Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om tilldelning av särskilda uppgifter till Europeiska centralbanken i fråga om politiken för tillsyn över kreditinstitut /* COM/2012/0511 final - 2012/0242 (CNS) */
MOTIVERING 1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET I dag är banksektorns soliditet i många fall
fortfarande nära knuten till den medlemsstat där bankerna är etablerade. Tvivel
om den offentliga skuldens hållbarhet, utsikterna för ekonomisk tillväxt och
kreditinstitutens bärkraft har skapat negativa, ömsesidigt förstärkande
marknadstrender. Detta kan leda till risker för vissa kreditinstituts bärkraft
liksom för det finansiella systemets stabilitet, och kan medföra en tung börda
för redan ansträngda offentliga finanser i de berörda medlemsstaterna. Situationen innebär särskilda risker i
euroområdet, där den gemensamma valutan ökar sannolikheten för att utvecklingen
i en medlemsstat kan skapa risker för hela euroområdets ekonomiska utveckling
och stabilitet. Dessutom undermineras den inre marknaden för finansiella
tjänster av den nuvarande risken för finansiell splittring längs
nationsgränserna, och marknaden hindras från att bidra till den ekonomiska
återhämtningen. Inrättandet av Europeiska bankmyndigheten
(EBA) genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den
24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska
bankmyndigheten) och av det europeiska system för finansiell tillsyn (ESFS) har
redan bidragit till ett bättre samarbete mellan de nationella tillsynsorganen
och till utarbetandet av ett enhetligt regelverk för finansiella tjänster inom
EU. Banktillsynen sker emellertid till stor del inom nationsgränserna och kan
därmed inte hålla jämna steg med de integrerade bankmarknaderna. Alltsedan
bankkrisens början har den bristande tillsynen på ett betydande sätt försvagat
förtroendet för EU:s banksektor och bidragit till att förvärra spänningarna
inom euroområdets marknader för statspapper. Kommissionen efterlyste därför i maj 2012, som
en del av en mer långsiktig vision för ekonomisk och finanspolitisk
integrering, en bankunion för att återställa förtroendet för bankerna och
euron. Ett av bankunionens viktigaste inslag bör vara en gemensam
tillsynsmekanism med uppdraget att direkt övervaka banker, i syfte att
upprätthålla tillsynsreglerna på ett strikt och opartiskt sätt och att
effektivt övervaka gränsöverskridande bankmarknader. Om banktillsynen i
euroområdet håller hög gemensam standard kommer detta att bidra till att skapa
den tillit som krävs mellan medlemsstaterna, vilket är en förutsättning för
införandet av gemensamma säkerhetsmekanismer. Vid eurotoppmötet den 29 juni 2012 uppmanade
stats- och regeringscheferna kommissionen att inom kort lägga fram förslag om
inrättande av en gemensam tillsynsmekanism. När en sådan mekanism är på plats
för banker i euroområdet skulle ESM efter ett ordinarie beslut kunna
rekapitalisera banker direkt. Enligt Europeiska rådets slutsatser från mötet
den 28–29 juni 2012 bör detta uttalande om euroområdet och de förslag som
kommissionen därefter lägger fram göras med beaktande av utarbetandet av ”en
särskild färdplan med bestämda tidsramar för hur en verklig ekonomisk och
monetär union ska uppnås”. 2. RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH
KONSEKVENSBEDÖMNINGAR Kommissionen har beaktat den analys som
gjordes i samband med antagandet av ”tillsynspaketet”, genom vilket de
europeiska tillsynsmyndigheterna inrättades och som bedömde alla aspekter av
verksamhet, styrning, finanser och rättsliga frågor i samband med inrättandet
av en gemensam tillsynsmekanism. Det var inte möjligt att göra en formell
konsekvensbedömning inom den tidsfrist som fastställdes vid eurotoppmötet den
29 juni. 3. FÖRSLAGETS RÄTTSLIGA ASPEKTER Förslaget grundas på artikel 127.6 i
EUF-fördraget, som ger en rättslig grund för att tilldela Europeiska
centralbanken (ECB) särskilda uppgifter i samband med tillsynen över
kreditinstitut och andra finansinstitut med undantag av försäkringsföretag. Genom förslaget tilldelas ECB vissa viktiga
tillsynsuppgifter som krävs vid tillsyn över kreditinstitut, medan alla
uppgifter som inte uttryckligen anges i förordningen fortsätter att vara de
nationella tillsynsorganens behörighet. Förslaget ger också ECB mandat att
utöva tillsyn över finansiella konglomerat. För att säkerställa att artikel
127.6 i EUF-fördraget efterlevs kommer ECB emellertid endast att ansvara för
att utföra extra tillsyn över finansiella konglomerat på gruppbasis, medan
tillsynen över enskilda försäkringsföretag kommer att utövas av nationella
behöriga myndigheter. Den föreslagna åtgärdens mål kan inte i
tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna och kan därför på bättre
sätt uppnås av EU. Händelser på senare tid har tydligt visat att endast tillsyn
på europeisk nivå kan garantera en adekvat övervakning av en integrerad
banksektor och en hög finansiell stabilitet i EU, i synnerhet i euroområdet.
Bestämmelserna i förslaget går inte utöver vad som krävs för att nå målen. ECB
anförtros de tillsynsuppgifter som behöver utföras på EU-nivå för att
säkerställa en enhetlig och effektiv tillämpning av tillsynsregler,
riskövervakning och krisförebyggande. De nationella myndigheterna kommer att
fortsätta att utföra vissa uppgifter som görs bättre på nationell nivå. I enlighet med artikel 127.6 i EUF-fördraget
agerar rådet genom förordningar. Därför är en förordning det enda rättsliga
instrument som möjliggör att tillsynsuppgifter tilldelas ECB. 4. NÄRMARE REDOGÖRELSE FÖR FÖRSLAGET 4.1. Tilldelning av särskilda
tillsynsuppgifter till ECB 4.1.1. Struktur ECB kommer att ansvara för särskilda uppgifter
som rör tillsynen över kreditinstitut som är etablerade i medlemsstater där
valutan är euro (nedan kallade deltagande medlemsstater) med målet att
verka för säkra och sunda kreditinstitut och det finansiella systemets
stabilitet. ECB kommer att utföra sina uppgifter inom ramen för ESFS och kommer
att samarbeta nära med nationella tillsynsorgan och EBA. 4.1.2. Tillsynsverksamhetens
omfattning Efter en övergångsperiod kommer ECB att
ansvara för att utföra viktiga tillsynsuppgifter för alla kreditinstitut som är
etablerade i deltagande medlemsstater, oavsett deras affärsmodell och storlek.
ECB ska vara värdtillsynsorgan för kreditinstitut etablerade i icke-deltagande
medlemsstater som etablerar en filial eller erbjuder gränsöverskridande
tjänster i en deltagande medlemsstat. 4.1.3. Samarbete med de europeiska
tillsynsmyndigheterna ECB kommer att utföra sina uppgifter inom
ramen för ESFS och kommer att samarbeta nära med de tre europeiska
tillsynsmyndigheterna. EBA kommer att behålla sina befogenheter och uppgifter
för att ytterligare utveckla det enhetliga regelverket och garantera en
samstämmig och enhetlig tillsynspraxis. ECB kommer inte att ta över några
uppgifter från EBA, och utövandet av dess föreskrivande befogenheter i enlighet
med artikel 132 i EUF-fördraget kommer att begränsas till områden som är
nödvändiga för själva utövandet av de uppgifter som ECB tilldelas genom denna
förordning. EBA:s tillsynsstyrelses sammansättning kommer
inte att påverkas, och företrädare för nationella behöriga myndigheter kommer
att fortsätta att utforma EBA:s beslut. För att avspegla ECB:s tillsynsansvar
ska emellertid företrädare för behöriga myndigheter i deltagande medlemsstater
samordna och uttrycka en gemensam ståndpunkt i frågor som faller under ECB:s
behörighetsområde. 4.2. ECB:s uppgifter 4.2.1. ECB:s uppgifter ECB kommer att ha exklusiv behörighet i
centrala tillsynsuppgifter som är absolut nödvändiga för att upptäcka risker
för bankernas bärkraft och kräva att de vidtar nödvändiga åtgärder. ECB kommer
bland annat att vara behörig myndighet för att licensiera och auktorisera
kreditinstitut, bedöma kvalificerat innehav, säkerställa att
minimikapitalkraven efterlevs, säkerställa ett tillräckligt internt kapital i
förhållande till ett kreditinstituts riskprofil (åtgärder under andra pelaren),
utöva gruppbaserad tillsyn och tillsynsuppgifter avseende finansiella
konglomerat. Dessutom kommer ECB även att säkerställa efterlevnad av bestämmelser
om skuldsättning och likviditet, tillämpa kapitalbuffertar och, i samordning
med rekonstruktions- och avvecklingsmyndigheter, göra tidiga ingripanden när en
bank bryter mot, eller är på väg att bryta mot, lagstadgade kapitalkrav. ECB
kommer även att samordna och uttrycka en gemensam ståndpunkt för företrädarna
för behöriga myndigheter i deltagande medlemsstater i EBA:s tillsynsstyrelse
och förvaltningsstyrelse i ämnen som rör uppgifterna. 4.2.2. De nationella tillsynsorganens
roll De nationella tillsynsorganen kommer att
fortsätta att spela en central roll i skapandet av en gemensam
tillsynsmekanism. För det första kommer alla uppgifter som inte
tilldelas ECB att fortsätta att vara de nationella tillsynsorganens ansvar.
