SAMARBETSAVTAL MELLAN EUROPEISKA UNIONEN OCH DESS MEDLEMSSTATER, Å ENA SIDAN, OCH SCHWEIZISKA EDSFÖRBUNDET, Å ANDRA SIDAN, OM DE EUROPEISKA PROGRAMMEN FÖR SATELLITNAVIGERING

EUROPEISKA UNIONEN

och

KONUNGARIKET BELGIEN,

REPUBLIKEN BULGARIEN,

REPUBLIKEN TJECKIEN,

KONUNGARIKET DANMARK,

FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND,

REPUBLIKEN ESTLAND,

REPUBLIKEN GREKLAND,

KONUNGARIKET SPANIEN,

REPUBLIKEN FRANKRIKE,

IRLAND,

REPUBLIKEN ITALIEN,

REPUBLIKEN CYPERN,

REPUBLIKEN LETTLAND,

REPUBLIKEN LITAUEN,

STORHERTIGDÖMET LUXEMBURG,

UNGERN,

REPUBLIKEN MALTA,

KONUNGARIKET NEDERLÄNDERNA,

REPUBLIKEN ÖSTERRIKE,

REPUBLIKEN POLEN,

REPUBLIKEN PORTUGAL,

RUMÄNIEN,

REPUBLIKEN SLOVENIEN,

REPUBLIKEN SLOVAKIEN,

REPUBLIKEN FINLAND,

KONUNGARIKET SVERIGE,

FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND,

fördragsslutande parter i fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, nedan kallade medlemsstaterna, å ena sidan,

och

SCHWEIZISKA EDSFÖRBUNDET, nedan kallat Schweiz, å andra sidan,

nedan kallade part eller parter,

SOM BEAKTAR det gemensamma intresset för utvecklingen av ett globalt system för satellitnavigering, (nedan kallat GNSS) som är särskilt utformat för civila ändamål,

SOM FRAMHÅLLER de europeiska GNSS-programmens betydelse för navigerings- och informationsinfrastrukturen i Europeiska unionen och Schweiz,

SOM BEAKTAR den allt snabbare utvecklingen av GNSS-tillämpningar i Europeiska unionen, Schweiz och andra delar av världen,

SOM BEAKTAR det gemensamma intresset av ett långsiktigt samarbete mellan Europeiska unionen, dess medlemsstater och Schweiz inom satellitnavigeringsområdet,

SOM ÄR MEDVETNA OM Schweiz aktiva deltagande i Galileo- och Egnos-programmen sedan programmens utformningsfaser,

SOM BEAKTAR rymdrådets resolutioner, särskilt resolutionen om den europeiska rymdpolitiken, antagen den 21 maj 2007, och resolutionen Att gå vidare med den europeiska rymdpolitiken, antagen den 29 september 2008, i vilka Europeiska unionen, Europeiska rymdorganisationen (ESA) och deras respektive medlemsstater framhålls som de tre viktigaste aktörerna i den europeiska rymdpolitiken, samt resolutionen Globala utmaningar: hur man drar full nytta av europeiska rymdsystem, antagen den 25 november 2010, i vilken Europeiska kommissionen och Europeiska rymdorganisationen uppmanas att underlätta processen för medlemsstater som inte är medlemmar i både EU och ESA att delta i alla etapper av samarbetsprogrammet,

SOM BEAKTAR kommissionens meddelande En rymdstrategi för europeiska unionen i allmänhetens tjänst av den 4 april 2011,

SOM ÖNSKAR att formellt upprätta samarbete inom alla aspekter av de europeiska GNSS-programmen,

SOM BEAKTAR Schweiz intresse av alla GNSS-tjänster, som de tillhandahålls genom Egnos- och Galileoprogrammen, inklusive den offentliga reglerade tjänsten (nedan kallad PRS),

SOM BEAKTAR avtalet av den 25 juni 2007 om vetenskapligt och tekniskt samarbete mellan Europeiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Schweiziska edsförbundet, å andra sidan,

SOM BEAKTAR avtalet av den 28 april 2008 mellan Schweiziska edsförbundet och Europeiska unionen om säkerhetsförfaranden för utbyte av sekretessbelagda uppgifter (nedan kallat säkerhetsavtalet),

SOM BEAKTAR fördelarna med en likvärdig skyddsnivå för det europeiska GNSS och dess tjänster på parternas territorier,

SOM BEAKTAR parternas förpliktelser enligt internationell rätt, särskilt Schweiz förpliktelser som en permanent neutral stat,

SOM BEAKTAR att det i förordning (EG) nr 683/2008 föreskrivs att Europeiska gemenskapen ska vara innehavare till samtliga materiella och immateriella tillgångar som skapas eller utvecklas inom ramen för de europeiska GNSS-program enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 683/2008 av den 9 juli 2008 om det fortsatta genomförandet av de europeiska satellitnavigeringsprogrammen (Egnos och Galileo),

SOM BEAKTAR förordning (EU) nr 912/2010 av den 22 september 2010 om inrättande av Europeiska byrån för GNSS,

SOM BEAKTAR beslut nr 1104/2011/EU av den 25 oktober 2011 om närmare föreskrifter för tillträde till den offentliga reglerade tjänst som erbjuds via det globala system för satellitnavigering som inrättats genom Galileoprogrammet,

HAR ENATS OM FÖLJANDE.

I.            ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

1. Syftet med detta avtal är att stimulera, underlätta och stärka det långsiktiga samarbetet mellan parterna inom satellitnavigering under civil kontroll, särskilt genom Schweiz medverkan i de europeiska GNSS-programmen.

