Enligt EU:s nuvarande bestämmelser måste förvaltningsberättelsen omfatta årsbokslut och revisionsberättelse samt eventuellt andra dokument. Kontrollen av icke-finansiell information kan dock vara mycket problematisk och kostsam. Man måste noggrant specificera kraven i förvaltningsberättelsen och ta hänsyn till att användarna av årsredovisningen inte får överbelastas med irrelevant information. EESK kommer att främja redovisning av icke-finansiell information i dokument som inte måste kontrolleras av revisor.

3.1

EESK betraktar skyldigheten för bolagen att redovisa sin ”mångfaldspolitik” som en onödig administrativ börda utan tungt vägande skäl och utan påvisbara positiva resultat. Kommittén betraktar varje slags tvång för privata aktörer att införa en ”mångfaldspolitik”, inklusive en skyldighet för bolag att redovisa sin ”mångfaldspolitik” eller att motivera varför man inte har infört en sådan politik, som ett omotiverat övergrepp mot näringsfriheten och bolagsägarnas frihet att fatta beslut. Kommittén avvisar därför detta förslag bestämt. Beslutet att redovisa information bör helt och hållet överlåtas åt bolagen själva på frivillig bas. Bolagen får sedan själva avgöra om detta innebär en konkurrensfördel eller inte. Kommittén ställer sig också avvisande till förslaget om att redovisa detaljer om ”mångfaldspolitiken” och detta av flera skäl.

3.2

Man måste framför allt framhålla att ett bolags redovisning av sin mångfaldspolitik, som hänger samman med bolagsorganens sammansättning, inte påverkar vare sig bolagets förvaltning eller resultat, i motsats till vad som felaktigt påstås i motiveringsdelen. EESK anser att rätten att besluta om vem som ska leda bolaget, vilka kontrollmekanismer som ska användas för styrningen av det och vilket inflytande medlemmar av kontroll- och förvaltningsorgan ska ha i dessa processer, bör vila hos bolagets ägare eller aktieägare. Hur bolaget fungerar är framför allt ägarens/aktieägarens eget ansvar. Detta gäller även risken för förluster till följd av dåliga företagsbeslut. Artificiella ingrepp i kontroll- och förvaltningsorganens sammansättning kan bara störa sakernas nuvarande och fungerande tillstånd.

3.3

Kommissionen borde under inga omständigheter ingripa i bolagens beslutsfattande (t.ex. när det handlar om antalet styrelsemedlemmar, deras kvalifikationer, ålder och kön). Den analys som kommissionen lägger fram ger inte vid handen att det skulle finnas ett direkt samband mellan ålder, kön och andra aspekter å ena sidan och bolagets resultat å andra sidan, och även om så är fallet motiverar inte detta auktoritära ingrepp i sammansättningen på bolagens lednings- eller tillsynsorgan.

1)

prioritera att beslutet om redovisning av icke-finansiell information som nyligen har begärts i överensstämmelse med subsidiaritetsprincipen överlåts till bolagen själva på frivillig bas eller att man på nationell nivå fastställer vilka informationskrav som ska gälla,

2)

rekommendera att man i artikel 1 i förslaget till direktiv stryker punkt 2 om ”mångfaldspolitik” eller att man, om detta krav inte visar sig vara genomförbart, överlåter beslutet om att redovisa information om mångfaldspolitik och motivera varför ett bolag inte har infört en sådan politik, till bolagen själva på frivillig bas eller fastställer detta i inhemsk lagstiftning.

Röster för

:

37

Röster emot

:

96

Nedlagda röster

:

2