MOTIVERING

1.           BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

Den 29 juni 2011 antog kommissionen ett förslag till nästa fleråriga budgetram för åren 2014–2020[1]: en budget för genomförandet av Europa 2020-strategin, där bland annat en ny omgång av Tullprogrammet föreslås. Tull 2020-programmet kommer att bidra till Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla[2], genom att stärka tullunionens funktion.

Genom att uppbära tullar, avgifter och skatter[3] skyddar tullunionen EU:s och dess medlemsstaters ekonomiska intressen. Enligt tullunionens regler måste varor med ursprung i tredjeländer uppfylla unionslagstiftningens krav innan de kan befordras fritt inom unionen. Detta förutsätter att stora handelsvolymer – 7 tulldeklarationer per sekund – hanteras dagligen, och tullen måste avväga behovet av att underlätta handeln för näringslivet mot kravet att skydda privatpersoner mot sådant som riskerar deras trygghet och säkerhet. Detta kan bara uppnås genom ett intensivt operativt samarbete mellan medlemsstaternas tullförvaltningar, mellan dessa och andra myndigheter och med näringslivet och andra tredje parter.

Det föreslagna programmet kommer att stödja samarbetet huvudsakligen mellan tullmyndigheterna men också med andra berörda parter. Det är det program som efterträder Tull 2013-programmet som slutar den 31 december 2013. Det föreslagna programmet kommer att främja samarbete i tullfrågor i unionen baserat på dels personligt nätverksbyggande och kompetensuppbyggnad, dels uppbyggnad av IT-kapacitet. Den första delen möjliggör utbyte av bästa praxis och operativa kunskaper bland medlemsstaterna och de andra länder som deltar i programmet. Genom den senare delen kan programmet finansiera adekvat IT-infrastruktur och avancerade IT-system som möjliggör att unionens tullförvaltningar utvecklas till fullfjädrade e-förvaltningar. Programmets viktigaste mervärde är att förbättra medlemsstaternas förmåga att uppbära inkomster och hantera allt mer komplicerade handelsflöden, samtidigt som kostnaderna för att utveckla verktygen för dessa ändamål minskas.

2.           RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

2.1.        Samråd och experthjälp

Inom ramen för halvtidsutvärderingen av Tull 2013-programmet[4] fick en entreprenör analysera dess måluppfyllelse, effektivitet, relevans och mervärde. Därvid användes övervakningsdata från de olika verksamheterna, och det genomfördes samråd med företrädarna för näringslivet.

En annan konsult studerade en möjlig struktur för det framtida Tull-programmet[5]: dess uppgifter, mål och potentiella policyval, inbegripet en övergripande analys av tullunionens framtida utmaningar och strukturella problem samt hur dess funktionssätt kan förbättras. För den sistnämnda aspekten skedde samråd med tullexperter på olika nivåer. Resultaten av denna studie diskuterades med företrädare för de deltagande länderna vid ett seminarium som arrangerades i juli 2011. Som en förberedelse för dessa anordnades rundabordssamtal under våren 2011 inom den berörda programkommittén[6], där de deltagande länderna uppmanades identifiera programmens främsta styrkor och möjliga sätt att effektivisera programmen.

Med hänsyn till betydelsen av de verksamheter som rör informationsutbyte utfördes en separat studie av en framtida strategi för att genomföra informationsutbyte. Denna presenterades vid en workshop för tullförvaltningarnas ledande dokumentalister (Chief Information Officers) i juni 2011.

En konsekvensanalys beträffande en fortsättning av Tull 2013-programmet utarbetades och godkändes av konsekvensbedömningsnämnden den 22 september 2011.

Rekommendationer för utformning och ytterligare förbättringar av programmet har beaktats när förslaget till det framtida programmet utarbetades. Programförslaget omfattar nya verktyg, särskilt för samarbete kring specifika operativa uppgifter. Åtgärder vidtas för att förbättra spridningen av programverksamhetens resultat genom samarbete online, och för att bättre övervaka programmets resultat.

2.2.        Konsekvensbedömning

Utgående från den övergripande ramen och de problem som vi står inför på tullområdet under det kommande årtiondet har ett antal strategiska alternativ analyserats och jämförts i den konsekvensbedömning som åtföljer detta program.

(1) Utgångsscenario: innebär att programmen fortsätter med nuvarande mål och utformning.

(2) Upphörande med programmet: programmet upphör och någon EU-finansiering ges inte längre för IT-verktyg, gemensamma åtgärder eller utbildningsverksamhet till stöd för samarbete på tullområdet.

(3) Ökat stöd till efterlevnad av EU-rättsliga skyldigheter, t.ex. den moderniserade tullkodexen: Detta alternativ skulle utvidga grundscenariot och anpassa programmet till de nya behoven i den nya tullmiljön, bland annat EU:s tullkodex[7]. Detta innefattar införande av nya IT-system som de fastställs i EU:s tullagstiftning, ett gradvis införande av en modell för gemensam utveckling av IT-system och en modernisering av bakomliggande styrning, arkitektur och teknik.

(4) Ökat stöd till efterlevnad av EU-rättsliga skyldigheter och ekonomisk hjälp till uppbyggnad av teknisk kapacitet: Utöver innehållet i det föregående alternativet skulle detta alternativ inbegripa ett system för ekonomisk hjälp genom vilket medlemsstaterna kan begära stöd för att förvärva utrustning för att övervaka land-, sjö- och luftgränser, t.ex. skannrar eller laboratorieutrustning. Detta skulle hjälpa medlemsstaterna att iaktta kraven på snabbare och effektivare kontroller i en miljö av ständigt föränderlig teknik.

(5) Ökat stöd till efterlevnad av EU-rättsliga skyldigheter, och en IT-miljö som i största möjliga utsträckning är gemensam: Utöver innehållet i alternativ 3 skulle detta alternativ hjälpa EU:s tullmyndigheter att dra fördel av en i största möjliga utsträckning gemensam utveckling och drift av europeiska IT-system för att genomföra EU:s tullagstiftning, t.ex. den moderniserade tullkodexen och andra tullrelaterade rättsakter. Genom detta alternativ skulle de offentliga myndigheterna få ökat stöd för att utveckla och införa alla de system som krävs för en Europatäckande elektronisk tullmiljö och företagen få stöd för att ansluta sig till dessa system.

Konsekvensanalysen identifierade alternativ 3, ”Ökat stöd till efterlevnad av EU-rättsliga skyldigheter, t.ex. den moderniserade tullkodexen” som det bästa alternativet. Det är i linje med förslaget till ny budget för Europa 2020 och är det som har störst acceptans i medlemsstaterna. Alternativet ”Ökat stöd till efterlevnad av EU-rättsliga skyldigheter och ekonomisk hjälp till uppbyggnad av teknisk kapacitet” har inte valts, eftersom förvärv av utrustning för uppbyggnad av teknisk kapacitet skulle kunna samfinansieras genom andra program, däribland regionala strukturfondsprogram, samtidigt som samstämmighet uppnås med prioriteringarna för det föreslagna Tull 2020-programmet.

3.           RÄTTSLIGA ASPEKTER

3.1.        Rättslig grund

Förslaget till Tull 2020-programmet grundar sig på artikel 33 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), där det fastställs att Europeiska unionen ska vidta åtgärder för tullsamarbete och EU:s tullunion.

3.2.        Subsidiaritet och proportionalitet

Åtgärder på unionsnivå snarare än nationell nivå är nödvändiga av följande skäl:

· Tullunionen ingår i EU:s exklusiva befogenhet. Genom att överföra sin befogenhet till unionen har medlemsstaterna genom sakens natur gått med på att åtgärder på tullområdet genomförs bättre på EU-nivå. Unionens regelverk i sig säkerställer dock inte tillräckligt att tullunionen fungerar korrekt. Regelverket bör kompletteras med stödjande åtgärder i enlighet med tullprogrammet, så att det säkerställs att EU:s tullagstiftning tillämpas på ett allt mer samstämmigt och harmoniserat sätt.

· Många av verksamheterna på tullområdet är av gränsöverskridande karaktär och involverar eller berör samtliga 27 medlemsstater, och de kan således inte skötas av enskilda medlemsstater på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Det krävs åtgärder på EU-nivå för att stödja den europeiska dimensionen av tullens arbete, undvika snedvridningar på den inre marknaden och främja ett ändamålsenligt skydd av EU:s yttre gränser.

