15.11.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 332/106

—

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artiklarna 21 och 34,

—

med beaktande av förslaget till rekommendation till rådet från Alexander Graf Lambsdorff för ALDE-gruppen om FN:s generalförsamlings 67:e session (B7-0132/2012),

—

med beaktande av sin rekommendation till rådet av den 8 juni 2011 om FN:s generalförsamlings 66:e session (1) samt av sin resolution av den 11 maj 2011 med titeln ”EU som global aktör: dess roll i multilaterala organisationer” (2),

—

med beaktande av EU:s prioriteringar inför FN:s generalförsamlings 66:e session, vilka antogs av rådet den 10 juni 2011 (3),

—

med beaktande av FN:s generalförsamlings 66:e session, i synnerhet dess resolutioner om ”FN och den globala styrningen” (4), ”Främjande av effektivitet, ansvarsutkrävande, verkningsfullhet och öppenhet inom offentlig förvaltning genom förstärkning av högre revisionsorgan” (5), ”Situationen i Arabrepubliken Syrien” (6), ”Folkligt medbestämmande och utveckling” (7), ”På väg mot globala partnerskap” (8), ”Syd-syd-samarbete” (9), ”FN:s roll inom främjandet av utveckling i samband med globalisering och ömsesidigt beroende” (10), ”Förstärkning av FN:s roll i fråga om att förbättra periodiska och verkliga val och att främja demokratisering” (11), ”Rapport om nedrustningskonferensen” (12), ”Främjande av en demokratisk och rättvis världsordning” (13) och ”Universella mänskliga rättigheter och grundläggande friheters universella, odelbara, ömsesidigt beroende och ömsesidigt förstärkande karaktär” (14),

—

med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution av den 19 december 2011 om att bekämpa intolerans, negativa stereotyper, stigmatisering, diskriminering, anstiftan till våld och våld mot personer på grund av religion eller tro (15),

—

med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution av den 3 maj 2011 om Europeiska unionens deltagande i FN:s arbete (16),

—

med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution av den 31 mars 2010 om genomförandet av Agenda 21, programmet för vidare genomförande av Agenda 21 och resultatet av världstoppmötet om hållbar utveckling (17),

—

med beaktande av FN:s millennieförklaring av den 8 september 2000, i vilken världssamfundet gemensamt fastställde millennieutvecklingsmålen för utrotande av fattigdomen,

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 september 2003”Europeiska unionen och Förenta nationerna: Vårt engagemang för multilateralism” (COM(2003)0526),

—

med beaktande av Europeiska rådets ordförandes kommentarer efter hans möte med FN:s generalsekreterare den 16 april 2012,

—

med beaktande av sin resolution av den 16 februari 2012 om parlamentets ståndpunkt om det nittonde mötet i FN:s råd för mänskliga rättigheter (18),

—

med beaktande av sin resolution av den 17 november 2011 med titeln ”EU:s stöd till Internationella brottmålsdomstolen: utmaningar och svårigheter” (19),

—

med beaktande av sin resolution av den 7 juli 2011 om EU:s utrikespolitik till stöd för demokratisering (20),

—

med beaktande av sin resolution av den 15 december 2010 om framtiden för det strategiska partnerskapet EU–Afrika efter det tredje toppmötet mellan EU och Afrika (21),

—

med beaktande av sin resolution av den 25 november 2010 om tioårsdagen för FN:s säkerhetsråds resolution 1325 (2000) om kvinnor, fred och säkerhet (22),

—

med beaktande av sin resolution av den 23 november 2010 om civil-militärt samarbete och utvecklingen av civil-militär kapacitet (23),

—

med beaktade av sin resolution av den 9 juni 2005 om reformen av Förenta nationerna (24),

—

med beaktade av betänkandet från den gemensamma delegationen för utskottet för utrikesfrågor och underutskottet för mänskliga rättigheter till FN:s generalförsamlings 66:e session av den 28–29 november 2011,

—

med beaktande av artiklarna 121.3 och 97 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandet från utskottet för utveckling (A7-0186/2012), och av följande skäl:

A.