2. Formen och villkoren för Schweiz medverkan i programmen ska fastställas i detta avtal.

Artikel 2

Definitioner

I detta avtal gäller följande definitioner:

1. europeiska globala system för satellitnavigering (europeiska GNSS): det system som inrättades genom Galileoprogrammet och det europeiska systemet för navigering genom geostationär överlappning (Egnos).

2. stödsystem: regionala eller lokala system, t.ex. Egnos, som ger GNSS-användare möjlighet att få bättre prestanda, exempelvis ökad noggrannhet, tillgänglighet, integritet och tillförlitlighet.

3. Galileo: ett självständigt europeiskt globalt system för satellitnavigering och tidsbestämning under civil kontroll för tillhandahållande av GNSS-tjänster som har utformats och utvecklats av Europeiska unionen, Europeiska rymdorganisationen och deras respektive medlemsstater. Driften av Galileo kan komma att privatiseras. Inom Galileoprogrammet planeras öppna tjänster, kommersiella tjänster, tjänster för skydd av människoliv samt sök- och räddningstjänster, utöver en skyddad offentligt reglerad tjänst med begränsad åtkomst som särskilt utformats för att tillgodose behov hos behöriga användare inom den offentliga sektorn.

4. Galileos lokala komponenter: lokala mekanismer som ger dem som använder satellitbaserade navigerings- och tidssignaler inom Galileo information utöver vad de får från den huvudkonstellation som används. Lokala komponenter kan komma att byggas ut för att öka prestandan kring flygplatser och hamnar samt i stadsmiljöer eller andra geografiskt krävande områden. Galileo kommer att tillhandahålla standardmodeller för de lokala komponenterna.

5. utrustning för global navigering, positionsbestämning och tidsbestämning: all civil utrustning för slutanvändare som utformats för att överföra, ta emot eller bearbeta satellitbaserade navigerings- eller tidsbestämningssignaler för att tillhandahålla en tjänst eller för att fungera tillsammans med ett regionalt stödsystem.

6. offentligt reglerad tjänst: en tjänst som tillhandahålls genom det system som upprättades inom Galileoprogrammet och som är reserverad för användare med myndighetstillstånd för känsliga tillämpningar som kräver faktisk åtkomstkontroll och en hög grad av tjänstekontinuitet.

7. regleringsåtgärd: alla lagar, författningar, strategier, regler, förfaranden, beslut eller liknande administrativa åtgärder som vidtas av någon av parterna.

8. driftskompatibilitet: förmågan hos globala och regionala system och stödsystem för satellitnavigering och de tjänster de erbjuder att användas tillsammans för att tillhandahålla bättre kapacitet på användarnivå än vad som skulle ha uppnåtts enbart genom användning av en öppen tjänst i ett system.

9. immateriell rättighet: enligt definitionen i artikel 2 viii i konventionen om upprättande av Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten, som undertecknades i Stockholm den 14 juli 1967.

10. sekretessbelagda uppgifter: information, oberoende av form, som kräver skydd mot obehörigt röjande och som i olika grad kan skada parternas eller enskilda medlemsstaters väsentliga intressen, inklusive den nationella säkerheten. Sekretessen anges genom en sekretessmärkning. Sådana uppgifter sekretessbeläggs av parterna i enlighet med tillämpliga lagar och andra författningar och ska skyddas mot varje förlust av konfidentialitet, integritet och tillgänglighet.

Artikel 3

Principer för samarbetet

Parterna är överens om att tillämpa följande principer för det samarbete som omfattas av detta avtal:

1. Ömsesidig nytta på grundval av en allmän avvägning mellan rättigheter och skyldigheter, inklusive bidrag och tillgång till alla tjänster enligt artikel 15.

2. Ömsesidiga möjligheter att delta i samarbete i Europeiska unionens och Schweiz GNSS-projekt.

3. Informationsutbyte utan dröjsmål i frågor som kan påverka samarbetet.

4. Tillräckligt och effektivt skydd av immateriella rättigheter enligt artikel 9 i detta avtal.

5. Frihet att tillhandahålla satellitnavigeringstjänster på parternas territorier.

6. Obegränsad handel med europeiska GNSS-varor på parternas territorier.

II. BESTÄMMELSER OM SAMARBETET

Artikel 4

Samarbete

1. Samarbetet avseende satellitnavigering och tidsbestämning ska omfatta radiospektrum, vetenskaplig forskning och utbildning, upphandling, näringslivssamarbete, immateriella rättigheter, exportkontroll, handel och marknadsutveckling, standarder, certifiering och regleringsåtgärder, säkerhet, utbyte av sekretessbelagda uppgifter, personalutbyte och tillgång till tjänster. Parterna får ändra denna förteckning i enlighet med artikel 25 i detta avtal.

2. Detta avtal ska inte påverka Europeiska unionens institutionella oberoende när det gäller att reglera de europeiska GNSS-programmen eller den struktur Europeiska unionen har upprättat för att bedriva verksamheten inom de europeiska GNSS-programmen. Avtalet ska inte heller påverka tillämpliga regleringsåtgärder för genomförande av icke-spridningsåtaganden, exportkontroll, kontroll av immateriell tekniköverföring eller nationella säkerhetsåtgärder.

3. Inom ramen för sina tillämpliga regleringsåtgärder ska parterna så långt det är praktiskt möjligt främja samarbete enligt detta avtal i syfte att tillhandahålla likvärdiga möjligheter för deltagande i parternas respektive verksamhet inom de områden som anges i punkt 1.

Artikel 5

Radiospektrum

1. Parterna är överens om att fortsätta samarbeta och stödja varandra i frågor som rör radiospektrum i Internationella teleunionen (nedan kallad ITU), med beaktande av Memorandum of Understanding on the Management of ITU filings of the Galileo radio-navigation satellite service system av den 5 november 2004.