· I detta hänseende är åtgärder på EU-nivå motiverade för att se till att tullunionen och dess gemensamma regelverk fungerar korrekt och vidareutvecklas, eftersom sådana åtgärder har visat sig vara det mest effektiva och ändamålsenliga svaret på de brister och utmaningar som har kännetecknat genomförandet av EU:s tullunion och tullsamarbete.

· Ur ekonomisk synvinkel är åtgärder på EU-nivå mycket mera effektivt. Ryggraden i tullsamarbetet är ett dedicerat kommunikationsnät med hög säkerhetsnivå. Det binder samman de nationella tullförvaltningarna i cirka 5 000[8] anslutningspunkter. Detta gemensamma IT-nät garanterar att varje enskild nationell förvaltning bara behöver koppla upp sig en gång till denna gemensamma infrastruktur för att kunna utbyta varje slags upplysning. Om en sådan infrastruktur inte skulle finnas skulle medlemsstaterna behöva koppla upp sig 26 gånger för att nå alla andra medlemsstaters nationella system.

För att genomföra programmet ska kommissionen, enligt artikel 17 i EU-fördraget, samordna, verkställa och förvalta i enlighet med de villkor som fastställs i fördragen. Tull 2020-programmet är följaktligen förenligt med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna (enligt artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen).

3.3.        Instrument

Enligt slutsatsen i de nämnda konsekvensbedömningarna är en åtgärd på EU-nivå i form av ett program för att finansiera verksamheter lämplig. Mot bakgrund av det positiva gensvaret i utvärderingarna efter halva tiden av Tull 2013-programmet, föreslår kommissionen ett efterföljande Tull 2020-program.

I enlighet med kommissionens lagstiftningspolitik som antagits inom ramen för den fleråriga finansieringsramen föreslås det efterföljande finansieringsprogrammet i form av en förordning.

4.           BUDGETKONSEKVENSER

Tidpunkten för översyn av program för EU-finansiering är kopplad till förslaget till en ny flerårig budgetram, i dess ändrade lydelse av den 6 juli 2012[9]. Enligt detta förslag innehåller denna förordning om Tull 2020-programmet en budgetram på 548 080 000 euro (i löpande priser) för perioden 2014–2020.

Tull 2020-programmet kommer att genomföras med hjälp av direkt central förvaltning, där olika verksamheter har olika prioritet. I de arbetsprogram som fastställs tillsammans med intressenter anges prioriteringarna för en viss period.

5.           ÖVRIGT

5.1.        Anmärkningar till vissa regler

5.1.1.     Kapitel I: Allmänna bestämmelser

Programmets omfattning är särskilt inriktat på hur EU:s tullunion fungerar. Det kommer att stå öppet för deltagande från medlemsstaterna, kandidatländerna och potentiella kandidatländer. I linje med unionens övergripande politik i detta avseende kommer även de länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken att på vissa villkor kunna delta i programmet. Slutligen kan ”externa experter” (t.ex. företrädare för andra myndigheter, näringslivet och nationella och internationella organisationer, och eventuellt andra experter) delta i vissa verksamheter, om så krävs för att uppnå programmålen.

Målen i Tull 2020-programmet är utarbetade för att ta itu med de identifierade problemen och förväntade utmaningarna för tullen under det kommande årtiondet. Programmets övergripande mål är att stärka den inre marknaden genom en konkret och effektiv tullunion.

För att ge ett adekvat svar på unionens framtida utmaningar på tullområdet, har följande särskilda mål fastställts för programmet: Att stödja tullunionen, särskilt genom samarbete mellan deltagande länder och mellan deras tullmyndigheter och andra behöriga myndigheter, samt deras tjänstemän och externa experter. Programmet kommer att ha följande prioriteringar:

1. Att stödja förberedande samt enhetlig och effektiv tillämpning av unionslagstiftningen, i syfte att göra tullunionen verkningsfullare, effektivare och enhetligare.

2. Att stärka de europeiska företagens konkurrenskraft genom att underlätta laglig handel, minska deras fullgörandekostnader och administrativa bördor och skydda dem mot illojal konkurrens.

3. Att stödja tullförvaltningarna med att skydda medborgarna, säkerheten och miljön.

4. Att säkerställa skyddet av Europeiska unionens och medlemsstaternas finansiella och ekonomiska intressen.

5. Att bidra till tullmyndigheternas effektiva funktion genom att förbättra deras administrativa kapacitet.

6. Att bekämpa bedrägerier och förbättra konkurrenskraften och säkerheten genom samarbete med internationella organisationer, tredjeländer, andra statliga myndigheter, ekonomiska aktörer samt deras organisationer.

5.1.2.     Kapitel II: Stödberättigande åtgärder

De typer av åtgärder som är berättigade till stöd från programmet liknar de åtgärder som stöds enligt det nuvarande programmet och utgörs av följande:

· Gemensamma åtgärder för utbyte av kunskaper och bästa praxis mellan de deltagande ländernas tulltjänstemän.

· Europeiska informationssystem[10] som underlättar utbytet av information och tillgång till gemensamma uppgifter.

· Fortbildning som leder till kompetensuppbyggnad för tulltjänstemän i hela Europa.

För vissa typer av åtgärder har förändringar skett.

· Tull 2020-programmet kommer att innehålla några nya redskap för gemensamma åtgärder:

· Expertgrupper som utgör strukturerade samarbetsformer, sammanför expertis och/eller tar itu med specifika operativa verksamheter. De kan vara av tillfällig eller permanent natur och kan få stöd i form av samarbetstjänster online, administrativt biträde och infrastruktur och utrustning för att stödja genomförandet av en åtgärd.

· Åtgärder för kapacitetsuppbyggnad inom offentlig förvaltning kommer att stödja tullmyndigheter som har särskilda svårigheter, t.ex. i fråga om kunskaper, expertis eller organisatoriska eller andra brister, vilka kan övervinnas genom skräddarsydda stödåtgärder från samhöriga länder och/eller kommissionens tjänstemän.

· Riktmärkning och styrgrupper nämns inte längre uttryckligen i förteckningen över gemensamma åtgärder, eftersom dessa kan betraktas som projektgrupper med ett särskilt ändamål respektive fastställande av bästa praxis för att identifiera förbättringsmöjligheter, eller som samordning och styrning av programverksamhet inom ett visst område.

· När det gäller de europeiska informationssystemen definieras i det nya programmet ”unionskomponenter” som sådana IT-tillgångar och IT-tjänster som berör några eller samtliga medlemsstater och som ägs eller förvärvas av kommissionen. Dessa komponenter beskrivs i punkt 2 i bilagan till förslaget till rättsakt. De ”nationella komponenterna” utgörs av samtliga komponenter som inte är unionskomponenter. De utvecklas, installeras och drivs av medlemsstaterna och ska således finansieras av dem och ingå i deras ansvar.

Den nya definitionen av unionskomponenter bör ses mot bakgrund av den ändrade praxisen för utveckling av IT-system. För närvarande är varje medlemsstat ansvarig för genomförandet av sitt nationella system enligt gemensamma specifikationer, vilket leder till att varje system utvecklas 27 gånger och att det finns 27 företagsgränssnitt, utvecklingsscheman och uppsättningar av projektrelaterade eller operativa svårigheter osv. Särskilt mot bakgrund av den ekonomiska och finansiella krisen anser kommissionen att utvecklingen av IT-system kan effektiviseras.

Denna utveckling syftar till att gör uppgifter och tillämpningen av regelverket mer samstämmiga genom att successivt införa gemensam IT-utveckling (kunskap, uppgifter, IT-komponenter). Det medför förbättrade arbetsmetoder, exempelvis genom modellering av företagsprocesser, specifikationer av högre kvalitet och en högre grad av standardisering, t.ex. harmonisering av företagsgränssnitt. Det nya tillvägagångssättet för unionskomponenter kommer att begränsa risken för skiljaktiga utvecklings- och införandeplaner. Det ger också större möjligheter att kontrollera färdigställandet av ett projekt, eftersom gemensamma planer innebär att den långsammaste medlemmen i utvecklingskedjan inte kan hindra driften av ett helt projekt.