Exempelvis kommer de nationella tillsynsorganen att fortsätta att ansvara för
konsumentskydd, bekämpning av penningtvätt och tillsyn över tredjeländers
kreditinstitut som etablerar filialer eller tillhandahåller gränsöverskridande
tjänster i en medlemsstat. För det andra skulle de flesta dagliga
kontroller och annan tillsynsverksamhet som krävs för att utarbeta och
genomföra ECB:s akter kunna utövas av de nationella tillsynsorganen som en
integrerad del av den gemensamma tillsynsmekanismen, även i fråga om de
uppgifter som tilldelas ECB. En gemensam tillsynsmekanism som omfattar alla
banker i de deltagande medlemsstaterna kan bara fungera på grundval av en
modell där nationell tillsynsexpertis spelar en framträdande roll. I förslaget
konstaterar man att de nationella tillsynsorganen inom den gemensamma
tillsynsmekanismen i många fall är bäst lämpade för att utöva sådan verksamhet
på grund av sin kännedom om nationella, regionala och lokala bankmarknader,
sina betydande befintliga resurser samt geografiska och språkliga hänsyn,
vilket gör att ECB i stor utsträckning kan förlita sig på nationella
myndigheter. Den förberedelse- och genomförandeverksamhet som nationella
myndigheter kan erbjuda inom den gemensamma tillsynsmekanismen innefattar
exempelvis följande: ·
Vid begäran om auktorisering av en ny bank skulle
det nationella tillsynsorganet kunna ansvara för att bedöma efterlevnaden av
eventuella auktoriseringsbestämmelser i den nationella lagstiftningen samt
föreslå att ECB beslutar att auktorisera banken om ECB finner att
EU-lagstiftningens bestämmelser följs. Ett liknande förfarande gäller vid
återkallande av en auktorisering. ·
De nationella tillsynsorganen skulle kunna utföra
löpande daglig bedömning av en banks situation och kontroller på platsen för
genomförande av allmänna riktlinjer eller förordningar som ECB utfärdar. I
samband med detta skulle de nationella tillsynsorganen kunna använda befintliga
befogenheter, till exempel för att utföra kontroller på plats. Om det på
grundval av den löpande bedömningen framkommer att en bank har allvarliga
svårigheter, skulle det nationella tillsynsorganet varna ECB. ·
Om en bank begär att få använda en intern
riskmodell, skulle det nationella tillsynsorganet kunna bedöma begäran och dess
efterlevnad av EU-lagstiftningen och eventuella riktlinjer som ECB utfärdat
samt föreslå för ECB huruvida modellen bör valideras och i så fall på vilka
villkor. Efter valideringen skulle de nationella tillsynsorganen kunna övervaka
tillämpningen av modellen och dess användning. ·
Befogenheterna att förelägga sanktioner skulle
delas mellan ECB och den nationella nivån. 4.3. ECB:s befogenheter 4.3.1. Tillsyns- och
utredningsbefogenheter För att utföra uppgifterna kommer ECB att
anses vara den behöriga myndigheten för deltagande medlemsstater och kommer att
ha de tillsynsbefogenheter som dessa myndigheter ska ha i enlighet med EU:s
banklagstiftning. Detta inkluderar tillsynsbefogenheter såsom att auktorisera
kreditinstitut, återkalla auktoriseringar och skilja en ledamot i ett
kreditinstituts styrelse från hans eller hennes uppdrag. För att utföra de
tilldelade tillsynsuppgifterna kan ECB dessutom förelägga böter och vite. Den
sanktionsmetod som fastställs i denna förordning påverkar inte tillämpningen av
den metod som används inom andra områden där EU-institutioner har befogenhet
att förelägga sanktioner, i vissa fall även mot moderföretag. För att kunna utföra uppgifterna kommer ECB
att ha alla utredningsbefogenheter som krävs. ECB kommer i synnerhet att kunna
begära all relevant information från enheter som är föremål för tillsynen och
personer som medverkar i enheternas verksamhet, som har samband med eller är
knutna till denna verksamhet eller som utför operativa uppgifter på enheternas
vägnar. ECB ges även befogenhet att utföra alla utredningar som krävs,
däribland kontroller på plats. Utredningsbefogenheterna kommer att omfattas av
lämpliga skyddsåtgärder. 4.3.2. Särskild bestämmelse om
auktorisering och hem-/värdfrågor Vid auktoriseringen av kreditinstitut kommer
ECB att beakta de ytterligare bestämmelser som kan föreskrivas i nationell
lagstiftning. ECB kommer att bevilja auktorisering efter ett förslag från den
nationella behöriga myndigheten enligt vilket bestämmelserna i den nationella
lagstiftningen efterlevs. När kreditinstitut utövar etableringsrätten
och det fria tillhandahållandet av tjänster i andra medlemsstater, föreskriver
unionslagstiftningen en tydlig uppdelning av behörigheter mellan hem- och
värdmedlemsstater och för meddelandeplikt. För de tilldelade uppgifterna kommer
ECB att anta rollen både som hem- och värdtillsynsorgan för kreditinstitut som
utövar etableringsrätten och det fria tillhandahållandet av tjänster i andra
deltagande medlemsstater. För de frågor som omfattas av dessa uppgifter finns
det därför inget behov av uppdelning av behörigheter mellan hem- och
värdmedlemsstater och för förfaranden för meddelandeplikt, och de berörda
bestämmelserna kommer inte längre att tillämpas mellan deltagande
medlemsstater. Enligt unionslagstiftningen deltar
tillsynsorgan för gränsöverskridande bankkoncerner i gruppbaserad tillsyn över
koncernen och samordnar tillsynsverksamheten inom ramen för tillsynskollegier.
För bankkoncerner som är etablerade endast i deltagande medlemsstater kommer
emellertid ECB att överta alla berörda tillsynsuppgifter. För dessa koncerner
kommer bestämmelserna om samarbete mellan tillsynsorgan och kollegier därför
inte längre att tillämpas. 4.4. Relationer med medlemsstater
utanför euroområdet I förslaget beaktas situationen för
medlemsstater som inte har infört euron på tre sätt. För de första föreslås det, enligt det förslag
som rör ändring av förordning (EU) nr 1093/2010 om inrättandet av Europeiska
bankmyndigheten, att omröstningsformerna i EBA bör anpassas så att det
säkerställs att EBA:s beslutsstrukturer fortsätter att vara balanserade och
effektiva och att den inre marknadens integritet bevaras fullt ut (se avsnitt
4.1.3). För det andra, vad gäller tillsynen av
gränsöverskridande banker som är verksamma både inom och utanför euroområdet,
påverkar förslaget inte på något sätt icke-deltagande medlemsstaters ställning
i de tillsynskollegier som inrättas genom direktiv 2006/48/EG. Bestämmelserna
om dessa kollegier och skyldigheten att samarbeta och utbyta information vid
gruppbaserad tillsyn och mellan hem- och värdtillsynsorgan kommer att tillämpas
fullt ut på ECB i egenskap av behörig myndighet för de deltagande
medlemsstaterna. Bestämmelserna kommer att utgöra en effektiv ram för
samarbetet mellan ECB och de nationella tillsynorganen i medlemsstater som inte
har infört euron. För det tredje kommer medlemsstater som inte
har antagit euron men som vill delta i bankunionen att kunna inleda ett nära
tillsynssamarbete med ECB, förutsatt att de uppfyller särskilda villkor.
Medlemsstaterna måste framför allt efterleva och genomföra tillämpliga
ECB-akter. Om en medlemsstat har inlett ett nära samarbete kommer ECB att
utföra de tillsynsuppgifter som tilldelats ECB enligt denna förordning avseende
de kreditinstitut som är etablerade i den berörda medlemsstaten. En företrädare
för medlemsstaten kan delta i verksamheten i den tillsynsnämnd som inrättas
genom förordningen för att planera och verkställa ECB:s uppgifter avseende
tillsyn över kreditinstitut, i enlighet med bestämmelserna i beslutet om
inrättade av det nära samarbetet i överensstämmelse med stadgan för Europeiska
centralbankssystemet och Europeiska centralbanken. 4.5. Organisationsprinciper 4.5.1. Oberoende och ansvarighet ECB kommer att vara oberoende när den utför
banktillsyn och kommer att omfattas av strikta bestämmelser om ansvarighet för
att säkerställa att ECB använder sina tillsynsbefogenheter så effektivt och
proportionerligt som möjligt inom fördragets gränser, parallellt med de
arrangemang som gäller för de europeiska tillsynsmyndigheterna. ECB ska därför
vara ansvarig för sina uppgifter inför Europaparlamentet och rådet/Eurogruppen.
ECB kommer att omfattas av krav på regelbunden rapportering och kommer att
svara på frågor. Tillsynsnämndens ordförande kommer att lägga fram en
årsrapport om ECB:s tillsynsverksamhet för Europaparlamentet och Eurogruppen,
och kan höras av Europaparlamentets behöriga utskott i andra sammanhang. ECB
kommer också att ha skyldighet att svara på Europaparlamentets och dess
ledamöters eventuella frågor om tillsynsverksamheten. Enligt fördraget utses
dessutom ordföranden och vice ordföranden i ECB-rådet, i egenskap av det organ
som har det slutliga ansvaret för ECB:s verksamhet, liksom övriga ledamöter i
direktionen, av Europeiska rådet efter samråd med Europaparlamentet. Genom att
tillsynsnämndens ordförande kommer att väljas bland direktionens ledamöter
säkerställer man att Europaparlamentet får en viktig roll vid valet av
ordförande. I enlighet med artikel 314.1 i EUF-fördraget är ECB:s budget inte
en del av unionens budget. I syfte att säkerställa ansvarighet kommer det dock
att krävas att ECB tar fram en budgetrubrik för tillsynsuppgifter som är skild
från dess allmänna budget. Utgifter för ECB:s tillsynsuppgifter kommer att
finansieras via avgifter som tas ut av instituten som omfattas av tillsynen. 4.5.2. Styrning De penningpolitiska uppgifterna kommer att
vara strikt skilda från tillsynsuppgifterna, i syfte att undanröja eventuella
intressekonflikter mellan penningpolitikens och tillsynens mål. För att
genomföra den nödvändiga åtskillnaden mellan dessa uppgifter och säkerställa
att tillräcklig uppmärksamhet ägnas åt tillsynsuppgifterna, kommer ECB att se
till att all förberedande och verkställande verksamhet inom ECB utförs av organ
och administrativa avdelningar som är skilda från dem som ansvarar för
penningpolitik. Därför kommer det att inrättas en
tillsynsnämnd som ska utarbeta beslut i tillsynsfrågor. ECB-rådet kommer att ha
det yttersta ansvaret för att fatta beslut, men kan besluta att delegera vissa
uppgifter eller beslutsbefogenheter till tillsynsnämnden. Tillsynsnämnden
kommer att ledas av en ordförande och en vice ordförande som väljs av
ledamöterna i ECB-rådet och därutöver utgörs av fyra företrädare för ECB och en
företrädare för varje nationell centralbank eller annan nationell behörig myndighet.