2. Parterna ska i detta sammanhang utbyta information om frekvensansökningar och skydda lämpliga frekvenstilldelningar för Galileo i syfte att garantera tillgången till Galileo-tjänsterna för användare i hela världen, särskilt i Schweiz och Europeiska unionen.

3. Parterna framhåller dessutom vikten av att skydda radionavigeringsspektrumet mot avbrott och störningar. De ska för detta ändamål lokalisera störningskällor och söka ömsesidigt godtagbara lösningar för att motverka sådana störningar.

4. Inget i detta avtal ska tolkas så att det avviker från Internationella teleunionens tillämpliga bestämmelser, däribland Internationella teleunionens radioreglementen.

Artikel 6

Vetenskaplig forskning och utbildning

1. Parterna ska främja gemensam forskning och utbildning på det europeiska GNSS-området genom Europeiska unionens och Schweiz forskningsprogram och andra relevanta forskningsprogram hos parterna. Den gemensamma forskningen ska bidra till planeringen av den framtida utvecklingen av det europeiska GNSS.

2. Parterna är överens om att utforma lämpliga mekanismer i syfte att garantera välfungerande kontakter och deltagande i relevanta forskningsprogram.

Artikel 7

Upphandling

1. Vid upphandling som rör de europeiska GNSS-programmen ska parterna tillämpa sina åtaganden enligt avtalet om offentlig upphandling inom Världshandelsorganisationen (nedan kallad WTO) och avtalet av den 21 juni 1999 mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om vissa aspekter rörande offentlig upphandling.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel XXIII i WTO-avtalet om offentlig upphandling (artikel III i det ändrade avtalet) ska schweiziska enheter ha rätt att delta i upphandling för tillhandahållande av tjänster som rör de europeiska GNSS-programmen.

Artikel 8

Näringslivssamarbete

Parterna ska främja och stödja samarbetet mellan sina respektive näringsliv, bland annat genom samriskföretag och schweiziskt deltagande i relevanta europeiska näringslivsorganisationer samt deltagande av Europeiska unionen i relevanta schweiziska näringslivsorganisationer, i syfte att åstadkomma välfungerande europeiska system för satellitnavigering och att främja användning och utveckling av Galileo-tilllämpningar och Galileo-tjänster.

Artikel 9

Immateriella rättigheter

För att underlätta näringslivssamarbetet ska parterna tillhandahålla och garantera ett adekvat och effektivt skydd av immateriella rättigheter inom de områden och sektorer som är av betydelse för utvecklingen och driften det europeiska GNSS i enlighet med de högsta internationella kraven i WTO-avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter (Trips-avtalet), inbegripet verkningsfulla metoder för att säkerställa tillämpningen av dessa krav.

Artikel 10

Exportkontroll

1. För att säkerställa att parterna tillämpar en enhetlig politik för exportkontroll och icke-spridning när det gäller de europeiska GNSS-programmen ska Schweiz, inom sin jurisdiktion och i enlighet med sin nationella lagstiftning och sina nationella förfaranden, vid en lämplig tidpunkt anta och verkställa åtgärder för exportkontroll och icke-spridning av teknik, data och produkter som är särskilt utformade eller ändrade för de europeiska GNSS-programmen. Dessa åtgärder ska säkerställa en grad av exportkontroll och icke-spridning som är likvärdig med den som gäller i Europeiska unionen.

2. Om det skulle inträffa en händelse där en sådan likvärdig grad av exportkontroll och icke-spridning inte kan uppnås ska förfarandet i artikel 22 tillämpas.

Artikel 11

Handel och marknadsutveckling

1. Parterna ska i Europeiska unionen och Schweiz främja handel med och investeringar i infrastruktur för satellitnavigering och utrustning, inklusive lokala komponenter och tillämpningar som är av betydelse för de europeiska GNSS-programmen.

2. Parterna ska i detta syfte öka allmänhetens kunskaper om Galileos satellitnavigeringsverksamhet, kartlägga eventuella hinder för tillväxten av GNSS-tillämpningar och vidta lämpliga åtgärder för att underlätta denna tillväxt.

3. För att kartlägga och på ett effektivt sätt tillgodose användarnas behov får parternas enheter utnyttja det framtida forumet för GNSS-användare.

4. Detta avtal ska inte påverka parternas rättigheter och skyldigheter enligt avtalet om upprättande av WTO.

Artikel 12

Standarder, certifiering och regleringsåtgärder

1. Parterna framhåller värdet av att samordna sina tillvägagångssätt i internationella standardiserings- och certifieringsforum i fråga om globala satellitnavigeringstjänster och är särskilt överens om att gemensamt stödja utvecklingen av Galileo- och Egnosstandarder och främja deras tillämpning i hela världen, med tonvikt på driftskompatibilitet med andra GNSS.

Ett syfte med samordningen är att främja en bred och innovativ användning av Galileos öppna tjänster, kommersiella tjänster och tjänster för skydd av människoliv som en internationell standard för navigering och tidsbestämning. Parterna är överens om att skapa gynnsamma förutsättningar för utveckling av Galileotillämpningar.

2. För att främja och uppnå målen i detta avtal ska parterna därför när så är lämpligt samarbeta i alla GNSS-frågor som tas upp, särskilt i Internationella civila luftfartsorganisationen, Internationella sjöfartsorganisationen och Internationella teleunionen.

3. Parterna ska se till att åtgärder som rör tekniska standarder, certifiering, tillståndskrav och tillståndsförfaranden som gäller det europeiska GNSS inte utgör några omotiverade handelshinder. Nationella krav ska grundas på objektiva, icke-diskriminerande och öppna kriterier som fastställs på förhand.