Gemensamma internationella värden och normer syftar till att säkerställa fred, skydd för de mänskliga rättigheterna, säkerhet och välstånd i världen och till att vinsterna med globaliseringen ska fördelas mellan alla på ett rättvisare sätt.

B.

FN befinner sig i centrum för den globala styrningen samtidigt som organisationen fortsätter med sina egna reformer för att uppnå ökad öppenhet, effektivitet och verkningsfullhet.

C.

Det finns ett växande behov av gemensamma regler och beslutsmekanismer för att man tillsammans ska kunna ta itu med framväxande globala utmaningar och den globala ekonomiska krisens negativa följder.

D.

EU behöver förstärka sin sammanhållning för att förbli en central aktör i en alltmer multipolär värld där det behövs samordnade globala insatser. EU:s medlemsstater måste enligt fördragen samordna sina insatser inom internationella organisationer och vid internationella konferenser.

E.

EU har engagerat sig för en effektiv multilateralism med ett starkt FN i centrum, eftersom detta är avgörande för att man ska kunna ta itu med de globala utmaningarna.

F.

EU och dess medlemsstater är de största finansiella bidragsgivarna till FN-systemet. EU-27 finansierar 39 procent av FN:s reguljära budget och mer än 40 procent av FN:s fredsbevarande insatser.

G.

Ett stadigt och stabilt partnerskap mellan EU och FN är av avgörande betydelse för FN:s arbete inom alla de tre pelarna – fred och säkerhet, mänskliga rättigheter samt utveckling – och är också centralt för EU:s roll som global aktör.

H.

EU och FN är naturliga partner inom freds- och statsbyggandet och utgör tillsammans en ram för kollektiva insatser för freds- och statsbyggande.

I.

Mänskliga rättigheter och demokrati är grundläggande värden för EU och utgör principer och mål för EU:s yttre åtgärder, inbegripet internationell handel. Respekt för och främjande och skydd av de mänskliga rättigheternas allmängiltighet och odelbarhet utgör grundvalen för EU:s enighet och okränkbarhet.

J.

Rättvisa och rättsstatsprincipen är pelare för hållbar fred, och garanterar mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen utgör ett avgörande bidrag till upprätthållandet av mänskliga rättigheter, till internationell rätt och till kampen mot straffrihet.

K.

Alla länder och alla medborgare såväl som världssamfundet självt kommer att vinna på ett fortsatt stöd till demokratiska processer. Man står inför utmaningar när det gäller att bygga, återuppbygga och bevara demokratier.

a)

Rådet uppmanas att i största möjliga mån samordna och framföra enhetliga ståndpunkter och att stärka EU:s sammanhållning och synlighet som global aktör inom FN. Rådet uppmanas att uppfylla FN-medlemmarnas förväntningar när det gäller EU:s förmåga att handla och uppnå resultat i tid. Rådet uppmanas att anta ett brett och flexibelt förhållningssätt till den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken på FN-nivå, så att EU får möjlighet att agera på ett snabbt och övergripande sätt i utrikes- och säkerhetsrelaterade frågor.

b)

Rådet uppmanas att öka sitt bidrag till FN:s arbete genom att komma fram till en gemensam tolkning av FN:s generalförsamlings resolution om formerna för EU:s deltagande i FN:s generalförsamlings arbete och genom att samarbeta med partnerna för att uppnå ett fullständigt genomförande av denna resolution. Rådet uppmanas att lägga fram en rapport för parlamentet om den praktiska tillämpningen av resolutionen.

c)