5.1.3.     Kapitel IV: Genomförande

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Ett årligt arbetsprogram kommer att antas enligt det granskningsförfarande som avses i artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter[11].

5.2.        Förenklingar

5.2.1.     Hur bidrar förslaget till förenklingar?

(a) Samstämmighet med budgetförordningen.

Förslaget till program är helt samstämmigt med budgetförordningen och dess genomförandebestämmelser. Bidrag och upphandling är de huvudsakliga finansiella verktyg som används för att genomföra programmet. Programmet inbegriper sådana förenklingsåtgärder som kommissionen tar upp i sitt förslag till omarbetning av budgetförordningen, i synnerhet användning av klumpsummor, schablonsatser och enhetskostnader. Med tanke på att hanteringen av kostnader för uppehälle och resor har en så stor del i programförvaltningen kommer de förenklingsåtgärder på detta område som erbjuds i den nya budgetförordningen att införlivas i programmet.

(b) Samstämmighet mellan Tull 2013-programmet och Fiscalis 2013-programmet.

Förvaltningen av de tidigare Tull- och Fiscalisprogrammen var helt harmoniserad med utgångspunkt i identiska upphandlingsregler och bidragsmodeller och gemensamma vägledningar och IT-baserade system. Förvaltningsmodellen innefattar tydliga och enkla förfaranden för att organisera programverksamheter. Kommissionens programförvaltningsgrupp biträds av programförvaltningsenheter i de olika tull- och skatteförvaltningarna och agerar som stödenhet och första kontaktpunkt för medlemsstaternas tull- respektive skattetjänstemän. Denna förvaltningsmodell innebär att verksamheter kan inledas inom en kort tidsrymd och att man kan reagera snabbt på nytillkomna behov, samtidigt som samstämmighet mellan olika verksamheter garanteras. Medlemsstaterna har i utvärderingarna efter halva tiden uttryckt sin tillfredsställelse över programmets förvaltningsmodell.

Ned beaktande av denna anpassning av de båda programmen och i enlighet med den förenkling som förslaget till den fleråriga budgetramen 2014 – 2020[12] syftar till har kommissionen ursprungligen föreslagit ett enda Fiscusprogram som efterföljare till et nuvarande Tull 2013-programmet och det nuvarande Fiscalis 2013-programmet[13]. Med tanke på att medlemsstaterna enhälligt ställer sig positiva till att dela upp det föreslagna enda programmet lade kommissionen, samtidigt som den bibehöll sin ståndpunkt mot denna uppdelning, fram ett ändrat förslag med två lagtexter för tull- respektive Fiscalis 2020-programmen. Trots införandet av dessa separata rättsakter kommer kommissionen att prioriterad ett bibehållande av samstämmigheten mellan de båda programmen. Där så är lämpligt kommer detta att följas upp när Tull 2020- och Fiscalis 2020-programmen genomförs.

(c) Har utläggning av arbetsuppgifter övervägts?

Möjligheten att låta ett genomförandeorgan verkställa det kommande programmet övervägdes. Ett sådant organ skulle kunna få befogenhet att utföra uppgifter som att välja vilka verksamheter som ska genomföras inom programmet, administrativt förbereda och följa upp verksamheter och övervaka verksamheter, tilldelning av bidrag och upphandling av IT-system. Ett sådant genomförandeorgan skulle emellertid innebära ett ytterligare lager på förvaltningsstrukturen och höja kostnaderna för samordning och kontroller samt komplicera och förlänga beslutsfattandet genom nya administrativa rutiner. Det skulle också få negativa effekter på kunskapsnivån inom kommissionen och öka risken för uppdelning mellan innehållsaspekter och administrativa aspekter. Detta alternativ skulle inte föra med sig de väntade verksamhetsfördelarna och har följaktligen avvisats.

I ett alternativt scenario övervägdes att överföra alla relevanta IT-aktiviteter till de nationella förvaltningarna, med undantag för CCN/CSI-nätet och till detta anknutna tjänster. I detta scenario är risken mycket stor att det så småningom kommer att bli nödvändigt att inrätta en mer central förvaltningsstruktur. De konsekvenser som liknar effekterna av att de program som skulle äventyra effektiviteten och ändamålsenligheten hos tullförvaltningarna att invända mot beslutet att införa en enhetlig tullunionen och därmed lika behandling av ekonomiska aktörer. Med tanke på de negativa effekterna för resultat och effektivitet avvisades även detta scenario.

(d) Används i programmet gemensamma IT-verktyg för att minska bidragsmottagares och uppdragstagares administrativa bördor?

I Tull 2013-programmet och Fiscalis 2013-programmet utnyttjas redan metoder för att underlätta förvaltningen av programverksamheten och därmed sammanhängande utgifter genom ett gemensamt verktyg för verksamhetsrapportering (ART)). Detta kommer att fortsätta.

5.2.2.     Mätning av det föreslagna programmets effektivitet

Programmets effektivitet kommer att mätas med hjälp av en konsekvent uppsättning effektivitets-, effekt-, resultat- och utfallsindikatorer knutna till programmets allmänna och särskilda mål och prioriteringar, och dessa indikatorer kopplas till kommissionens förvaltningsplan. En detaljerad förteckning över konsekvenser, resultat och resultatindikatorer finns i konsekvensanalysen. Kommissionen har identifierat målen för vissa programresultat, och andra kommer att uppnås genom åtgärder inom Tull 2013-programmet. Målen för alla resultat kommer att fastställas av kommissionen innan Tull 2020-programmet inleds, och läggas fram för programkommittén.

5.2.3.     Är det föreslagna programmet förenligt med kommissionens övergripande politik?

Programmet kommer att bidra till uppfyllandet av målen i Europa 2020-strategin genom att stärka den inre marknaden, förbättra den offentliga sektorns produktivitet, upprätthålla teknisk utveckling och innovation inom förvaltningarna och främja sysselsättningen. Det kommer att stödja flaggskeppsinitiativen om den digitala agendan för Europa[14] och om agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen[15]. Programmet kommer också att stödja inremarknadsakten[16] och främja tillväxt och innovation genom att bidra till att kontrollera efterlevnaden av immateriella rättigheter vid gränserna i enlighet med den nyligen antagna övergripande strategin för immateriella rättigheter[17]. När det gäller skyddet av unionens och medlemsstaternas ekonomiska intressen kommer programmet att stödja uttag av tullar och andra avgifter på handel, samt de samlade ansträngningarna för att bekämpa bedrägeri[18]. Tullunionen utgör det operativa redskapet för EU:s handelspolitik och således kommer programmet att bidra till genomförandet av bilaterala och multilaterala handelsavtal, uttag av tullar och tillämpning av handelsåtgärder (t.ex. i fråga om ursprungsregler), embargon och andra begränsningar i enlighet med EU:s handelsstrategi[19]. Nyligen har tullen tilldelats en roll i arbetet för att skydda miljön (bl.a. i fråga om illegal avfallsexport, kemikalier, ozonnedbrytande ämnen, olaglig skogsavverkning och Cites-konventionen). Slutligen bidrar tullens åtgärder och samarbetet mellan tull, polis och andra tillsynsmyndigheter i ökande utsträckning till EU:s inre säkerhet, i enlighet med handlingsplanen för strategin för den inre säkerheten[20] och handlingsplanen för att genomföra Stockholmsprogrammet[21].

2011/0341/a (COD)

Ändrat förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om ett åtgärdsprogram för tullfrågor i Europeiska unionen för perioden 2014 – 2020 (Tull 2020) och om upphävande av beslut nr 624/2007/EG

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 33,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)       Det fleråriga åtgärdsprogrammet för tullfrågor som gällde före 2014 har bidragit avsevärt till att underlätta och förbättra samarbetet mellan myndigheter inom unionen. Många av verksamheterna på tullområdet är av gränsöverskridande karaktär och involverar eller berör samtliga 27 medlemsstater, och de kan således inte skötas av enskilda medlemsstater på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Tull 2020-programmet, som genomförs av kommissionen, ger medlemsstaterna unionsramar för att utveckla sådant samarbete, vilket är mer kostnadseffektivt än om varje medlemsstat skulle inrätta sitt individuella samarbete på bilateral eller multilateral basis. Detta program bör således fortsätta genom att man inrättar ett nytt program på samma område.

