MOTIVERING

1.           BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

I dag är banksektorns soliditet i många fall fortfarande nära knuten till den medlemsstat där bankerna är etablerade. Tvivel om den offentliga skuldens hållbarhet, utsikterna för ekonomisk tillväxt och kreditinstitutens bärkraft har skapat negativa, ömsesidigt förstärkande marknadstrender. Detta kan leda till risker för vissa kreditinstituts bärkraft liksom för det finansiella systemets stabilitet, och kan medföra en tung börda för redan ansträngda offentliga finanser i de berörda medlemsstaterna.

Situationen innebär särskilda risker i euroområdet, där den gemensamma valutan ökar sannolikheten för att utvecklingen i en medlemsstat kan skapa risker för hela euroområdets ekonomiska utveckling och stabilitet. Dessutom undermineras den inre marknaden för finansiella tjänster av den nuvarande risken för finansiell splittring längs nationsgränserna, och marknaden hindras från att bidra till den ekonomiska återhämtningen.

Inrättandet av Europeiska bankmyndigheten (EBA) genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten) och av det europeiska system för finansiell tillsyn (ESFS) har redan bidragit till ett bättre samarbete mellan de nationella tillsynsorganen och till utarbetandet av ett enhetligt regelverk för finansiella tjänster inom EU. Banktillsynen sker emellertid till stor del inom nationsgränserna och kan därmed inte hålla jämna steg med de integrerade bankmarknaderna. Alltsedan bankkrisens början har den bristande tillsynen på ett betydande sätt försvagat förtroendet för EU:s banksektor och bidragit till att förvärra spänningarna inom euroområdets marknader för statspapper.

Kommissionen efterlyste därför i maj 2012, som en del av en mer långsiktig vision för ekonomisk och finanspolitisk integrering, en bankunion för att återställa förtroendet för bankerna och euron. Ett av bankunionens viktigaste inslag bör vara en gemensam tillsynsmekanism med uppdraget att direkt övervaka banker, i syfte att upprätthålla tillsynsreglerna på ett strikt och opartiskt sätt och att effektivt övervaka gränsöverskridande bankmarknader. Om banktillsynen i euroområdet håller hög gemensam standard kommer detta att bidra till att skapa den tillit som krävs mellan medlemsstaterna, vilket är en förutsättning för införandet av gemensamma säkerhetsmekanismer.

Vid eurotoppmötet den 29 juni 2012 uppmanade stats- och regeringscheferna kommissionen att inom kort lägga fram förslag om inrättande av en gemensam tillsynsmekanism. När en sådan mekanism är på plats för banker i euroområdet skulle ESM efter ett ordinarie beslut kunna rekapitalisera banker direkt. Enligt Europeiska rådets slutsatser från mötet den 28–29 juni 2012 bör detta uttalande om euroområdet och de förslag som kommissionen därefter lägger fram göras med beaktande av utarbetandet av ”en särskild färdplan med bestämda tidsramar för hur en verklig ekonomisk och monetär union ska uppnås”.

2.           RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

Kommissionen har beaktat den analys som gjordes i samband med antagandet av ”tillsynspaketet”, genom vilket de europeiska tillsynsmyndigheterna inrättades och som bedömde alla aspekter av verksamhet, styrning, finanser och rättsliga frågor i samband med inrättandet av en gemensam tillsynsmekanism. Det var inte möjligt att göra en formell konsekvensbedömning inom den tidsfrist som fastställdes vid eurotoppmötet den 29 juni.

3.           FÖRSLAGETS RÄTTSLIGA ASPEKTER

Förslaget grundas på artikel 127.6 i EUF-fördraget, som ger en rättslig grund för att tilldela Europeiska centralbanken (ECB) särskilda uppgifter i samband med tillsynen över kreditinstitut och andra finansinstitut med undantag av försäkringsföretag.

Genom förslaget tilldelas ECB vissa viktiga tillsynsuppgifter som krävs vid tillsyn över kreditinstitut, medan alla uppgifter som inte uttryckligen anges i förordningen fortsätter att vara de nationella tillsynsorganens behörighet. Förslaget ger också ECB mandat att utöva tillsyn över finansiella konglomerat. För att säkerställa att artikel 127.6 i EUF-fördraget efterlevs kommer ECB emellertid endast att ansvara för att utföra extra tillsyn över finansiella konglomerat på gruppbasis, medan tillsynen över enskilda försäkringsföretag kommer att utövas av nationella behöriga myndigheter.

Den föreslagna åtgärdens mål kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna och kan därför på bättre sätt uppnås av EU. Händelser på senare tid har tydligt visat att endast tillsyn på europeisk nivå kan garantera en adekvat övervakning av en integrerad banksektor och en hög finansiell stabilitet i EU, i synnerhet i euroområdet. Bestämmelserna i förslaget går inte utöver vad som krävs för att nå målen. ECB anförtros de tillsynsuppgifter som behöver utföras på EU-nivå för att säkerställa en enhetlig och effektiv tillämpning av tillsynsregler, riskövervakning och krisförebyggande. De nationella myndigheterna kommer att fortsätta att utföra vissa uppgifter som görs bättre på nationell nivå.

I enlighet med artikel 127.6 i EUF-fördraget agerar rådet genom förordningar. Därför är en förordning det enda rättsliga instrument som möjliggör att tillsynsuppgifter tilldelas ECB.

4.           NÄRMARE REDOGÖRELSE FÖR FÖRSLAGET

4.1.        Tilldelning av särskilda tillsynsuppgifter till ECB

4.1.1.     Struktur

ECB kommer att ansvara för särskilda uppgifter som rör tillsynen över kreditinstitut som är etablerade i medlemsstater där valutan är euro (nedan kallade deltagande medlemsstater) med målet att verka för säkra och sunda kreditinstitut och det finansiella systemets stabilitet. ECB kommer att utföra sina uppgifter inom ramen för ESFS och kommer att samarbeta nära med nationella tillsynsorgan och EBA.

4.1.2.     Tillsynsverksamhetens omfattning

Efter en övergångsperiod kommer ECB att ansvara för att utföra viktiga tillsynsuppgifter för alla kreditinstitut som är etablerade i deltagande medlemsstater, oavsett deras affärsmodell och storlek. ECB ska vara värdtillsynsorgan för kreditinstitut etablerade i icke-deltagande medlemsstater som etablerar en filial eller erbjuder gränsöverskridande tjänster i en deltagande medlemsstat.

4.1.3.     Samarbete med de europeiska tillsynsmyndigheterna

ECB kommer att utföra sina uppgifter inom ramen för ESFS och kommer att samarbeta nära med de tre europeiska tillsynsmyndigheterna. EBA kommer att behålla sina befogenheter och uppgifter för att ytterligare utveckla det enhetliga regelverket och garantera en samstämmig och enhetlig tillsynspraxis. ECB kommer inte att ta över några uppgifter från EBA, och utövandet av dess föreskrivande befogenheter i enlighet med artikel 132 i EUF-fördraget kommer att begränsas till områden som är nödvändiga för själva utövandet av de uppgifter som ECB tilldelas genom denna förordning.

EBA:s tillsynsstyrelses sammansättning kommer inte att påverkas, och företrädare för nationella behöriga myndigheter kommer att fortsätta att utforma EBA:s beslut. För att avspegla ECB:s tillsynsansvar ska emellertid företrädare för behöriga myndigheter i deltagande medlemsstater samordna och uttrycka en gemensam ståndpunkt i frågor som faller under ECB:s behörighetsområde.

4.2.        ECB:s uppgifter

4.2.1.     ECB:s uppgifter

ECB kommer att ha exklusiv behörighet i centrala tillsynsuppgifter som är absolut nödvändiga för att upptäcka risker för bankernas bärkraft och kräva att de vidtar nödvändiga åtgärder. ECB kommer bland annat att vara behörig myndighet för att licensiera och auktorisera kreditinstitut, bedöma kvalificerat innehav, säkerställa att minimikapitalkraven efterlevs, säkerställa ett tillräckligt internt kapital i förhållande till ett kreditinstituts riskprofil (åtgärder under andra pelaren), utöva gruppbaserad tillsyn och tillsynsuppgifter avseende finansiella konglomerat. Dessutom kommer ECB även att säkerställa efterlevnad av bestämmelser om skuldsättning och likviditet, tillämpa kapitalbuffertar och, i samordning med rekonstruktions- och avvecklingsmyndigheter, göra tidiga ingripanden när en bank bryter mot, eller är på väg att bryta mot, lagstadgade kapitalkrav. ECB kommer även att samordna och uttrycka en gemensam ståndpunkt för företrädarna för behöriga myndigheter i deltagande medlemsstater i EBA:s tillsynsstyrelse och förvaltningsstyrelse i ämnen som rör uppgifterna.

4.2.2.     De nationella tillsynsorganens roll

De nationella tillsynsorganen kommer att fortsätta att spela en central roll i skapandet av en gemensam tillsynsmekanism.

För det första kommer alla uppgifter som inte tilldelas ECB att fortsätta att vara de nationella tillsynsorganens ansvar. Exempelvis kommer de nationella tillsynsorganen att fortsätta att ansvara för konsumentskydd, bekämpning av penningtvätt och tillsyn över tredjeländers kreditinstitut som etablerar filialer eller tillhandahåller gränsöverskridande tjänster i en medlemsstat.

För det andra skulle de flesta dagliga kontroller och annan tillsynsverksamhet som krävs för att utarbeta och genomföra ECB:s akter kunna utövas av de nationella tillsynsorganen som en integrerad del av den gemensamma tillsynsmekanismen, även i fråga om de uppgifter som tilldelas ECB. En gemensam tillsynsmekanism som omfattar alla banker i de deltagande medlemsstaterna kan bara fungera på grundval av en modell där nationell tillsynsexpertis spelar en framträdande roll. I förslaget konstaterar man att de nationella tillsynsorganen inom den gemensamma tillsynsmekanismen i många fall är bäst lämpade för att utöva sådan verksamhet på grund av sin kännedom om nationella, regionala och lokala bankmarknader, sina betydande befintliga resurser samt geografiska och språkliga hänsyn, vilket gör att ECB i stor utsträckning kan förlita sig på nationella myndigheter. Den förberedelse- och genomförandeverksamhet som nationella myndigheter kan erbjuda inom den gemensamma tillsynsmekanismen innefattar exempelvis följande:

· Vid begäran om auktorisering av en ny bank skulle det nationella tillsynsorganet kunna ansvara för att bedöma efterlevnaden av eventuella auktoriseringsbestämmelser i den nationella lagstiftningen samt föreslå att ECB beslutar att auktorisera banken om ECB finner att EU-lagstiftningens bestämmelser följs. Ett liknande förfarande gäller vid återkallande av en auktorisering.