Rådet uppmanas att arbeta med EU:s medlemsstater och EU-delegationen till FN för att förbättra samordningen, öppenheten och informationsutbytet inom FN:s säkerhetsråd och försvaret av EU:s ståndpunkter och intressen i FN:s säkerhetsråd genom de medlemsstater som ingår i detta organ, eller alternativt genom en EU-representant på inbjudan av ordföranden. Rådet uppmanas att förstärka EU:s inflytande över FN:s säkerhetsråds beslut och att höja EU:s profil inom FN i samband med avgörande frågor i FN:s säkerhetsråd.

d)

Rådet uppmanas att garantera en stark EU-representation i alla FN:s institutioner och fackorgan.

e)

Rådet uppmanas att utveckla en långsiktig strategi med inriktning på FN-medlemskap och att bedriva en starkare offentlig diplomati avseende FN-frågor.

f)

Rådet uppmanas att främja effektiv multilateralism som ett av EU:s dominerande strategiska intressen genom att förbättra FN:s representativitet, öppenhet, ansvarsskyldighet, effektivitet och verkningsfullhet i syfte att förbättra dess konkreta resultat. Rådet uppmanas att erinra om behovet av en ny institutionell balans mellan den nya rollen för G 20, FN och dess organ samt internationella finansiella institutioner. Rådet uppmanas i detta sammanhang att öka den globala styrningen och att söka efter lösningar för att ytterligare förbättra samordningen mellan G-formationerna och FN-systemet, i den mån den ekonomiska dimensionen på ett ändamålsenligt sätt kan täckas av dessa grupper, förutsatt att FN behåller sin centrala roll och fortsätter vara behörig myndighet för globala åtgärder.

g)

Rådet uppmanas att arbeta mer aktivt med strategiska och andra bilaterala och multilaterala partner, särskilt USA, för att främja effektiva lösningar på problem som drabbar både EU:s medborgare och världen som helhet, inbegripet de fattigaste och mest sårbara.

h)

Rådet uppmanas att aktivt stödja en övergripande och gemensamt överenskommen reform av FN:s säkerhetsråd för att stärka dess legitimitet, regionala representation, ansvarighet och effektivitet. Rådet uppmanas att erinra om att en EU-plats i ett större säkerhetsråd alltjämt är ett centralt och långsiktigt mål för EU. Rådet uppmanas att be vice ordföranden/unionens höga representant utveckla en gemensam ståndpunkt för medlemsstaterna i detta syfte. Rådet uppmanas, för att nå detta mål i framtiden, att försöka förhandssamordna sina ståndpunkter till introduktionen av nya medlemmar i FN:s säkerhetsråd och till reformen av FN:s säkerhetsråds beslutsfattande.

i)

Rådet uppmanas att delta i de diskussioner som inletts inom FN:s generalförsamling om FN:s roll inom global styrning i syfte att förbättra öppenheten och samarbetet. Rådet uppmanas att främja ett större samarbete mellan EU och FN:s generalförsamling.

j)

Rådet uppmanas att bidra till att gjuta nytt liv i FN:s generalförsamling och att öka dess effektivitet, bland annat genom att stödja ad hoc-arbetsgruppens arbete, genom att främja mer djupgående och resultatinriktade tematiska diskussioner om aktuella, viktiga frågor och genom ett närmare engagemang från FN:s generalförsamlings sida gentemot andra intressenter, inbegripet det civila samhället och andra internationella och regionala organisationer och forum. Rådet uppmanas att betona behovet av en ytterligare harmonisering av FN:s generalförsamlings och dess huvudsakliga kommittéers agendor. Rådet uppmanas att betona att det endast är möjligt att gjuta nytt liv i FN:s generalförsamling om den vidtar relevanta och lämpliga åtgärder i frågor som är av allmänt intresse för världssamfundet.

k)

Rådet uppmanas att stå fast vid sitt åtagande att säkerställa att FN:s finansiella tillgångar är tillräckliga och förvaltas effektivt och verkningsfullt i enlighet med principerna om budgetdisciplin och sammanhållning och i överensstämmelse med de högsta internationella standarderna.

l)