4.5.3. Utbyte av information I fråga om tillsynsuppgifterna kommer ECB att
omfattas av de krav på tystnadsplikt som föreskrivs i EU:s banklagstiftning,
och kommer att tillåtas att utbyta information med relevanta nationella
myndigheter i enlighet med bestämmelserna i den lagstiftningen. 4.6. Ikraftträdande och översyn Eftersom det är brådskande att inrätta en
effektiv gemensam tillsynsmekanism kommer förordningen att träda i kraft den 1
januari 2013. För att mekanismen ska få en smidig start planeras en infasning,
där ECB från och med den 1 januari 2013 kan utöva tillsyn över alla banker,
särskilt banker som har fått eller begärt offentligt finansiellt stöd, medan de
mest betydande kreditinstituten som är systemviktiga för Europa ska omfattas av
ECB-tillsyn från och med den 1 juli 2013. ECB kommer att inleda arbetet fullt
ut för alla andra banker senast från och med den 1 januari 2014. Direktivet om behörighet att utöva verksamhet
i kreditinstitut och om tillsyn över kreditinstitut och värdepappersföretag,
enligt kommissionens förslag av den 20 juli 2011 (kapitalkravsdirektivet, CRD
IV)[1], kommer
att träda i kraft den 1 januari 2013. ECB kommer därför att kunna utöva sina
tillsynsuppgifter på grundval av dessa rättsakter. Om så inte vore fallet kan ECB
ändå, i enlighet med en särskild övergångsbestämmelse utföra sina uppgifter på
grundval av direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG (CRD III). Senast den 1 januari 2016 kommer kommissionen
att offentliggöra en rapport om resultaten av den gemensamma tillsynsmekanismen
och förfarandena i denna förordning. 5. BUDGETKONSEKVENSER Förslaget påverkar inte unionens budget,
eftersom ECB:s budget i enlighet med fördraget inte är en del av unionens
budget. 2012/0242 (CNS) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om tilldelning av särskilda uppgifter till
Europeiska centralbanken i fråga om politiken för tillsyn över kreditinstitut EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT
DENNA FÖRORDNING med beaktande av fördraget om Europeiska
unionens funktionssätt, särskilt artikel 127.6, med beaktande av Europeiska kommissionens
förslag, efter översändande av utkastet till
lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europaparlamentets yttrande[2], med beaktande av Europeiska centralbankens
yttrande[3],
i enlighet med det särskilda
lagstiftningsförfarandet, och av följande skäl: (1) Under de senaste decennierna
har unionen gjort betydande framsteg vad gäller inrättandet av en inre marknad
för banktjänster. I många medlemsstater utgör följaktligen bankkoncerner med
huvudkontor etablerade i andra medlemsstater en betydande marknadsandel, och
kreditinstitut har diversifierat sin verksamhet geografiskt sett, särskilt inom
euroområdet. (2) Att upprätthålla och fördjupa
den inre marknaden för banktjänster är avgörande för att främja den ekonomiska
återhämtningen i unionen. Detta visar sig emellertid bli allt svårare. Det
finns belägg för att integreringen av bankmarknaderna inom unionen avstannar. (3) Samtidigt måste
tillsynsorganen intensifiera sin tillsyn för att ta hänsyn till erfarenheterna
av de senaste årens finanskris samt kunna övervaka mycket komplexa och
sammankopplade marknader och institut. (4) Behörigheten för tillsyn över
enskilda banker inom unionen ligger mestadels kvar på nationell nivå. Detta
begränsar tillsynens effektivitet och tillsynsorganens förmåga att nå en samsyn
om banksektorns sundhet inom unionen. I syfte att bevara och öka
marknadsintegreringens positiva effekter på tillväxt och välfärd bör
integreringen av tillsynsansvar därför stärkas. (5) Kreditinstitutens soliditet
är i många fall fortfarande nära knuten till den medlemsstat där de är
etablerade. Tvivel om den offentliga skuldens hållbarhet, utsikterna för
ekonomisk tillväxt och kreditinstitutens bärkraft har skapat negativa,
ömsesidigt förstärkande marknadstrender. Detta kan leda till risker för vissa
kreditinstituts bärkraft liksom för det finansiella systemets stabilitet, och
kan medföra en tung börda för redan ansträngda offentliga finanser i de berörda
medlemsstaterna. Problemet innebär särskilda risker i euroområdet, där den
gemensamma valutan ökar sannolikheten för att en negativ utveckling i en
medlemsstat kan skapa risker för hela euroområdets ekonomiska utveckling och
stabilitet. (6) Europeiska bankmyndigheten
(EBA), inrättad 2011 genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr
1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk
tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten)[4], det europeiska systemet för finansiell
tillsyn, inrättat genom artikel 2 i den förordningen, och Europaparlamentets
och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 av den 24 november 2010 om inrättande
av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska försäkrings- och
tjänstepensionsmyndigheten)[5]
och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24
november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska
värdepappers- och marknadsmyndigheten)[6]
har på ett betydande sätt förbättrat samarbetet mellan banktillsynsorganen inom
unionen. EBA bidrar på ett betydande sätt till inrättandet av ett gemensamt
regelverk för finansiella tjänster i unionen, och har varit avgörande i det
enhetliga genomförandet av den rekapitalisering av viktiga kreditinstitut i
unionen som Europeiska rådet enades om i oktober 2011. (7) Europaparlamentet har vid olika
tillfällen krävt att ett europeiskt organ ska vara direkt ansvarigt för vissa
tillsynsuppgifter avseende finansinstitut, med början med dess resolutioner av
den 13 april 2000 om kommissionens meddelande Att genomföra handlingsramen
för finansmarknaderna: en handlingsplan[7] och av den 21 november 2002 om
tillsynsregler i Europeiska unionen[8]. (8) I Europeiska rådets
slutsatser av den 29 juni 2012 uppmanas Europeiska rådets ordförande att
utarbeta en särskild färdplan för en verklig ekonomisk och monetär union. Samma
dag betonades det vid toppmötet för euroområdets stats- och regeringschefer att
när en effektiv gemensam tillsynsmekanism har inrättats, med deltagande av ECB,
för banker i euroområdet, skulle ESM efter ett ordinarie beslut kunna
rekapitalisera banker direkt, vilket skulle kräva lämpliga villkor, inklusive
efterlevnad av bestämmelserna om statligt stöd. (9) En europeisk bankunion bör
därför inrättas, underbyggd av ett verkligt enhetligt regelverk för finansiella
tjänster för hela den inre marknaden och bestående av en gemensam
tillsynsmekanism, ett gemensamt regelverk för insättningsgarantier samt
rekonstruktion och avveckling. Med tanke på de nära kopplingarna och samspelen
mellan de medlemsstater som har infört den gemensamma valutan, bör bankunionen
omfatta minst alla medlemsstater i euroområdet. I syfte att upprätthålla och
fördjupa den inre marknaden, och så långt detta är institutionellt möjligt, bör
bankunionen också vara öppen för andra medlemsstater. (10) Som ett första steg mot
bankunionen bör en gemensam tillsynsmekanism se till att unionens politik i
fråga om tillsyn över kreditinstitut genomförs på ett enhetligt och effektivt
sätt, att det enhetliga regelverket för finansiella tjänster tillämpas rättvist
på kreditinstitut i alla berörda medlemsstater och att kreditinstituten i fråga
omfattas av tillsyn över högsta kvalitet, oberoende av andra hänsyn som inte
rör tillsyn. En gemensam tillsynsmekanism är grunden för de följande stegen mot
bankunionen. Detta bekräftar principen att ett införande av gemensamma
mekanismer för ingripanden vid krissituationer bör föregås av gemensamma
kontroller för att minska sannolikheten för att dessa mekanismer behöver
användas (11) I egenskap av euroområdets
centralbank med omfattande expertis inom frågor rörande makroekonomi och
finansiell stabilitet är ECB väl lämpad att utföra tillsynsuppgifter med fokus
på att skydda stabiliteten i Europas finansiella system. I många medlemsstater
ansvarar centralbankerna redan för banktillsynen. ECB bör därför tilldelas
särskilda uppgifter rörande politik som rör tillsyn över kreditinstitut inom
euroområdet. (12) ECB bör tilldelas de särskilda
tillsynsuppgifter som är avgörande för att säkerställa att unionens politik i
fråga om tillsyn över kreditinstitut genomförs på ett enhetligt och effektivt
sätt, medan de nationella myndigheterna bör fortsätta att ansvara för andra
uppgifter. ECB:s uppgifter bör innefatta åtgärder till stöd för makroekonomisk
stabilitet. (13) Det är avgörande för det
finansiella systemets stabilitet att stora banker är säkra och sunda.
Erfarenheter på senare tid visar dock att även mindre banker kan hota den
finansiella stabiliteten. Därför bör ECB kunna utföra tillsynsuppgifter för
alla banker i deltagande medlemsstater. (14) Förhandsauktorisering för att
starta verksamhet i kreditinstitut är en viktig tillsynsteknik för att
säkerställa att sådan verksamhet endast utförs av aktörer med en sund ekonomisk
bas, en organisation som kan hantera de särskilda riskerna med inlåning och
kreditgivning samt lämpliga direktörer. ECB bör därför ha till uppgift att
auktorisera kreditinstitut och bör ansvara för återkallande av auktoriseringar.