· De nationella tillsynsorganen skulle kunna utföra löpande daglig bedömning av en banks situation och kontroller på platsen för genomförande av allmänna riktlinjer eller förordningar som ECB utfärdar. I samband med detta skulle de nationella tillsynsorganen kunna använda befintliga befogenheter, till exempel för att utföra kontroller på plats. Om det på grundval av den löpande bedömningen framkommer att en bank har allvarliga svårigheter, skulle det nationella tillsynsorganet varna ECB.

· Om en bank begär att få använda en intern riskmodell, skulle det nationella tillsynsorganet kunna bedöma begäran och dess efterlevnad av EU-lagstiftningen och eventuella riktlinjer som ECB utfärdat samt föreslå för ECB huruvida modellen bör valideras och i så fall på vilka villkor. Efter valideringen skulle de nationella tillsynsorganen kunna övervaka tillämpningen av modellen och dess användning.

· Befogenheterna att förelägga sanktioner skulle delas mellan ECB och den nationella nivån.

4.3.        ECB:s befogenheter

4.3.1.     Tillsyns- och utredningsbefogenheter

För att utföra uppgifterna kommer ECB att anses vara den behöriga myndigheten för deltagande medlemsstater och kommer att ha de tillsynsbefogenheter som dessa myndigheter ska ha i enlighet med EU:s banklagstiftning. Detta inkluderar tillsynsbefogenheter såsom att auktorisera kreditinstitut, återkalla auktoriseringar och skilja en ledamot i ett kreditinstituts styrelse från hans eller hennes uppdrag. För att utföra de tilldelade tillsynsuppgifterna kan ECB dessutom förelägga böter och vite. Den sanktionsmetod som fastställs i denna förordning påverkar inte tillämpningen av den metod som används inom andra områden där EU-institutioner har befogenhet att förelägga sanktioner, i vissa fall även mot moderföretag.

För att kunna utföra uppgifterna kommer ECB att ha alla utredningsbefogenheter som krävs. ECB kommer i synnerhet att kunna begära all relevant information från enheter som är föremål för tillsynen och personer som medverkar i enheternas verksamhet, som har samband med eller är knutna till denna verksamhet eller som utför operativa uppgifter på enheternas vägnar. ECB ges även befogenhet att utföra alla utredningar som krävs, däribland kontroller på plats. Utredningsbefogenheterna kommer att omfattas av lämpliga skyddsåtgärder.

4.3.2.     Särskild bestämmelse om auktorisering och hem-/värdfrågor

Vid auktoriseringen av kreditinstitut kommer ECB att beakta de ytterligare bestämmelser som kan föreskrivas i nationell lagstiftning. ECB kommer att bevilja auktorisering efter ett förslag från den nationella behöriga myndigheten enligt vilket bestämmelserna i den nationella lagstiftningen efterlevs.

När kreditinstitut utövar etableringsrätten och det fria tillhandahållandet av tjänster i andra medlemsstater, föreskriver unionslagstiftningen en tydlig uppdelning av behörigheter mellan hem- och värdmedlemsstater och för meddelandeplikt. För de tilldelade uppgifterna kommer ECB att anta rollen både som hem- och värdtillsynsorgan för kreditinstitut som utövar etableringsrätten och det fria tillhandahållandet av tjänster i andra deltagande medlemsstater. För de frågor som omfattas av dessa uppgifter finns det därför inget behov av uppdelning av behörigheter mellan hem- och värdmedlemsstater och för förfaranden för meddelandeplikt, och de berörda bestämmelserna kommer inte längre att tillämpas mellan deltagande medlemsstater.

Enligt unionslagstiftningen deltar tillsynsorgan för gränsöverskridande bankkoncerner i gruppbaserad tillsyn över koncernen och samordnar tillsynsverksamheten inom ramen för tillsynskollegier. För bankkoncerner som är etablerade endast i deltagande medlemsstater kommer emellertid ECB att överta alla berörda tillsynsuppgifter. För dessa koncerner kommer bestämmelserna om samarbete mellan tillsynsorgan och kollegier därför inte längre att tillämpas.

4.4.        Relationer med medlemsstater utanför euroområdet

I förslaget beaktas situationen för medlemsstater som inte har infört euron på tre sätt.

För de första föreslås det, enligt det förslag som rör ändring av förordning (EU) nr 1093/2010 om inrättandet av Europeiska bankmyndigheten, att omröstningsformerna i EBA bör anpassas så att det säkerställs att EBA:s beslutsstrukturer fortsätter att vara balanserade och effektiva och att den inre marknadens integritet bevaras fullt ut (se avsnitt 4.1.3).

För det andra, vad gäller tillsynen av gränsöverskridande banker som är verksamma både inom och utanför euroområdet, påverkar förslaget inte på något sätt icke-deltagande medlemsstaters ställning i de tillsynskollegier som inrättas genom direktiv 2006/48/EG. Bestämmelserna om dessa kollegier och skyldigheten att samarbeta och utbyta information vid gruppbaserad tillsyn och mellan hem- och värdtillsynsorgan kommer att tillämpas fullt ut på ECB i egenskap av behörig myndighet för de deltagande medlemsstaterna. Bestämmelserna kommer att utgöra en effektiv ram för samarbetet mellan ECB och de nationella tillsynorganen i medlemsstater som inte har infört euron.

För det tredje kommer medlemsstater som inte har antagit euron men som vill delta i bankunionen att kunna inleda ett nära tillsynssamarbete med ECB, förutsatt att de uppfyller särskilda villkor. Medlemsstaterna måste framför allt efterleva och genomföra tillämpliga ECB-akter. Om en medlemsstat har inlett ett nära samarbete kommer ECB att utföra de tillsynsuppgifter som tilldelats ECB enligt denna förordning avseende de kreditinstitut som är etablerade i den berörda medlemsstaten. En företrädare för medlemsstaten kan delta i verksamheten i den tillsynsnämnd som inrättas genom förordningen för att planera och verkställa ECB:s uppgifter avseende tillsyn över kreditinstitut, i enlighet med bestämmelserna i beslutet om inrättade av det nära samarbetet i överensstämmelse med stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken.

4.5.        Organisationsprinciper

4.5.1.     Oberoende och ansvarighet

ECB kommer att vara oberoende när den utför banktillsyn och kommer att omfattas av strikta bestämmelser om ansvarighet för att säkerställa att ECB använder sina tillsynsbefogenheter så effektivt och proportionerligt som möjligt inom fördragets gränser, parallellt med de arrangemang som gäller för de europeiska tillsynsmyndigheterna. ECB ska därför vara ansvarig för sina uppgifter inför Europaparlamentet och rådet/Eurogruppen. ECB kommer att omfattas av krav på regelbunden rapportering och kommer att svara på frågor. Tillsynsnämndens ordförande kommer att lägga fram en årsrapport om ECB:s tillsynsverksamhet för Europaparlamentet och Eurogruppen, och kan höras av Europaparlamentets behöriga utskott i andra sammanhang. ECB kommer också att ha skyldighet att svara på Europaparlamentets och dess ledamöters eventuella frågor om tillsynsverksamheten. Enligt fördraget utses dessutom ordföranden och vice ordföranden i ECB-rådet, i egenskap av det organ som har det slutliga ansvaret för ECB:s verksamhet, liksom övriga ledamöter i direktionen, av Europeiska rådet efter samråd med Europaparlamentet. Genom att tillsynsnämndens ordförande kommer att väljas bland direktionens ledamöter säkerställer man att Europaparlamentet får en viktig roll vid valet av ordförande. I enlighet med artikel 314.1 i EUF-fördraget är ECB:s budget inte en del av unionens budget. I syfte att säkerställa ansvarighet kommer det dock att krävas att ECB tar fram en budgetrubrik för tillsynsuppgifter som är skild från dess allmänna budget. Utgifter för ECB:s tillsynsuppgifter kommer att finansieras via avgifter som tas ut av instituten som omfattas av tillsynen.

4.5.2.     Styrning

De penningpolitiska uppgifterna kommer att vara strikt skilda från tillsynsuppgifterna, i syfte att undanröja eventuella intressekonflikter mellan penningpolitikens och tillsynens mål. För att genomföra den nödvändiga åtskillnaden mellan dessa uppgifter och säkerställa att tillräcklig uppmärksamhet ägnas åt tillsynsuppgifterna, kommer ECB att se till att all förberedande och verkställande verksamhet inom ECB utförs av organ och administrativa avdelningar som är skilda från dem som ansvarar för penningpolitik.

Därför kommer det att inrättas en tillsynsnämnd som ska utarbeta beslut i tillsynsfrågor. ECB-rådet kommer att ha det yttersta ansvaret för att fatta beslut, men kan besluta att delegera vissa uppgifter eller beslutsbefogenheter till tillsynsnämnden. Tillsynsnämnden kommer att ledas av en ordförande och en vice ordförande som väljs av ledamöterna i ECB-rådet och därutöver utgörs av fyra företrädare för ECB och en företrädare för varje nationell centralbank eller annan nationell behörig myndighet.

4.5.3.     Utbyte av information

I fråga om tillsynsuppgifterna kommer ECB att omfattas av de krav på tystnadsplikt som föreskrivs i EU:s banklagstiftning, och kommer att tillåtas att utbyta information med relevanta nationella myndigheter i enlighet med bestämmelserna i den lagstiftningen.

4.6.        Ikraftträdande och översyn

Eftersom det är brådskande att inrätta en effektiv gemensam tillsynsmekanism kommer förordningen att träda i kraft den 1 januari 2013. För att mekanismen ska få en smidig start planeras en infasning, där ECB från och med den 1 januari 2013 kan utöva tillsyn över alla banker, särskilt banker som har fått eller begärt offentligt finansiellt stöd, medan de mest betydande kreditinstituten som är systemviktiga för Europa ska omfattas av ECB-tillsyn från och med den 1 juli 2013. ECB kommer att inleda arbetet fullt ut för alla andra banker senast från och med den 1 januari 2014.