(2)       Programverksamheterna, dvs. europeiska informationssystem, gemensamma åtgärder för tulltjänstemän och gemensamma utbildningsinitiativ, väntas bidra till att Europa 2020-strategin för en smart och hållbar tillväxt för alla[22] förverkligas. Genom att tillhandahålla en ram för verksamheter som syftar till att effektivisera tullmyndigheternas arbete, stärka företagens konkurrenskraft, främja sysselsättningen och bidra till skyddet av unionens finansiella och ekonomiska intressen kommer programmet att på ett aktivt sätt förbättra tullunionen.

(3)       För att stödja tredjeländers anslutning och associering bör programmet vara öppet för deltagande av anslutande länder, kandidatländer, potentiella kandidater och de partnerländer som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken[23], förutsatt att vissa villkor är uppfyllda. Med tanke på den allt större sammanlänkning av världsekonomin, programmet fortsätter att ge möjlighet att anlita externa experter, exempelvis tjänstemän i tredjeländer, företrädare för internationella organisationer eller ekonomiska aktörer i vissa verksamheter. Inrättandet av utrikestjänsten under ledning av den höge representanten/kommissionens vice ordförande kan bidra till att uppnå större samstämmighet och samordning i politiken på detta område, som är av stor vikt i EU:s externa strategier och verksamhet, både vad gäller bilaterala och multilaterala kontakter.

(4)       Programmets mål tar hänsyn till de problem och utmaningar som konstaterats i tullhänseende för det kommande årtiondet. Programmet bör fortsätta att spela en roll på viktiga områden som det konsekventa genomförandet av unionens tullagstiftning och därmed sammanhängande lagstiftning. Dessutom ska programmets inriktning ligga på att skydda unionens finansiella och ekonomiska intressen, garantera skydd och säkerhet och främja handeln, bland annat genom samarbete inom bedrägeribekämpning och för att öka tullmyndigheternas administrativa kapacitet.

(5)       De programverktyg som tillämpades före 2014 har visat sig vara adekvata och har därför behållits. Mot bakgrund av behovet av ett mer strukturerat operativt samarbete har ytterligare verktyg utvecklats, bland annat expertgrupper bestående av företrädare för unionen och medlemsstaterna som tillsammans utför uppgifter inom specifika områden, och insatser för kapacitetsuppbyggnad inom offentlig förvaltning som bör ge särskild hjälp till de deltagande länder som behöver utveckla sin offentliga förvaltning.

(6)       De europeiska informationssystemen har en viktig uppgift när det gäller att förstärka unionens tullsystem och bör således även i fortsättningen finansieras genom programmet. Dessutom bör det bli möjligt att i programmet införliva nya tullrelaterade informationssystem som fastställts enligt unionslagstiftning. Europeiska informationssystem bör i förekommande fall baseras på gemensamma utvecklingsmodeller och IT-strukturer.

(7)       Kompetensuppbyggnad genom gemensam utbildning bör också genomföras inom ramen för programmet. Tulltjänstemän behöver utveckla och uppdatera de kunskaper och färdigheter som krävs för att tjäna unionens intressen. Programmet bör vara av största vikt för kompetensutveckling genom ökat stöd till fortbildning riktad till tulltjänstemän samt ekonomiska aktörer. Unionens nuvarande tillvägagångssätt för gemensam utbildning, som främst baserats på utveckling av centralt e-lärande, bör i detta syfte utvecklas till ett mångfasetterat program för stöd till fortbildning i unionen.

(8)       Programmet bör täcka en period av sju år, så att dess löptid anpassas till den fleråriga budgetram som fastställs i rådets förordning (EU) nr xxx av den xxx om fastställande av en flerårig budgetram för perioden 2014–2020[24].

(9)       För hela den tid programmet pågår bör en finansieringsram fastställas som under det årliga budgetförfarandet utgör den särskilda referensen för budgetmyndigheten enligt punkt [17] i det interinstitutionella avtalet av den xx yy 201z mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning.

(10)     I linje med det åtagande som kommissionen gjorde i sitt meddelande om 2010 års budgetöversyn[25] att förenkla program för EU-finansiering och göra dem mer samstämmiga bör medel delas med andra instrument för EU-finansiering när de planerade programverksamheterna eftersträvar mål som är gemensamma för flera finansieringsinstrument, vilket dock inte bör innefatta dubbelfinansiering. Åtgärder inom ramen för detta program bör säkerställa samstämmighet i användningen av unionens medel till stöd för tullunionens funktion.

(11)     De åtgärder som krävs för genomförandet av denna förordning i budgethänseende bör antas i enlighet med rådets förordning (EG, Euratom) nr xxx/20xxx av den xxx med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget, och med kommissionens förordning (EG, Euratom) nr xxx/20xx av den xxx om genomförandebestämmelser för rådets förordning (EG, Euratom) nr xxx/20xx av den xxx (hänvisningar till den nya budgetförordningen och de nya genomförandebestämmelserna ska läggas till).

(12)     Under hela utgiftscykeln bör Europeiska unionens ekonomiska intressen skyddas med hjälp av lämpliga åtgärder som gör det möjligt att förebygga, upptäcka och utreda oriktigheter, återkräva sådana medel som förlorats eller som utbetalats eller använts felaktigt, och att vid behov fastställa påföljder.

(13)     För att säkerställa att villkoren för genomförandet av denna förordning är enhetliga bör kommissionen ges genomförandebefogenheter när det gäller utarbetandet av årliga arbetsprogram. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter[26].

(14)     Eftersom målen för den åtgärd som ska vidtas, dvs. inrättandet av ett flerårigt program för att förbättra tullunionens fungerande, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna själva, då dessa inte effektivt kan uppnå det samarbete och den samordning som krävs för att genomföra programmet, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen enligt artikel 5 i EU-fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(15)     För genomförandet av programmet bör kommissionen biträdas av Tull 2020-kommittén.

(16)     När det gäller denna förordning regleras medlemsstaternas behandling av personuppgifter i medlemsstaterna av Europaparlamentets och Rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter. Detta är föremål för tillsyn av medlemsstaternas behöriga myndigheter, särskilt de offentliga oberoende myndigheter som medlemsstaterna utsett. Kommissionens behandling av personuppgifter inom ramen för denna förordning och under överinseende av den europeiska datatillsynsmannen regleras av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter. Utbyte eller överföring av personuppgifter mellan de behöriga myndigheterna ska ske i enlighet med reglerna om överföring av personuppgifter i direktiv 95/46/G, och kommissionens utbyte och överföring av personuppgifter ska ske i enlighet med reglerna om överföring av personuppgifter i förordning (EG) nr 45/2001.

(17)     Denna förordning bör ersätta Europaparlamentets och rådets beslut nr 624/2007/EG av den 23 maj 2007 om ett åtgärdsprogram för tullfrågor i gemenskapen (Tull 2013)[27]. Det beslutet bör därför upphöra att gälla.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Kapitel I Allmänna bestämmelser

Artikel 1 Syfte

1.           Härmed inrättas ett flerårigt åtgärdsprogram ”Tull 2020” (nedan kallat programmet) för att stödja en väl fungerande tullunion.

2.           Programmet ska omfatta perioden 1 januari 2014–31 december 2020.

Artikel 2 Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

(1) tullmyndigheter: de myndigheter som ansvarar för tillämpningen av tullbestämmelser,

(2) externa experter:

(a) företrädare för statliga myndigheter, även från länder som inte deltar i programmet enligt artikel 3.2.1 och 3.2.2,

(b) ekonomiska aktörer och deras organisationer, och

(c) företrädare för internationella och andra relevanta organisationer.

Artikel 3 Deltagande i programmet

1.           De deltagande länderna ska utgöras av medlemsstaterna och de länder som avses i punkt 2, förutsatt att villkoren i den punkten är uppfyllda.

2.           Programmet ska vara öppet för följande länders deltagande:

(1) Anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidater som omfattas av en föranslutningsstrategi, enligt de allmänna principer och villkor för dessa länders deltagande i unionens program som fastställs i respektive ramavtal, beslut av associeringsrådet eller liknande avtal.

(2) De partnerländer som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, förutsatt att dessa länder i tillräcklig grad har tillnärmat sin relevanta lagstiftning och sina administrativa metoder till unionens lagstiftning och metoder. De berörda partnerländerna ska delta i programmet i enlighet med bestämmelser som ska fastställas tillsammans med dessa länder efter det att ramavtal om deras deltagande i unionens program har ingåtts.