(15) Utöver de bestämmelser som
föreskrivs i unionens rättsakter för auktorisering av kreditinstitut och
villkoren för återkallande av sådana auktoriseringar får medlemsstaterna för
närvarande föreskriva ytterligare bestämmelser om auktorisering och villkor för
återkallande av auktorisering. ECB bör därför fullgöra sin uppgift att
auktorisera kreditinstitut och återkalla auktoriseringen vid överträdelse av
nationell lagstiftning efter ett förslag från den berörda nationella behöriga
myndigheten, som bedömer om de relevanta bestämmelserna i den nationella
lagstiftningen efterlevs. (16) En bedömning av en ny ägares
lämplighet inför ett köp av en väsentlig andel i ett kreditinstitut är ett
oundgängligt verktyg för att säkerställa att kreditinstitutens ägare alltid är
lämpliga och finansiellt sunda. ECB i egenskap av unionsinstitution är väl
lämpad att utföra en sådan bedömning utan att föreskriva onödiga begränsningar
av den inre marknaden. ECB bör ha till uppgift att bedöma kreditinstituts
förvärv och avyttringar av företag. (17) Efterlevnad av unionens
bestämmelser som kräver att kreditinstitut har en viss kapitalnivå som skydd
mot de inneboende riskerna i kreditinstitutens verksamhet, att begränsa
exponeringen mot enskilda motparter, att offentliggöra information om ett
kreditinstituts finansiella situation, att förfoga över tillräckliga likvida
medel för att stå emot situationer med marknadsstress och att begränsa
skuldsättningen är en förutsättning för sunda kreditinstitut. ECB bör ha till
uppgift att säkerställa efterlevnad av dessa bestämmelser, sätta högre
tillsynskrav och tillämpa tilläggsåtgärder för kreditinstitut, dock endast i de
fall som specifikt anges i unionsakterna. (18) Viktiga tillsynsverktyg för
att säkerställa en adekvat förlustabsorption är ytterligare kapitalbuffertar,
inklusive en kapitalbevarande buffert och en konjunkturutjämnande
kapitalbuffert för att säkerställa att kreditinstituten under perioder av
ekonomisk tillväxt ackumulerar en kapitalbas som är tillräcklig för att täcka
förluster under kritiska perioder. ECB bör ha till uppgift att införa krav på
sådana buffertar och säkerställa att kreditinstituten efterlever dem. (19) Ett kreditinstituts säkerhet
och sundhet beror också på avsättningen av tillräckligt internt kapital, med
beaktande av de risker som det kan utsättas för, och på tillgången på lämpliga
interna organisationsstrukturer och företagets styrformer. ECB bör därför ha
till uppgift att kräva att kreditinstitut har effektiva styrformer, processer
och mekanismer och effektiva metoder för att utvärdera om det interna kapitalet
är tillräckligt. Om det finns brister bör ECB också ha till uppgift att införa
ytterligare lämpliga krav, däribland kapitalbaskrav, särskilda krav på
offentliggörande och särskilda likviditetskrav. (20) Risker för kreditinstituts
säkerhet och sundhet kan uppstå både för ett enskilt kreditinstitut och för en
bankkoncern eller ett finansiellt konglomerat. Särskilda tillsynsformer för att
mildra dessa risker är viktiga för att säkerställa att kreditinstituten är
säkra och sunda. Utöver tillsyn över enskilda kreditinstitut bör ECB:s
uppgifter innefatta gruppbaserad tillsyn, extra tillsyn, tillsyn över
finansiella holdingföretag och tillsyn över blandade finansiella
holdingföretag. (21) För att bevara finansiell
stabilitet måste en försämring av ett instituts finansiella och ekonomiska
situation åtgärdas innan institutet kommer till ett läge där myndigheterna inte
har något annat val än att rekonstruera och avveckla det. ECB bör ha till
uppgift att göra tidiga ingripanden i enlighet med tillämplig
unionslagstiftning. Banken bör dock samordna sitt tidiga ingripande med
relevanta rekonstruktions- och avvecklingsmyndigheter. I avvaktan på att ett
europeiskt organ tilldelas rekonstruktions- och avvecklingsbefogenheter bör ECB
dessutom på lämpligt sätt samordna med de berörda nationella myndigheterna för
att säkerställa samsyn om respektive ansvarsområde i händelse av en kris,
särskilt i samband med de gränsöverskridande krishanteringsgrupperna och de
rekonstruktions- och avvecklingskollegier som inrättas för detta ändamål. (22) Tillsynsuppgifter som inte
tilldelas ECB bör förbli hos nationella myndigheter. Sådana uppgifter bör i
synnerhet omfatta befogenheten att ta emot meddelanden från kreditinstitut
rörande etableringsrätten och det fria tillhandahållandet av tjänster, att
övervaka organ som inte omfattas av definitionen av kreditinstitut enligt
unionslagstiftningen, men som enligt nationell lagstiftning övervakas som
kreditinstitut, att övervaka kreditinstitut från tredjeländer som etablerar en
filial eller tillhandahåller gränsöverskridande tjänster i unionen, att
övervaka betaltjänster, att utföra dagliga kontroller av kreditinstitut, att
fylla funktionen som behörig myndighet för kreditinstitut i samband med
marknaderna för finansiella instrument och förhindra att det finansiella
systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism. (23) ECB bör utföra de uppgifter
den tilldelas i syfte att säkerställa kreditinstitutens säkerhet och sundhet
och det finansiella systemets stabilitet i unionen samt den inre marknadens
enhetlighet och integritet och därmed också säkerställa skyddet för insättare
och förbättra den inre marknadens funktion, i enlighet med det enhetliga
regelverket för finansiella tjänster inom unionen. (24) Överföringen av
tillsynsuppgifterna till ECB för vissa medlemsstater bör vara förenlig med
ramen för det europeiska system för finansiell tillsyn som inrättades 2010 och
dess underliggande mål att utveckla det enhetliga regelverket och göra
tillsynsmetoderna mer samstämmiga i hela unionen. Samarbete mellan
banktillsynsorgan och försäkrings- och värdepappersmarknadens tillsynsorgan är
viktigt för att hantera frågor av gemensamt intresse och för att säkerställa en
korrekt tillsyn över kreditinstitut som även är verksamma inom försäkrings- och
värdepapperssektorerna. ECB bör därför vara ålagd att ha ett nära samarbete med
Europeiska bankmyndigheten, Europeiska värdepappers-
och marknadsmyndigheten och Europeiska försäkrings-
och tjänstepensionsmyndigheten inom ramen för det europeiska systemet för
finansiell tillsyn. (25) För att säkerställa
överensstämmelse mellan det tillsynsansvar som ECB tilldelas och
beslutsfattandet inom Europeiska bankmyndigheten bör ECB samordna en gemensam
ståndpunkt bland företrädarna för deltagande medlemsstaternas nationella
myndigheter i frågor som faller inom ECB:s behörighetsområde. (26) ECB bör utföra sina uppgifter
med förbehåll för och i överensstämmelse med unionsrätten, däribland hela
unionens primärrätt och sekundärrätt, kommissionens beslut på området statligt
stöd, konkurrensregler och koncentrationskontroll samt det enhetliga regelverk
som gäller för alla medlemsstater. Europeiska bankmyndigheten har fått i
uppgift att utarbeta förslag till tekniska standarder och utfärda riktlinjer
och rekommendationer som säkerställer enhetlighet i tillsynen och en konsekvent
tillämpning av resultaten av tillsynen inom unionen. ECB bör inte ersätta
Europeiska bankmyndigheten när det gäller att utföra dessa uppgifter, och bör
därför ha befogenhet att anta förordningar i enlighet med artikel 132 i
EUF-fördraget endast i de fall då unionsakter som antagits av Europeiska
kommissionen baserade på utkast framtagna av Europeiska bankmyndigheten eller
riktlinjer och rekommendationer som utfärdats av Europeiska bankmyndigheten
inte behandlar vissa aspekter som är nödvändiga för att ECB ska kunna utföra
uppgifterna korrekt eller inte behandlar dem i tillräcklig detalj. (27) Vid överträdelser bör det för
att säkerställa att kreditinstitut, finansiella holdingföretag och blandade
finansiella holdingföretag tillämpar tillsynsreglerna och tillsynsbesluten
föreläggas effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner. I enlighet
med artikel 132.3 i EUF-fördraget och rådets förordning (EG) nr 2532/98 av den
23 november 1998 om Europeiska centralbankens befogenhet att förelägga
sanktioner[9]
har ECB rätt att förelägga företag böter eller viten om de inte uppfyller sina
förpliktelser enligt ECB:s förordningar och beslut. För att ECB ska kunna
utföra sina uppgifter på ett effektivt sätt när det gäller att verkställa
tillsynsregler som föreskrivs i direkt tillämplig unionslagstiftning bör ECB ha
rätt att förelägga kreditinstitut, finansiella holdingföretag och blandade
finansiella holdingföretag administrativa sanktioner om de bryter mot de
reglerna. Nationella myndigheter bör även fortsättningsvis kunna förelägga
sanktioner om de förpliktelser som föreskrivs i nationell lagstiftning som
införlivar unionens direktiv inte fullgörs. Om ECB anser att det krävs
ytterligare sanktioner för att den ska kunna utföra sina uppgifter bör ECB
kunna hänskjuta ärendet till nationella myndigheter för detta ändamål. (28) Nationella tillsynsorgan har
viktig och lång sakkunskap om tillsyn över kreditinstitut inom sitt territorium
och vad gäller deras ekonomiska, organisatoriska och kulturella karaktärsdrag.
De har skapat en stor organisation för detta med hängiven och högt kvalificerad
personal. För att säkerställa tillsyn av hög kvalitet på europeisk nivå bör
nationella tillsynsorgan bistå ECB vid förberedelserna och genomförandet av
alla akter i samband med ECB:s utövande av tillsyn. Detta bör i synnerhet gälla
den löpande dagliga bedömningen av en banks situation och tillhörande
kontroller på plats. (29) När det gäller tillsyn över
gränsöverskridande banker som är verksamma både inom och utanför euroområdet
bör ECB ha ett nära samarbete med icke-deltagande medlemsstaters behöriga
myndigheter. Som behörig myndighet bör ECB omfattas av tillhörande förpliktelse
att samarbeta och utbyta information enligt unionslagstiftningen och bör delta
fullt ut i tillsynskollegierna. Eftersom det medför klara fördelar i form av
finansiell stabilitet och hållbar marknadsintegration att ha ett europeiskt
organ som utövar tillsyn bör det dessutom vara möjligt för medlemsstater som
inte har infört den gemensamma valutan att delta i den nya mekanismen. För att
tillsynsuppgifterna ska kunna utföras på ett effektivt sätt krävs det dock att
tillsynsbesluten genomförs fullt ut och utan dröjsmål. Medlemsstater som önskar
delta i den nya mekanismen bör därför försäkra att deras nationella behöriga
myndigheter kommer att foga sig efter och vidta alla de åtgärder som ECB begär
i samband med kreditinstitut. ECB bör kunna inleda ett nära samarbete med
behöriga myndigheter i en medlemsstat som inte har infört den gemensamma
valutan. ECB bör åläggas att inleda samarbetet om villkoren i denna förordning
är uppfyllda. De villkor på vilka företrädare för de behöriga myndigheterna i
medlemsstater som inleder ett nära samarbete deltar i tillsynsnämndens
verksamhet bör göra det möjligt för de företrädarna att delta i så stor utsträckning
som möjligt med beaktande av de begränsningar som följer av stadgan för
Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt vad
gäller beslutsfattandeprocessens integritet. (30) ECB bör ha de
tillsynsbefogenheter som krävs för att utföra sina uppgifter.