Direktivet om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn över kreditinstitut och värdepappersföretag, enligt kommissionens förslag av den 20 juli 2011 (kapitalkravsdirektivet, CRD IV)[1], kommer att träda i kraft den 1 januari 2013. ECB kommer därför att kunna utöva sina tillsynsuppgifter på grundval av dessa rättsakter. Om så inte vore fallet kan ECB ändå, i enlighet med en särskild övergångsbestämmelse utföra sina uppgifter på grundval av direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG (CRD III).

Senast den 1 januari 2016 kommer kommissionen att offentliggöra en rapport om resultaten av den gemensamma tillsynsmekanismen och förfarandena i denna förordning.

5.           BUDGETKONSEKVENSER

Förslaget påverkar inte unionens budget, eftersom ECB:s budget i enlighet med fördraget inte är en del av unionens budget.

2012/0242 (CNS)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om tilldelning av särskilda uppgifter till Europeiska centralbanken i fråga om politiken för tillsyn över kreditinstitut

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 127.6,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande[2],

med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande[3],

i enlighet med det särskilda lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)       Under de senaste decennierna har unionen gjort betydande framsteg vad gäller inrättandet av en inre marknad för banktjänster. I många medlemsstater utgör följaktligen bankkoncerner med huvudkontor etablerade i andra medlemsstater en betydande marknadsandel, och kreditinstitut har diversifierat sin verksamhet geografiskt sett, särskilt inom euroområdet.

(2)       Att upprätthålla och fördjupa den inre marknaden för banktjänster är avgörande för att främja den ekonomiska återhämtningen i unionen. Detta visar sig emellertid bli allt svårare. Det finns belägg för att integreringen av bankmarknaderna inom unionen avstannar.

(3)       Samtidigt måste tillsynsorganen intensifiera sin tillsyn för att ta hänsyn till erfarenheterna av de senaste årens finanskris samt kunna övervaka mycket komplexa och sammankopplade marknader och institut.

(4)       Behörigheten för tillsyn över enskilda banker inom unionen ligger mestadels kvar på nationell nivå. Detta begränsar tillsynens effektivitet och tillsynsorganens förmåga att nå en samsyn om banksektorns sundhet inom unionen. I syfte att bevara och öka marknadsintegreringens positiva effekter på tillväxt och välfärd bör integreringen av tillsynsansvar därför stärkas.

(5)       Kreditinstitutens soliditet är i många fall fortfarande nära knuten till den medlemsstat där de är etablerade. Tvivel om den offentliga skuldens hållbarhet, utsikterna för ekonomisk tillväxt och kreditinstitutens bärkraft har skapat negativa, ömsesidigt förstärkande marknadstrender. Detta kan leda till risker för vissa kreditinstituts bärkraft liksom för det finansiella systemets stabilitet, och kan medföra en tung börda för redan ansträngda offentliga finanser i de berörda medlemsstaterna. Problemet innebär särskilda risker i euroområdet, där den gemensamma valutan ökar sannolikheten för att en negativ utveckling i en medlemsstat kan skapa risker för hela euroområdets ekonomiska utveckling och stabilitet.

(6)       Europeiska bankmyndigheten (EBA), inrättad 2011 genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten)[4], det europeiska systemet för finansiell tillsyn, inrättat genom artikel 2 i den förordningen, och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten)[5] och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten)[6] har på ett betydande sätt förbättrat samarbetet mellan banktillsynsorganen inom unionen. EBA bidrar på ett betydande sätt till inrättandet av ett gemensamt regelverk för finansiella tjänster i unionen, och har varit avgörande i det enhetliga genomförandet av den rekapitalisering av viktiga kreditinstitut i unionen som Europeiska rådet enades om i oktober 2011.

(7)       Europaparlamentet har vid olika tillfällen krävt att ett europeiskt organ ska vara direkt ansvarigt för vissa tillsynsuppgifter avseende finansinstitut, med början med dess resolutioner av den 13 april 2000 om kommissionens meddelande Att genomföra handlingsramen för finansmarknaderna: en handlingsplan[7] och av den 21 november 2002 om tillsynsregler i Europeiska unionen[8].

(8)       I Europeiska rådets slutsatser av den 29 juni 2012 uppmanas Europeiska rådets ordförande att utarbeta en särskild färdplan för en verklig ekonomisk och monetär union. Samma dag betonades det vid toppmötet för euroområdets stats- och regeringschefer att när en effektiv gemensam tillsynsmekanism har inrättats, med deltagande av ECB, för banker i euroområdet, skulle ESM efter ett ordinarie beslut kunna rekapitalisera banker direkt, vilket skulle kräva lämpliga villkor, inklusive efterlevnad av bestämmelserna om statligt stöd.

(9)       En europeisk bankunion bör därför inrättas, underbyggd av ett verkligt enhetligt regelverk för finansiella tjänster för hela den inre marknaden och bestående av en gemensam tillsynsmekanism, ett gemensamt regelverk för insättningsgarantier samt rekonstruktion och avveckling. Med tanke på de nära kopplingarna och samspelen mellan de medlemsstater som har infört den gemensamma valutan, bör bankunionen omfatta minst alla medlemsstater i euroområdet. I syfte att upprätthålla och fördjupa den inre marknaden, och så långt detta är institutionellt möjligt, bör bankunionen också vara öppen för andra medlemsstater.

(10)     Som ett första steg mot bankunionen bör en gemensam tillsynsmekanism se till att unionens politik i fråga om tillsyn över kreditinstitut genomförs på ett enhetligt och effektivt sätt, att det enhetliga regelverket för finansiella tjänster tillämpas rättvist på kreditinstitut i alla berörda medlemsstater och att kreditinstituten i fråga omfattas av tillsyn över högsta kvalitet, oberoende av andra hänsyn som inte rör tillsyn. En gemensam tillsynsmekanism är grunden för de följande stegen mot bankunionen. Detta bekräftar principen att ett införande av gemensamma mekanismer för ingripanden vid krissituationer bör föregås av gemensamma kontroller för att minska sannolikheten för att dessa mekanismer behöver användas

(11)     I egenskap av euroområdets centralbank med omfattande expertis inom frågor rörande makroekonomi och finansiell stabilitet är ECB väl lämpad att utföra tillsynsuppgifter med fokus på att skydda stabiliteten i Europas finansiella system. I många medlemsstater ansvarar centralbankerna redan för banktillsynen. ECB bör därför tilldelas särskilda uppgifter rörande politik som rör tillsyn över kreditinstitut inom euroområdet.

(12)     ECB bör tilldelas de särskilda tillsynsuppgifter som är avgörande för att säkerställa att unionens politik i fråga om tillsyn över kreditinstitut genomförs på ett enhetligt och effektivt sätt, medan de nationella myndigheterna bör fortsätta att ansvara för andra uppgifter. ECB:s uppgifter bör innefatta åtgärder till stöd för makroekonomisk stabilitet.

(13)     Det är avgörande för det finansiella systemets stabilitet att stora banker är säkra och sunda. Erfarenheter på senare tid visar dock att även mindre banker kan hota den finansiella stabiliteten. Därför bör ECB kunna utföra tillsynsuppgifter för alla banker i deltagande medlemsstater.

(14)     Förhandsauktorisering för att starta verksamhet i kreditinstitut är en viktig tillsynsteknik för att säkerställa att sådan verksamhet endast utförs av aktörer med en sund ekonomisk bas, en organisation som kan hantera de särskilda riskerna med inlåning och kreditgivning samt lämpliga direktörer. ECB bör därför ha till uppgift att auktorisera kreditinstitut och bör ansvara för återkallande av auktoriseringar.

(15)     Utöver de bestämmelser som föreskrivs i unionens rättsakter för auktorisering av kreditinstitut och villkoren för återkallande av sådana auktoriseringar får medlemsstaterna för närvarande föreskriva ytterligare bestämmelser om auktorisering och villkor för återkallande av auktorisering. ECB bör därför fullgöra sin uppgift att auktorisera kreditinstitut och återkalla auktoriseringen vid överträdelse av nationell lagstiftning efter ett förslag från den berörda nationella behöriga myndigheten, som bedömer om de relevanta bestämmelserna i den nationella lagstiftningen efterlevs.

(16)     En bedömning av en ny ägares lämplighet inför ett köp av en väsentlig andel i ett kreditinstitut är ett oundgängligt verktyg för att säkerställa att kreditinstitutens ägare alltid är lämpliga och finansiellt sunda. ECB i egenskap av unionsinstitution är väl lämpad att utföra en sådan bedömning utan att föreskriva onödiga begränsningar av den inre marknaden. ECB bör ha till uppgift att bedöma kreditinstituts förvärv och avyttringar av företag.

(17)     Efterlevnad av unionens bestämmelser som kräver att kreditinstitut har en viss kapitalnivå som skydd mot de inneboende riskerna i kreditinstitutens verksamhet, att begränsa exponeringen mot enskilda motparter, att offentliggöra information om ett kreditinstituts finansiella situation, att förfoga över tillräckliga likvida medel för att stå emot situationer med marknadsstress och att begränsa skuldsättningen är en förutsättning för sunda kreditinstitut. ECB bör ha till uppgift att säkerställa efterlevnad av dessa bestämmelser, sätta högre tillsynskrav och tillämpa tilläggsåtgärder för kreditinstitut, dock endast i de fall som specifikt anges i unionsakterna.

(18)     Viktiga tillsynsverktyg för att säkerställa en adekvat förlustabsorption är ytterligare kapitalbuffertar, inklusive en kapitalbevarande buffert och en konjunkturutjämnande kapitalbuffert för att säkerställa att kreditinstituten under perioder av ekonomisk tillväxt ackumulerar en kapitalbas som är tillräcklig för att täcka förluster under kritiska perioder. ECB bör ha till uppgift att införa krav på sådana buffertar och säkerställa att kreditinstituten efterlever dem.

(19)     Ett kreditinstituts säkerhet och sundhet beror också på avsättningen av tillräckligt internt kapital, med beaktande av de risker som det kan utsättas för, och på tillgången på lämpliga interna organisationsstrukturer och företagets styrformer. ECB bör därför ha till uppgift att kräva att kreditinstitut har effektiva styrformer, processer och mekanismer och effektiva metoder för att utvärdera om det interna kapitalet är tillräckligt. Om det finns brister bör ECB också ha till uppgift att införa ytterligare lämpliga krav, däribland kapitalbaskrav, särskilda krav på offentliggörande och särskilda likviditetskrav.