Artikel 4 Deltagande i programverksamheten

Externa experter kan inbjudas att delta i utvalda verksamheter närhelst detta kan bidra till att uppnå de mål som anges i artikel 5. Dessa experter ska väljas ut av kommissionen på grundval av deras färdigheter, erfarenheter och kunskaper som är av relevans för de berörda åtgärderna.

Artikel 5 Allmänna och särskilda mål

1.           Programmets övergripande mål är att stärka den inre marknaden genom en ändamålsenlig och effektiv tullunion.

2.           Programmets särskilda mål ska vara att stödja tullunionens funktion, särskilt genom samarbete mellan de deltagande länderna och mellan deras tullmyndigheter och andra behöriga myndigheter, samt deras tjänstemän och externa experter.

3.           Hur väl målet uppfylls ska mätas utifrån följande indikatorer:

(1) De europeiska informationssystemens tillgång till Gemensamma kommunikationsnätet.

(2) Återkopplingen från programdeltagarna och programmets användare.

Artikel 6 Prioriteringar

Programmets prioriteringar ska vara följande:

(1) Att stödja förberedande samt enhetlig och effektiv tillämpning av unionslagstiftningen, i syfte att göra tullunionen verkningsfullare, effektivare och enhetligare.

(2) Att stärka de europeiska företagens konkurrenskraft genom att underlätta laglig handel, minska deras fullgörandekostnader och administrativa bördor och skydda dem mot illojal konkurrens,

(3) Att stödja tullförvaltningarna med att skydda medborgarna, säkerheten och miljön.

(4) Att säkerställa skyddet av Europeiska unionens och medlemsstaternas finansiella och ekonomiska intressen.

(5) Att bidra till tullmyndigheternas effektiva funktion genom att förbättra deras administrativa kapacitet.

(6) Att bekämpa bedrägerier och förbättra konkurrenskraften och säkerheten genom ökat samarbete med internationella organisationer, tredjeländer, andra statliga myndigheter, ekonomiska aktörer samt deras organisationer.

Kapitel II Stödberättigande åtgärder

Artikel 7 Stödberättigande åtgärder

På de villkor som anges i det årliga arbetsprogrammet enligt artikel 14 ska ekonomisk hjälp genom programmet ges till följande typer av åtgärder:

(1) Gemensamma åtgärder:

(a) Seminarier och workshoppar.

(b) Projektgrupper, som i allmänhet består av företrädare från ett begränsat antal länder och verkar under en begränsad tid för att uppnå ett i förväg fastställt mål med ett exakt angivet resultat.

(c) Arbetsbesök, som organiseras av deltagande länder eller ett tredjeland för att tjänstemän ska kunna förvärva eller utöka expertis eller kunskaper på tullområdet. När det gäller arbetsbesök som organiseras i tredjeländer ska endast kostnader för resor och uppehälle (logi och dagtraktamenten) vara stödberättigande inom programmet.

(d) Övervakning genom gemensamma grupper bestående av kommissionens tjänstemän och tjänstemän från de deltagande länderna, för att granska vilka metoder tullen använder, identifiera eventuella svårigheter vid tillämpningen av reglerna och, där så är lämpligt, lämna förslag till anpassning av unionens regler och arbetsmetoder.

(e) Expertgrupper, som utgör strukturerade samarbetsformer av tillfällig eller permanent natur och sammanför expertis för att utföra uppdrag på vissa områden eller för att genomföra viss operativ verksamhet, eventuellt med stöd i form av samarbetstjänster online, administrativt biträde, infrastruktur och utrustning.

(f) Kapacitetsuppbyggnad inom offentlig förvaltning och därmed stödjande åtgärder.

(g) Studier;

(h) Kommunikationsprojekt.

(i) Alla andra verksamheter som bidrar till att de särskilda mål och prioriteringar som anges i artiklarna 5 och 6 uppnås.

(2) IT-kapacitetsuppbyggnad: Utveckling, underhåll, drift och kvalitetskontroll av unionskomponenter i europeiska informationssystem som anges i punkt 1 i bilagan, och nya europeiska informationssystem som inrättas enligt unionslagstiftningen.

(3) Kompetensuppbyggnad: gemensamma utbildningsåtgärder för att främja de färdigheter och yrkeskunskaper som krävs på tullområdet.

Artikel 8 Särskilda genomförandebestämmelser för gemensamma åtgärder

1.           De deltagande länderna ska se till att tjänstemän med passande profil och kvalifikationer utses till att delta i gemensamma åtgärder.

2.           De deltagande länderna ska vidta nödvändiga åtgärder för att genomföra de gemensamma åtgärderna, bland annat genom att öka medvetenheten om sådana åtgärder och säkerställa en optimal användning av resultaten.

Artikel 9 Särskilda genomförandebestämmelser för europeiska informationssystem

1.           Kommissionen och de deltagande länderna ska se till att de europeiska informationssystem som avses i punkt 1 i bilagan utvecklas, drivs och underhålls på lämpligt sätt.

2.           Kommissionen ska i samarbete med de deltagande länderna samordna de aspekter av införandet av och funktionssättet hos systemens och infrastrukturens unionskomponenter och icke-unionskomponenter enligt punkterna 1 och 2 i bilagan som krävs för att se till att dessa system är funktionsdugliga och sammanlänkade samt kontinuerligt förbättras.

Artikel 10 Särskilda genomförandebestämmelser för gemensam utbildning

1.           De deltagande länderna ska i sina nationella utbildningsprogram där så är lämpligt införliva gemensamt utvecklat utbildningsinnehåll, inbegripet e-lärandemoduler, gemensamt utvecklade utbildningsprogram och gemensamt överenskomna utbildningsstandarder.

2.           De deltagande länderna ska se till att deras tjänstemän får nödvändig grund- och vidareutbildning för att uppnå den gemensamma yrkeskompetens och fackkunskap som avses i utbildningsprogrammen.

3.           De deltagande länderna ska tillhandahålla den språkutbildning som krävs för att tjänstemän ska besitta nödvändiga språkkunskaper för att delta i programmet.

Kapitel III Budgetram

Artikel 11 Budgetram

1.           Finansieringsramen för genomförande av programmet ska uppgå till 548 080 000 euro (i löpande priser).

2.           Anslagen till programmet ska även täcka utgifter för förberedelse, övervakning, kontroll, revision och utvärdering som är direkt nödvändiga för att förvalta programmet och förverkliga programmålen. i synnerhet studier, expertmöten, informations- och kommunikationsåtgärder, inbegripande företagskommunikation av den Europeiska unionens politiska prioriteringar vad gäller denna förordnings mål, utgifter kopplade till IT-nätverk som fokuserar på informationsbearbetning och -utbyte, tillsammans med alla övriga tekniska och administrativa stödutgifter som kommissionen ådragit sig för hanterandet av programmet.

Artikel 12 Finansieringsform

1.           Kommissionen ska genomföra programmet i enlighet med budgetförordningen.

2.           Unionens ekonomiska stöd till de verksamheter som avses i artikel 7 ska ha följande former:

(1) Bidrag.

(2) Offentliga kontrakt.

(3) Återbetalning av kostnader som externa experter ådrar sig i enlighet med artikel 4.

3.           Medfinansieringsnivån för bidrag ska vara upp till 100 % av de stödberättigande kostnaderna när dessa utgörs av kostnader för resor och logi, kostnader knutna till organisering av evenemang och dagtraktamenten. Denna nivå ska gälla för alla stödberättigande åtgärder, med undantag av expertgrupper. För denna kategori av stödberättigande åtgärder ska de årliga arbetsprogrammen specificera den medfinansieringsnivå som ska tillämpas när dessa åtgärder behöver bidrag.

Artikel 13 Skydd av unionens ekonomiska intressen

1.           Kommissionen ska se till att unionens ekonomiska intressen skyddas vid genomförandet av åtgärder som finansieras enligt den här förordningen, genom förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom effektiva kontroller och, om oriktigheter upptäcks, genom återkrav av felaktigt utbetalda medel samt vid behov genom effektiva, proportionella och avskräckande administrativa och ekonomiska påföljder.