4. Parterna ska vidta de regleringsåtgärder som krävs för att möjliggöra en fullständig användning av Galileos mottagare och mark- och rymdsegment inom de territorier som omfattas av deras jurisdiktion. I detta avseende ska Schweiz inom det territorium som omfattas av landets jurisdiktion bevilja Galileo en behandling som inte är mindre förmånlig än den som beviljas alla andra liknande system för satellitbaserade radionavigeringstjänster.

Artikel 13

Säkerhet

1. För att skydda de europeiska GNSS-programmen mot sådana hot som missbruk, störningar, driftsavbrott och fientliga handlingar ska parterna, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4.2, vidta alla rimliga åtgärder för att säkerställa kontinuiteten, säkerheten och skyddet avseende satellitnavigeringstjänsterna och därtill hörande infrastruktur och kritiska anläggningar på sina territorier.

2. I detta sammanhang ska Schweiz, inom sin jurisdiktion och i enlighet med sin nationella lagstiftning och sina nationella förfaranden, vid en lämplig tidpunkt anta och verkställa åtgärder som ger en likvärdig grad av säkerhet och skydd som de som är tillämpliga i Europeiska unionen i syfte att skydda, kontrollera och förvalta känsliga anläggningar, uppgifter och tekniska lösningar i de europeiska GNSS-programmen mot hot och oönskad spridning.

3. Om det skulle inträffa en händelse där en sådan likvärdig grad av säkerhet och skydd inte kan uppnås ska förfarandet i artikel 22 tillämpas.

Artikel 14

Utbyte av sekretessbelagda uppgifter

1. Europeiska unionens sekretessbelagda uppgifter ska utbytas och skyddas i överensstämmelse med säkerhetsavtalet och genomförandebestämmelserna till säkerhetsavtalet.

2. Schweiz får utbyta sekretessbelagda uppgifter med nationell sekretessmärkning rörande de europeiska GNSS-programmen med de medlemsstater i Europeiska unionen som Schweiz har ingått bilaterala avtal med för detta ändamål.

3. Parterna ska sträva efter att upprätta ett heltäckande och enhetligt regelverk som gör det möjligt för alla parter i detta avtal att utbyta sekretessbelagda uppgifter om Galileoprogrammet.

Artikel 15

Tillgång till tjänster

Schweiz ska ha tillgång till alla europeiska GNSS-tjänster som omfattas av detta avtal och till den offentliga reglerade tjänsten, som omfattas av ett separat avtal.

Schweiz har uttryckt sitt intresse för den offentliga reglerade tjänsten och betraktar detta som en viktig del av sin medverkan i de europeiska GNSS-programmen. Parterna ska sträva efter att ingå ett avtal om den offentliga reglerade tjänsten för att säkerställa ett schweiziskt deltagande i den offentliga reglerade tjänsten så snart Schweiz lämnar in en begäran om detta och de förfaranden som föreskrivs i artikel 218 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt har slutförts.

Artikel 16

Medverkan i Europeiska byrån för GNSS

Schweiz ska ha rätt att medverka i Europeiska byrån för GNSS enligt villkor som ska fastställas i ett avtal mellan Europeiska unionen och Schweiz. Dessa förhandlingar ska inledas så snart Schweiz lämnar in en begäran om detta och de nödvändiga förfarandena i Europeiska unionen har slutförts.

Artikel 17

Medverkan i kommittéer

Företrädare för Schweiz ska bjudas in att delta som observatörer utan rösträtt i de kommittéer som inrättas för att förvalta, utveckla och genomföra verksamheten inom de europeiska GNSS-programmen i enlighet med tillämpliga regler och förfaranden. Detta inbegriper bland annat medverkan i GNSS programkommitté och säkerhetsstyrelse samt i deras arbetsgrupper och särskilda grupper.

III. FINANSIELLA BESTÄMMELSER

Artikel 18

Finansiering

Schweiz ska bidra till finansieringen av de europeiska GNSS-programmen. Schweiz bidrag ska beräknas på grundval av en proportionalitetsfaktor som erhålls genom att man fastställer förhållandet mellan Schweiz bruttonationalprodukt, till marknadspriser, och summan av EU-medlemsstaternas bruttonationalprodukter, till marknadspriser.

För perioden 2008–2013 ska Schweiz finansiella bidrag till de europeiska GNSS-programmen uppgå till 80 050 870 euro.

Detta belopp ska betalas på följande sätt:

2012: 20 000 000 euro

2013: 40 000 000 euro

2014: 20 050 870 euro

Från och med 2014 ska Schweiz bidrag betalas årligen.

IV. SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 19

Ansvar

Eftersom Schweiz inte kommer att bli ägare av det europeiska GNSS kommer landet inte att ha något ansvar till följd av ägarskap.

Artikel 20

Gemensam kommitté

1. En gemensam kommitté med benämningen GNSS-kommittén för Europeiska unionen och Schweiz inrättas härmed. Kommittén ska bestå av företrädare för parterna och ska ansvara för förvaltningen och den korrekta tillämpningen av avtalet. Den ska för detta ändamål utarbeta rekommendationer. Kommittén ska fatta beslut i de fall som anges i detta avtal. Parterna ska genomföra dessa beslut i enlighet med sina egna regler. Den gemensamma kommittén ska fatta enhälliga beslut.

2. Den gemensamma kommittén ska själv fastställa sin arbetsordning, som bland annat ska innehålla bestämmelser om sammankallande till möten, utnämning av ordförande och fastställande av dennes mandat.

3. Den gemensamma kommittén ska sammanträda om och när det är nödvändigt. Europeiska unionen eller Schweiz får begära att kommittén sammankallas till möte. Den gemensamma kommittén ska sammanträda inom 15 dagar efter det att en sådan begäran som avses i artikel 22.2 har ingetts.

