12.11.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 327/58


Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén – En ny syn på utbildning: att investera i färdigheter för att uppnå bättre socioekonomiska resultat”

COM(2012) 669 final

2013/C 327/12

Föredragande: Mário SOARES

Medföredragande: Pavel TRANTINA

Den 20 november 2012 beslutade Europeiska kommissionen att i enlighet med artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om

"Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén – En ny syn på utbildning: att investera i färdigheter för att uppnå bättre socioekonomiska resultat"

COM(2012) 669 final.

Facksektionen för sysselsättning, sociala frågor och medborgarna, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 26 juni 2013.

Vid sin 491:a plenarsession den 10–11 juli 2013 (sammanträdet den 10 juli) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 154 röster för och 3 nedlagda röster.

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén stöder generellt sett kommissionens initiativ, framför allt strävan att bekämpa ungdomsarbetslösheten, men anser att meddelandets innehåll inte lever upp till målsättningen i titeln "En ny syn på utbildning".

1.2

Den nuvarande ekonomiska och sociala krisen medför budgetbegränsningar för EU-länderna, särskilt för dem som omfattas av finanspolitiska anpassningsprogram, och minskningen av EU:s budget leder till att situationen förvärras ytterligare. EESK varnar för att de nedskärningar som i dag görs i utbildningsanslagen riskerar att omvandla nödvändiga initiativ och förslag till enbart uttalanden om goda föresatser.

1.3

Kommittén är medveten om att det finns stora brister i utbildningssystemen som måste rättas till och att det är nödvändigt att lösa problemen med att skapa förbindelser mellan skolvärlden och arbetslivet.

 

EU-institutionerna bör därför

1.3.1

se över de nuvarande systemen för att samla in, presentera och tolka uppgifterna om utbildning för att garantera att de är öppna och jämförbara,

1.3.2

även se över de nuvarande europeiska utbildningsprocesserna och de olika styrmedel som finns på plats och i synnerhet de europeiska standarderna och riktlinjerna för kvalitetssäkring,

1.3.3

tillämpa de föreslagna åtgärderna och integrera dem i andra initiativ som syftar till att unga ska komma in på arbetsmarknaden, särskilt handlingsplanen "Unga på väg" för sysselsättning och företagande,

1.3.4

säkerställa att EU:s nästa budget tillhandahåller de anslag som krävs för hela programmet, framför allt till det nyligen godkända ungdomssysselsättningsinitiativet.

 

Medlemsstaterna bör

1.3.5

göra en översyn och/eller en framtidsinriktad uppdatering av åtgärder som berör sysselsättning och offentliga tjänster av hög kvalitet utifrån övertygelsen att man, för att man helt och fullt ska kunna uppnå utbildningsmålen, måste se till att investeringar i denna sektor går hand i hand med arbetsrelaterade, sociala och ekonomiska åtgärder som stöder en hållbar tillväxt och välfärd samt säkerställa att arbetsmarknadens parter och andra organisationer i det civila samhället är fullt delaktiga i denna process,

1.3.6

uppmuntra införlivande av förvärvande av entreprenörskunskap i utbildningspolitik och utbildningsprogram, som utöver skolundervisningen eventuellt kan kompletteras med arbetsplatsutbildning och med främjande av företagens deltagande i projekt som bedrivs av skolorna,

1.3.7

uppmuntra införande av varvade utbildningssystem i skolorna, som innebär att undervisning i klassrummet varvas med arbetsplatspraktik, och öka skolförvaltningarnas och företagens förståelse för vikten av sådana initiativ,

1.3.8

snarast möjligt se över förbindelserna mellan yrkesinriktad utbildning och sysselsättning för att få en bättre förståelse av eventuella brister och utforma en yrkesinriktad utbildning som verkligen avspeglar arbetsmarknadens behov,

1.3.9

se till att villkoren för att alla kan genomgå fortbildning och för att förbättra utbildningen (avancerade kurser och omskolning) är uppfyllda samt värna om rätten till livslångt lärande av hög kvalitet,

1.3.10

på ett kreativt och nytänkande sätt erkänna och uppvärdera icke-formellt lärande, i högre grad uppmärksamma färdigheter som har förvärvats utanför det formella systemet, verka för att icke-formellt och formellt lärande kompletterar varandra och samtidigt främja lika möjligheter,

1.3.11

anta gemensamma regler och principer för att definiera kvalitetskriterier för system som garanterar erkännande och validering av icke-formellt lärande,

1.3.12

investera i utbildning och anställa bra lärare samt förbättra deras akademiska och yrkesmässiga utbildning i en strävan att garantera en jämn könsfördelning vid lärarrekrytering, och tillhandahålla lämpliga arbets-, löne- och karriärvillkor för att läraryrket ska bli mer attraktivt för yngre generationer,

1.3.13

betrakta utbildningsbudgetar som investeringar i framtiden och en fortlöpande nödvändighet för att kunna fullgöra skyldigheten att erbjuda relevant utbildning av hög kvalitet för alla samt undvika nedskärningar som gör det svårare att fullgöra denna skyldighet.