Rådet uppmanas att stärka det operativa partnerskapet och främja den strategiska enhetligheten och effektiviteten när det gäller de kollektiva fredsbyggande insatserna, bland annat genom arbetet i den särskilda kommittén för fredsbevarande insatser.

m)

Rådet uppmanas att främja samarbete och att bygga partnerskap när det gäller förebyggande av konflikter , civil och militär krishantering samt konfliktlösning tillsammans med FN, OSSE, Afrikanska unionen, Arabförbundet och andra internationella och regionala organisationer samt med det civila samhället. Rådet uppmanas att förbättra den fredsuppbyggande kapaciteten hos regionala organisationer, bland annat genom de föreslagna trepartspartnerskapen mellan EU, FN och Afrikanska unionen och mellan EU, FN och Ecowas.

n)

Rådet uppmanas att främja samarbetet mellan olika aktörer i samband med strukturerna bakom fredsuppbyggandet, i synnerhet mellan FN:s sekretariat, FN:s säkerhetsråd, FN:s generalförsamling och de FN-medlemsstater som är engagerade i fredsuppbyggande uppdrag. Rådet uppmanas att fullfölja insatserna för att se till att EU:s medlemsstater bidrar till FN:s fredsuppdrag med särskild kapacitet, såsom transport och logistik samt utbildning. Rådet uppmanas att överväga alternativet att inleda en militär operation inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP), inbegripet ett möjligt insättande av en stridsgrupp, som ska föregå FN:s fredsuppdrag om detta begärs av FN, och samtidigt särskilt uppmärksamma skyddet av personer som deltar i fredsbevarande uppdrag samt eventuella stridsgrupper. Rådet uppmanas att stödja utvecklingen av kapaciteten att förebygga och hantera konflikter samt medlings-, fredsbevarande- och fredsuppbyggnadskapaciteten på nationell nivå och på lägre nivå inom nationerna samt att främja utbytet av kunskap och bästa praxis bland partnerna.

o)

Rådet uppmanas att stödja FN:s översyn över civila kapaciteter genom att fastställa praktiska sätt att avpassa tillgång till efterfrågan inom avgörande områden avseende civil kapacitet. Rådet uppmanas att underlätta rekrytering, undanröja operativa oförenligheter och att undvika överlappning i samband med insättandet av civila GSFP-kapaciteter till stöd för FN:s insatser. Rådet uppmanas att undersöka alternativ för gemensamt insättande av krisinsatsgrupper inom en FN-operation i fall där det krävs kapaciteter som kan sättas in snabbt.

p)

Rådet uppmanas att säkerställa kvinnors deltagande vid alla skeden av fredsprocesser och att systematiskt anlita dem inom förebyggande diplomati, tidig varning och säkerhetsövervakning. Rådet uppmanas att i linje med FN:s säkerhetsråds resolution 1325 (2000) rikta in sig på behovet av att integrera ett jämställdhetsperspektiv inom områdena konfliktförebyggande, fredsbevarande insatser, humanitärt bistånd, återuppbyggande efter konflikter och initiativ för avväpning, demobilisering och återanpassning (25). Rådet uppmanas att aktivt arbeta för att säkerställa att alla FN-medlemsstater genomför FN:s säkerhetsråds resolution 1325.

q)

Rådet uppmanas att samarbeta med FN för att hantera de aktuella globala hoten såsom klimatförändring, kärnvapenspridning, organiserad brottslighet och terrorism samt pandemier.

r)

Rådet uppmanas att bidra till ett framgångsrikt resultat vid och en framgångsrik uppföljning av 2012 års FN-konferens om vapenhandelsfördraget och 2012 års översynskonferens om handlingsprogrammet för handeldvapen och lätta vapen.

s)

Rådet uppmanas att hjälpa stater att uppfylla sina skyldigheter i fråga om att skydda sin befolkning. Rådet uppmanas att betona behovet av lämpliga internationella åtgärder i tid för att förhindra och stoppa folkmord, etnisk rensning, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten.

t)