4. Den gemensamma kommittén får besluta att inrätta de arbetsgrupper eller expertgrupper den anser vara ändamålsenliga för att bistå med fullgörandet av kommitténs uppgifter.

5. Den gemensamma kommittén får besluta om ändringar av bilagan.

Artikel 21

Samråd

1. För att säkerställa ett tillfredsställande genomförande av detta avtal ska parterna regelbundet utbyta information och, på endera partens begäran, samråda i den gemensamma kommittén.

2. Parterna ska på begäran av endera parten omgående samråda om frågor som uppstår till följd av tolkningen eller tillämpningen av detta avtal.

Artikel 22

Skyddsåtgärder

1. Endera parten får, efter samråd i den gemensamma kommittén, vidta lämpliga skyddsåtgärder, inklusive tillfälligt inställande av en eller flera samarbetsverksamheter, om den finner att en likvärdig grad av exportkontroll eller säkerhet inte längre garanteras mellan parterna. Om ett dröjsmål skulle kunna äventyra GNSS goda funktionssätt får provisoriska skyddsåtgärder vidtas utan föregående samråd, under förutsättning att samråd sker omedelbart efter det att åtgärderna har vidtagits.

2. Räckvidden och varaktigheten för sådana åtgärder ska begränsas till vad som är nödvändigt för att lösa situationen och trygga en rimlig avvägning mellan rättigheter och skyldigheter enligt detta avtal. Den andra parten får begära att den gemensamma kommittén samråder om åtgärdernas proportionalitet. Om tvisten inte kan lösas inom sex månader får endera parten hänskjuta den till ett bindande skiljeförfarande enligt förfarandet i bilagan. Ingen fråga om tolkning av de bestämmelser i avtalet som är identiska med motsvarande bestämmelser i EU-rätten får lösas vid förfarandet i fråga.

Artikel 23

Tvistlösning

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 22 ska alla tvister som rör tolkningen eller tillämpningen av detta avtal lösas genom samråd i den gemensamma kommittén.

Artikel 24

Bilagor

Bilagorna till detta avtal utgör en integrerad del av avtalet.

Artikel 25

Översyn

Detta avtal får när som helst ändras och utvecklas genom överenskommelse mellan parterna.

Artikel 26

Uppsägning

1. Europeiska unionen eller Schweiz får säga upp detta avtal genom anmälan till den andra parten. Avtalet ska upphöra att gälla sex månader efter mottagandet av en sådan anmälan.

2. Det faktum att detta avtal sägs upp ska inte påverka giltigheten eller varaktigheten av överenskommelser som träffats inom ramen för avtalet, eller några särskilda rättigheter eller skyldigheter som uppkommit i fråga om immateriella rättigheter.

3. Om detta avtal sägs upp ska den gemensamma kommittén lägga fram ett förslag för att parterna ska kunna lösa eventuella återstående frågor, inklusive finansiella konsekvenser med beaktande av principen om tidsproportionalitet.

Artikel 27

Ikraftträdande

1. Detta avtal ska godkännas av parterna i enlighet med deras egna interna förfaranden. Avtalet träder i kraft den första dagen i den andra månad som följer på dagen för den sista anmälan om godkännande.

2. Utan hinder av vad som sägs i punkt 1 är Schweiz och Europeiska unionen, på de områden som faller inom respektive parts behörighet, överens om att provisoriskt tillämpa avtalet från och med den första dagen i den månad som följer på dagen för den andra anmälan som bekräftar att de förfaranden som är nödvändiga för detta ändamål har slutförts.

3. Detta avtal ingås på obestämd tid.

4. Detta avtal är upprättat i två exemplar på bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, italienska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska språken, vilka alla texter är lika giltiga.

--------------------------------

BILAGA I

SKILJEFÖRFARANDE

1) Om en tvist har hänskjutits till skiljeförfarande ska domstolen bestå av tre skiljedomare, om inte parterna beslutar annorlunda.

2) Varje part ska utse en skiljedomare inom 30 dagar.

3) De två skiljedomare som utses på detta sätt ska gemensamt utse skiljedomstolens ordförande, som inte får vara medborgare hos någon av parterna. Om de inte kan enas inom två månader efter det att de utsågs ska de utse skiljedomstolens ordförande bland sju personer från en förteckning som fastställts av den gemensamma kommittén. Den gemensamma kommittén ska upprätta och se över förteckningen i enlighet med sin arbetsordning.

4) Om inte parterna beslutar om annat, ska skiljedomstolen själv fastställa sin arbetsordning. Den ska fatta majoritetsbeslut.

BILAGA II

Schweiz finansiella bidrag till de europeiska GNSS-programmen

1. För perioden 2008–2013 ska Schweiz finansiella bidrag till Europeiska unionens budget för deltagandet i de europeiska GNSS-programmen vara följande (i euro):

2012 || 2013 || 2014

20 000 000 || 40 000 000 || 20 050 870

Från och med 2014 ska Schweiz bidrag betalas årligen.

2. Budgetförordningen för Europeiska gemenskapernas allmänna budget[1] och dess genomförandebestämmelser[2] ska tillämpas, särskilt för förvaltningen av Schweiz bidrag.

3. Kostnader för resa och uppehälle för schweiziska företrädares och experters deltagande i de möten som kommissionen anordnar i samband med genomförandet av programmen ska ersättas av kommissionen på samma grundval och enligt samma förfaranden som för närvarande gäller för experter från unionens medlemsstater.