1.3.14

Alla berörda aktörer (bl.a. ungdoms- och samhällsorganisationer, skolor och lärare, föräldrar och vårdnadshavare, företag och fackföreningar) bör engageras i arbetet med att utarbeta och följa upp utbildningspolitiska strategier och upptäcka eventuella problem, och de bör även involveras i utbildningen och integrationen av unga i samhället genom att man sätter upp klara mål, genomför regelbundna utvärderingar och avsätter tillräckliga budgetmedel för att säkerställa att målen är hållbara.

 

Arbetsmarknadens parter bör

1.3.15

ta ansvar för och genomföra åtgärdsramen för ungdomssysselsättning, som antogs inom deras gemensamma arbetsprogram 2012–2014, och fokusera på kopplingen mellan utbildning, ungdomars förväntningar och arbetsmarknadens behov, och samtidigt ta hänsyn till ungdomarnas övergång från skolan till arbetslivet med målet att öka sysselsättningsgraden i allmänhet.

2.   Inledning

2.1

Utbildning står ofta i centrum för EESK:s diskussioner, och kommittén välkomnar därför kommissionens ståndpunkt i meddelandet att "investeringar i allmän och yrkesinriktad utbildning är nyckeln till högre produktivitet och ekonomisk tillväxt"  (1). Kommittén delar också kommissionens oro beträffande de stora förändringar som sker på Europas arbetsmarknader, vilket visar att utbildningssystemen bör omformas för att åtgärda eventuella tillkortakommanden eller brister i systemen.

2.2

EESK har utarbetat ett stort antal yttranden som har bidragit till att utbildning erkänns som en grundläggande mänsklig rättighet (2), där kommittén gör det klart att utbildningens huvudmål är att utbilda fria, kritiskt tänkande och självständiga individer som har förmåga att bidra till att utveckla det samhälle som de lever i och förstå att de delar värderingar och en kultur.

2.3

Kommittén är övertygad om att man som ett led i lärarutbildningen bör uppmärksamma moderna kommunikationskunskaper, och att det skulle bidra till att göra skolgången viktig och intressant (3).

2.4

EESK instämmer även i att det finns ett akut behov av överensstämmande och övergripande politiska svar på en rad centrala frågor: skolavhoppen i EU, som fortfarande ligger på höga nivåer, arbetstagares låga deltagande i livslångt lärande, miljontals vuxna som fortfarande är lågutbildade, bristfälliga läskunskaper bland barn under 15 år och massarbetslöshet bland ungdomar i några EU-länder.

2.5

Kommittén fruktar emellertid att värdet av de initiativ som föreslås i meddelandet kommer att gå förlorat i den verklighet som EU-länderna konfronteras med under den pågående krisen. Framför allt nedskärningar av budgetanslag som öronmärkts för utbildning kan göra det svårare att åtgärda elevernas ojämlika förutsättningar och att arbeta för en utbildning av hög kvalitet för alla (4).

2.6

Även om utbildning är medlemsstaternas ansvar har också EU en viktig roll att spela genom sin öppna metod för samordning bland de olika utbildningsministrarna, genom EU:s datainsamlingssystem och genom olika europeiska utbildningsinitiativ, till exempel Bologna- och Köpenhamnsprocesserna, Bryggeförklaringen, det europeiska systemet för överföring och ackumulering av studiemeriter (ECTS), det europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen (Ecvet), den europeiska referensramen för kvalifikationer (EQF) och de europeiska standarderna och riktlinjerna för kvalitetssäkring (ESGQA) (5).

2.7

Den oro som uttrycks av breda lager i det civila samhället om den bristande överensstämmelsen mellan ungdomars kunskaper i dag och företagens krav samt om den svåra övergången mellan skola och arbetsliv eller mellan arbetslöshet och arbete är förståelig och bör följaktligen tas upp till diskussion. EESK välkomnar därför särskilt kommissionens beslut att vidareutveckla utbytet mellan utbildningssektorn och arbetslivet, främja gemensamma initiativ och åtgärder för att underlätta övergången från skola till arbete, sänka barriärerna för rörlighet i EU, på ett väsentligt sätt förbättra arbetsmarknadens funktion och garantera lika möjligheter. Kommittén uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fullfölja denna strategi och samtidigt värna om den europeiska sociala modellen och stärka den sociala sammanhållningen.