Rådet uppmanas att åstadkomma ytterligare politiska och institutionella framsteg avseende genomförandet av ”skyldigheten att skydda” inom FN:s organ, i synnerhet inom FN:s säkerhetsråd, FN:s generalförsamling och UNHRC, genom att dra slutsatser och ta lärdom av både interventionen i Libyen och oförmågan att vidta snabba åtgärder i Syrien. Rådet uppmanas att främja diskussionerna om hur FN:s organ, i synnerhet FN:s säkerhetsråd, ska kunna använda denna princip för att säkerställa ett större samarbete mellan FN:s medlemsstater vid kriser. Rådet uppmanas att främja den positiva roll som regionala organisationer spelar i samband med utveckling och tillämpning av en operativ strategi avseende skyldigheten att skydda.

u)

Rådet uppmanas att arbeta med partnerna för att se till att denna princip fokuserar på förebyggande, skydd och återuppbyggande efter konflikter i linje med tredelningen av ”skyldigheten att skydda”, dvs. ansvaret för att förebygga, skydda och återuppbygga. Rådet uppmanas att stödja stater att bygga upp kapaciteter för detta ändamål bland annat genom att stärka mekanismerna för tidig varning och relevant medlingskapacitet inom FN. Rådet uppmanas att i samarbete med FN:s medlemsstater uppmuntra till upprättandet av kontaktpunkter för övervakning av framväxande konfliktsituationer och att bygga upp relevanta kapaciteter inom EU:s delegationer.

v)

Rådet uppmanas att kraftfullt bekräfta EU:s stöd för skyldigheten att skydda. Vidare uppmanas rådet att börja utveckla ett interinstitutionellt samförstånd mellan Europaparlamentet, Europeiska utrikestjänsten och EU-medlemsstaterna om skyldigheten att skydda, så att mer konsekventa EU-åtgärder i dessa frågor kan säkerställas i FN-forum.

w)

Rådet uppmanas att främja medling som ett kostnadseffektivt redskap inom fredligt förebyggande och fredlig lösning av tvister samt för att konflikter inte ska återuppstå i länder där konflikter nyligen har utspelat sig. Rådet uppmanas att utarbeta effektivare riktlinjer för medling när det gäller rättsstaten och det demokratiska ansvarsutkrävandet.

x)

Rådet uppmanas att prioritera och utveckla tillämpningen av detta verktyg och att ytterligare utveckla medlingskapaciteten inom Europeiska utrikestjänsten, på grundval av principen om att förstärka EU:s medlings- och dialogkapaciteter.

y)

Rådet uppmanas att bedriva ett nära samarbete med FN och andra aktörer i samband med medling. Rådet uppmanas att sträva efter synergieffekter med FN:s avdelning för politiska frågor vid medlingsverksamhet. Rådet uppmanas att främja internationella, regionala och lokala organisationers partnerskap och samarbete med FN, med varandra och med det civila samhället, exempelvis genom ett partnerskap för medlingskapacitet mellan EU och FN. Rådet uppmanas att förbättra informationsutbytet, samarbetet och samordningen för att säkerställa enhetlighet och komplementaritet när det gäller de insatser som görs av aktörer som ägnar sig åt specifik medling.

z)

Rådet uppmanas att förstärka det internationella straffrättsliga systemet, belysa Internationella brottmålsdomstolens roll i kampen mot straffrihet och ytterligare främja brottmålsdomstolen som det enda permanenta rättsliga organ som är behörigt att ställa individuella förövare inför rätta för krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord, då nationella domstolar inte kan eller vill behandla fallen.

aa)

Rådet uppmanas att förstärka Internationella brottmålsdomstolen genom att erbjuda politiskt, diplomatiskt, finansiellt och logistiskt stöd. Rådet uppmanas att uppmuntra alla FN:s medlemsstater att ansluta sig till brottmålsdomstolen genom att ratificera Romstadgan. Rådet uppmanas att främja ett nära samarbete mellan FN och dess organ och brottmålsdomstolen.