Unionslagstiftningen om tillsyn över kreditinstitut föreskriver vissa
befogenheter som ska tilldelas de behöriga myndigheter som medlemsstaterna
utsett för ändamålet. I den mån som dessa befogenheter faller inom ramen för de
tillsynsuppgifter som ECB tilldelas bör ECB anses vara behörig myndighet för
deltagande medlemsstater och ha de befogenheter som behöriga myndigheter ges
genom unionslagstiftningen. Detta inbegriper befogenheter som genom de akterna
ges till behöriga myndigheter i hem- och värdmedlemsstaten och de befogenheter
som utsedda myndigheter ges. (31) För att effektivt kunna utföra
sina uppgifter bör ECB ha möjlighet att begära in all nödvändig information
samt genomföra utredningar och kontroller på plats. Dessa befogenheter bör
gälla för övervakade enheter, personer som medverkar i de enheternas verksamhet
och anknutna tredje parter, de tredje parter på vilka enheterna lägger ut
operativa funktioner eller verksamheter och andra personer som på ett annat,
nära och väsentligt sätt har ett samband med eller är knutna till de enheternas
verksamhet, inbegripet personal vid en övervakad enhet som inte är direkt
involverad i dess verksamhet, men som genom sin funktion inom enheten kan ha
tillgång till viktiga uppgifter om ett specifikt fall samt företag som har
varit tjänsteleverantörer till enheterna. ECB bör kunna begära in sådana
uppgifter genom en enkel begäran enligt vilken den person som tillfrågas inte
är skyldig att tillhandahålla uppgifterna, men de uppgifter som lämnas
frivilligt som svar på en begäran bör inte vara felaktiga eller vilseledande
och bör lämnas utan dröjsmål. ECB bör också kunna begära in information genom
ett beslut. (32) I de fall kreditinstitut
utövar sin etableringsrätt eller rätt att tillhandahålla tjänster i en annan
medlemsstat, eller om flera enheter i en koncern är etablerade i olika
medlemsstater föreskriver unionslagstiftningen särskilda förfaranden och regler
för hur behörighetsområdena ska fördelas mellan de berörda medlemsstaterna. I den
mån ECB tar över vissa tillsynsuppgifter för alla deltagande medlemsstater bör
de förfarandena och fördelningsreglerna inte gälla utövandet av
etableringsrätten eller rätten att tillhandahålla tjänster i en annan
deltagande medlemsstat. (33) I sitt beslutsfattande bör ECB
vara bunden av unionsbestämmelserna och av allmänna principer om rättssäkerhet
och transparens. Rätten för adressaterna för ECB:s beslut att bli hörda bör
respekteras fullt ut. (34) Tilldelningen av
tillsynsuppgifterna innebär ett stort ansvar för ECB att bevara den finansiella
stabiliteten i unionen, och att använda sina tillsynsbefogenheter på det sätt
som är mest effektivt och proportionellt. ECB bör därför vara ansvarig för hur
dessa uppgifter utförs inför Europaparlamentet och ministerrådet respektive
Eurogruppen som är institutioner med demokratisk legitimitet som företräder
EU:s befolkning och medlemsländer. Detta bör innebära regelbunden rapportering
och att svara på frågor. I de fall nationella tillsynsorgan vidtar åtgärder
enligt denna förordning bör förfarandena för ansvarighet enligt nationell
lagstiftning fortsätta att gälla. (35) I enlighet med artikel 127.1 i
EUF-fördraget ansvarar ECB för att bedriva penningpolitik i syfte att
upprätthålla prisstabilitet. Målet med utövandet av tillsyn är att skydda
kreditinstitutens säkerhet och sundhet och det finansiella systemets
stabilitet. För att undvika intressekonflikter och för att säkerställa att
varje uppgift utförs i enlighet med tillämpliga mål bör ECB säkerställa att de
hålls helt åtskilda. (36) Det bör tillsammans med ECB
inrättas en tillsynsnämnd som ansvarar för att ta fram beslut i tillsynsärenden
och som spänner över de nationella tillsynsorganens särskilda sakkunskap.
Tillsynsnämnden bör därför ledas av en ordförande och en vice ordförande som
väljs av ECB-rådet och därutöver bestå av företrädare för ECB och de nationella
myndigheterna. För att tillåta en lämplig rotation samtidigt som ordförandens
och vice ordförandens fulla oberoende säkerställs bör deras mandatperiod inte
vara längre än fem år och bör inte kunna förnyas. För att säkerställa full
samordning med Europeiska bankmyndighetens verksamhet och med unionens
tillsynspolitik bör Europeiska bankmyndigheten och Europeiska kommissionen
delta som observatörer i tillsynsnämnden. För att ECB ska kunna utföra de
tillsynsuppgifter den tilldelas måste det antas ett stort antal tekniskt
komplicerade akter och beslut, inbegripet beslut om enskilda kreditinstitut.
För att utföra de uppgifterna så effektivt som möjligt i enlighet med principen
om åtskillnad från uppgifter som rör penningpolitiken bör ECB-rådet kunna
delegera tydligt definierade tillsynsuppgifter och tillhörande beslut till
tillsynsnämnden, under överinseende och ansvar av ECB-rådet, som kan ge
instruktioner och direktiv till det organet. Tillsynsnämnden bör bistås av en
styrkommitté med en mer begränsad sammansättning. (37) Tillsynsnämnden och den
personal i ECB som utför tillsynsuppgifterna ska iaktta kraven på
tystnadsplikt. Liknande krav bör gälla för utbyte av information med
ECB-personal som inte medverkar i tillsynsverksamheten. Detta bör inte hindra
att ECB utbyter information inom de gränser och på de villkor som anges i
tillämplig unionslagstiftning, inbegripet med Europeiska kommissionen för att
den ska kunna fullgöra sina uppgifter enligt artiklarna 107 och 108 i
EUF-fördraget och enligt unionslagstiftningen om förbättrad ekonomisk och
finanspolitisk tillsyn. (38) För att utföra sina
tillsynsuppgifter på ett effektivt sätt bör ECB utföra de tillsynsuppgifter den
tilldelas helt oberoende, särskilt av otillbörlig politisk påverkan och
påverkan av industrin, vilket skulle påverka dess operativa oavhängighet. (39) ECB bör ha tillräckliga
resurser för att kunna utöva tillsynen på ett effektivt sätt. Resurserna bör
täckas på ett sätt som säkerställer ECB:s oberoende från otillbörlig påverkan
av nationella behöriga myndigheter och marknadsaktörer, och penningpolitiska
uppgifter och tillsynsuppgifter bör hållas åtskilda. Kostnaderna för tillsynen
ska huvudsakligen bäras av de enheter som är föremål för den. Den tillsyn som
ECB utövar bör därför åtminstone till viss del finansieras genom avgifter från
kreditinstituten. Eftersom viktiga tillsynsuppgifter överförs från nationella
myndigheter till ECB förväntas tillsynsavgifter på nationell nivå kunna
reduceras. (40) Effektiv tillsyn kräver
välmotiverad, välutbildad och opartisk personal. För att skapa en verkligen
integrerad tillsynsmekanism bör det vara tillåtet med lämpligt utbyte och
utstationering av personal med och mellan nationella tillsynsorgan och ECB. Om
det behövs för att undvika intressekonflikter, särskilt när det gäller tillsyn
över stora banker, bör ECB kunna kräva att nationella tillsynsgrupper även
låter personal från andra deltagande medlemsstaters behöriga myndigheter
medverka. (41) Med hänsyn till
banktjänsternas globalisering och de internationella standardernas ökade
betydelse bör ECB utföra sina uppgifter vad gäller internationella standarder
och verka för dialog och nära samarbete med tillsynsorgan utanför unionen utan
att överlappa Europeiska bankmyndighetens internationella roll. Den bör ha
befogenhet att utveckla kontakter och ingå administrativa avtal med
tillsynsmyndigheter och förvaltningar i tredjeländer och med internationella
organisationer, under förutsättning att de samordnas med Europeiska
bankmyndigheten med fullt beaktande av medlemsstaternas och
unionsinstitutionernas befintliga roller och respektive befogenheter. (42) Europaparlamentets och rådets
direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer
med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana
uppgifter[10]
och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den
18 december 2000 om skydd för enskilda då Europeiska unionens institutioner
och organ behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana
uppgifter[11]
är tillämpliga på behandlingen av personuppgifter inom ramen för denna
förordning. (43) Europaparlamentets och rådets
förordning (EG) nr 1073/1999 av den 25 maj 1999 om utredningar som
görs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf)[12] är
tillämplig på ECB. ECB har också anslutit sig till det interinstitutionella
avtalet av den 25 maj 1999 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens
råd och Europeiska gemenskapernas kommission om interna utredningar som utförs
av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf). (44) För att säkerställa att den
tillsyn som utövas över kreditinstitut är av högsta kvalitet, fri från andra
icke tillsynsmässiga hänsyn, och att negativa, ömsesidigt förstärkande
marknadstreder i banker och stater hanteras i tid och på ett effektivt sätt bör
ECB börja utföra de särskilda tillsynsuppgifterna så snart som möjligt.
Överföringen av tillsynsuppgifterna från nationella tillsynsorgan till ECB
kräver emellertid viss förberedelse. Därför bör det föreskrivas en lämplig
infasningsperiod. Antalet banker som är föremål för ECB:s tillsyn bör
successivt öka med hänsyn till hur viktigt det är att övervaka de bankerna för
att säkerställa finansiell stabilitet. I ett första skede bör ECB kunna utöva
sin tillsyn över alla banker, i synnerhet banker som har fått eller begärt
offentligt finansiellt stöd. I nästa skede bör banker av systemvikt i Europa
mätt i summan av exponeringsvärdena och deras verksamhet över
jurisdiktionsgränserna omfattas. Summan av exponeringsvärdena bör räknas
utgående från de metoder som anges i Baselkommitténs Basel III-avtal om
banktillsyn om beräkning av skuldsättningsgraden och definitionen av
kärnprimärkapitalet. Infasningsprocessen bör vara avslutad senast inom ett år
från och med denna förordnings ikraftträdande. (45) De nuvarande ramarna för
tillsynskrav vad gäller kreditinstitut och extra tillsyn över finansiella
konglomerat bygger på direktiv som föreskriver ett stort antal valmöjligheter
och handlingsfrihet för medlemsstaterna när de begränsar de behöriga
myndigheternas befogenheter. I avvaktan på att det antas nya
unionslagstiftningsakter som i detalj redogör för de befogenheter som behöriga
myndigheter ska ha direkt och utan hänvisning till medlemsstaters val eller