2.           Kommissionen eller dess företrädare och revisionsrätten ska ha befogenhet att utföra revision, på grundval av handlingar och kontroller på plats, hos alla stödmottagare, uppdragstagare och underleverantörer som erhållit unionsfinansiering inom ramen för det här programmet.

3.           Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) får utföra utredningar, inbegripet kontroller på plats och inspektioner i enlighet med de bestämmelser och förfaranden som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 av den 25 maj 1999 och rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/1996 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter[28], i syfte att fastställa om det i samband med ett avtal eller beslut om bidrag eller avtal om unionsfinansiering har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar Europeiska unionens ekonomiska intressen.

Kapitel IV Genomförandebefogenheter

Artikel 14 Arbetsprogram

1.           För att genomföra programmet ska kommissionen anta årliga arbetsprogram, som ska innehålla en redogörelse för de eftersträvade målen, de förväntade resultaten, genomförandemetoderna och ett sammanlagt belopp för detta. De ska också innehålla en kortfattad beskrivning av de insatser som ska finansieras, uppgifter om finansieringsbelopp för varje åtgärdstyp och en vägledande tidsplan för deras genomförande. För bidrag ska även prioriteringarna, de viktigaste utvärderingskriterierna och den högsta medfinansieringssatsen anges i arbetsprogrammen. Denna genomförandeakt ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 14.2.

2.           När den utarbetar det årliga arbetsprogrammet ska kommissionen ta hänsyn till det gemensamma förhållningssättet till tullpolicyn. Detta förhållningssätt ska regelbundet ses över och fastställas i samarbete mellan kommissionen och medlemsstaterna i tullpolicygruppen, som består av cheferna för medlemsstaternas tullförvaltningar eller deras företrädare och kommissionen.

Kommissionen skall regelbundet informera gruppen om åtgärder som gäller programmets genomförande.

Artikel 15 Kommittéförfarande

1.           Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Den kommittén ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.           När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Kapitel V Övervakning och utvärdering

Artikel 16 Övervakning av programåtgärder

Kommissionen ska i samarbete med de deltagande länderna övervaka programmet och dess åtgärder i syfte att följa upp genomförandet av åtgärder.

Artikel 17 Utvärdering

1.           Kommissionen ska säkerställa en utvärdering efter halva tiden och en slutligbedömning av programmet, som ska beakta de aspekter som avses i punkterna 2 och 3. Resultaten ska införlivas i beslut om eventuell förlängning eller ändring av eller ett eventuellt avbrytande av efterföljande program. En oberoende extern utvärderare ska utföra dessa utvärderingar.

2.           Kommissionen ska senast vid halvårsskiftet 2018 upprätta en utvärderingsrapport efter halva löptiden om uppnåendet av programåtgärdernas mål, resursanvändningens effektivitet och programmets europeiska mervärde. Denna rapport ska också ta upp förenklingar, målens fortsatta relevans och programmets bidrag till unionens prioriteringar avseende en smart och hållbar tillväxt för alla.

3.           Senast till utgången av 2021 ska kommissionen fastställa en slutlig utvärderingsrapport om de aspekter som avses i punkt 2 samt om programmets långsiktiga effekter och deras hållbarhet.

4.           På begäran av kommissionen ska de deltagande länderna tillhandahålla alla data och upplysningar som är relevanta för kommissionens utvärderingar efter halva löptiden och slutliga utvärderingar.

Kapitel VI Slutbestämmelser

Artikel 18 Upphävande

Beslut nr 624/2007/EG ska upphöra att gälla den 1 januari 2014.

Finansiella åtaganden som berör verksamhet inom ramen för det beslutet ska emellertid även fortsättningsvis omfattas av beslutet, fram till dess att verksamheten avslutats.

Artikel 19 Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2014.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar                    På rådets vägnar

Ordförande                                                    Ordförande

BILAGA

Europeiska informationssystem och deras unionskomponenter

1.           Följande utgör europeiska informationssystem:

(1) Det gemensamma kommunikationsnätet och gemensamma systemgränssnittet (CCN/CSI–CCN2), CCN mail3, CSI bridge, http bridge, CCN LDAP och relaterade verktyg, CCN web portal och CCN monitoring.

(2) Stödjande system, särskilt applikationskonfigurationsverktyget för CCN, verktyget för verksamhetsrapportering (ART2), Taxuds elektroniska projektförvaltning online (Taxud electronic management of project online – TEMPO), service management tool (SMT), user management system (UM), BPM-systemet, the availability dashboard och AvDB, IT service management portal och katalogförvaltning och förvaltning av användartillträde (directory and user access management).

(3) Programme' information and communication space (PICS).

(4) Tullsystemen för befordran av varor, särskilt det (nya) datoriserade transiteringssystemet ((N)CTS), NCTS TIR för Ryssland, exportkontrollsystemet (ECS) och importkontrollsystemet (ICS). Följande applikationer/komponenter stöder dessa system: systemet för att utbyta data med tredjeländer (SPEED bridge), SPEED Edifact Converter Node (SPEED-ECN), Standard SPEED Test Application (SSTA), Standard Transit Test Application (STTA), Transit Test Application (TTA), Central Services/Reference Data (CSRD2) och Central Services/Management Information System (CS/MIS).

(5) Gemenskapens system för riskhantering (CRMS), som omfattar riskinformationsformulär (RIF) och funktionsdomäner för Common Profiles CPCA.

(6) Systemet för ekonomiska aktörer (EOS), som omfattar registrerings- och identitetsnummer för ekonomiska aktörer (EORI), godkända ekonomiska aktörer (AEO), reguljära fartygsförbindelser (RSS) och ömsesidigt erkännande av partnerländers funktionsdomäner. Generic Web Service är en stödkomponent för detta system.

(7) Tulltaxesystemet (TARIC3), som är ett referenssystem för andra applikationer som systemet för kvotförvaltning (QUOTA2), systemet för övervakning av handel (SURV2), det europeiska informationssystemet för bindande klassificeringsbesked (EBTI3) och Europeiska tullförteckningen över kemiska ämnen (ECICS2). Applikationerna för Kombinerade nomenklaturen (CN) och tillfälliga upphävanden (Suspensions) hanterar rättslig information med direkt koppling till tulltaxesystemet.

(8) Applikationer för kontrolländamål, i synnerhet Specimen Management System (SMS) och informationssystemet – bearbetningsförfaranden (ISPP).

(9) Systemet mot varumärkesförfalskning och pirattillverkning (anti-COunterfeit and anti-PIracy System – COPIS).

(10) Dataspridningssystemet (DDS2), som hanterar all information som är tillgänglig för allmänheten på Internet.

(11) Informationssystemet för bedrägeribekämpning (AFIS).

2.           Följande utgör de europeiska informationssystemens unionskomponenter:

(1) IT-tillgångar som hårdvara, programvara och systemens nätverksanslutningar, inbegripet därtill knuten datainfrastruktur.

(2) IT-tjänster som krävs för att stödja utveckling, underhåll, förbättring och drift av systemen.

(3) Andra delar som av skäl som har att göra med effektivitet, säkerhet och rationell resursanvändning identifieras av kommissionen som gemensamma för de deltagande länderna.

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.           GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

              1.1.    Förslagets eller initiativets beteckning

              1.2.    Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

              1.3.    Typ av förslag eller initiativ

              1.4.    Mål

              1.5.    Motivering till förslaget eller initiativet

              1.6.    Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

              1.7.    Planerad metod för genomförandet

2.           FÖRVALTNING

              2.1.    Bestämmelser om uppföljning och rapportering

              2.2.    Administrations- och kontrollsystem

              2.3.    Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

3.           BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

              3.1.    Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

              3.2.    Beräknad inverkan på utgifterna

              3.2.1. Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

              3.2.2. Beräknad inverkan på driftsanslagen

              3.2.3. Beräknad inverkan på de administrativa anslagen

              3.2.4. Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

              3.2.5. Bidrag från tredje part

              3.3.    Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR FÖRSLAG TILL RÄTTSAKT

1.           GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.        Förslagets eller initiativets beteckning

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ett åtgärdsprogram för tullfrågor i Europeiska unionen för perioden 2014–2020 (Tull 2020) och om upphävande av beslut nr 624/2007/EG.

1.2.        Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen[29]

1404 Tullpolitik

1.3.        Typ av förslag eller initiativ

¨ Ny åtgärd

¨ Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd[30].

X Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden.