(20)     Risker för kreditinstituts säkerhet och sundhet kan uppstå både för ett enskilt kreditinstitut och för en bankkoncern eller ett finansiellt konglomerat. Särskilda tillsynsformer för att mildra dessa risker är viktiga för att säkerställa att kreditinstituten är säkra och sunda. Utöver tillsyn över enskilda kreditinstitut bör ECB:s uppgifter innefatta gruppbaserad tillsyn, extra tillsyn, tillsyn över finansiella holdingföretag och tillsyn över blandade finansiella holdingföretag.

(21)     För att bevara finansiell stabilitet måste en försämring av ett instituts finansiella och ekonomiska situation åtgärdas innan institutet kommer till ett läge där myndigheterna inte har något annat val än att rekonstruera och avveckla det. ECB bör ha till uppgift att göra tidiga ingripanden i enlighet med tillämplig unionslagstiftning. Banken bör dock samordna sitt tidiga ingripande med relevanta rekonstruktions- och avvecklingsmyndigheter. I avvaktan på att ett europeiskt organ tilldelas rekonstruktions- och avvecklingsbefogenheter bör ECB dessutom på lämpligt sätt samordna med de berörda nationella myndigheterna för att säkerställa samsyn om respektive ansvarsområde i händelse av en kris, särskilt i samband med de gränsöverskridande krishanteringsgrupperna och de rekonstruktions- och avvecklingskollegier som inrättas för detta ändamål.

(22)     Tillsynsuppgifter som inte tilldelas ECB bör förbli hos nationella myndigheter. Sådana uppgifter bör i synnerhet omfatta befogenheten att ta emot meddelanden från kreditinstitut rörande etableringsrätten och det fria tillhandahållandet av tjänster, att övervaka organ som inte omfattas av definitionen av kreditinstitut enligt unionslagstiftningen, men som enligt nationell lagstiftning övervakas som kreditinstitut, att övervaka kreditinstitut från tredjeländer som etablerar en filial eller tillhandahåller gränsöverskridande tjänster i unionen, att övervaka betaltjänster, att utföra dagliga kontroller av kreditinstitut, att fylla funktionen som behörig myndighet för kreditinstitut i samband med marknaderna för finansiella instrument och förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism.

(23)     ECB bör utföra de uppgifter den tilldelas i syfte att säkerställa kreditinstitutens säkerhet och sundhet och det finansiella systemets stabilitet i unionen samt den inre marknadens enhetlighet och integritet och därmed också säkerställa skyddet för insättare och förbättra den inre marknadens funktion, i enlighet med det enhetliga regelverket för finansiella tjänster inom unionen.

(24)     Överföringen av tillsynsuppgifterna till ECB för vissa medlemsstater bör vara förenlig med ramen för det europeiska system för finansiell tillsyn som inrättades 2010 och dess underliggande mål att utveckla det enhetliga regelverket och göra tillsynsmetoderna mer samstämmiga i hela unionen. Samarbete mellan banktillsynsorgan och försäkrings- och värdepappersmarknadens tillsynsorgan är viktigt för att hantera frågor av gemensamt intresse och för att säkerställa en korrekt tillsyn över kreditinstitut som även är verksamma inom försäkrings- och värdepapperssektorerna. ECB bör därför vara ålagd att ha ett nära samarbete med Europeiska bankmyndigheten, Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten och Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten inom ramen för det europeiska systemet för finansiell tillsyn.

(25)     För att säkerställa överensstämmelse mellan det tillsynsansvar som ECB tilldelas och beslutsfattandet inom Europeiska bankmyndigheten bör ECB samordna en gemensam ståndpunkt bland företrädarna för deltagande medlemsstaternas nationella myndigheter i frågor som faller inom ECB:s behörighetsområde.

(26)     ECB bör utföra sina uppgifter med förbehåll för och i överensstämmelse med unionsrätten, däribland hela unionens primärrätt och sekundärrätt, kommissionens beslut på området statligt stöd, konkurrensregler och koncentrationskontroll samt det enhetliga regelverk som gäller för alla medlemsstater. Europeiska bankmyndigheten har fått i uppgift att utarbeta förslag till tekniska standarder och utfärda riktlinjer och rekommendationer som säkerställer enhetlighet i tillsynen och en konsekvent tillämpning av resultaten av tillsynen inom unionen. ECB bör inte ersätta Europeiska bankmyndigheten när det gäller att utföra dessa uppgifter, och bör därför ha befogenhet att anta förordningar i enlighet med artikel 132 i EUF-fördraget endast i de fall då unionsakter som antagits av Europeiska kommissionen baserade på utkast framtagna av Europeiska bankmyndigheten eller riktlinjer och rekommendationer som utfärdats av Europeiska bankmyndigheten inte behandlar vissa aspekter som är nödvändiga för att ECB ska kunna utföra uppgifterna korrekt eller inte behandlar dem i tillräcklig detalj.

(27)     Vid överträdelser bör det för att säkerställa att kreditinstitut, finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag tillämpar tillsynsreglerna och tillsynsbesluten föreläggas effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner. I enlighet med artikel 132.3 i EUF-fördraget och rådets förordning (EG) nr 2532/98 av den 23 november 1998 om Europeiska centralbankens befogenhet att förelägga sanktioner[9] har ECB rätt att förelägga företag böter eller viten om de inte uppfyller sina förpliktelser enligt ECB:s förordningar och beslut. För att ECB ska kunna utföra sina uppgifter på ett effektivt sätt när det gäller att verkställa tillsynsregler som föreskrivs i direkt tillämplig unionslagstiftning bör ECB ha rätt att förelägga kreditinstitut, finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag administrativa sanktioner om de bryter mot de reglerna. Nationella myndigheter bör även fortsättningsvis kunna förelägga sanktioner om de förpliktelser som föreskrivs i nationell lagstiftning som införlivar unionens direktiv inte fullgörs. Om ECB anser att det krävs ytterligare sanktioner för att den ska kunna utföra sina uppgifter bör ECB kunna hänskjuta ärendet till nationella myndigheter för detta ändamål.

(28)     Nationella tillsynsorgan har viktig och lång sakkunskap om tillsyn över kreditinstitut inom sitt territorium och vad gäller deras ekonomiska, organisatoriska och kulturella karaktärsdrag. De har skapat en stor organisation för detta med hängiven och högt kvalificerad personal. För att säkerställa tillsyn av hög kvalitet på europeisk nivå bör nationella tillsynsorgan bistå ECB vid förberedelserna och genomförandet av alla akter i samband med ECB:s utövande av tillsyn. Detta bör i synnerhet gälla den löpande dagliga bedömningen av en banks situation och tillhörande kontroller på plats.

(29)     När det gäller tillsyn över gränsöverskridande banker som är verksamma både inom och utanför euroområdet bör ECB ha ett nära samarbete med icke-deltagande medlemsstaters behöriga myndigheter. Som behörig myndighet bör ECB omfattas av tillhörande förpliktelse att samarbeta och utbyta information enligt unionslagstiftningen och bör delta fullt ut i tillsynskollegierna. Eftersom det medför klara fördelar i form av finansiell stabilitet och hållbar marknadsintegration att ha ett europeiskt organ som utövar tillsyn bör det dessutom vara möjligt för medlemsstater som inte har infört den gemensamma valutan att delta i den nya mekanismen. För att tillsynsuppgifterna ska kunna utföras på ett effektivt sätt krävs det dock att tillsynsbesluten genomförs fullt ut och utan dröjsmål. Medlemsstater som önskar delta i den nya mekanismen bör därför försäkra att deras nationella behöriga myndigheter kommer att foga sig efter och vidta alla de åtgärder som ECB begär i samband med kreditinstitut. ECB bör kunna inleda ett nära samarbete med behöriga myndigheter i en medlemsstat som inte har infört den gemensamma valutan. ECB bör åläggas att inleda samarbetet om villkoren i denna förordning är uppfyllda. De villkor på vilka företrädare för de behöriga myndigheterna i medlemsstater som inleder ett nära samarbete deltar i tillsynsnämndens verksamhet bör göra det möjligt för de företrädarna att delta i så stor utsträckning som möjligt med beaktande av de begränsningar som följer av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt vad gäller beslutsfattandeprocessens integritet.

(30)     ECB bör ha de tillsynsbefogenheter som krävs för att utföra sina uppgifter. Unionslagstiftningen om tillsyn över kreditinstitut föreskriver vissa befogenheter som ska tilldelas de behöriga myndigheter som medlemsstaterna utsett för ändamålet. I den mån som dessa befogenheter faller inom ramen för de tillsynsuppgifter som ECB tilldelas bör ECB anses vara behörig myndighet för deltagande medlemsstater och ha de befogenheter som behöriga myndigheter ges genom unionslagstiftningen. Detta inbegriper befogenheter som genom de akterna ges till behöriga myndigheter i hem- och värdmedlemsstaten och de befogenheter som utsedda myndigheter ges.

(31)     För att effektivt kunna utföra sina uppgifter bör ECB ha möjlighet att begära in all nödvändig information samt genomföra utredningar och kontroller på plats. Dessa befogenheter bör gälla för övervakade enheter, personer som medverkar i de enheternas verksamhet och anknutna tredje parter, de tredje parter på vilka enheterna lägger ut operativa funktioner eller verksamheter och andra personer som på ett annat, nära och väsentligt sätt har ett samband med eller är knutna till de enheternas verksamhet, inbegripet personal vid en övervakad enhet som inte är direkt involverad i dess verksamhet, men som genom sin funktion inom enheten kan ha tillgång till viktiga uppgifter om ett specifikt fall samt företag som har varit tjänsteleverantörer till enheterna. ECB bör kunna begära in sådana uppgifter genom en enkel begäran enligt vilken den person som tillfrågas inte är skyldig att tillhandahålla uppgifterna, men de uppgifter som lämnas frivilligt som svar på en begäran bör inte vara felaktiga eller vilseledande och bör lämnas utan dröjsmål. ECB bör också kunna begära in information genom ett beslut.