2.8

EESK ser positivt på den nya åtgärdsramen för ungdomssysselsättning, som utformades av arbetsmarknadens parter som ett viktigt inslag i deras gemensamma arbetsprogram 2012–2014, och som för första gången presenterades vid det sociala trepartstoppmötet den 14 mars 2013.

3.   Allmänna kommentarer

3.1

Kommittén noterar med tillfredsställelse att kommissionen ägnar särskild uppmärksamhet åt att bekämpa ungdomsarbetslöshet på fyra centrala områden: utbildning av hög kvalitet, införande av praktiskt arbetsbaserat lärande, införande av lärlingsutbildning och varvad utbildning samt uppmuntrande av partnerskap för att uppnå ett gemensamt mål.

3.2

Meddelandets titel leder tankarna till en ambition som inte motsvaras av dess innehåll, förmodligen för att kommissionen har velat fokusera sitt arbete på ett enda mål. Vi anser emellertid att dokumentet skulle ha kunnat gå längre och behandla sådana överhängande problem och utmaningar som den nuvarande demografiska situationen i Europa, energi och migration, vilket skulle ha krävt betydligt mer komplexa svar. På samma sätt borde man i framtiden ta hänsyn till andra undersökningar, däribland nyligen genomförda undersökningar från FN och Unesco (6).

3.3

När det gäller kommissionens förslag anser kommittén att man inte bör behandla utbildning enbart som ett verktyg för att utveckla arbetsrelaterade färdigheter och öka anställbarheten (7). EESK vill än en gång framhålla att anställbarheten inte bara hänger samman med förvärvandet av grundläggande kompetenser och praktiska erfarenheter, utan också med sådana egenskaper och attityder som t.ex. aktivt medborgarskap, personlig utveckling och välbefinnande. Även om anställbarheten kan anses vara ett mål som bör utvecklas inom ramen för den nya synen på utbildning får man därför inte tolka detta begrepp alltför snävt.

3.4

Kommittén påpekar att om investeringar i utbildning helt och fullt ska uppnå sina mål måste de gå hand i hand med arbetsrelaterade, sociala och ekonomiska åtgärder i syfte att stödja hållbar tillväxt och välstånd. Kommittén har tidigare rekommenderat att EU och medlemsstaterna, särskilt mot bakgrund av krisen, bör göra en översyn och/eller en framtidsinriktad uppdatering av åtgärder som berör sysselsättning och offentliga tjänster av hög kvalitet och fokusera mer på särskilda grupper (barn, vuxna med särskilda behov, invandrare osv.), och att dessa åtgärder bör bygga på ett jämställdhetsperspektiv och det civila samhällets fulla deltagande (8).

3.5

Erkännandet av att det finns en bristande överensstämmelse mellan de färdigheter som krävs på arbetsmarknaden och de färdigheter som ungdomar och arbetstagare i allmänhet besitter gör det ännu mer angeläget att koppla samman skola och arbete för att åtgärda denna klyfta. Det står emellertid också klart att skoltimmar och arbetstimmar inte är och inte kan vara desamma.

3.6

EESK välkomnar det beslut som Europeiska rådet nyligen fattade om att lansera en ungdomsgaranti med syftet att alla under 25 år ska få ett bra erbjudande om sysselsättning, fortsatt utbildning eller praktik inom fyra månader efter avslutad utbildning eller efter det att de har blivit arbetslösa.

3.7

Kommittén vill dock påpeka att de nuvarande arbetslöshetsnivåerna inte bara påverkar unga utan också äldre arbetstagare. Man bör därför ta till vara dessa äldre arbetstagares kunskaper, inte bara för att hjälpa unga att få jobb utan även för att förmedla kunskap som inhämtats från en mängd olika erfarenheter.

3.8

EESK beklagar att kommissionen i sitt meddelande inte har tagit tillfället i akt att erkänna den roll som icke-formell utbildning kan spela som ett komplement till formell utbildning. Vi vill därför fästa uppmärksamheten på den uppmaning som framfördes av deltagarna i Strasbourgsymposiet om att det bör lanseras en gemensam process på lång och medellång sikt för erkännande av icke-formell utbildning i Europa (9).