4. Efter den provisoriska tillämpningen av detta avtal och i början av varje påföljande år kommer kommissionen att skicka en betalningsuppmaning till Schweiz motsvarande dess bidrag till budgeten för programmen enligt detta avtal.

Bidragsbeloppet ska anges i euro och betalas in på kommissionens bankkonto i euro.

5. Under förutsättning att kommissionen skickar betalningsuppmaningen före den 1 mars, ska Schweiz betala in sitt bidrag senast den 1 april, och i annat fall senast 30 dagar efter det att betalningsuppmaningen skickats.

Vid varje försening i betalningen av bidraget ska Schweiz betala ränta på det belopp som var utestående på förfallodagen. Räntesatsen ska motsvara den som Europeiska centralbanken på förfallodagen tillämpar för sina transaktioner i euro, med ett tillägg av 3,5 procentenheter.

GEMENSAM FÖRKLARING

om Schweiz medverkan i kommittéerna

De avtalsslutande parterna förklarar att Schweiz medverkan i de kommittéer som inrättas inom EU för att förvalta, utveckla och genomföra verksamheten inom de europeiska GNSS-programmen i enlighet med artikel 17 inte ska betraktas som något prejudikat för andra avtal mellan EU och Schweiz.

[1]               Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (EGT L 248, 16.9.2002, s. 1), senast ändrad genom förordning (EG, Euratom) nr 1525/2007 av den 17 december 2007 (EUT L 343, 27.12.2007, s. 9).

[2]               Kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 om genomförandebestämmelser för rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EGT L 357, 31.12.2002, s. 1), senast ändrad genom kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 478/2007 av den 23 april 2007 (EUT L 111, 28.4.2007, s. 13).

MOTIVERING

1.           BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

1.1.        Motiv och syfte Till följd av tekniska, geografiska och finansiella faktorer spelar Schweiz en viktig roll i de europeiska program som rör de globala systemen för satellitnavigering (GNSS). Schweiz tillhandahåller viktig teknik för Galileoprogrammet. Detta avtal syftar till att fastställa principerna för det allmänna samarbetet och att reglera Schweiz rättigheter och skyldigheter på sådana områden som säkerhet och exportkontroll. Avtalet har förhandlats fram på grundval av förhandlingsdirektiv som antogs av rådet den 29 juni 2010. Genom artiklarna 4.5 och 6.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 683/2008 av den 9 juli 2008 om det fortsatta genomförandet av de europeiska programmen för satellitnavigering (Egnos och Galileo) ges tredjeländer möjlighet att bidra med kompletterande finansiering till de europeiska GNSS-programmen enligt villkor som ska fastställas i avtal i överensstämmelse med artikel 218 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Avtalet är begränsat till områden som är nödvändiga för att möjliggöra ett nära samarbete med Schweiz. Uppbyggnaden och förvaltningen av Galileo och Egnos som EU-omfattande program understryker behovet av gemensamma strategier och arbetsmetoder för alla medlemsstater och vissa tredjeländer som Norge och Schweiz. Reglerna för dessa områden måste fastställas av regeringarna och tillämpas på ett för hela Europa enhetligt sätt. Kommissionen måste som programförvaltare på unionens vägnar, systemets ägare, vidta alla rimliga åtgärder för att säkerställa denna enhetlighet. Om detta inte görs skulle säkerhetsriskerna öka.

1.2.        Allmän bakgrund Schweiz har från början varit en av unionens närmaste samarbetspartner utanför EU i Galileoprogrammet. Genom sitt medlemskap i Europeiska rymdorganisationen (ESA) och sitt informella deltagande under årens lopp i EU:s Galileo-specifika förvaltningsstrukturer har landet bidragit politiskt, tekniskt och finansiellt till alla etapper i Galileoprogrammet. Genom detta avtal kommer landets nära medverkan i de europeiska GNSS-programmen att formaliseras och fördjupas. Utan detta avtal skulle det råda osäkerhet om samarbetets karaktär när det gäller säkerhetsfrågor, exportkontroll, standardisering, certifiering och radiospektrum. Avtalet ger dessutom EU möjlighet att fastställa allmänna principer för exempelvis skyddsåtgärder på säkerhets- och exportkontrollområdet.

1.3.        Gällande bestämmelser Schweiz samarbete i Galileoprogrammet kommer att regleras i det bifogade avtalet för att sätta ramarna för samarbetet, inklusive principer för framtida samarbete och kompletterande bestämmelser för samarbete när det gäller säkerhet, standardisering och certifiering.

1.4.        Förenlighet med Europeiska unionens politik och mål på andra områden Förslaget ligger i linje med strategin för att integrera vissa tredjeländer som är medlemmar i Europeiska rymdorganisationen i de europeiska GNSS-programmen och som därför från början har deltagit i Galileo- och Egnos-programmen. Det stöder också kommissionens mål att förstärka unionsaspekten i samarbetet på politikområden som rör icke-spridning.

2.           RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

2.1.        Samråd med berörda parter

Samrådsmetoder, huvudmålsektorer och allmän profil på de svarande Samråd har förts med den särskilda kommittén för rådet, medlemsstaternas myndigheter och Schweiz genom bilaterala möten, både när förhandlingsdirektiven utarbetades och under själva förhandlingarna. Bland dem som deltog i samrådet återfanns tekniska experter samt säkerhets- och transportexperter från medlemsstaterna, schweiziska myndigheter, utrikes-, försvars- och inrikesministerier samt Europeiska rymdorganisationen och nationella rymdorganisationer.

Sammanfattning av svaren och av hur de beaktats Dessa berörda parter gav sitt stöd till att Schweiz nära medverkar i det samarbete som rör de europeiska GNNS-programmen och underströk samtidigt betydelsen av att sådana frågor som säkerhet och exportkontroll omfattas av avtalet.