ab)

Rådet uppmanas att förstärka de internationella insatser som syftar till att se till att alla mänskliga rättigheter som man kommit överens om i FN-konventioner betraktas som allmängiltiga, odelbara samt avhängiga av varandra och tätt sammankopplade. Rådet uppmanas att hjälpa till vid förstärkningen av nationella kapaciteter för att uppfylla de internationella skyldigheterna avseende mänskliga rättigheter. I detta sammanhang uppmanas rådet att betona vikten av att garantera alla människor religions- och trosfrihet.

ac)

Rådet uppmanas att aktivt stödja det Afrikaledda initiativet och rekommendationen från kvinnokommissionen genom att verka för att en resolution från FN:s generalförsamling ska antas 2012, i syfte att förbjuda könsstympningar av kvinnor i hela världen. Rådet uppmanas att be vice ordföranden/den höga representanten och kommissionen ge högsta prioritet till att se till att denna process faller väl ut.

ad)

Rådet uppmanas att ytterligare främja integreringen av de mänskliga rättigheterna i alla aspekter av FN:s arbete genom att åter bekräfta att de mänskliga rättigheterna är oupplösligen förbundna med FN:s övriga mål avseende fred, säkerhet och utveckling.

ae)

Rådet uppmanas att delta i UNHRC:s arbete på ett proaktivt sätt, genom att stödja resolutioner, göra uttalanden och delta i interaktiva dialoger och diskussioner för att säkerställa en bättre balans i UNHRC:s arbete.

af)

Rådet uppmanas att förbättra kapaciteten för tidig varning inom de särskilda förfarandena genom att se till att det finns en mekanism genom vilken det blir möjligt att automatiskt få UNHRC att ta en situation i beaktande. Rådet uppmanas att förstärka uppföljningsprocessen när det gäller genomförandet av rekommendationerna beträffande de särskilda förfarandena.

ag)

Rådet uppmanas att förstärka processen avseende den allmänna återkommande utvärderingen genom att innesluta rekommendationer i bilaterala och multilaterala dialoger med FN-medlemsstater och genom att grunda dessa dialoger på och omkring internationella normer och standarder.

ah)

Rådet uppmanas att fortsätta sina strävanden i FN:s generalförsamling och i sina kommittéer när det gäller efterlysningen av ett moratorium för tillämpning av dödsstraffet, vilket fortsätter att få ökat stöd från ett allt större antal länder, och när det gäller barnets rättigheter, fria medier och religiös tolerans. Rådet uppmanas att stödja alla ansträngningar för att utrota tortyr. Rådet uppmanas att särskilt främja antagandet av det fakultativa protokollet till FN:s konvention mot tortyr.

ai)

Rådet uppmanas att hjälpa till att säkerställa ett dominerande lokalt inflytande över de demokratiska processerna och en utveckling av en demokratisk kultur samt av rättsstaten. Rådet uppmanas att utvidga demokratistödet till att omfatta mer än bara valprocessen för att demokratin ska bli långsiktigt hållbar och för att man ska kunna tillhandahålla medborgarna konkreta resultat. Rådet uppmanas att se till att parlament och politiska partier inbegrips i högre utsträckning i program till stöd för demokratin. Rådet uppmanas att betona betydelsen av oberoende icke-statliga organisationer som fritt kan bedriva verksamhet för att utveckla en stark medborgarkultur.

aj)

Rådet uppmanas att rikta in sig på social och ekonomisk inkludering, övergång till demokrati och politiska processer/valprocesser, kapacitetsuppbyggande, förstärkning av det civila samhället, unga människors deltagande i den parlamentariska demokratin och skyddet av yttrandefriheten, samvetsfriheten och religionsfriheten samt skyddet av kvinnors rättigheter, både när det gäller social praxis och lagstiftning.

ak)