handlingsfrihet kan ECB därför inte fatta några beslut som är direkt
tillämpliga på kreditinstitut, finansiella holdingföretag eller blandade
finansiella holdingföretag. Under denna övergångsperiod bör ECB därför utföra
sina uppgifter enbart genom att instruera nationella behöriga myndigheter hur
de ska agera. (46) Denna förordning står i
överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns i
Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt rätten
till skydd av personuppgifter, näringsfrihet, rätten till ett effektivt
rättsmedel och till en opartisk domstol, och måste genomföras i enlighet med
dessa rättigheter och principer. (47) Eftersom målen för denna
förordning, nämligen att skapa ett effektivt och ändamålsenligt system för en
unionsinstitutions utövande av specifik tillsyn över kreditinstitut och trygga
en konsekvent tillämpning av det enhetliga regelverket på kreditinstitut, inte
i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på
grund av bankmarknadens alleuropeiska struktur och bankkonkursers inverkan på
andra medlemsstater, bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta
åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om
Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel
går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Kapitel I Syfte och definitioner Artikel 1 Syfte Genom denna förordning tilldelas Europeiska
centralbanken (ECB) särskilda uppgifter i samband med tillsynen över
kreditinstitut, i syfte att främja kreditinstitutens säkerhet och sundhet och
det finansiella systemets stabilitet med vederbörlig hänsyn till den inre
marknadens enhetlighet och integritet. Artikel 2 Definitioner I denna förordning avses med (1)
deltagande medlemsstat:
en medlemsstat vars valuta är euron, (2)
nationell behörig myndighet: den nationella behöriga myndighet som utsetts av deltagande medlemsstater
i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG av den 14 juni
2006 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut (omarbetning)[13] och
Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/49/EG om kapitalkrav för
värdepappersföretag och kreditinstitut (omarbetning)[14], (3)
kreditinstitut:
kreditinstitut såsom de definieras i artikel 4.1 i direktiv 2006/48/EG, (4)
finansiellt holdingföretag: finansiellt holdingföretag såsom det definieras i artikel 4.19 i
direktiv 2006/48/EG, (5)
blandat finansiellt holdingföretag: blandat finansiellt holdingföretag såsom det definieras i artikel
2.15 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/87/EG av den 16 december
2002 om extra tillsyn över kreditinstitut, försäkringsföretag och
värdepappersföretag i ett finansiellt konglomerat[15], (6)
finansiellt konglomerat:
finansiellt konglomerat såsom det definieras i artikel 2.14 i direktiv
2002/87/EG. Kapitel II Samarbete och uppgifter Artikel 3 Samarbete ECB ska ha ett nära samarbete med Europeiska
bankmyndigheten, Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten, Europeiska
försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten och Europeiska systemrisknämnden,
som är en del av det europeiska system för finansiell tillsyn som inrättades
genom artikel 2 i förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/2010 och (EU)
nr 1095/2010. Artikel 4 Uppgifter som tilldelas ECB 1. ECB ska i enlighet med
tillämpliga bestämmer i unionslagstiftningen ha exklusiv behörighet att för
tillsynsändamål utföra följande uppgifter i förhållande till alla kreditinstitut
som är etablerade i de deltagande medlemsstaterna: (a)
Auktorisera kreditinstitut och återkalla
kreditinstituts auktorisation. (b)
Bedöma förvärv och avyttringar av företag i
kreditinstitut. (c)
Säkerställa att alla unionsakter som föreskriver
krav på tillsyn över kreditinstitut på områdena kapitalbaskrav, gränsvärden för
stora exponeringar, likviditet, skuldsättning samt rapportering och
offentliggörande av sådan information iakttas. (d)
Endast i de fall som specifikt anges i unionsakter,
sätta högre krav på tillsyn och tillämpa tilläggsåtgärder för kreditinstitut. (e)
Ålägga kreditinstituten att ha kapitalbuffertar
utöver de kapitalbaskrav som avses i led c, och fastställa konjunkturutjämnande
buffertvärden samt vidta eventuella andra åtgärder för att hantera systemrisker
eller makrorisker i de fall som specifikt anges i unionsakter. (f)
Kräva att kreditinstitut har effektiva styrformer,
processer och mekanismer och effektiva metoder för att utvärdera om det interna
kapitalet är tillräckligt. (g)
Fastställa huruvida de former, strategier,
processer och mekanismer som kreditinstituten har infört och institutens
kapitalbaser säkerställer en sund förvaltning och täckning av deras risker, och
baserat på den tillsynsgranskningen ställa särskilda krav på kreditinstituten att
ha ytterligare kapitalbaser, särskilda krav på offentliggörande, särskilda
likviditetskrav och andra åtgärder i de fall som specifikt anges i unionsakter. (h)
Genomföra tillsynsstresstester på kreditinstitut
som stöd för tillsynsgranskningen. (i)
Utöva gruppbaserad tillsyn över kreditinstitutens
moderbolag som är etablerade i en av de deltagande medlemsstaterna, och även
över finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag, och
delta i den gruppbaserade tillsynen, inbegripet i tillsynskollegier, i samband
med moderföretag som inte är etablerade i en av de deltagande medlemsstaterna. (j)
Delta i extra tillsyn över finansiella konglomerat
i samband med de kreditinstitut som ingår i det och åta sig uppgiften som
samordnare i de fall ECB utses som samordnare för ett finansiellt konglomerat i
enlighet med de kriterier som anges i tillämplig unionslagstiftning. (k)
Utföra tillsynsuppgifter i samband med tidigt
ingripande om ett kreditinstitut inte uppfyller eller sannolikt kommer att
bryta mot tillämpliga tillsynskrav, inbegripet återhämtningsplaner och olika
former för finansiellt stöd inom koncerner, i samordning med relevanta
rekonstruktions- och avvecklingsmyndigheter. (l)
Samordna och uttrycka en gemensam ståndpunkt för
företrädarna för de deltagande medlemsstaternas behöriga myndigheter när de
deltar i Europeiska bankmyndighetens tillsynsstyrelse och förvaltningsstyrelse
i ärenden som avser de uppgifter som ECB tilldelas genom denna förordning. 2. För kreditinstitut som är
etablerade i en icke-deltagande medlemsstat och som etablerar en filial eller
tillhandahåller gränsöverskridande tjänster i en deltagande medlemsstat ska ECB
utföra de uppgifter som avses i punkt 1 för vilka den deltagande medlemsstatens
nationella behöriga myndigheter har behörighet. 3. Med förbehåll för och i
enlighet med tillämplig unionsrätt, i synnerhet lagstiftnings- och
icke-lagstiftningsakter, får ECB anta förordningar och rekommendationer och
fatta beslut om att genomföra eller tillämpa unionslagstiftning, i den mån det
är nödvändigt för att utföra de uppgifter som ECB tilldelas genom denna
förordning. 4. Denna förordning påverkar
inte det ansvar och tillhörande befogenheter som de deltagande medlemsstaternas
behöriga myndigheter har att utföra tillsynsuppgifter som inte avses i denna
förordning. Artikel 5 Nationella myndigheter 1. ECB ska utföra sina uppgifter
inom en gemensam tillsynsmekanism som består av ECB och nationella behöriga
myndigheter. 2. Nationella behöriga
myndigheter ska på ECB:s begäran bistå med förberedelser och genomförande av
alla akter som rör de uppgifter som avses i artikel 4. 3. ECB ska organisera de
praktiska metoderna för de nationella tillsynsmyndigheternas genomförande av
punkt 2 vid utförandet av dess uppgifter. ECB ska klart och tydligt definiera
ramarna och villkoren för hur de nationella behöriga myndigheterna ska utföra
verksamheten. 4. Nationella behöriga
myndigheter ska följa de instruktioner som ECB ger. Artikel 6 Nära samarbete med behöriga myndigheter i
medlemsstater som inte deltar 1. ECB ska, inom de gränser som
anges i denna artikel, utföra uppgifterna på de områden som avses i artikel 4.1
och 4.2 i förhållande till kreditinstitut som är etablerade i en medlemsstat
vars valuta inte är euron, i de fall ett nära samarbete har inletts mellan ECB
och den nationella behöriga myndigheten i den medlemsstaten i enlighet med
denna artikel. ECB får för detta ändamål ge anvisningar till
eller tillfråga de nationella behöriga myndigheterna i den icke-deltagande
medlemsstaten. 2. Det nära samarbetet ska inledas
mellan ECB och den nationella behöriga myndigheten i en icke-deltagande
medlemsstat genom ett beslut som antas av ECB om följande villkor uppfylls: (a)
Den berörda medlemsstaten underrättar de övriga
medlemsstaterna, kommissionen, ECB och Europeiska bankmyndigheten om anhållan
om att inleda ett nära samarbete med ECB för att utföra de uppgifter som avses
i artikel 4 i förhållande till alla kreditinstitut som är etablerade i den
berörda medlemsstaten. (b)
I meddelandet förbinder sig den berörda medlemsstaten –
att säkerställa att dess nationella behöriga
myndighet kommer att följa de riktlinjer som ECB utfärdar eller beakta de
begäranden som ECB gör, –
tillhandahålla all information om de kreditinstitut
som är etablerade i den medlemsstaten som ECB kan begära för att göra en samlad
bedömning av kreditinstituten. (c)
Den berörda medlemsstaten har antagit nationella
rättsakter som säkerställer att dess nationella behöriga myndighet är skyldig
att vidta de åtgärder med avseende på kreditinstitut som ECB ålägger i enlighet
med punkt 5. 3. Det beslut som avses i punkt
2 ska, i överensstämmelse med stadgan för Europeiska centralbankssystemet och
Europeiska centralbanken, fastställa på vilka villkor företrädare för behöriga
myndigheter i medlemsstater som har inlett ett nära samarbete i enlighet med
denna artikel ska få delta i tillsynsnämndens verksamhet. 4. Det beslut som avses i punkt
2 ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning. Beslutet
ska tillämpas 14 dagar efter det offentliggörandet. 5. Om ECB anser att den behöriga
myndigheten i den berörda medlemsstaten bör anta en åtgärd som rör de uppgifter
som avses i punkt 1 i förhållande till ett kreditinstitut, finansiellt
holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag ska den anhålla om
detta hos den nationella behöriga myndigheten och ange en relevant tidsram.