2.2.        Extern experthjälp

Fackområden och sakkunskap Rymdteknik/markanläggningar, säkerhet/industriell och offentlig säkerhet, informationssäkerhet och internationell rätt/immunitet och privilegier.

Metoder Möten och utbyte av information

De viktigaste organisationer och experter som rådfrågats EU-medlemsstaternas ministerier och rymdorganisationer, Europeiska rymdorganisationen och rymdindustrin.

Sammanfattning av rekommendationer som inkommit och beaktats Inga potentiellt allvarliga risker med oåterkalleliga konsekvenser har nämnts.

Det fanns ett brett samförstånd om de samarbetsprinciper som fastläggs i avtalet och om målet att Schweiz ska vara nära knutet till programmet, inklusive rättigheter och motsvarande skyldigheter.

Offentliggörande av expertutlåtanden Experternas slutsatser har inte offentliggjorts.

2.3.        Konsekvensbedömning Åtgärden syftar till att säkerställa en nära samverkan med Schweiz i uppbyggnads- och driftsfaserna för Galileo- och Egnos-programmen. Dessa två initiativ innehåller viktiga industriella, ekonomiska och strategiska komponenter. Förvaltningen av de europeiska GNSS-programmen reformerades genom förordning (EG) nr 683/2008, varigenom fokus flyttades från ett offentlig-privat partnerskap till program som förvaltas, och system som ägs, av unionen. Denna utveckling och innehållet i det samarbete som har säkerhetspolitiska konsekvenser behöver regleras formellt. Tre alternativ har därför övervägts för att uppnå detta mål. Det första alternativet var att ansluta Schweiz till programmet genom ett särskilt internationellt samarbetsorgan (Galileo International Board) för alla tredjeländer som är intresserade av Galileoprogrammet. Efter långa diskussioner om detta organ med Schweiz och andra tredjeländer, t.ex. Norge, förkastades detta alternativ. Schweiz ansåg att det var orättvist att landet skulle behandlas på samma sätt som icke-europeiska tredjeländer som är betydligt mindre involverade och som inte bidrar till att finansiera programmet. Det andra alternativet var att ingå det bifogade avtalet. Genom detta skulle det i praktiken bli möjligt att förstärka säkerhets- och exportkontrollbestämmelserna, att fastställa principer och ge vägledning för ett ömsesidigt positivt och långsiktigt samarbetsförhållande samt att erhålla ytterligare medel. Det tredje alternativet var att inte vidta några åtgärder alls. Detta skulle leda till ovissa förbindelser med Schweiz i fråga om satellitnavigering.

3.           FÖRSLAGETS RÄTTSLIGA ASPEKTER

3.1.        Sammanfattning av den föreslagna åtgärden Kommissionen föreslår att rådet utfärdar ett bemyndigande om undertecknande och provisorisk tillämpning av ett samarbetsavtal om de europeiska programmen för satellitnavigering mellan EU, dess medlemsstater och Schweiz. En provisorisk tillämpning av de delar av avtalet som omfattas av EU:s behörighet är nödvändigt för att påskynda tillämpningen av avtalet och för att erhålla Schweiz finansiella bidrag till programmen.

3.2.        Rättslig grund Artikel 172 jämförd med artikel 218.5 och artikel 218.8 första stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

3.3.        Subsidiaritetsprincipen Subsidiaritetsprincipen är tillämplig eftersom förslaget inte avser ett område där unionen är ensam behörig.

Förslagets mål kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna av följande skäl:

Galileoprogrammet, vars kostnader uppskattas till flera miljarder euro, är ett europeiskt initiativ som ingen stat är villig att finansiera på egen hand. Innehållet i förslaget till avtal kan inte begränsas till någon enskild medlemsstat eller en grupp medlemsstater, utan påverkar EU som helhet och har i vissa fall även en världsomspännande inverkan.

Det industriella och tekniska kunnandet inom rymdsektorn finns i flera europeiska länder, inklusive Schweiz. Ingen enskild stat kan behärska alla aspekter av detta. Utan samordnade insatser och informationsutbyte ökar risken för att de lösningar man kommer överens om tillsammans med Schweiz inte är optimala. Brister på säkerhetsområdet skulle kunna äventyra en trygg försörjning av exportkontrollerade komponenter för de europeiska GNSS-programmen. Detta skulle driva upp kostnaderna för programmen.

De europeiska GNSS-programmens omfattning och komplexitet kräver dessutom centraliserade och enkla förvaltningsstrukturer och tydliga gränssnitt mellan unionen och tredjeländer. Ett omfattande nät av bilaterala förbindelser med Schweiz skulle innebära en hög risk för ineffektivitet, förseningar och inkonsekvenser, något som i ett industriellt projekt snabbt omvandlas till högre kostnader som kommer att belasta unionsbudgeten. Medlemsstater som agerar enskilt kan dessutom ha sämre möjligheter att genomdriva principer och villkor gentemot Schweiz än vad som uppnås genom samarbete.

Avtalet gäller endast gemensamma principer och åtaganden för samarbetet samt specifika frågor som utgör en del av de europeiska GNSS-program som ägs av unionen. Avtalet bygger på medlemsstaternas befintliga kapacitet (t.ex. avseende exportkontroll och utbyte av känslig information) vad gäller tillämpningen av de flesta bestämmelserna i avtalet.

Förslaget är därför förenligt med subsidiaritetsprincipen.

3.4.        Proportionalitetsprincipen Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen av följande skäl:

Avtalet är ett traditionellt och vedertaget instrument i internationella förbindelser. Det har utformats i samarbete med befintliga expertgrupper och ska godkännas genom de befintliga strukturerna för beslutsfattandet. Inga nya administrativa strukturer inrättas genom avtalet.