Rådet uppmanas att bättre integrera demokratistödet i EU:s yttre åtgärder. Rådet uppmanas att stödja demokratiskt styre genom sina finansiella instrument och använda EU-delegationernas resurser när detta är möjligt. Rådet uppmanas att arbeta globalt och lokalt med FN och andra partner för att förbättra rättsstaten, främja oberoende medier och bygga upp och förstärka demokratiska institutioner som kan uppnå resultat.

al)

Rådet uppmanas att garantera att de fredsbevarande uppdragens mandat speglar behovet av att stödja valobservationsuppdragen och ge dem tillräckliga medel för att kunna garantera observatörernas säkerhet i området.

am)

Rådet uppmanas att integrera EU:s utvecklingsrelaterade politik på alla nivåer för att undvika inkonsekvenser mellan utvecklingsfrämjande politik å ena sidan och hinder för partnerländernas utveckling i bi-, pluri- och multilaterala forum å den andra. Rådet uppmanas att särskilt uppmärksamma de konsekvenser som frihandelsavtal och WTO-förhandlingar har när det gäller mänskliga rättigheter och utveckling.

an)

Rådet uppmanas att fortsätta arbeta för att sätta människorna i centrum för utvecklingsprocessen. Rådet uppmanas att följa upp FN:s förklaring om rätten till utveckling och att inrikta sig på praktiska åtgärder för dess genomförande.

ao)

Rådet uppmanas att se till att den andel av EU:s samlade bistånd som går genom EU:s budget inte minskar och att inriktningen på fattigdom och svält bevaras. Rådet uppmanas att överväga att öronmärka 20 procent av allt EU-bistånd till grundläggande sociala tjänster enligt FN:s definition, med särskild inriktning på kostnadsfri och allmän tillgång till primärvård och grundläggande utbildning med beaktande av EU:s stöd till initiativet ”Utbildning för alla” och dess åtaganden i fråga om att spela en roll för den globala hälsan.

ap)

Rådet uppmanas att bidra till att förbättra enhetligheten för utvecklingspolitiken och att förbättra utvecklingsbiståndets effektivitet, eftersom dessa frågor förblir centrala för uppnåendet av millennieutvecklingsmålen.

aq)

Rådet uppmanas att leda och påskynda insatserna inom FN för att uppnå millennieutvecklingsmålen genom att framför allt fokusera på de mål där man hittills har gjort minst framsteg.

ar)

Rådet uppmanas att fortsätta att bekämpa fattigdom i samarbete med världssamfundet och att vara engagerat i fastställandet av den ambitiösa agendan för millennieutvecklingsmålen efter 2015 och ta hänsyn till de framsteg som gjorts, men även till återstående utmaningar.

as)

Rådet uppmanas att följa upp och arbeta för ett fullständigt genomförande av resultatet från FN:s konferens om hållbar utveckling (Rio+20), bl.a. genom att främja hållbar utveckling som den vägledande principen för långsiktig global utveckling.

at)

Rådet uppmanas att inrätta en FN-panel med framstående personer.

au)

Rådet uppmanas att aktivt följa upp de slutsatser som antogs i Busan.

av)

Rådet uppmanas att på ett betydande sätt bidra till kampen mot livsmedelsspekulation och till en lösning på det trängande problemet med fattigdom och svält.

aw)

Rådet uppmanas att prioritera tryggad livsmedelsförsörjning, jordbrukets produktionskapacitet, infrastruktur, kapacitetsuppbyggnad, ekonomisk tillväxt för alla, gynnsamma marknader och nya företag, tillgång till teknik samt mänsklig och social utveckling i de minst utvecklade länderna, i enlighet med FN-handlingsprogrammet från Istanbul och de slutsatser som antogs under den 13:e sammankomsten för Unctad, FN:s konferens för handel och utveckling, i Doha den 26 april 2012.

ax)

Rådet uppmanas att bekräfta uppslutningen kring Romprinciperna om tryggad livsmedelsförsörjning, och fördöma följderna av spekulation i livsmedel.

ay)