4.   Särskilda kommentarer

4.1   Grundläggande och övergripande färdigheter

4.1.1

EESK delar kommissionens uppfattning att "man bör koncentrera insatserna på att utveckla övergripande färdigheter, i synnerhet entreprenörskunskap", men anser att det första steget måste vara att alla får grundläggande färdigheter. Kommittén håller även med om att språkinlärning fortfarande behöver uppmärksammas särskilt. I praktiken kommer det förmodligen att vara mindre svårt för en ung person som har förvärvat goda grundläggande och övergripande färdigheter (i synnerhet i fråga om lagarbete, kunskaper i flera olika språk, användning av IT-verktyg, förmåga att formulera och framföra åsikter och delta i beslutsfattande etc.) att etablera på arbetsmarknaden och lyckas inom näringslivet.

4.1.2

"Entreprenörskunskap" är självfallet mycket viktig, under förutsättning att den inte enbart syftar till att bilda företag. Utan en entreprenörattityd är det inte mycket man kan uträtta i livet, framför allt inte i dessa hårda tider. Det är därför positivt om dessa färdigheter införs i utbildningspolitik och utbildningsprogram.

4.1.3

För att utveckla företagarandan kan det, utöver frågor som rör läroplanen, vara viktigt att skapa möjlighet att delta i utbildning på arbetsplatsen eller i en organisation och uppmuntra näringslivets och organisationernas engagemang i projekt som stöds av skolor. Kommissionen och medlemsstaterna bör i samråd med arbetsmarknadens parter och det civila samhället klarare definiera rättvis tillgång till lämpligt lärande och program för livskunskap och utforma en sammanhängande uppsättning indikatorer för att göra jämförelser på de olika nivåerna och utvärdera resultaten.

4.1.4

Företagarandan kan emellertid endast nå sin fulla potential om den kopplas till den laganda som utbildning också bör uppmuntra hos barn och ungdomar.

4.1.5

Det måste fortfarande läggas särskild tyngd på de tekniska och naturvetenskapliga ämnena samt matematik (STEM) (10) i utbildningssystemen eftersom dessa ämnen befinner sig i kärnan av ett samhälle som domineras av teknik och teknisk utveckling samt för att det i framtiden kommer att finnas en ännu större efterfrågan på högkvalificerade arbetstagare med omfattande vetenskapliga kunskaper (11). Det är emellertid viktigt att dessa ämnen framställs på ett användarvänligare, kreativare och följaktligen attraktivare sätt som också bidrar till en bättre och jämnare könsfördelning (12).

4.1.6

I meddelandet hänvisas inte till effekterna av krisen och anpassningsåtgärderna för vetenskap och forskning och dess aktörer (forskare, akademiker, universitet) eller till den kompetensflykt som pågår i vissa EU-länder. EESK har i flera yttranden (13) pekat på behovet av att gå vidare med fullbordandet av det europeiska området för forskningsverksamhet och uppgett att fri rörlighet för forskare, vetenskaplig kunskap och teknik borde bli den "femte friheten" på den inre marknaden.

4.2   Yrkesinriktade färdigheter

4.2.1

EESK delar kommissionens oro beträffande den bristande överensstämmelsen mellan utbildning och arbetsmarknaden. Ett utbildningssystem som inte är i fas med arbetsmarknaden kan inte bara ge upphov till ofullständiga färdigheter utan också, och ännu värre, till arbetslöshet (14). EESK håller med om att man bör ägna större uppmärksamhet åt en översyn av yrkesutbildningen och en ökad ömsesidig förståelse av kopplingarna mellan den och arbetsmarknaden för att säkerställa att yrkesutbildningen verkligen uppfyller arbetsmarknadens krav. Vi betonar därför att medverkan av arbetsmarknadens parter och det organiserade civila samhället är nödvändig för en yrkesinriktad utbildning som är relevant på arbetsmarknaden  (15).

4.2.2

Certifiering av utbildning och färdigheter i informations- och kommunikationsteknik har en enorm betydelse på arbetsmarknaden, och man bör därför investera i lämpliga program för att garantera dessa färdigheter inom yrkesinriktad och högre utbildning, särskilt bland yngre kvinnor. EESK stöder förslaget om en europeisk kvalitetsmärkning för branschen samt utbildning och certifiering på IKT-området.

4.2.3

EESK upprepar varje individs rätt att ha en rad kunskaper och färdigheter som gör att han eller hon kan delta fullt ut i arbetslivet och samhället. Rätten till yrkesinriktad utbildning bör inte bara garanteras ungdomar som är på väg ut på arbetsmarknaden, utan även alla arbetstagare för att de ska kunna uppdatera sina färdigheter och möta de utmaningar som de pågående förändringarna ger upphov till. Anställbarhet är inte förbehållet endast ungdomar.