3.5.        Val av regleringsform

Ett internationellt avtal är det enda instrument som säkerställer EU-omfattande enhetlighet i förbindelserna med Schweiz när det gäller satellitnavigering. Enhetlighet i tillämpningen är särskilt viktig när det gäller säkerhetsaspekterna, vilka utgör en viktig del av avtalet. Samtidigt medger avtalet flexibilitet i fråga om genomförandeåtgärderna, särskilt när det gäller standardisering och certifiering där medlemsstaterna är viktiga aktörer i de internationella organisationerna. Fördragen medger inga andra hållbara alternativ för reglering av förbindelserna med ett tredjeland.

4.           BUDGETKONSEKVENSER

Förslaget påverkar bara unionens budget på ett positivt sätt. Schweiz kommer att medverka i finansieringen av de europeiska GNSS-programmen på samma sätt som för landets deltagande i de specifika programmen inom EU:s sjunde ramprogram för forskning och teknisk utveckling. Schweiz bidrag ska beräknas på grundval av en proportionalitetsfaktor som erhålls genom att man fastställer förhållandet mellan Schweiz bruttonationalprodukt, till marknadspriser, och summan av EU-medlemsstaternas bruttonationalprodukt, till marknadspriser.

5.           ÖVRIGT

Förslaget innehåller en bestämmelse om översyn.

2012/0230 (NLE)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av samarbetsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiziska edsförbundets, å andra sidan, om de europeiska programmen för satellitnavigering

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 172 jämförd med artikel 218.5,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)       Genom rådets beslut av den 29 juni 2010 bemyndigades kommissionen att inleda förhandlingar med Schweiz för att upprätta ett samarbetsavtal om satellitnavigering.

(2)       Genom detta samarbetsavtal får Schweiz delta i de europeiska programmen för satellitnavigering. Schweiz kommer i gengäld att bidra till finansieringen av programmen.

(3)       Förhandlingarna slutfördes framgångsrikt genom att avtalet paraferades den [xx 2012].

(4)       Avtalet bör därför undertecknas på Europeiska unionens vägnar, med förbehåll för att det ingås längre fram.

(5)       För att säkerställa en omedelbar tillämpning och det lämpliga schweiziska deltagandet i programmen bör de aspekter som omfattas av Europeiska unionens behörighet tillämpas provisoriskt i enlighet med artikel 27.2 i avtalet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Undertecknandet av samarbetsavtalet om satellitnavigering mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater och Schweiz godkänns härmed på Europeiska unionens vägnar, med förbehåll för att det berörda avtalet ingås.

Avtalstexten åtföljer detta beslut.

Artikel 2

Rådets generalsekretariat ska utfärda det instrument som ger den eller de personer som anges av avtalets förhandlare full befogenhet att underteckna avtalet, med förbehåll för att det ingås.

Artikel 3

Avtalet ska tillämpas provisoriskt i enlighet med artikel 27.2 i avtalet, i avvaktan på att de förfaranden som är nödvändiga för avtalets ingående avslutas. Kommissionen ska upplysa om datumet för den provisoriska tillämpningen av avtalet genom ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 4

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Bryssel den

                                                                       På rådets vägnar

                                                                       Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR FÖRSLAG TILL RÄTTSAKT SOM ENDAST PÅVERKAR BUDGETENS INKOMSTSIDA

1.           FÖRSLAGETS BENÄMNING

SAMARBETSAVTAL MELLAN EUROPEISKA UNIONEN OCH DESS MEDLEMSSTATER, Å ENA SIDAN, OCH SCHWEIZISKA EDSFÖRBUNDET, Å ANDRA SIDAN, OM DE EUROPEISKA PROGRAMMEN FÖR SATELLITNAVIGERING

2.           BERÖRDA BUDGETRUBRIKER

Kapitel: 66

Artikel: 660

Punkt: 6600

Budgeterat belopp för det berörda året: p.m.

3.           BUDGETKONSEKVENSER

Utgifterna påverkas inte av förslaget, men däremot intäkterna enligt följande:

(euro)

|| ||

Budgetrubrik || Inkomster || Tolvmånadersperiod fr.o.m. den || 2012

Artikel 660; Punkt 6600 || Andra bidrag och återbetalningar – Inkomster avsatta för särskilda ändamål || 1.1.2012 || 20 000 000

Situation efter åtgärden

|| 2013 || 2014 || 2015 || 2016 || …

Artikel 660; Punkt 6600 || 40 000 000 || 20 050 870 || Beräknas senare || Beräknas senare || Beräknas senare

4.           BESTÄMMELSER OM BEDRÄGERIBEKÄMPNING

5.           ÖVRIGA ANMÄRKNINGAR

a)           Samarbetsavtalet mellan EU och Schweiz om GNSS-programmen är inte tidsbegränsat. Schweiz finansiella bidrag till de europeiska programmen för satellitnavigering för perioden 2008–2013 uppgår till 60 000 000 euro och för 2014 till 20 050 870 euro.

b)           Schweiz finansiella bidrag kommer att beräknas enligt den proportionalitetsfaktor som beskrivs närmare i artikel 18 i avtalet. För perioden 2008–2013 tillämpas denna proportionalitetsfaktor på beloppet 3 005 miljoner euro. Fr.o.m. 2014 kommer samma proportionalitetsfaktor att tillämpas på de årliga budgetanslagen till de europeiska programmen för satellitnavigering.

UTTALANDE från Europeiska kommissionen

Kommissionen erinrar om sitt allmänna politiska mål att förhandla fram avtal som bara omfattar unionen som avtalspart om det är lämpligt.

____________________