(32)     I de fall kreditinstitut utövar sin etableringsrätt eller rätt att tillhandahålla tjänster i en annan medlemsstat, eller om flera enheter i en koncern är etablerade i olika medlemsstater föreskriver unionslagstiftningen särskilda förfaranden och regler för hur behörighetsområdena ska fördelas mellan de berörda medlemsstaterna. I den mån ECB tar över vissa tillsynsuppgifter för alla deltagande medlemsstater bör de förfarandena och fördelningsreglerna inte gälla utövandet av etableringsrätten eller rätten att tillhandahålla tjänster i en annan deltagande medlemsstat.

(33)     I sitt beslutsfattande bör ECB vara bunden av unionsbestämmelserna och av allmänna principer om rättssäkerhet och transparens. Rätten för adressaterna för ECB:s beslut att bli hörda bör respekteras fullt ut.

(34)     Tilldelningen av tillsynsuppgifterna innebär ett stort ansvar för ECB att bevara den finansiella stabiliteten i unionen, och att använda sina tillsynsbefogenheter på det sätt som är mest effektivt och proportionellt. ECB bör därför vara ansvarig för hur dessa uppgifter utförs inför Europaparlamentet och ministerrådet respektive Eurogruppen som är institutioner med demokratisk legitimitet som företräder EU:s befolkning och medlemsländer. Detta bör innebära regelbunden rapportering och att svara på frågor. I de fall nationella tillsynsorgan vidtar åtgärder enligt denna förordning bör förfarandena för ansvarighet enligt nationell lagstiftning fortsätta att gälla.

(35)     I enlighet med artikel 127.1 i EUF-fördraget ansvarar ECB för att bedriva penningpolitik i syfte att upprätthålla prisstabilitet. Målet med utövandet av tillsyn är att skydda kreditinstitutens säkerhet och sundhet och det finansiella systemets stabilitet. För att undvika intressekonflikter och för att säkerställa att varje uppgift utförs i enlighet med tillämpliga mål bör ECB säkerställa att de hålls helt åtskilda.

(36)     Det bör tillsammans med ECB inrättas en tillsynsnämnd som ansvarar för att ta fram beslut i tillsynsärenden och som spänner över de nationella tillsynsorganens särskilda sakkunskap. Tillsynsnämnden bör därför ledas av en ordförande och en vice ordförande som väljs av ECB-rådet och därutöver bestå av företrädare för ECB och de nationella myndigheterna. För att tillåta en lämplig rotation samtidigt som ordförandens och vice ordförandens fulla oberoende säkerställs bör deras mandatperiod inte vara längre än fem år och bör inte kunna förnyas. För att säkerställa full samordning med Europeiska bankmyndighetens verksamhet och med unionens tillsynspolitik bör Europeiska bankmyndigheten och Europeiska kommissionen delta som observatörer i tillsynsnämnden. För att ECB ska kunna utföra de tillsynsuppgifter den tilldelas måste det antas ett stort antal tekniskt komplicerade akter och beslut, inbegripet beslut om enskilda kreditinstitut. För att utföra de uppgifterna så effektivt som möjligt i enlighet med principen om åtskillnad från uppgifter som rör penningpolitiken bör ECB-rådet kunna delegera tydligt definierade tillsynsuppgifter och tillhörande beslut till tillsynsnämnden, under överinseende och ansvar av ECB-rådet, som kan ge instruktioner och direktiv till det organet. Tillsynsnämnden bör bistås av en styrkommitté med en mer begränsad sammansättning.

(37)     Tillsynsnämnden och den personal i ECB som utför tillsynsuppgifterna ska iaktta kraven på tystnadsplikt. Liknande krav bör gälla för utbyte av information med ECB-personal som inte medverkar i tillsynsverksamheten. Detta bör inte hindra att ECB utbyter information inom de gränser och på de villkor som anges i tillämplig unionslagstiftning, inbegripet med Europeiska kommissionen för att den ska kunna fullgöra sina uppgifter enligt artiklarna 107 och 108 i EUF-fördraget och enligt unionslagstiftningen om förbättrad ekonomisk och finanspolitisk tillsyn.

(38)     För att utföra sina tillsynsuppgifter på ett effektivt sätt bör ECB utföra de tillsynsuppgifter den tilldelas helt oberoende, särskilt av otillbörlig politisk påverkan och påverkan av industrin, vilket skulle påverka dess operativa oavhängighet.

(39)     ECB bör ha tillräckliga resurser för att kunna utöva tillsynen på ett effektivt sätt. Resurserna bör täckas på ett sätt som säkerställer ECB:s oberoende från otillbörlig påverkan av nationella behöriga myndigheter och marknadsaktörer, och penningpolitiska uppgifter och tillsynsuppgifter bör hållas åtskilda. Kostnaderna för tillsynen ska huvudsakligen bäras av de enheter som är föremål för den. Den tillsyn som ECB utövar bör därför åtminstone till viss del finansieras genom avgifter från kreditinstituten. Eftersom viktiga tillsynsuppgifter överförs från nationella myndigheter till ECB förväntas tillsynsavgifter på nationell nivå kunna reduceras.

(40)     Effektiv tillsyn kräver välmotiverad, välutbildad och opartisk personal. För att skapa en verkligen integrerad tillsynsmekanism bör det vara tillåtet med lämpligt utbyte och utstationering av personal med och mellan nationella tillsynsorgan och ECB. Om det behövs för att undvika intressekonflikter, särskilt när det gäller tillsyn över stora banker, bör ECB kunna kräva att nationella tillsynsgrupper även låter personal från andra deltagande medlemsstaters behöriga myndigheter medverka.

(41)     Med hänsyn till banktjänsternas globalisering och de internationella standardernas ökade betydelse bör ECB utföra sina uppgifter vad gäller internationella standarder och verka för dialog och nära samarbete med tillsynsorgan utanför unionen utan att överlappa Europeiska bankmyndighetens internationella roll. Den bör ha befogenhet att utveckla kontakter och ingå administrativa avtal med tillsynsmyndigheter och förvaltningar i tredjeländer och med internationella organisationer, under förutsättning att de samordnas med Europeiska bankmyndigheten med fullt beaktande av medlemsstaternas och unionsinstitutionernas befintliga roller och respektive befogenheter.

(42)     Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter[10] och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då Europeiska unionens institutioner och organ behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter[11] är tillämpliga på behandlingen av personuppgifter inom ramen för denna förordning.

(43)     Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 av den 25 maj 1999 om utredningar som görs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf)[12] är tillämplig på ECB. ECB har också anslutit sig till det interinstitutionella avtalet av den 25 maj 1999 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska gemenskapernas kommission om interna utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf).

(44)     För att säkerställa att den tillsyn som utövas över kreditinstitut är av högsta kvalitet, fri från andra icke tillsynsmässiga hänsyn, och att negativa, ömsesidigt förstärkande marknadstreder i banker och stater hanteras i tid och på ett effektivt sätt bör ECB börja utföra de särskilda tillsynsuppgifterna så snart som möjligt. Överföringen av tillsynsuppgifterna från nationella tillsynsorgan till ECB kräver emellertid viss förberedelse. Därför bör det föreskrivas en lämplig infasningsperiod. Antalet banker som är föremål för ECB:s tillsyn bör successivt öka med hänsyn till hur viktigt det är att övervaka de bankerna för att säkerställa finansiell stabilitet. I ett första skede bör ECB kunna utöva sin tillsyn över alla banker, i synnerhet banker som har fått eller begärt offentligt finansiellt stöd. I nästa skede bör banker av systemvikt i Europa mätt i summan av exponeringsvärdena och deras verksamhet över jurisdiktionsgränserna omfattas. Summan av exponeringsvärdena bör räknas utgående från de metoder som anges i Baselkommitténs Basel III-avtal om banktillsyn om beräkning av skuldsättningsgraden och definitionen av kärnprimärkapitalet. Infasningsprocessen bör vara avslutad senast inom ett år från och med denna förordnings ikraftträdande.

(45)     De nuvarande ramarna för tillsynskrav vad gäller kreditinstitut och extra tillsyn över finansiella konglomerat bygger på direktiv som föreskriver ett stort antal valmöjligheter och handlingsfrihet för medlemsstaterna när de begränsar de behöriga myndigheternas befogenheter. I avvaktan på att det antas nya unionslagstiftningsakter som i detalj redogör för de befogenheter som behöriga myndigheter ska ha direkt och utan hänvisning till medlemsstaters val eller handlingsfrihet kan ECB därför inte fatta några beslut som är direkt tillämpliga på kreditinstitut, finansiella holdingföretag eller blandade finansiella holdingföretag. Under denna övergångsperiod bör ECB därför utföra sina uppgifter enbart genom att instruera nationella behöriga myndigheter hur de ska agera.

(46)     Denna förordning står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt rätten till skydd av personuppgifter, näringsfrihet, rätten till ett effektivt rättsmedel och till en opartisk domstol, och måste genomföras i enlighet med dessa rättigheter och principer.

(47)     Eftersom målen för denna förordning, nämligen att skapa ett effektivt och ändamålsenligt system för en unionsinstitutions utövande av specifik tillsyn över kreditinstitut och trygga en konsekvent tillämpning av det enhetliga regelverket på kreditinstitut, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av bankmarknadens alleuropeiska struktur och bankkonkursers inverkan på andra medlemsstater, bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Kapitel I

Syfte och definitioner

Artikel 1

Syfte

Genom denna förordning tilldelas Europeiska centralbanken (ECB) särskilda uppgifter i samband med tillsynen över kreditinstitut, i syfte att främja kreditinstitutens säkerhet och sundhet och det finansiella systemets stabilitet med vederbörlig hänsyn till den inre marknadens enhetlighet och integritet.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning avses med

(1) deltagande medlemsstat: en medlemsstat vars valuta är euron,

(2) nationell behörig myndighet: den nationella behöriga myndighet som utsetts av deltagande medlemsstater i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut (omarbetning)[13] och Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/49/EG om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut (omarbetning)[14],

(3) kreditinstitut: kreditinstitut såsom de definieras i artikel 4.1 i direktiv 2006/48/EG,

(4) finansiellt holdingföretag: finansiellt holdingföretag såsom det definieras i artikel 4.19 i direktiv 2006/48/EG,

(5) blandat finansiellt holdingföretag: blandat finansiellt holdingföretag såsom det definieras i artikel 2.15 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/87/EG av den 16 december 2002 om extra tillsyn över kreditinstitut, försäkringsföretag och värdepappersföretag i ett finansiellt konglomerat[15],

(6) finansiellt konglomerat: finansiellt konglomerat såsom det definieras i artikel 2.14 i direktiv 2002/87/EG.