Rådet uppmanas att uppmuntra utvecklingsländerna att med stöd från internationella givare vidta långsiktiga åtgärder för att garantera att torka inte oundvikligen leder till hungersnöd. Rådet uppmanas att genomföra riskhanteringsstrategier för katastrofer och system för tidig varning.

az)

Rådet uppmanas att helt och fullt stödja den nyckelroll som spelas av FN, och i synnerhet av FN:s kontor för samordning av humanitära frågor.

ba)

Rådet uppmanas att på nytt bekräfta EU:s förpliktelse på lång sikt att främja välfärden för befolkningen på Afrikas horn och ta itu med de underliggande orsakerna till konflikter och strukturella problem med livsmedelsförsörjningen.

bb)

Rådet uppmanas att leda utvecklingen inom den globala klimatpolitiken och det internationella samarbetet om klimatförändringar. Rådet uppmanas att bidra till en institutionell struktur som är inkluderande, öppen och rättvis och möjliggör en balanserad representation av både utvecklade länder och utvecklingsländer i relevanta ledningsorgan. Rådet uppmanas att vidareutveckla en dialog med viktiga aktörer, t.ex. Briksländerna och utvecklingsländerna, med hänsyn till att klimatförändringarna har blivit en viktig del av de internationella förbindelserna Rådet uppmanas att vidareutveckla Europeiska utrikestjänstens förmåga att skapa en klimatdiplomatisk politik inom EU.

bc)

Rådet uppmanas att ge medborgarna möjlighet att delta i miljöstyrningen genom ett effektivt globalt genomförande av Rioprincip 10. Rådet uppmanas i detta sammanhang att utvidga Århuskonventionens bestämmelser utöver FN:s ekonomiska kommission för Europa (Unece) genom en global konvention eller genom att öppna Århusförklaringen för parter som står utanför Unece. Rådet uppmanas att främja en förbättrad förvaltning när det gäller hållbar utveckling, bland annat genom att stärka FN:s miljöprogram (Unep). Rådet uppmanas att aktivt samarbeta med partnerna om ett bättre globalt genomförande av miljölagar.

bd)

Rådet uppmanas att främja AU:s och EU:s gemensamma ståndpunkt till förmån för en uppgradering av Unep till ett specialiserat FN-organ med sitt huvudkontor i Nairobi, Kenya. Rådet uppmanas att inom denna nya institutionella ram ta itu med frågorna avseende finansiering, tekniköverföring och kapacitetsuppbyggnad för hållbar utveckling.

be)

Rådet uppmanas att stödja den biologiska mångfalden och klimatskyddet i utvecklingsländerna, i linje med de mål som har angetts enligt FN:s ramkonvention om klimatförändringar och konventionen om biologisk mångfald. Rådet uppmanas att göra hav och oceaner till en av nyckelpelarna i ramen från Rio de Janeiro, tillsammans med klimatskydd och skydd för den biologiska mångfalden.

bf)

Rådet uppmanas att stödja kommissionens aktiva deltagande i den pågående diskussion om luckor i skyddet och åtgärder mot dessa som inleddes av FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) inom ramen för dess dialog om skyddsutmaningar 2010, vilken syftar till att förbättra den befintliga internationella skyddsramen för fördrivna och statslösa personer. Rådet uppmanas att ta aktiv del i diskussionen om begreppet ”klimatflykting” – varmed avses en människa som tvingas fly från sitt hem och söka skydd utomlands till följd av klimatförändringar – och den möjliga juridiska definitionen av detta begrepp som ännu inte är erkänt inom internationell rätt eller i något rättsligt bindande internationellt avtal.

bg)

Rådet uppmanas att främja samspel om globala frågor mellan regeringar och parlament och att främja en diskussion om parlamentens globala roll. Rådet uppmanas att förstärka den globala styrningens demokratiska karaktär, ansvarsutkrävande och öppenhet samt öppna upp för större deltagande från allmänhet och parlament i FN:s verksamhet.