4.2.4

Arbetsbaserat lärande och i synnerhet varvade utbildningssystem som kombinerar klassrumsbaserad utbildning med arbetsplatspraktik kan spela en viktig roll i de förändringar som krävs för att skapa nya arbetstillfällen (16), men de måste utgöra en del av utbildningssystemet, vilket kräver att man klargör de olika aktörernas roller. Ökad medvetenhet inom skolor och företag om denna typ av lärande är ytterst viktigt (17).

4.3   Att främja öppet och flexibelt lärande

4.3.1

Insikten att modellerna i dag förändras i en aldrig tidigare skådad hastighet (från ett industrisamhälle till ett kunskapssamhälle och därefter till nätverkssamhälle) kräver ett mer kreativt och innovativt förhållningssätt, som förbinder olika livs- och aktivitetsområden, erkänner och värdesätter framstegen, bygger broar mellan kultur, allmän utbildning och yrkesinriktad utbildning och arbetsmarknaden, stärker komplementariteten mellan icke-formellt och formellt lärande och samtidigt främjar lika möjligheter.

4.3.2

Att uppmuntra lärande är en klok strategi under förutsättning att man ger individerna de möjligheter som krävs och att denna uppgift inte enbart är beroende av den ansträngning som varje person kan och måste göra. Annars kommer de grupper som redan till sin natur är de mest missgynnade eller marginaliserade att kollektivt förbli segregerade. EESK noterar därför med växande oro att deltagandet i vuxenutbildningsprogram fortfarande är mycket lågt: Enligt kommissionen uppgår EU-genomsnittet för vuxna i livslångt lärande till 8,9 %, och i sju medlemsstater uppgår andelen till knappt 5 %.

4.3.3

Förfarandena för erkännande av kunskaper som förvärvats utanför skolan (icke-formell utbildning) är för närvarande för formalistiska och måste förbättras. Man bör också betona att beslut måste vara resultatet av samråd med berörda arbetsmarknadsparter och andra organisationer i det civila samhället samt att staten bör ha ansvaret för att trygga kvaliteten på detta erkännande. Förfarandena för erkännande kan på ett effektivare sätt bidra till att göra fördelarna med icke-formell utbildning synligare, särskilt bland arbetsmarknadens parter. Det är också viktigt att tillhandahålla så bred och så lättförståelig information som möjligt om metoderna för erkännande och validering av färdigheter, så att de kommer alla till godo.

4.3.4

I en tid med hög arbetslöshet, särskilt bland unga, är en ny syn på förvärvandet av färdigheter på ett öppnare och flexiblare sätt en stor utmaning för Europa på medellång och lång sikt. För att möta dessa utmaningar måste medlemsstaterna bland annat göra följande:

a)

Säkerställa att alla kan ta del av livslångt lärande som gör att de kan uppgradera sina färdigheter och få tillträde till mer högkvalificerade yrken och på så sätt uppnå målet "tillväxt för alla" i Europa 2020-strategin.

b)

Se till att ungdomar har möjlighet att följas upp av experter på yrkesvägledning.

c)

Genom praktiska, innovativa och kreativa åtgärder som man enats om inom ramen för social dialog förbättra utbildningen (vidareutbildning och omskolning) för dem som redan har ett arbete eller som vill ha ett, men som har otillräckliga akademiska eller icke-akademiska färdigheter. Dessa initiativ bör ta hänsyn till de berörda arbetstagarnas ålder, erfarenheter och kunskaper.

d)

Formalisera den enskildes rätt till högkvalitativ, certifierad utbildning, genom att fastställa ett antal utbildningstimmar per år för alla arbetstagare, oberoende av deras kvalifikationer eller typ av kontrakt.

e)

Uppmuntra företagen att utarbeta planer för kompetensutveckling med deltagande av både arbetstagare och arbetsgivare, med hänsyn tagen till företagets situation, särskilt när det gäller små och medelstora företag, för att på så sätt följa överenskommelserna mellan arbetsmarknadens parter på europeisk nivå.

f)

Stödja initiativ för att öka synligheten för färdigheter som förvärvats utanför formell utbildning, i syfte att förbättra erkännandet av icke-formellt lärande och trygga dess kvalitet.

4.3.5

Kommittén stöder kommissionens avsikt att inrätta ett europeiskt område för färdigheter och kvalifikationer för att skapa större konvergens och öppenhet i erkännandet av färdigheter och kvalifikationer i EU.