¨ Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny

1.4.        Mål

1.4.1.     Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

Det föreslagna programmet kommer att bidra till Europa 2020-strategin för en smart och hållbar tillväxt för alla[31] genom att 1) stärka den inre marknadens funktion, 2) skapa en ram för att stödja verksamheter som höjer den offentliga sektorns produktivitet och 3) driva på teknisk utveckling och innovation inom nationella och Europaomfattande tullförvaltningar.

Tullunionen är grundläggande för den inre marknaden. En gränslös inre marknad för varor förutsätter att varor med ursprung i tredjeländer uppfyller formaliteter och andra krav vid införsel eller övergång till fri omsättning, och när dessa krav uppfyllts kan de befordras fritt inom EU:s yttre gränser. Tullen stöder utvecklingen av rättvisa och konkurrensinriktade villkor på den inre marknaden genom en enhetlig tillämpning av gemensamma regler och förordningar. Tullen främjar tillväxt och innovation på den inre marknaden genom att exempelvis kontrollera efterlevnaden av immateriella rättigheter vid gränserna (se även den europeiska planen för bekämpning av varumärkesförfalskning och piratkopiering[32] och den nya strategin för immateriella rättigheter på den inre marknaden, som nyligen antagits av kommissionen). I svaren på ett nyligen genomfört offentligt samråd[33] om den inre marknadens framtid framkommer höga förväntningar hos näringslivets organisationer angående ytterligare EU-åtgärder mot varumärkesförfalskning och pirattillverkning. Tullen har en väsentlig roll i kontrollen av att immateriella rättigheter efterlevs, vilket bekräftas av statistik om tullens verksamhet rörande immateriella rättigheter[34]. Vidare kommer programmet att stödja ett brett sortiment av politiska åtgärder inom ramen för tullunionen. Exempelvis skyddet av EU:s och medlemsstaternas ekonomiska intressen genom uttag av tullar och olika avgifter och skatter på handel och genom samlade insatser för att bekämpa bedrägeri. Under 2010 härrörde ca 12,3 % (15,7 miljarder euro) av EU:s budget från traditionella egna medel[35]. Tullunionen är det operativa verktyget för EU:s handelspolitik och innebär att bilaterala och multilaterala handelsavtal genomförs, att tull tas ut och att handelsåtgärder (t.ex. avseende ursprungsregler), embargon och andra handelsbegränsningar tillämpas. I diskussionsdokumentet ”Handel, tillväxt och världspolitik: Handelspolitiken - en hörnsten i Europa 2020-strategin”[36], offentliggjort i november 2010, beskrivs dagordningen för ett internationellt tullsamarbete inom ramen för bilaterala avtal och inom Världstullorganisationen. I detta meddelande betonas att effektiva tullförfaranden minskar handlarnas kostnader för att efterleva regler, underlättar legitim handel och bidrar till att hantera de ökande riskerna i fråga om säkerhet, trygghet och immateriella rättigheter.

Tullunionen har fått en allt större roll i arbetet för att öka EU:s inre säkerhet och denna roll kommer att fortsätta att växa, vilket återspeglas i handlingsplanen för strategin för den inre säkerheten[37] och handlingsplanen för att genomföra Stockholmsprogrammet[38]. Tullens åtgärder och samarbetet mellan tull, polis och andra tillsynsmyndigheter bidrar dessutom till globala säkerhetsmål, som bekämpning av penningtvätt, organiserad gränsöverskridande brottslighet och terrorism.

1.4.2.     Särskilda mål och verksamheter inom den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen som berörs

Särskilda mål och verksamheter inom den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen som berörs

Den budgeteringsverksamhet som berörs är tullpolitik (1404). Programmets särskilda mål kommer att vara följande:

Att stödja tullunionen, särskilt genom samarbete mellan deltagande länder och mellan deras tullmyndigheter och andra behöriga myndigheter, samt deras tjänstemän och externa experter.

1.4.3.     Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv de effekter som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

När det gäller tullområdet har medlemsstaterna genom att överföra sin befogenhet till EU – tullunionen ingår i EU:s exklusiva behörighet – genom sakens natur gått med på att tullåtgärder tillämpas bättre på EU-nivå. EU:s regelverk i sig säkerställer dock inte att tullunionen fungerar korrekt. Stödjande åtgärder i enlighet med ett tullprogram behövs för att säkerställa att EU:s tullagstiftning tillämpas på ett allt mer samstämmigt och harmoniserat sätt, så att behandlingen av ekonomiska aktörer, förebyggande av bedrägeri och rättsliga skyldigheter inte varierar.

Många av verksamheterna på tullområdet är vidare av gränsöverskridande karaktär och involverar eller berör samtliga 27 medlemsstater, och de kan således inte skötas av enskilda medlemsstater på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Det krävs åtgärder på EU-nivå för att stödja den europeiska dimensionen av tullens arbete, undvika snedvridningar på den inre marknaden och främja ett ändamålsenligt skydd av EU:s yttre gränser.

Solidaritet och delat ansvar är principer som ligger till grund för finansieringen av tullunionen. Situationer där behovet av ändamålsenliga åtgärder överstiger enskilda medlemsstaters förmåga att tillhandahålla dem är till skada för unionen som helhet. EU måste ingripa för att skydda EU:s gemensamma bästa om EU:s behov (t.ex. av säkerhet) inte kan tillgodoses adekvat av enskilda medlemsstater. I sådana fall bör EU-åtgärder vidtas i form av gemensamt finansierad uppbyggnad av teknisk kapacitet för att tillgodose efterfrågan på ändamålsenliga kontroller trots vissa medlemsstaters begränsade förmåga.

1.4.4.     Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan

Ange vilka indikatorer som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs.

Programverksamheterna kommer att övervakas för att se till att reglerna och förfarandena för att genomföra programmet tillämpas korrekt och för att kontrollera om programmet uppnår sina mål. En övervakningsram kommer att införas, som bland annat ska omfatta följande: En interventionslogik, en omfattande uppsättning indikatorer, mätmetoder, en plan för insamling av uppgifter, ett klart och strukturerat förfarande för rapportering och övervakning och delrapporter och slutrapporter.

Programmets effektivitet kommer att mätas med hjälp av en konsekvent uppsättning effektivitets-, effekt-, resultat- och utfallsindikatorer knutna till programmets allmänna och särskilda mål och prioriteringar, och dessa indikatorer kopplas till kommissionens förvaltningsplan. En detaljerad förteckning över konsekvenser, resultat och resultatindikatorer finns i konsekvensanalysen. GD Skatter och tullar har identifierat mål för vissa programresultat. För vissa andra mål är detta ännu inte möjligt vid denna tidpunkt. Resultatmålen kommer att fastställas av GD Taxud innan Tull 2020-programmet inleds, och läggas fram för godkännande av programkommittén inom ramen för det årliga arbetsprogramförfarandet.

De allmänna och särskilda målen kommer att bedömas bland annat med beaktande av hur tillgängligt det Gemensamma kommunikationsnätet är för de europeiska informationssystemen, varvid målet kommer att vara 97 % tillgänglighet.

1.5.        Motivering till förslaget eller initiativet

1.5.1.     Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

Förslaget bidrar till Europa 2020-strategin och genomförandet av diverse andra EU-rättsakter, enligt vad som beskrivs i kapitel 1.4.1.

1.5.2.     Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå

Det är mera ändamålsenligt att vidta åtgärder på EU-nivå än på medlemsstatsnivå, enligt vad som beskrivs i detalj i kapitel 3.2 i motiveringen.

1.5.3.     Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

Ur ekonomisk synvinkel är åtgärder på EU-nivå mycket mera effektivt. Tullsamarbetets ryggrad utgörs av ett särskilt kommunikationsnätverk med hög säkerhetsnivå, som är i drift sedan de första tullsamarbetsprogrammen inleddes i början av 1990-talet. Det förbinder de nationella tullförvaltningarna via cirka 5 000[39] anslutningspunkter. Detta gemensamma IT-nät garanterar att varje enskild nationell förvaltning bara behöver koppla upp sig en gång till denna gemensamma infrastruktur för att kunna utbyta varje slags upplysning. Om en sådan infrastruktur inte skulle finnas skulle medlemsstaternas tullförvaltningar behöva koppla upp sig 26 gånger för att nå alla andra medlemsstaters nationella system.

