5.12.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 375/4

(1)

Utkastet till beslut i detta ärende gäller fyra separata karteller inom sektorn för flygspeditionstjänster.

(2)

Förfarandet inleddes efter en ansökan om immunitet mot böter från Deutsche Post AG (inbegripet DHL Global Freight Forwarding och Exel Ltd., samt flera andra dotterbolag och närstående bolag). I oktober 2007 utförde kommissionen inspektioner på plats i enlighet med artikel 20 i förordning (EG) nr 1/2003 hos vissa speditörer.

(3)

Efter inspektionerna inkom sju speditörer med ansökningar enligt meddelandet om förmånlig behandling: Deutsche Bahn AG och dess dotterbolag, särskilt Schenker AG, Public Warehousing Company K.S.C, ABX, CEVA Group plc. och Eagle Inc., Nippon Express Co. Ltd., [*] samt Yusen Air & Sea Service (Europe) B.V.

(4)

Den 5 februari 2010 riktade kommissionen ett meddelande om invändningar till 47 juridiska personer tillhörande 15 företagsgrupper (nedan kallade parterna) om påstådda överträdelser av artikel 101 i EUF-fördraget och artikel 53 i EES-avtalet inom speditionssektorn (2). Meddelandet om invändningar omfattade fyra olika påstådda överträdelser: New Export System (NES), Advanced Manifest System (AMS), Currency Adjustment Factor (CAF) och Peak Season Surcharge (PSS).

(5)

Parterna gavs tillgång till undersökningshandlingarna den 11–18 februari 2010. Parterna fick också i kommissionens lokaler tillgång till muntliga och skriftliga uttalanden rörande ansökan om förmånlig behandling. Jag inte har fått någon begäran om ytterligare tillgång till handlingarna.

(6)

Mottagarna av meddelandet om invändningar beviljades ursprungligen en tidsfrist för att svara på meddelandet om invändningar på 8 veckor från den dag då tillgång till handlingarna i ärendet beviljades, dvs. 9–16 april 2010. 13 parter (alla utom Deutsche Post AG och ABX) begärde förlängningar; de flesta av dem på grunder som jag ansåg vara berättigade, åtminstone delvis. Jag beviljade förlängningar på upp till två veckor. Alla parter svarade inom de angivna tidsfristerna. Alla parter utom en begärde ett muntligt hörande i sina skriftliga svar.

(7)

Det muntliga hörandet hölls den 6–9 juli 2010. Företrädare för alla parter deltog, med undantag för den part som inte begärde att bli hörd.

(8)

Före det muntliga hörandet begärde tre parter att delvis få höras inom stängda dörrar. Jag avslog två och beviljade en begäran. Vid det muntliga hörandet fann jag dock att begäran att bli hörd inom stängda dörrar i många avseenden inte var motiverad, eftersom det inte innehöll många konfidentiella uppgifter. Därför anmodade jag den berörda parten att muntligen lägga fram en sammanfattning av sin framställning inom stängda dörrar till de andra parterna och att lämna in en icke-konfidentiell version av sin förklaring, som mottogs och vidarebefordras till parterna efter det muntliga hörandet.

(9)

Vid det muntliga hörandet ifrågasatte en del parter giltigheten för Deutsche Post AG:s immunitetsansökan, då de påstod att de externa juridiska rådgivare som representerade Deutsche Post AG i förhandlingarna handlade i strid med tillämpliga bestämmelser för Bryssels advokatsamfund och avtalsrätten. Eftersom denna fråga fick en viss betydelse vid hörandet ansåg jag att det var lämpligt och effektivt att ge alla parter möjlighet att lämna synpunkter efter det muntliga hörandet, vilket fyra parter gjorde. I utkastet till beslut avvisas yrkandena mot Deutsche Post AG:s immunitetsansökan som ogrundade.

(10)

Mot bakgrund av de argument som parterna framfört i samband med NES-överträdelsen vad gäller fastställandet av påverkan på handeln mellan medlemsstater gjorde kommissionen ytterligare efterforskningar efter det muntliga hörandet. Kommissionen erhöll på så sätt kompletterande upplysningar från de berörda parterna. Eftersom kommissionen avsåg att använda vissa av dessa uppgifter i beslutet för att fastställa påverkan på handeln i förhållande till NES-överträdelsen beslutade den att det var lämpligt att vidarebefordra uppgifterna till de berörda parterna genom en skrivelse (skrivelse med faktauppgifter) som avsändes den 20 september 2011, där parterna fick två veckor på sig att inkomma med synpunkter i ärendet.