Tidsramen får inte vara kortare än 48 timmar, såvida det inte är absolut
nödvändigt med ett tidigare antagande för att förhindra irreparabel skada. Den
berörda medlemsstatens behöriga myndighet ska vidta alla de åtgärder som krävs
enligt den skyldighet som avses i punkt 2 c. 5. Om en berörd medlemsstat inte
längre uppfyller villkoren i punkt 2 a–2 c, eller om dess behöriga myndighet
inte agerar i enlighet med den skyldighet som avses i punkt 2 c, får ECB
besluta att avsluta det nära samarbetet med den medlemsstaten. Beslutet ska delges den berörda medlemsstaten och
offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning. I beslutet ska
det anges från och med vilket datum det gäller, varvid vederbörlig hänsyn ska
tas till effektiviteten i tillsynen och kreditinstitutens legitima intressen. Artikel 7 Internationella förbindelser ECB får, utan att det påverkar
medlemsstaternas och unionsinstitutionernas respektive behörighetsområden, med
avseende på de uppgifter som ECB tilldelas genom denna förordning utveckla
kontakter och ingå administrativa avtal med tillsynsmyndigheter,
internationella organisationer och förvaltningar i tredjeländer, under
förutsättning att lämplig samordning sker med Europeiska bankmyndigheten. Dessa
avtal får inte medföra några juridiska förpliktelser för unionen och dess
medlemsstater. Kapitel III Tillsyns- och utredningsbefogenheter Artikel 8 Tillsyns- och utredningsbefogenheter 1 För att utföra de uppgifter
som den tilldelas genom artikel 4.1 och 4.2 ska ECB anses vara behörig
myndighet i deltagande medlemsstater i enlighet med tillämpliga akter i
unionslagstiftningen och ha de befogenheter och skyldigheter som behöriga
myndigheter ska ha enligt de akterna. För att utföra de uppgifter som avses i artikel
4.1 och 4.2 ska ECB anses vara den myndighet som utsetts i enlighet med
tillämpliga akter i unionslagstiftningen och ha de befogenheter och
skyldigheter som utsedda myndigheter ska ha enligt de akterna. 2 För att utföra de uppgifter
som avses i artikel 4.1 och 4.2 ska ECB ha de utredningsbefogenheter som anges
i avsnitt I. AVSNITT 1 Utredningsbefogenheter Artikel 9 Begäran om information 1. ECB får genom en enkel
begäran eller genom ett beslut ålägga följande juridiska eller fysiska personer
att lämna all information som krävs för att ECB ska kunna utföra de uppgifter
som den tilldelas genom denna förordning, inbegripet uppgifter som ska lämnas
vid återkommande tillfällen och i angivna format för tillsynsändamål och därtill
hörande statistiska ändamål: (a)
Kreditinstitut. (b)
Finansiella holdingföretag. (c)
Blandade finansiella holdingföretag. (d)
Holdingföretag med blandad verksamhet. (e)
Personer som medverkar i verksamhet i de enheter
som avses i a–d, och anknutna tredje parter. (f)
Tredje parter till vilka enheterna i a–d har gett i
uppdrag att utföra operativa uppgifter eller operativ verksamhet. (g)
Personer som på annat sätt har samband med eller är
knutna till verksamheten i de enheter som avses i a–d på ett nära och
väsentligt sätt. (h)
Nationella behöriga myndigheter. 2. De personer som avses i punkt
1 ska lämna den begärda informationen. Artikel 10 Allmänna utredningar 1. För att utföra de uppgifter
som den tilldelas genom denna förordning får ECB genomföra alla nödvändiga
utredningar av personer som avses i artikel 9.1 a–g. ECB ska i detta sammanhang
ha rätt att (a)
begära inlämning av dokument, (b)
granska räkenskaperna och affärshandlingarna för de
personer som avses i artikel 9.1 a–g och ta kopior av eller utdrag ur de
räkenskaperna och affärshandlingarna, (c)
erhålla skriftliga eller muntliga förklaringar från
de personer som avses i artikel 9.1 a–g eller deras företrädare eller personal, (d)
höra varje fysisk eller juridisk person som går med
på att höras i syfte att samla in uppgifter som rör föremålet för en utredning. 2. De personer som avses i
artikel 9.1 a–g ska underkasta sig utredningar som ECB har beslutat om. Om en person motsätter sig genomförandet av
utredningen ska den deltagande medlemsstat där lokalerna i fråga finns erbjuda
nödvändig assistans, inbegripet att ECB:s får tillträde till de företagslokaler
som tillhör de juridiska personer som avses i artikel 9.1 a–g så att den kan
utöva tidigare nämnda rättigheter. Artikel 11 Kontroller på plats 1. För att utföra de uppgifter
som den tilldelas genom denna förordning får ECB genomföra alla nödvändiga
kontroller på plats i företagslokaler som tillhör de juridiska personer som
avses i artikel 9.1 a–g i enlighet med artikel 12. När kontrollernas korrekta
genomförande och effektivitet så kräver får ECB genomföra kontrollen på plats
utan förhandsanmälan. 2. ECB:s tjänstemän och andra
personer som ECB bemyndigat att genomföra en kontroll på plats ska ha tillträde
till alla företagslokaler och mark som tillhör de juridiska personer som är
föremål för ett utredningsbeslut som antagits av ECB och de ska ha alla de
befogenheter som föreskrivs i artikel 10.1. De ska även ha befogenhet att
försegla samtliga företagslokaler, räkenskaper eller affärshandlingar så länge
och i den omfattning det är nödvändigt för kontrollen. 3. De personer som avses i
artikel 9.1 a–g ska underkasta sig kontroller på plats som beordrats genom ett
beslut av ECB. 4. På begäran av ECB ska
tjänstemän som är anställda vid, bemyndigade eller utsedda av den behöriga
myndigheten i den medlemsstat där kontrollen ska genomföras aktivt bistå ECB:s
tjänstemän och andra personer som ECB bemyndigat. De ska för detta ändamål ha
de befogenheter som anges i punkt 2. Tjänstemän hos den behöriga myndigheten i
den berörda deltagande medlemsstaten får också på begäran närvara vid
kontrollerna på plats. 5. Om ECB:s tjänstemän och andra
medföljande personer som ECB bemyndigat finner att en person motsätter sig en
kontroll som har beslutats enligt denna artikel, ska den behöriga myndigheten i
den deltagande medlemsstaten erbjuda nödvändig assistans. Artikel 12 Tillstånd från en rättslig myndighet 1. Om en kontroll på plats
enligt artikel 11.1 eller den assistans som föreskrivs i artikel 11.5 enligt
nationella bestämmelser kräver tillstånd från en rättslig myndighet, ska det
ansökas om sådant tillstånd. 2. Vid ansökan om tillstånd
enligt punkt 1 ska den nationella rättsliga myndigheten kontrollera ECB:s
besluts äkthet och att de planerade tvångsåtgärderna varken är godtyckliga
eller alltför långtgående i förhållande till föremålet för kontrollen. Vid
kontrollen av huruvida tvångsåtgärderna är proportionella får den nationella
rättsliga myndigheten be ECB om närmare förklaringar framförallt om de grunder
på vilka ECB misstänker att de tillämpliga akterna i unionslagstiftningen har
överträtts samt hur allvarlig den misstänkta överträdelsen är och på vilket
sätt den person som är föremål för tvångsåtgärderna är inblandad. Den
nationella rättsliga myndigheten ska dock inte ompröva behovet av kontrollen
eller begära att få tillgång till informationen i ECB:s handlingar i ärendet.
Prövning av lagenligheten av ECB:s beslut är förbehållen Europeiska unionens
domstol. AVSNITT 2 Särskilda tillsynsbefogenheter Artikel 13 Auktorisation 1. Ansökan om auktorisation att
driva verksamhet i ett kreditinstitut som ska etableras i en deltagande
medlemsstat ska lämnas in hos de nationella behöriga myndigheterna i den
medlemsstat där kreditinstitutet ska etableras i enlighet med de krav som
föreskrivs i tillämplig nationell lagstiftning. Om kreditinstitutet uppfyller alla de
auktorisationsvillkor som föreskrivs i den medlemsstatens nationella
lagstiftning ska den nationella behöriga myndigheten fatta ett beslut som
föreslår att ECB beviljar auktorisationen. Beslutet ska delges ECB och det
berörda kreditinstitutet. När ECB tar emot förslaget från den nationella
behöriga myndighet som avses i andra stycket ska den bevilja auktorisationen om
villkoren i unionslagstiftningen är uppfyllda. Beslutet ska delges det berörda
kreditinstitutet. 2. ECB får i de fall som anges i
unionsakter på eget initiativ eller på förslag från den nationella behöriga
myndigheten i den medlemsstat där kreditinstitutet är etablerat återkalla en
auktorisation. Om den nationella behöriga myndighet som har föreslagit
auktorisationen i enlighet med punkt 1 anser att auktorisationen måste
återkallas enligt nationell lagstiftning ska den lämna in ett förslag om detta
till ECB. ECB får då återkalla auktorisationen. Artikel 14 Värdmyndigheters befogenheter och samarbete
om gruppbaserad tillsyn 1. Mellan deltagande
medlemsstater ska de förfaranden som anges i unionsakter för kreditinstitut som
önskar etablera en filial eller utnyttja rätten att tillhandahålla tjänster
genom att driva verksamhet inom en annan medlemsstats territorium och därtill
hörande befogenheter för hem- och värdmedlemsstater gälla endast för att utföra
de uppgifter som ECB inte tilldelas genom artikel 4 i denna förordning. 2. De bestämmelser i unionsakter
som rör samarbetet mellan behöriga myndigheter från olika medlemsstater för att
utöva gruppbaserad tillsyn ska inte gälla om de medverkande behöriga
myndigheterna är behöriga myndigheter i deltagande medlemsstater. Artikel 15 Sanktioner 1. I de fall kreditinstitut,
finansiella holdingföretag eller blandade finansiella holdingföretag
uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot ett krav i direkt tillämpliga
unionsakter för vilket det för behöriga myndigheter enligt unionslagstiftningen
ska finnas administrativa böter, får ECB för att utföra de uppgifter som den
tilldelas genom denna förordning ålägga administrativa böter på upp till två
gånger beloppet för den vinst som har erhållits eller de förluster som har
undvikits genom överträdelsen, i fall där dessa kan fastställas, eller upp till
10 % av den totala årsomsättningen för den juridiska personens närmast
föregående räkenskapsår. 2. I fall där den juridiska
personen är ett dotterbolag till ett moderföretag, ska den relevanta totala
årsomsättning som avses i första stycket vara den totala årsomsättning som
följer av de konsoliderade räkenskaperna för det sista moderföretaget under det
föregående räkenskapsåret. 3. Sanktionerna ska vara
effektiva, proportionella och avskräckande. När ECB beslutar huruvida en
sanktion ska föreläggas och vilken sanktion som är lämplig ska den ta hänsyn
till alla relevanta omständigheter som anges i unionslagstiftningen. 4. ECB ska tillämpa denna
artikel i enlighet med artiklarna 3–5 i rådets förordning (EG) nr 2532/98. 5. För de fall som inte omfattas
av punkt 1 får ECB, om det är nödvändigt för att utföra de uppgifter som den
tilldelas genom denna förordning, begära att nationella behöriga myndigheter
vidtar åtgärder för att säkerställa att lämpliga sanktioner föreläggs. De
sanktioner som nationella behöriga myndigheter förelägger ska vara effektiva,
proportionella och avskräckande. Första stycket ska tillämpas i synnerhet på böter
som ska föreläggas kreditinstitut, finansiella holdingföretag eller blandade
finansiella holdingföretag för överträdelser av nationell lagstiftning som
införlivar relevanta EU-direktiv och på alla administrativa sanktioner eller
åtgärder som ska föreläggas förvaltningsstyrelsens ledamöter eller andra
personer som enligt nationell lagstiftning är ansvariga för en överträdelse som