4.4   Stöd till Europas lärare och utbildare

4.4.1

EESK instämmer i meddelandets erkännande av att lärare och utbildare har en nyckelroll när det gäller att förbättra lärandet och uppmuntra barn och ungdomar att skaffa sig de kunskaper som krävs för att gripa sig an globaliseringens utmaningar. Att investera i utbildning och anställa högkvalitativa lärare och utbildare är därför en nödvändig och positiv strategi.

4.4.2

Att säga att bra lärare och utbildare kan göra skillnad är dock inte detsamma som att säga att enbart undervisningen är avgörande för de studerandes inlärning eller att underskatta det socioekonomiska sammanhang där detta äger rum.

4.4.3

Mot bakgrund av de långtgående ekonomiska, sociala och tekniska förändringarna bör läraryrket ses som en central del av främjandet av högkvalitativ utbildning som kan anpassas till dagens krav, vilket innebär att en förbättring av lärarnas akademiska och yrkesmässiga utbildning i kombination med lämpliga löne- och karriärvillkor och att yrket görs attraktivare för unga människor är på väg att bli avgörande frågor i detta hänseende. Det är också synnerligen viktigt att trygga en jämnare könsfördelning vid rekrytering av lärare.

4.4.4

När man anställer lärare bör man värna om att integrera mångfaldsaspekter (bl.a. med avseende på etniskt ursprung, kultur, religion och ålder). Med tanke på fri rörlighet och migration är det dessutom särskilt viktigt att förstärka språkkunskaper och interkulturell kompetens såväl bland barn och ungdomar som bland lärare så att samarbetet förbättras också i de fall där man inte delar samma modersmål. Man måste också se till att lärarna har fått lämplig utbildning för att kunna arbeta med elever som lämnar skolan i förtid och med elever som hamnar i den sociala riskzonen eller riskerar utslagning. Därför finns det ett behov av lärare med förmågan att integrera sig i en multikulturell och mångfacetterad inlärningsmiljö (18).

4.5   Finansiering av utbildning

4.5.1

EESK välkomnar kommissionens åtagande att fokusera mer på finansieringen av utbildning genom att inleda en debatt med de viktigaste aktörerna om fördelarna med att investera i utbildning (19). Vi stöder också tanken på att samarbeta med arbetsmarknadens parter för att undersöka hur man kan öka utbudet av högkvalitativ arbetsplatsförlagd utbildning.

4.5.2

Kommittén noterar med tillfredsställelse att medlemsstaterna främjar nationella debatter om hållbara finansieringsmekanismer för utbildning. Trots denna uppmärksamhet minskar emellertid medlen för utbildning i många medlemsstater (20). EESK understryker hur viktigt det breda och fortlöpande deltagandet av arbetsmarknadens parter och andra organisationer i det civila samhället är under hela processen. Kommittén välkomnar ansträngningarna att involvera den privata sektorn i medfinansieringen av utbildningssektorn, särskilt yrkesutbildningen, men rekommenderar samtidigt att man fastställer tydliga kriterier för det ansvar som delas mellan olika sektorer (offentliga, privata och andra sektorer) i dessa fall. Detta får dock inte innebära att staterna fritas från ansvaret för sina nationella och internationella åtaganden om att garantera lämplig finansiering och högkvalitativ utbildning för alla (21).

4.5.3

EESK framhåller med eftertryck vikten av ungdomars rörlighet i program såsom Erasmus, Erasmus Mundus och Aktiv ungdom, vilkas bidrag till unga människors personliga utveckling, färdigheter och kvalifikationer är allmänt erkänt. Finansieringen av dessa program bör därför ökas inom den nya fleråriga budgetramen. Man bör också förbättra förfarandet för urval av deltagare för att se till att alla har rättvisa, lika och realistiska möjligheter genom att man med hjälp av program främjar enskilda riskgruppers medverkan i dessa åtgärder och genom att man erbjuder lösningar på de hinder i form av finansiella resurser och kvalifikationer som många skolelever och ungdomar stöter på.

4.6   Partnerskap

4.6.1

EESK håller med kommissionen om vikten av närmare samarbete med de olika aktörerna och sociala grupperna på utbildningsområdet. Partnerskap kan erbjuda ett berikande utbyte av erfarenheter och utgör en möjlighet att i utbildningsprocessen inkludera alla som kan tillhandahålla och/eller uppdatera specifika färdigheter, särskilt dem som efterfrågas på arbetsmarknaden.