(11)

Alla berörda parter inkom med skriftliga synpunkter på skrivelsen med faktauppgifter.

(12)

När det gäller själva förfarandet klagade en part, CEVA, för det första på att man hade nekats tillfälle att inkomma med synpunkter på de nya uppgifterna i det muntliga hörandet, och att de slutsatser som kommissionen drog av de nya bevisen dessutom var så oklara att det hade begränsat företagets förmåga att inkomma med synpunkter på dessa slutsatser. CEVA ansåg därför att dess rätt till försvar hade äventyrats. För det andra hävdade CEVA att vissa nya bevis som åsyftas i skrivelsen med faktauppgifter begärdes i ett sent skede efter det muntliga hörandet (maj 2011), och att CEVA därför rimligen räknade med att de skulle användas för beräkningen av bötesbeloppen och inte för att stödja de invändningar som framfördes i meddelandet om invändningar. CEVA hävdade att detta utgör ett illojalt beteende från kommissionens sida, vilket äventyrar CEVA:s rätt till försvar. För det tredje hävdade CEVA att kommissionen, i strid med principen om likabehandling, erhöll en del av de bevis som avses i skrivelsen med faktauppgifter från den part som ansökte om förmånlig behandling med hjälp av svar på frågor som inte ställdes till andra parter.

(13)

Då det är min plikt att säkerställa ett ändamålsenligt utövande av parternas processuella rättigheter (3) har jag gjort en genomgång av CEVA:s argument. Jag finner att CEVA har kunnat utöva sin rätt till försvar i samband med frågor som omfattas av skrivelsen med faktauppgifter, av de skäl som anges nedan:

(14)

Den 25 oktober 2011 riktade GD Konkurrens en skrivelse till parterna där det anges att kommissionen kan komma att tillämpa vissa försäljningsuppgifter som grundval för beräkningen av ”försäljningsvärdet” och att dessa enligt 2006 års riktlinjer för beräkning av böter (7) kommer att ligga till grund för eventuella böter som kan komma att åläggas. Parterna fick två veckor på sig att lämna synpunkter på detta. Vissa parter inkom med synpunkter till GD Konkurrens.

(15)

I sina synpunkter begärde Deutsche Bahn AG (8) att få tillgång till handlingarna i ärende COMP/39.258 flygfrakt (9) med utgångspunkt att det var nödvändigt för att företaget skulle kunna bedöma och kommentera kommissionens underlag för beräkning av böter i detta ärende. Kommissionen svarade inte direkt på denna begäran (10). Det hade dock vid tidpunkten för upprättandet av denna rapport gått mer än 3 månader sedan begäran, och även om Deutsche Bahn då skulle ha kunnat räknat med att dess begäran skulle avslås, så hade företaget inte hänskjutit ärendet till mig för en oberoende prövning i enlighet med artikel 3.7 i beslut 2011/695/EU.

(16)

I enlighet med artikel 16 i beslut 2011/695/EU har jag har undersökt om utkastet till beslut endast tar upp invändningar som parterna har givits tillfälle att yttra sig om. Jag har kommit fram till att så är fallet.

(17)

Jag noterar också att kommissionen har beslutat att inte göra invändningar mot tre företag som var mottagare av meddelandet om invändningar, däribland två företag som tidigare har varit solidariskt ansvariga med sina respektive dotterbolag och ett företag som hålls direkt ansvarig för överträdelsen men som inte omfattas av beslutet på grund av det finns bevis som styrker att ansvarsskyldigheten ligger hos ett annat företag i samma företagsgrupp. Dessutom har en kortare varaktighet beträffande AMS-, CAF- och PSS-överträdelserna för vissa företag fastställts i utkastet till beslut än i meddelandet om invändningar.

(18)

Jag finner att parterna har haft möjlighet att på ett ändamålsenligt sätt utöva sina processuella rättigheter i detta ärende.