begås av ett kreditinstitut, finansiellt holdingföretag eller blandat
finansiellt holdingföretag. 6. ECB ska utan onödigt dröjsmål
offentliggöra alla sanktioner enligt punkt 1, däribland information om
överträdelsens typ och art och ansvariga personers identitet, om inte ett
sådant offentliggörande allvarligt skulle äventyra de finansiella marknadernas
stabilitet. ECB ska offentliggöra sanktionen på anonym grund när ett
offentliggörande skulle vålla de berörda parterna oproportionellt stor skada. 7. Utan att det påverkar tillämpningen
av punkter 1–6 får ECB för att utföra de uppgifter som den tilldelas genom
denna förordning förelägga sanktioner i enlighet med rådets förordning (EG) nr
2532/98 vid överträdelser av ECB:s förordningar eller beslut. Kapitel IV Organisationsprinciper Artikel 16 Oberoende 1. ECB ska agera oberoende när
den utför uppgifterna som den tilldelas genom denna förordning. 2. Unionens institutioner, organ
och myndigheter samt medlemsstaternas regeringar ska respektera denna
oavhängighet. Artikel 17 Ansvarighet ECB ska vara ansvarig inför Europaparlamentet
och rådet för genomförandet av denna förordning, i enlighet med detta kapitel. Artikel 18 Särskiljande från den penningpolitiska
funktionen 1. ECB ska den endast
förverkliga de mål som anges i denna förordning när den utför de uppgifter som
den tilldelas genom denna förordning. 2. ECB ska utföra de uppgifter
som den tilldelas genom denna förordning separat från dess penningpolitiska
uppgifter och från alla andra uppgifter. De uppgifter som ECB tilldelas genom
denna förordning ska inte inkräkta på ECB:s uppgifter när det gäller penningpolitiken
eller andra uppgifter. 3. Vid tillämpningen av
punkterna 1 och 2 ska ECB anta de interna regler som krävs, inbegripet regler
om tystnadsplikt. Artikel 19 Tillsynsnämnden 1. Planering och genomförande av
de uppgifter som ECB tilldelas ska utföras av ett internt organ bestående av
fyra företrädare för ECB som utses av ECB:s direktion och en företrädare för
den nationella myndighet i varje deltagande medlemsstat som är behörig att
utöva tillsyn över kreditinstitut (nedan kallad tillsynsnämnden). 2. Därutöver ska tillsynsnämnden
ha en ordförande som ECB-rådet väljer bland ECB-direktionens medlemmar, undantaget
ordföranden, och en vice ordförande som väljs av och bland ECB-rådets
medlemmar. 3. ECB-rådet får delegera
tydligt definierade tillsynsuppgifter och tillhörande beslut rörande enskilda
eller en samling identifierbara kreditinstitut, finansiella holdingföretag
eller blandade finansiella holdingföretag till tillsynsnämnden, under
överinseende och ansvar av ECB-rådet. 4. Tillsynsnämnden får bland
sina medlemmar utse en styrkommitté med en mer begränsad sammansättning som
stöd för sin verksamhet, bland annat för att förbereda möten. 5. Företrädarna för behöriga
myndigheter i de medlemsstater som har inlett ett nära samarbete enligt artikel
6 ska delta i tillsynsnämndens verksamhet i enlighet med villkoren i det beslut
som antagits enligt artikel 6.2 och 6.3, i överensstämmelse med stadgan för
Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken. 6. Europeiska bankmyndighetens
ordförande och en ledamot av Europeiska kommissionen får delta som observatörer
i tillsynsnämndens möten. 7. ECB-rådet ska anta
tillsynsnämndens arbetsordning, inbegripet regler om ordförandens och vice
ordförandens mandatperiod. Mandatperioden får inte vara längre än fem år och
kan inte förnyas. Artikel 20 Tystnadsplikt och informationsutbyte 1. Ledamöterna i tillsynsnämnden
och personalen i ECB som utövar tillsyn ska även sedan deras uppdrag har
upphört vara förpliktade att iaktta kraven på tystnadsplikt i artikel 37 i
protokoll nr 4 och i tillämpliga akter i unionslagstiftningen. 2. För att utföra de uppgifter
som ECB tilldelas genom denna förordning ska den ha rätt att inom de gränser
och på de villkor som anges i tillämpliga akter i unionslagstiftningen utbyta
information med nationella eller europeiska myndigheter och organ i de fall det
enligt unionslagstiftningen är tillåtet för nationella behöriga myndigheter att
lämna ut information till sådana enheter eller medlemsstaterna får föreskriva
att information får lämnas ut enligt unionslagstiftningen. Artikel 21 Rapportering 1. ECB ska varje år rapportera
till Europaparlamentet, rådet, kommissionen och Eurogruppen om genomförandet av
de uppgifter som den tilldelas genom denna förordning. 2. Ordföranden i ECB:s
tillsynsnämnd ska lägga fram denna rapport för Europaparlamentet och
Eurogruppen i närvaro av företrädare för en icke-deltagande medlemsstat med
vilken ett nära samarbete i enlighet med artikel 6 har inletts. 3. Tillsynsnämndens ordförande
får, på Europaparlamentets begäran, höras av Europaparlamentets behöriga
utskott om genomförandet av tillsynsuppgifterna. 4. ECB ska muntligen eller
skriftligen besvara frågor som ställs till den av Europaparlamentet eller
Eurogruppen. Artikel 22 Resurser ECB ska avsätta de resurser som krävs för att
utföra de uppgifter som den tilldelas genom denna förordning. Artikel 23 Budget 1. ECB:s utgifter för att utföra
de uppgifter som den tilldelas genom denna förordning ska redovisas i ett
separat avsnitt i ECB:s budget. 2. ECB ska i den rapport som
avses i artikel 22 i detalj redogöra för tillsynsavsnittet i budgeten. ECB ska
i enlighet med artikel 26.2 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska
centralbanken offentliggöra en detaljerad årsredovisning av tillsynsavsnittet i
budgeten. Artikel 24 Tillsynsavgifter 1. ECB ska ta ut avgifter av
kreditinstituten för att täcka utgifterna för dess uppgifter, och får inte
överskrida dessa utgifter. 2. Den avgift som tas ut av ett
kreditinstitut ska stå i proportion till det berörda kreditinstitutets
betydelse och riskprofil. Artikel 25 Personalutbyte 1. ECB ska säkerställa lämpligt
utbyte och utstationering av personal med och mellan nationella behöriga
myndigheter. 2. ECB ska i lämpliga fall kräva
att nationella behöriga myndigheters tillsynsgrupper som vidtar
tillsynsåtgärder mot ett kreditinstitut, finansiellt holdingföretag eller
blandat finansiellt holdingföretag med säte i en deltagande medlemsstat enligt
denna förordning även låter personal från andra deltagande medlemsstaters
nationella behöriga myndigheter medverka. Kapitel V Allmänna bestämmelser och slutbestämmelser Artikel 26 Översyn Senast den 31 december 2015 ska kommissionen
offentliggöra en rapport om tillämpningen av denna förordning. Rapporten ska
innehålla en utvärdering av bland annat a) hur ECB fungerar inom det europeiska
systemet för finansiell tillsyn, b) hur effektiva förfarandena för oberoende
och ansvarighet är, c) samverkan mellan ECB och Europeiska
bankmyndigheten, d) hur lämpliga styrformerna är, inbegripet
tillsynsnämndens sammansättning. Rapporten ska överlämnas till
Europaparlamentet och rådet. Kommissionen ska lägga fram eventuella åtföljande
förslag. Artikel 27 Övergångsbestämmelser 1. Från och med den 1 juli 2013
ska ECB utföra de tillsynsuppgifter den tilldelas även i förhållande till de
mest betydelsefulla kreditinstitut, finansiella holdingföretag och blandade
finansiella holdingföretag som på högsta konsolideringsnivå är systemviktiga i
Europa, vilket utgår från deras storlek mätt i summan av exponeringsvärdena av
alla tillgångar och skulder utanför balansräkningen som av lagstiftningsskäl
inte dragits av vid fastställandet av kärnprimärkapitalet och från deras
gränsöverskridande verksamhet räknat i fordringar över jurisdiktionsgränserna
såsom insättningar och andra tillgångar tillhörande kunder eller andra
finansiella aktörer i ett annat land och skulder såsom lån och
skuldförbindelser avseende kunder eller andra finansiella aktörer i ett annat
land, vilket sammantaget täcker minst halva banksektorn i hela euroområdet per
den 1 januari 2013. ECB ska anta och offentliggöra förteckningen över de
instituten före den 1 mars 2013. 2. ECB ska senast den 1 januari
2014 till fullo utföra de uppgifter som den tilldelas genom denna förordning. 3. Före den 1 januari 2014 får
ECB, genom ett beslut riktat till kreditinstitutet, det finansiella
holdingföretaget eller det blandade finansiella holdingföretaget och den berörda
deltagande medlemsstatens nationella behöriga myndighet, börja utföra de
uppgifter den tilldelas genom denna förordning, särskilt i de fall ett
kreditinstitut, finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt
holdingföretag har fått eller begärt offentligt finansiellt stöd. 4. Från och med denna
förordnings ikraftträdande får ECB, i syfte att inleda uppgifterna enligt
punkterna 1–3, kräva att de deltagande medlemsstaternas behöriga myndigheter
och de personer som avses i artikel 9 tillhandahåller all den information som
krävs för att ECB ska kunna utföra en samlad bedömning av den deltagande
medlemsstatens kreditinstitut. Kreditinstitutet och den behöriga myndigheten
ska tillhandahålla den begärda informationen. 5. Genom undantag från artikel
4.3 ska ECB, från och med det att denna förordning träder i kraft och till och
med det att direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG har upphävts och ersatts med
nya unionsakter, utföra de uppgifter som den tilldelas genom denna förordning
genom att instruera nationella behöriga myndigheter hur de ska utöva de
befogenheter som de tilldelats. Genom undantag från artikel 4.3 ska ECB, från och
med den dag då denna förordning träder i kraft och till och med dagen för
ikraftträdande av lagstiftningsakter om extra tillsyn över kreditinstitut,
försäkringsföretag och värdepappersföretag i ett finansiellt konglomerat som
ger ECB rätt att utöva behöriga myndigheters befogenheter, utföra de uppgifter
den tilldelas genom artikel 4.2 j genom att instruera nationella behöriga myndigheter
hur de ska utöva de befogenheter de tilldelats. 6. Kreditinstitut som deltagande
medlemsstater auktoriserat senast den dag som avses i artikel 28 eller i
tillämpliga fall senast de datum som avses i punkterna 2 och 3 ska anses vara
auktoriserade i enlighet med artikel 13 och får fortsätta driva sin verksamhet.
Nationella behöriga myndigheter ska före tillämpningsdagen för denna förordning
eller i tillämpliga fall före de datum som avses i punkterna 2 och 3 meddela
ECB dessa kreditinstituts identitet och lämna en rapport med en redogörelse för
de berörda institutens tillsynshistorik och riskprofil, samt all annan
information som ECB begär. Informationen ska lämnas i det format som ECB begär. Artikel 28 Ikraftträdande Denna förordning träder i kraft den 1
januari 2013. Denna
förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla
medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den På
rådets vägnar Ordförande [1] KOM(2011)
452 och KOM(2011) 453 av den 20 juli 2011. [2] EUT C , , s. . [3] EUT C , , s. . [4] EUT L 331, 15.12.2010, s. 12. [5] EUT L 331, 15.12.2010, s. 37. [6] EUT L 331, 15.12.2010, s. 84. [7] EGT C 40, 7.2.2001, s. 453. [8] EUT C 25 E, 29.1.2004, s. 394. [9] EGT L
318, 27.11.1998, s. 4. [10] EGT L 281, 23.11.1995, s. 31. [11] EGT L 8, 12.1.2001, s. 1. [12] EGT L 136, 31.5.1999, s. 1. [13] EUT L 177,
30.6.2006, s. 1. [14] EUT L 177,
30.6.2006, s. 277. [15] EUT L 35,
11.2.2003, s. 1.