Kapitel II

Samarbete och uppgifter

Artikel 3

Samarbete

ECB ska ha ett nära samarbete med Europeiska bankmyndigheten, Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten, Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten och Europeiska systemrisknämnden, som är en del av det europeiska system för finansiell tillsyn som inrättades genom artikel 2 i förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/2010 och (EU) nr 1095/2010.

Artikel 4

Uppgifter som tilldelas ECB

1.           ECB ska i enlighet med tillämpliga bestämmer i unionslagstiftningen ha exklusiv behörighet att för tillsynsändamål utföra följande uppgifter i förhållande till alla kreditinstitut som är etablerade i de deltagande medlemsstaterna:

(a) Auktorisera kreditinstitut och återkalla kreditinstituts auktorisation.

(b) Bedöma förvärv och avyttringar av företag i kreditinstitut.

(c) Säkerställa att alla unionsakter som föreskriver krav på tillsyn över kreditinstitut på områdena kapitalbaskrav, gränsvärden för stora exponeringar, likviditet, skuldsättning samt rapportering och offentliggörande av sådan information iakttas.

(d) Endast i de fall som specifikt anges i unionsakter, sätta högre krav på tillsyn och tillämpa tilläggsåtgärder för kreditinstitut.

(e) Ålägga kreditinstituten att ha kapitalbuffertar utöver de kapitalbaskrav som avses i led c, och fastställa konjunkturutjämnande buffertvärden samt vidta eventuella andra åtgärder för att hantera systemrisker eller makrorisker i de fall som specifikt anges i unionsakter.

(f) Kräva att kreditinstitut har effektiva styrformer, processer och mekanismer och effektiva metoder för att utvärdera om det interna kapitalet är tillräckligt.

(g) Fastställa huruvida de former, strategier, processer och mekanismer som kreditinstituten har infört och institutens kapitalbaser säkerställer en sund förvaltning och täckning av deras risker, och baserat på den tillsynsgranskningen ställa särskilda krav på kreditinstituten att ha ytterligare kapitalbaser, särskilda krav på offentliggörande, särskilda likviditetskrav och andra åtgärder i de fall som specifikt anges i unionsakter.

(h) Genomföra tillsynsstresstester på kreditinstitut som stöd för tillsynsgranskningen.

(i) Utöva gruppbaserad tillsyn över kreditinstitutens moderbolag som är etablerade i en av de deltagande medlemsstaterna, och även över finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag, och delta i den gruppbaserade tillsynen, inbegripet i tillsynskollegier, i samband med moderföretag som inte är etablerade i en av de deltagande medlemsstaterna.

(j) Delta i extra tillsyn över finansiella konglomerat i samband med de kreditinstitut som ingår i det och åta sig uppgiften som samordnare i de fall ECB utses som samordnare för ett finansiellt konglomerat i enlighet med de kriterier som anges i tillämplig unionslagstiftning.

(k) Utföra tillsynsuppgifter i samband med tidigt ingripande om ett kreditinstitut inte uppfyller eller sannolikt kommer att bryta mot tillämpliga tillsynskrav, inbegripet återhämtningsplaner och olika former för finansiellt stöd inom koncerner, i samordning med relevanta rekonstruktions- och avvecklingsmyndigheter.

(l) Samordna och uttrycka en gemensam ståndpunkt för företrädarna för de deltagande medlemsstaternas behöriga myndigheter när de deltar i Europeiska bankmyndighetens tillsynsstyrelse och förvaltningsstyrelse i ärenden som avser de uppgifter som ECB tilldelas genom denna förordning.

2.           För kreditinstitut som är etablerade i en icke-deltagande medlemsstat och som etablerar en filial eller tillhandahåller gränsöverskridande tjänster i en deltagande medlemsstat ska ECB utföra de uppgifter som avses i punkt 1 för vilka den deltagande medlemsstatens nationella behöriga myndigheter har behörighet.

3.           Med förbehåll för och i enlighet med tillämplig unionsrätt, i synnerhet lagstiftnings- och icke-lagstiftningsakter, får ECB anta förordningar och rekommendationer och fatta beslut om att genomföra eller tillämpa unionslagstiftning, i den mån det är nödvändigt för att utföra de uppgifter som ECB tilldelas genom denna förordning.

4.           Denna förordning påverkar inte det ansvar och tillhörande befogenheter som de deltagande medlemsstaternas behöriga myndigheter har att utföra tillsynsuppgifter som inte avses i denna förordning.

Artikel 5

Nationella myndigheter

1.           ECB ska utföra sina uppgifter inom en gemensam tillsynsmekanism som består av ECB och nationella behöriga myndigheter.

2.           Nationella behöriga myndigheter ska på ECB:s begäran bistå med förberedelser och genomförande av alla akter som rör de uppgifter som avses i artikel 4.

3.           ECB ska organisera de praktiska metoderna för de nationella tillsynsmyndigheternas genomförande av punkt 2 vid utförandet av dess uppgifter. ECB ska klart och tydligt definiera ramarna och villkoren för hur de nationella behöriga myndigheterna ska utföra verksamheten.

4.           Nationella behöriga myndigheter ska följa de instruktioner som ECB ger.

Artikel 6

Nära samarbete med behöriga myndigheter i medlemsstater som inte deltar

1.           ECB ska, inom de gränser som anges i denna artikel, utföra uppgifterna på de områden som avses i artikel 4.1 och 4.2 i förhållande till kreditinstitut som är etablerade i en medlemsstat vars valuta inte är euron, i de fall ett nära samarbete har inletts mellan ECB och den nationella behöriga myndigheten i den medlemsstaten i enlighet med denna artikel.

ECB får för detta ändamål ge anvisningar till eller tillfråga de nationella behöriga myndigheterna i den icke-deltagande medlemsstaten.

2.           Det nära samarbetet ska inledas mellan ECB och den nationella behöriga myndigheten i en icke-deltagande medlemsstat genom ett beslut som antas av ECB om följande villkor uppfylls:

(a) Den berörda medlemsstaten underrättar de övriga medlemsstaterna, kommissionen, ECB och Europeiska bankmyndigheten om anhållan om att inleda ett nära samarbete med ECB för att utföra de uppgifter som avses i artikel 4 i förhållande till alla kreditinstitut som är etablerade i den berörda medlemsstaten.

(b) I meddelandet förbinder sig den berörda medlemsstaten

– att säkerställa att dess nationella behöriga myndighet kommer att följa de riktlinjer som ECB utfärdar eller beakta de begäranden som ECB gör,

– tillhandahålla all information om de kreditinstitut som är etablerade i den medlemsstaten som ECB kan begära för att göra en samlad bedömning av kreditinstituten.

(c) Den berörda medlemsstaten har antagit nationella rättsakter som säkerställer att dess nationella behöriga myndighet är skyldig att vidta de åtgärder med avseende på kreditinstitut som ECB ålägger i enlighet med punkt 5.

3.           Det beslut som avses i punkt 2 ska, i överensstämmelse med stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, fastställa på vilka villkor företrädare för behöriga myndigheter i medlemsstater som har inlett ett nära samarbete i enlighet med denna artikel ska få delta i tillsynsnämndens verksamhet.

4.           Det beslut som avses i punkt 2 ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning. Beslutet ska tillämpas 14 dagar efter det offentliggörandet.

5.           Om ECB anser att den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten bör anta en åtgärd som rör de uppgifter som avses i punkt 1 i förhållande till ett kreditinstitut, finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag ska den anhålla om detta hos den nationella behöriga myndigheten och ange en relevant tidsram. Tidsramen får inte vara kortare än 48 timmar, såvida det inte är absolut nödvändigt med ett tidigare antagande för att förhindra irreparabel skada. Den berörda medlemsstatens behöriga myndighet ska vidta alla de åtgärder som krävs enligt den skyldighet som avses i punkt 2 c.

5.           Om en berörd medlemsstat inte längre uppfyller villkoren i punkt 2 a–2 c, eller om dess behöriga myndighet inte agerar i enlighet med den skyldighet som avses i punkt 2 c, får ECB besluta att avsluta det nära samarbetet med den medlemsstaten.

Beslutet ska delges den berörda medlemsstaten och offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning. I beslutet ska det anges från och med vilket datum det gäller, varvid vederbörlig hänsyn ska tas till effektiviteten i tillsynen och kreditinstitutens legitima intressen.

Artikel 7

Internationella förbindelser

ECB får, utan att det påverkar medlemsstaternas och unionsinstitutionernas respektive behörighetsområden, med avseende på de uppgifter som ECB tilldelas genom denna förordning utveckla kontakter och ingå administrativa avtal med tillsynsmyndigheter, internationella organisationer och förvaltningar i tredjeländer, under förutsättning att lämplig samordning sker med Europeiska bankmyndigheten. Dessa avtal får inte medföra några juridiska förpliktelser för unionen och dess medlemsstater.

Kapitel III

Tillsyns- och utredningsbefogenheter

Artikel 8

Tillsyns- och utredningsbefogenheter

1            För att utföra de uppgifter som den tilldelas genom artikel 4.1 och 4.2 ska ECB anses vara behörig myndighet i deltagande medlemsstater i enlighet med tillämpliga akter i unionslagstiftningen och ha de befogenheter och skyldigheter som behöriga myndigheter ska ha enligt de akterna.

För att utföra de uppgifter som avses i artikel 4.1 och 4.2 ska ECB anses vara den myndighet som utsetts i enlighet med tillämpliga akter i unionslagstiftningen och ha de befogenheter och skyldigheter som utsedda myndigheter ska ha enligt de akterna.

2            För att utföra de uppgifter som avses i artikel 4.1 och 4.2 ska ECB ha de utredningsbefogenheter som anges i avsnitt I.

AVSNITT 1

Utredningsbefogenheter

Artikel 9

Begäran om information

1.           ECB får genom en enkel begäran eller genom ett beslut ålägga följande juridiska eller fysiska personer att lämna all information som krävs för att ECB ska kunna utföra de uppgifter som den tilldelas genom denna förordning, inbegripet uppgifter som ska lämnas vid återkommande tillfällen och i angivna format för tillsynsändamål och därtill hörande statistiska ändamål:

(a) Kreditinstitut.