4.6.2

EESK betonar vikten av att engagera alla aktörer (bl.a. ungdoms- och samhällsorganisationer, skolor och lärare, föräldrar och vårdnadshavare, företag och fackföreningar, lokala och regionala myndigheter och andra nationella institutioner) i skolverksamheten samt att sätta upp klara mål, genomföra regelbundna utvärderingar och avsätta tillräckliga budgetmedel för att säkerställa att målen är hållbara. Kommittén hoppas att programmet "Erasmus för alla" kommer att ge ett avgörande bidrag till att stödja, uppmuntra och främja partnerskap som syftar till att trygga högkvalitativ utbildning och lika möjligheter. Utbildning är en helhetsprocess och förutsätter därför en hög grad av karriärvägledning kombinerad med yrkesvägledning. Dessutom bör man sprida de goda erfarenheterna från många skolor som efter skoldagens slut förvandlas till centrum för kultur, möten och livslångt lärande med ett utbud för olika generationer och samhällsgrupper.

4.6.3

Kommittén erkänner värdet av ungdomsorganisationer för dynamiken i ungdomarnas deltagande och deras bidrag till att lösa de oerhörda problem som påverkar ungdomarna i dag. Ett av dessa problem är naturligtvis ungdomsarbetslösheten, vars extrema omfattning är helt oacceptabel. Inrättandet av partnerskap med dessa organisationer för att främja förvärvandet av s.k. mjuka färdigheter, t.ex. organisationsförmåga, kommunikationsförmåga, ledarskap, initiativförmåga, kunskaper i främmande språk och andra färdigheter skulle kunna vara en positiv strategi, förutsatt att även de resurser som krävs för att genomföra detta garanteras (22).

4.6.4

EESK välkomnar tanken på att inrätta ungdomsgarantier i medlemsstaterna som finansieras genom en särskild fond inom det fleråriga finansieringsprogrammet, men vi anser att 6 miljarder euro är alldeles för lite, med tanke på att en del av dessa pengar redan tillhandahålls av Europeiska socialfonden.

Bryssel den 10 juli 2013

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

Henri MALOSSE


(1)  COM(2012) 669 final.

(2)  EUT C 161, 6.6.2013, s. 67-72; EUT C 161, 6.5.2013, s. 27-34; EUT C 11, 15.1.2013, s. 8-15; EUT C 299, 4.10.2012, s. 97; EUT C 191, 29.6.2012, s. 103; EUT C 76, 14.3.2013, s. 1; EUT C 181, 21.6.2012, s. 154; EUT C 143, 22.5.2012, s. 94; EUT C 181, 21.6.2012, s. 143; EUT C 68, 6.3.2012, s. 11; EUT C 318, 29.10.2011, s. 50; EUT C 68, 6.3.2012, s. 1; EUT C 318, 29.10.2011, s. 142; EUT C 318, 29.10.2011, s. 1; EUT C 132, 3.5.2011, s. 55; EUT C 21, 21.1.2011, s. 66; EUT C 255, 22.9.2010, s. 81; EUT C 318, 23.12.2009, s. 113; EUT C 128, 18.5.2010, s. 10; EUT C 224, 30.8.2008, s. 100; EUT C 204, 9.8.2008, s. 95; EUT C 151, 17.6.2008, s. 45; EUT C 218, 11.9.2009, s. 85; EUT C 151, 17.6.2008, s. 41.

(3)  Survey of Schools: ICT in Education (https://ec.europa.eu/digital-agenda/node/51275).

(4)  I övervakningsrapporten 2012 om Unescos initiativ "Utbildning för alla" kritiseras de bristande framstegen mot målen om utbildning för alla, och det konstateras att om utbildningssystemen ska få effekter för medborgarna måste de bygga på tillräcklig och långsiktig finansiering. OECD har dock nyligen påpekat att offentlig utbildning som fokuserar på kvalitet och jämlikhet är det bästa regeringarna kan göra för att både spara pengar och göra sunda investeringar. Olika samhällsgrupper och missgynnade grupper bör emellertid vara delaktiga eftersom det bara är då som ett utbildningssystem av hög kvalitet kan bli möjligt (Education International - OECD Conference on "Quality and dialogue key to public education", 4 februari 2013).

(5)  Samtliga akronymer avser de engelska namnen.

(6)  I Unescos högkvarter i Paris inledde den 12–14 februari 2013 tolv internationella utbildningsexperter en kritisk granskning av de viktigaste rapporter om utbildning som utarbetats av organisationen under 1900-talet – Learning to Be, av Edgar Faure (1972) och Jacques Delors rapport, Learning: The Treasure Within (1996) – i ljuset av de senaste långtgående samhällsförändringarna www.unesco.org.