(b) Finansiella holdingföretag.

(c) Blandade finansiella holdingföretag.

(d) Holdingföretag med blandad verksamhet.

(e) Personer som medverkar i verksamhet i de enheter som avses i a–d, och anknutna tredje parter.

(f) Tredje parter till vilka enheterna i a–d har gett i uppdrag att utföra operativa uppgifter eller operativ verksamhet.

(g) Personer som på annat sätt har samband med eller är knutna till verksamheten i de enheter som avses i a–d på ett nära och väsentligt sätt.

(h) Nationella behöriga myndigheter.

2.           De personer som avses i punkt 1 ska lämna den begärda informationen.

Artikel 10

Allmänna utredningar

1.           För att utföra de uppgifter som den tilldelas genom denna förordning får ECB genomföra alla nödvändiga utredningar av personer som avses i artikel 9.1 a–g. ECB ska i detta sammanhang ha rätt att

(a) begära inlämning av dokument,

(b) granska räkenskaperna och affärshandlingarna för de personer som avses i artikel 9.1 a–g och ta kopior av eller utdrag ur de räkenskaperna och affärshandlingarna,

(c) erhålla skriftliga eller muntliga förklaringar från de personer som avses i artikel 9.1 a–g eller deras företrädare eller personal,

(d) höra varje fysisk eller juridisk person som går med på att höras i syfte att samla in uppgifter som rör föremålet för en utredning.

2.           De personer som avses i artikel 9.1 a–g ska underkasta sig utredningar som ECB har beslutat om.

Om en person motsätter sig genomförandet av utredningen ska den deltagande medlemsstat där lokalerna i fråga finns erbjuda nödvändig assistans, inbegripet att ECB:s får tillträde till de företagslokaler som tillhör de juridiska personer som avses i artikel 9.1 a–g så att den kan utöva tidigare nämnda rättigheter.

Artikel 11

Kontroller på plats

1.           För att utföra de uppgifter som den tilldelas genom denna förordning får ECB genomföra alla nödvändiga kontroller på plats i företagslokaler som tillhör de juridiska personer som avses i artikel 9.1 a–g i enlighet med artikel 12. När kontrollernas korrekta genomförande och effektivitet så kräver får ECB genomföra kontrollen på plats utan förhandsanmälan.

2.           ECB:s tjänstemän och andra personer som ECB bemyndigat att genomföra en kontroll på plats ska ha tillträde till alla företagslokaler och mark som tillhör de juridiska personer som är föremål för ett utredningsbeslut som antagits av ECB och de ska ha alla de befogenheter som föreskrivs i artikel 10.1. De ska även ha befogenhet att försegla samtliga företagslokaler, räkenskaper eller affärshandlingar så länge och i den omfattning det är nödvändigt för kontrollen.

3.           De personer som avses i artikel 9.1 a–g ska underkasta sig kontroller på plats som beordrats genom ett beslut av ECB.

4.           På begäran av ECB ska tjänstemän som är anställda vid, bemyndigade eller utsedda av den behöriga myndigheten i den medlemsstat där kontrollen ska genomföras aktivt bistå ECB:s tjänstemän och andra personer som ECB bemyndigat. De ska för detta ändamål ha de befogenheter som anges i punkt 2. Tjänstemän hos den behöriga myndigheten i den berörda deltagande medlemsstaten får också på begäran närvara vid kontrollerna på plats.

5.           Om ECB:s tjänstemän och andra medföljande personer som ECB bemyndigat finner att en person motsätter sig en kontroll som har beslutats enligt denna artikel, ska den behöriga myndigheten i den deltagande medlemsstaten erbjuda nödvändig assistans.

Artikel 12

Tillstånd från en rättslig myndighet

1.           Om en kontroll på plats enligt artikel 11.1 eller den assistans som föreskrivs i artikel 11.5 enligt nationella bestämmelser kräver tillstånd från en rättslig myndighet, ska det ansökas om sådant tillstånd.

2.           Vid ansökan om tillstånd enligt punkt 1 ska den nationella rättsliga myndigheten kontrollera ECB:s besluts äkthet och att de planerade tvångsåtgärderna varken är godtyckliga eller alltför långtgående i förhållande till föremålet för kontrollen. Vid kontrollen av huruvida tvångsåtgärderna är proportionella får den nationella rättsliga myndigheten be ECB om närmare förklaringar framförallt om de grunder på vilka ECB misstänker att de tillämpliga akterna i unionslagstiftningen har överträtts samt hur allvarlig den misstänkta överträdelsen är och på vilket sätt den person som är föremål för tvångsåtgärderna är inblandad. Den nationella rättsliga myndigheten ska dock inte ompröva behovet av kontrollen eller begära att få tillgång till informationen i ECB:s handlingar i ärendet. Prövning av lagenligheten av ECB:s beslut är förbehållen Europeiska unionens domstol.

AVSNITT 2

Särskilda tillsynsbefogenheter

Artikel 13

Auktorisation

1.           Ansökan om auktorisation att driva verksamhet i ett kreditinstitut som ska etableras i en deltagande medlemsstat ska lämnas in hos de nationella behöriga myndigheterna i den medlemsstat där kreditinstitutet ska etableras i enlighet med de krav som föreskrivs i tillämplig nationell lagstiftning.

Om kreditinstitutet uppfyller alla de auktorisationsvillkor som föreskrivs i den medlemsstatens nationella lagstiftning ska den nationella behöriga myndigheten fatta ett beslut som föreslår att ECB beviljar auktorisationen. Beslutet ska delges ECB och det berörda kreditinstitutet.

När ECB tar emot förslaget från den nationella behöriga myndighet som avses i andra stycket ska den bevilja auktorisationen om villkoren i unionslagstiftningen är uppfyllda. Beslutet ska delges det berörda kreditinstitutet.

2.           ECB får i de fall som anges i unionsakter på eget initiativ eller på förslag från den nationella behöriga myndigheten i den medlemsstat där kreditinstitutet är etablerat återkalla en auktorisation.

Om den nationella behöriga myndighet som har föreslagit auktorisationen i enlighet med punkt 1 anser att auktorisationen måste återkallas enligt nationell lagstiftning ska den lämna in ett förslag om detta till ECB. ECB får då återkalla auktorisationen.

Artikel 14

Värdmyndigheters befogenheter och samarbete om gruppbaserad tillsyn

1.           Mellan deltagande medlemsstater ska de förfaranden som anges i unionsakter för kreditinstitut som önskar etablera en filial eller utnyttja rätten att tillhandahålla tjänster genom att driva verksamhet inom en annan medlemsstats territorium och därtill hörande befogenheter för hem- och värdmedlemsstater gälla endast för att utföra de uppgifter som ECB inte tilldelas genom artikel 4 i denna förordning.

2.           De bestämmelser i unionsakter som rör samarbetet mellan behöriga myndigheter från olika medlemsstater för att utöva gruppbaserad tillsyn ska inte gälla om de medverkande behöriga myndigheterna är behöriga myndigheter i deltagande medlemsstater.

Artikel 15

Sanktioner

1.           I de fall kreditinstitut, finansiella holdingföretag eller blandade finansiella holdingföretag uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot ett krav i direkt tillämpliga unionsakter för vilket det för behöriga myndigheter enligt unionslagstiftningen ska finnas administrativa böter, får ECB för att utföra de uppgifter som den tilldelas genom denna förordning ålägga administrativa böter på upp till två gånger beloppet för den vinst som har erhållits eller de förluster som har undvikits genom överträdelsen, i fall där dessa kan fastställas, eller upp till 10 % av den totala årsomsättningen för den juridiska personens närmast föregående räkenskapsår.

2.           I fall där den juridiska personen är ett dotterbolag till ett moderföretag, ska den relevanta totala årsomsättning som avses i första stycket vara den totala årsomsättning som följer av de konsoliderade räkenskaperna för det sista moderföretaget under det föregående räkenskapsåret.

3.           Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. När ECB beslutar huruvida en sanktion ska föreläggas och vilken sanktion som är lämplig ska den ta hänsyn till alla relevanta omständigheter som anges i unionslagstiftningen.

4.           ECB ska tillämpa denna artikel i enlighet med artiklarna 3–5 i rådets förordning (EG) nr 2532/98.

5.           För de fall som inte omfattas av punkt 1 får ECB, om det är nödvändigt för att utföra de uppgifter som den tilldelas genom denna förordning, begära att nationella behöriga myndigheter vidtar åtgärder för att säkerställa att lämpliga sanktioner föreläggs. De sanktioner som nationella behöriga myndigheter förelägger ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.

Första stycket ska tillämpas i synnerhet på böter som ska föreläggas kreditinstitut, finansiella holdingföretag eller blandade finansiella holdingföretag för överträdelser av nationell lagstiftning som införlivar relevanta EU-direktiv och på alla administrativa sanktioner eller åtgärder som ska föreläggas förvaltningsstyrelsens ledamöter eller andra personer som enligt nationell lagstiftning är ansvariga för en överträdelse som begås av ett kreditinstitut, finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag.

6.           ECB ska utan onödigt dröjsmål offentliggöra alla sanktioner enligt punkt 1, däribland information om överträdelsens typ och art och ansvariga personers identitet, om inte ett sådant offentliggörande allvarligt skulle äventyra de finansiella marknadernas stabilitet. ECB ska offentliggöra sanktionen på anonym grund när ett offentliggörande skulle vålla de berörda parterna oproportionellt stor skada.

7.           Utan att det påverkar tillämpningen av punkter 1–6 får ECB för att utföra de uppgifter som den tilldelas genom denna förordning förelägga sanktioner i enlighet med rådets förordning (EG) nr 2532/98 vid överträdelser av ECB:s förordningar eller beslut.

Kapitel IV

Organisationsprinciper

Artikel 16

Oberoende

1.           ECB ska agera oberoende när den utför uppgifterna som den tilldelas genom denna förordning.

2.           Unionens institutioner, organ och myndigheter samt medlemsstaternas regeringar ska respektera denna oavhängighet.

Artikel 17

Ansvarighet

ECB ska vara ansvarig inför Europaparlamentet och rådet för genomförandet av denna förordning, i enlighet med detta kapitel.

Artikel 18

Särskiljande från den penningpolitiska funktionen

1.           ECB ska den endast förverkliga de mål som anges i denna förordning när den utför de uppgifter som den tilldelas genom denna förordning.