(7)  Begreppen "anställbarhet" och "sysselsättningsskapande" betyder inte samma sak och uttrycker inte samma idé. Medan "sysselsättningsskapande" är ett invecklat fenomen som omfattar ansvar som delas mellan staten, arbetsgivarna och arbetstagarna och som kräver social dialog och förhandlingar, förefaller "anställbarhet" nästan uteslutande avse den arbetssökandes individuella ansvar.

(8)  EUT C 18, 19.1.2011, s. 18.

(9)  Symposiet hölls den 14–16 november 2011 och organiserades av Europeiska kommissionen och Europarådet i samverkan med ett antal ungdomsorganisationer, bland annat Europeiska ungdomsforumet, JUGEND für Europa – den tyska nationella organisationen inom programmet Aktiv ungdom – och SALTO Training and Cooperation Resource Centre (http://youth-partnership-eu.coe.int/youth-partnership/documents/EKCYP/Youth_Policy/docs/Youth_Work/Policy/STATEMENT_Symposium_participants_160312.pdf).

(10)  STEM är den engelska akronymen.

(11)  Enligt Cedefop kan behovet av högkvalificerade personer öka med 16 miljoner personer till 2020 och behovet av medelhögt kvalificerad arbetskraft med 3,5 miljoner personer, samtidigt som behovet av lågkvalificerad arbetskraft kan minska med 12 miljoner personer.

(12)  Flera projekt som genomförts i olika medlemsstater visar att undervisning i matematik kan göras mer attraktiv.

(13)  EUT C 95, 23.4.2003, s. 8; EUT C 218, 11.9,2009, s. 8; EUT C 306, 16.12.2009, s. 13; EUT C 132, 3.5.2011, s. 39; EUT C 318, 29.10.2011, s. 121; EUT C 181, 21.6.2012, s. 111; EUT C 299, 4.10.2012, s. 72; EUT C 229, 31.7.2012, s. 60; EUT C 44, 15.2.2013, s. 88; EUT C 76, 14.3.2013, s. 43; EUT C 76, 14.3.2013, s. 31.

(14)  I Unescos reviderade rekommendation om teknisk och yrkesinriktad utbildning påpekas att teknisk och yrkesinriktad utbildning bör utgöra ett centralt inslag i utbildningen i alla länder med tanke på den oerhörda vetenskapliga, tekniska och socioekonomiska utveckling – antingen pågående eller förutsedd – som är utmärkande för vår tid, framför allt globaliseringen och revolutionen inom informations- och kommunikationsteknik (Unesco, 2001).

(15)  Avsiktsförklaring om samarbete inom yrkesinriktad utbildning i Europa, Berlin den 10–11 december 2012.

(16)  I meddelandet bedöms följande sektorer ha en tillväxtpotential: informations- och kommunikationsteknik, hälsa och omsorg, koldioxidsnål teknik, individanpassade tjänster, företagstjänster, sjöfartsekonomi och miljövänliga sektorer samt sektorer som genomgår stora förändringar och som kräver en mer kvalificerad arbetskraft.

(17)  Erfarenheterna av det varvade utbildningssystemet i Österrike är ett exempel på god praxis som förtjänar stor uppmärksamhet på de förutsättningar som krävs för att uppnå det och på de resultat som uppnås under tiden.

(18)  EUT C 151, 17.6.2008, s. 41, EUT C 218, 11.9.2009, s. 85.

(19)  Unesco har offentliggjort en ny studie med en analys av företags och privata stiftelsers bidrag till utbildning, som visar att dessa bidrag bara uppgår till sammanlagt 683 miljoner US-dollar per år. För att sätta detta i något slags perspektiv motsvarar det 0,1 % av vinsterna hos världens två största oljebolag eller kostnaden för två Airbus A380-flygplan. Detta är ett mycket litet bidrag jämfört med de 16 miljarder US-dollar som behövs varje år för att alla barn ska kunna gå i låg- och mellanstadiet. Presentation vid Davos-forumet den 23 januari 2013.

(20)  Rapport från Eurydice "Funding of Education in Europe 2000-2012. The Impact of the Economic Crisis",

http://eacea.ec.europa.eu/education/eurydice/documents/thematic_reports/147EN.pdf.

(21)  Åtagandet om att garantera högkvalitativ utbildning för alla finns i alla nationella grundlagar samt på internationell nivå i slutförklaringen från världskonferensen om utbildning, Unesco, Jomtien, 2000, och i millennieutvecklingsmålen, FN, New York, 2000, som alla EU-medlemsstater har undertecknat.

(22)  En rapport från University of Bath/GHK från 2012 visade på den formella utbildningens inverkan på ungdomars anställbarhet och den betydelse som ungdomsorganisationer kan ha i denna process.