2.           ECB ska utföra de uppgifter som den tilldelas genom denna förordning separat från dess penningpolitiska uppgifter och från alla andra uppgifter. De uppgifter som ECB tilldelas genom denna förordning ska inte inkräkta på ECB:s uppgifter när det gäller penningpolitiken eller andra uppgifter.

3.           Vid tillämpningen av punkterna 1 och 2 ska ECB anta de interna regler som krävs, inbegripet regler om tystnadsplikt.

Artikel 19

Tillsynsnämnden

1.           Planering och genomförande av de uppgifter som ECB tilldelas ska utföras av ett internt organ bestående av fyra företrädare för ECB som utses av ECB:s direktion och en företrädare för den nationella myndighet i varje deltagande medlemsstat som är behörig att utöva tillsyn över kreditinstitut (nedan kallad tillsynsnämnden).

2.           Därutöver ska tillsynsnämnden ha en ordförande som ECB-rådet väljer bland ECB-direktionens medlemmar, undantaget ordföranden, och en vice ordförande som väljs av och bland ECB-rådets medlemmar.

3.           ECB-rådet får delegera tydligt definierade tillsynsuppgifter och tillhörande beslut rörande enskilda eller en samling identifierbara kreditinstitut, finansiella holdingföretag eller blandade finansiella holdingföretag till tillsynsnämnden, under överinseende och ansvar av ECB-rådet.

4.           Tillsynsnämnden får bland sina medlemmar utse en styrkommitté med en mer begränsad sammansättning som stöd för sin verksamhet, bland annat för att förbereda möten.

5.           Företrädarna för behöriga myndigheter i de medlemsstater som har inlett ett nära samarbete enligt artikel 6 ska delta i tillsynsnämndens verksamhet i enlighet med villkoren i det beslut som antagits enligt artikel 6.2 och 6.3, i överensstämmelse med stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken.

6.           Europeiska bankmyndighetens ordförande och en ledamot av Europeiska kommissionen får delta som observatörer i tillsynsnämndens möten.

7.           ECB-rådet ska anta tillsynsnämndens arbetsordning, inbegripet regler om ordförandens och vice ordförandens mandatperiod. Mandatperioden får inte vara längre än fem år och kan inte förnyas.

Artikel 20

Tystnadsplikt och informationsutbyte

1.           Ledamöterna i tillsynsnämnden och personalen i ECB som utövar tillsyn ska även sedan deras uppdrag har upphört vara förpliktade att iaktta kraven på tystnadsplikt i artikel 37 i protokoll nr 4 och i tillämpliga akter i unionslagstiftningen.

2.           För att utföra de uppgifter som ECB tilldelas genom denna förordning ska den ha rätt att inom de gränser och på de villkor som anges i tillämpliga akter i unionslagstiftningen utbyta information med nationella eller europeiska myndigheter och organ i de fall det enligt unionslagstiftningen är tillåtet för nationella behöriga myndigheter att lämna ut information till sådana enheter eller medlemsstaterna får föreskriva att information får lämnas ut enligt unionslagstiftningen.

Artikel 21

Rapportering

1.           ECB ska varje år rapportera till Europaparlamentet, rådet, kommissionen och Eurogruppen om genomförandet av de uppgifter som den tilldelas genom denna förordning.

2.           Ordföranden i ECB:s tillsynsnämnd ska lägga fram denna rapport för Europaparlamentet och Eurogruppen i närvaro av företrädare för en icke-deltagande medlemsstat med vilken ett nära samarbete i enlighet med artikel 6 har inletts.

3.           Tillsynsnämndens ordförande får, på Europaparlamentets begäran, höras av Europaparlamentets behöriga utskott om genomförandet av tillsynsuppgifterna.

4.           ECB ska muntligen eller skriftligen besvara frågor som ställs till den av Europaparlamentet eller Eurogruppen.

Artikel 22

Resurser

ECB ska avsätta de resurser som krävs för att utföra de uppgifter som den tilldelas genom denna förordning.

Artikel 23

Budget

1.           ECB:s utgifter för att utföra de uppgifter som den tilldelas genom denna förordning ska redovisas i ett separat avsnitt i ECB:s budget.

2.           ECB ska i den rapport som avses i artikel 22 i detalj redogöra för tillsynsavsnittet i budgeten. ECB ska i enlighet med artikel 26.2 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken offentliggöra en detaljerad årsredovisning av tillsynsavsnittet i budgeten.

Artikel 24

Tillsynsavgifter

1.           ECB ska ta ut avgifter av kreditinstituten för att täcka utgifterna för dess uppgifter, och får inte överskrida dessa utgifter.

2.           Den avgift som tas ut av ett kreditinstitut ska stå i proportion till det berörda kreditinstitutets betydelse och riskprofil.

Artikel 25

Personalutbyte

1.           ECB ska säkerställa lämpligt utbyte och utstationering av personal med och mellan nationella behöriga myndigheter.

2.           ECB ska i lämpliga fall kräva att nationella behöriga myndigheters tillsynsgrupper som vidtar tillsynsåtgärder mot ett kreditinstitut, finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag med säte i en deltagande medlemsstat enligt denna förordning även låter personal från andra deltagande medlemsstaters nationella behöriga myndigheter medverka.

Kapitel V

Allmänna bestämmelser och slutbestämmelser

Artikel 26

Översyn

Senast den 31 december 2015 ska kommissionen offentliggöra en rapport om tillämpningen av denna förordning. Rapporten ska innehålla en utvärdering av bland annat

a) hur ECB fungerar inom det europeiska systemet för finansiell tillsyn,

b) hur effektiva förfarandena för oberoende och ansvarighet är,

c) samverkan mellan ECB och Europeiska bankmyndigheten,

d) hur lämpliga styrformerna är, inbegripet tillsynsnämndens sammansättning.

Rapporten ska överlämnas till Europaparlamentet och rådet. Kommissionen ska lägga fram eventuella åtföljande förslag.

Artikel 27

Övergångsbestämmelser

1.           Från och med den 1 juli 2013 ska ECB utföra de tillsynsuppgifter den tilldelas även i förhållande till de mest betydelsefulla kreditinstitut, finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag som på högsta konsolideringsnivå är systemviktiga i Europa, vilket utgår från deras storlek mätt i summan av exponeringsvärdena av alla tillgångar och skulder utanför balansräkningen som av lagstiftningsskäl inte dragits av vid fastställandet av kärnprimärkapitalet och från deras gränsöverskridande verksamhet räknat i fordringar över jurisdiktionsgränserna såsom insättningar och andra tillgångar tillhörande kunder eller andra finansiella aktörer i ett annat land och skulder såsom lån och skuldförbindelser avseende kunder eller andra finansiella aktörer i ett annat land, vilket sammantaget täcker minst halva banksektorn i hela euroområdet per den 1 januari 2013. ECB ska anta och offentliggöra förteckningen över de instituten före den 1 mars 2013.

2.           ECB ska senast den 1 januari 2014 till fullo utföra de uppgifter som den tilldelas genom denna förordning.

3.           Före den 1 januari 2014 får ECB, genom ett beslut riktat till kreditinstitutet, det finansiella holdingföretaget eller det blandade finansiella holdingföretaget och den berörda deltagande medlemsstatens nationella behöriga myndighet, börja utföra de uppgifter den tilldelas genom denna förordning, särskilt i de fall ett kreditinstitut, finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag har fått eller begärt offentligt finansiellt stöd.

4.           Från och med denna förordnings ikraftträdande får ECB, i syfte att inleda uppgifterna enligt punkterna 1–3, kräva att de deltagande medlemsstaternas behöriga myndigheter och de personer som avses i artikel 9 tillhandahåller all den information som krävs för att ECB ska kunna utföra en samlad bedömning av den deltagande medlemsstatens kreditinstitut. Kreditinstitutet och den behöriga myndigheten ska tillhandahålla den begärda informationen.

5.           Genom undantag från artikel 4.3 ska ECB, från och med det att denna förordning träder i kraft och till och med det att direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG har upphävts och ersatts med nya unionsakter, utföra de uppgifter som den tilldelas genom denna förordning genom att instruera nationella behöriga myndigheter hur de ska utöva de befogenheter som de tilldelats.

Genom undantag från artikel 4.3 ska ECB, från och med den dag då denna förordning träder i kraft och till och med dagen för ikraftträdande av lagstiftningsakter om extra tillsyn över kreditinstitut, försäkringsföretag och värdepappersföretag i ett finansiellt konglomerat som ger ECB rätt att utöva behöriga myndigheters befogenheter, utföra de uppgifter den tilldelas genom artikel 4.2 j genom att instruera nationella behöriga myndigheter hur de ska utöva de befogenheter de tilldelats.

6.           Kreditinstitut som deltagande medlemsstater auktoriserat senast den dag som avses i artikel 28 eller i tillämpliga fall senast de datum som avses i punkterna 2 och 3 ska anses vara auktoriserade i enlighet med artikel 13 och får fortsätta driva sin verksamhet. Nationella behöriga myndigheter ska före tillämpningsdagen för denna förordning eller i tillämpliga fall före de datum som avses i punkterna 2 och 3 meddela ECB dessa kreditinstituts identitet och lämna en rapport med en redogörelse för de berörda institutens tillsynshistorik och riskprofil, samt all annan information som ECB begär. Informationen ska lämnas i det format som ECB begär.

Artikel 28

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2013.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

                                                                       På rådets vägnar

                                                                       Ordförande

[1]               KOM(2011) 452 och KOM(2011) 453 av den 20 juli 2011.

[2]               EUT C , , s. .

[3]               EUT C , , s. .

[4]               EUT L 331, 15.12.2010, s. 12.

[5]               EUT L 331, 15.12.2010, s. 37.

[6]               EUT L 331, 15.12.2010, s. 84.

[7]               EGT C 40, 7.2.2001, s. 453.

[8]               EUT C 25 E, 29.1.2004, s. 394.

[9]               EGT L 318, 27.11.1998, s. 4.

[10]             EGT L 281, 23.11.1995, s. 31.

[11]             EGT L 8, 12.1.2001, s. 1.

[12]             EGT L 136, 31.5.1999, s. 1.

[13]             EUT L 177, 30.6.2006, s. 1.

[14]             EUT L 177, 30.6.2006, s. 277.

[15]             EUT L 35, 11.2.2003, s. 1.