Andra hörnstenar i programmet är verksamheter som sammanför tulltjänstemän för att de t.ex. ska kunna utbyta bästa praxis, lära sig av varandra, analysera ett problem eller utarbeta en vägledning. Om medlemsstaterna skulle vara tvungna att lära sig av varandra genom att utveckla egna aktiviteter utanför programmet, skulle samtliga ha utvecklat en egen uppsättning av verktyg och arbetsmetoder. Det skulle inte uppstå några synergieffekter mellan verksamheter och några gemensamma aktiviteter skulle inte ha genomförts på ett systematiskt sätt omfattande samtliga 27 medlemsstater. Det är mycket mera effektivt att kommissionen med stöd av programmet agerar som verksamhetsmäklare mellan de deltagande länderna.

Ett annat viktigt mervärde är av immateriell karaktär. Programmet har varit väsentligt för att på tullområdet skapa en känsla av gemensamt intresse, stimulera ömsesidigt förtroende och skapa en samarbetsanda mellan medlemsstaterna och mellan medlemsstaterna och kommissionen.

1.5.4.     Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter

Förvaltning av programmen Fiscalis 2020 och Tull 2020 kommer att harmoniseras i så stor utsträckning som möjligt. Programmen har ett gemensamt nätverk för genomförande av europeiska IT-system, en gemensam plattform för samarbete online (PICS) och ett gemensamt verktyg för verksamhetsrapportering (ART2)). Metoder som tillämpas kompetensutveckling delas också mellan de båda programmen.

I ett av scenarierna för tullområdet ingick ett ekonomiskt stöd till medlemsstaternas tullmyndigheter för förvärv av utrustning och uppbyggnad av teknisk kapacitet. Snarare än att man utformar en finansieringsordning för detta syfte inom Tull 2020-programmet kan medlemsstaterna använda andra program, däribland regionala strukturfonder, för att tillgodose detta behov.

I utvärderingen efter halva löptiden av GD Home:s program ”Förebyggande och bekämpande av brott” och ”Terrorism och andra säkerhetsrelaterade risker – förebyggande, beredskap och konsekvenshantering”[40] angavs att förvaltningsmodellen i Tull- och Fiscalisprogrammen 2013 erbjuder de bästa utsikterna för att förbättra förvaltningen av dessa båda program, eftersom den möjliggör ett snabbt och flexibelt svar när operativa behov uppstår.

Ryggraden i de transeuropeiska IT-systemen är CCN/CSI-nätet, som även används av Olaf för utbyte (och lagring) av uppgifter om oegentligheter och bedrägeri. Härvid drar båda generaldirektoraten nytta av stordriftsfördelar.

1.6.        Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

X Förslag eller initiativ som pågår under begränsad tid

– ¨  Förslaget eller initiativet ska gälla från den 1 januari 2014 till den 31 december 2020.

– X  Budgeteffekter 2014–2023 (under 2021–2023 enbart för betalningsbemyndiganden)

¨ Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid

– Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

– beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.        Planerad metod gör genomförandet[41]

X Direkt centraliserad förvaltning som sköts av kommissionen

¨ Indirekt centraliserad förvaltning genom delegering till

¨         genomförandeorgan

¨         byråer/organ som inrättats av gemenskaperna[42]

¨         nationella offentligrättsliga organ eller organ som anförtrotts uppgifter som ingår i offentlig förvaltning

¨         personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten i den mening som avses i artikel 49 i budgetförordningen

¨ Delad förvaltning med medlemsstaterna

¨ Decentraliserad förvaltning med tredjeländer

¨ Gemensam förvaltning med internationella organisationer (ange vilka)

Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

/

2.           FÖRVALTNING

2.1.        Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder

Programverksamheterna kommer att övervakas för att se till att reglerna och förfarandena för att genomföra programmet tillämpas korrekt (revision). Förslagen till gemensamma åtgärder övervakas permanent via en databas online, verktyget för verksamhetsrapportering (ART2), som innehåller alla förslag och motsvarande verksamheter. Genom samma verktyg kan mottagarna av bidrag från programmet, dvs. medlemsstaternas tullförvaltningar, rapportera online vilka utgifter de har finansierat via bidrag till gemensamma programverksamheter. Medlemsstaterna ska varje år skicka en ekonomisk rapport till kommissionen, med användning av verktyget för verksamhetsrapportering.

När det gäller de verksamheter i fråga om uppbyggnad av IT-kapacitet och utbildningskapacitet som finansieras genom upphandling gäller sedvanliga rapporterings- och övervakningsregler.

Programmet kommer att utvärderas två gånger. Resultaten av utvärderingen efter halva löptiden kommer att vara tillgängliga vid halvårsskiftet 2018 och resultaten av den slutliga utvärderingen vid utgången av 2021. Medlemsstaterna kommer som programmets huvudsakliga stödmottagare att göra en stor del av datainsamlingen, antingen genom att tillhandahålla uppgifter för respektive verktyg (huvudsakligen genom ART2) eller genom att lämna uppgifter om programmets bredare effekter (genom att delta i verksamheter som utröner deras uppfattning eller genom att utfärda rapporter).

Fram till nu har utvärderingarna av de befintliga programmen företrädesvis riktat sig till programmets primära intressenter, dvs. tullmyndigheter och deras experter, som utgör programmets målgrupp. Med hänsyn till att det också är viktigt att rådfråga externa intressenter (dvs. ekonomiska aktörer) om programmets effekter för dem och om i vilken utsträckning de exempelvis drar nytta av ett bättre samarbete mellan tullförvaltningar, kommer granskning av indirekta effekter att ingå i framtida programutvärderingar.

2.2.        Administrations- och kontrollsystem

2.2.1.     Risker som identifierats

De potentiella riskerna vid genomförandet av bidragen avser följande:

– Felaktigt genomförande av den bidragsöverenskommelse som undertecknats med en grupp medlemsstater och kandidatländer. Risknivån anses låg, eftersom mottagarna utgörs av de deltagande ländernas offentliga förvaltningar.

– Medlemsstaterna deklarerar utgifter för verksamheter som inte godkänts inom programmet.

– Medlemsstaterna deklarerar samma utgifter två gånger.

De potentiella riskerna för genomförandet av offentliga upphandlingskontrakt som ingås inom ramen för programmet hänger samman med följande:

– Upphandlingsregler iakttas inte.

– En faktura betalas för ett icke-existerande resultat.

2.2.2.     Planerade kontrollmetoder

Huvudinslagen i kontrollstrategin är följande:

1. Finansiella kontroller som är gemensamma för alla utgiftsområden:

Förhandskontroll av åtaganden:

Alla åtaganden av GD Taxud kontrolleras av chefen för enheten Personal och ekonomi. Följaktligen täcks 100 % av de belopp som det har gjorts åtaganden för av en förhandskontroll. Detta förfarande medför en hög grad av säkerhet i fråga om transaktionernas laglighet och korrekthet.

Förhandskontroll av betalningar:

Alla betalningar kontrolleras på förhand i enlighet med budgetförordningen och förutfastställda förfaranden. Denna ingående kontroll utförs av en ekonomisk inspektör och en utanordnare.

Dessutom väljs minst en betalning (från alla utgiftskategorier) per vecka ut slumpmässigt för en ingående förhandskontroll, som utförs av chefen för enheten Personal och ekonomi. För denna aktivitet finns inget resultatmål angående täckningsgraden, eftersom syftet med kontrollen är att granska betalningar ”slumpmässigt” för att kontrollera att de förberetts enligt kraven. De återstående betalningarna behandlas på daglig basis enligt de gällande reglerna.

Förklaringar av den vidaredelegerade utanordnaren:

Samtliga vidaredelegerade utanordnare undertecknar förklaringar till stöd för den årliga verksamhetsrapporten för det berörda året. Dessa förklaringar täcker verksamheterna inom programmet. Utanordnaren förklarar att de verksamheter som har samband med genomförandet av budgeten har utförts enligt principerna om sund ekonomisk förvaltning, att införda förvaltnings- och kontrollsystem har medfört en tillräcklig grad av säkerhet rörande transaktionernas laglighet och korrekthet, att de risker som är knutna till dessa verksamheter har identifierats och rapporterats korrekt och att motverkande åtgärder har genomförts.

2. Extra kontroller för upphandling:

De kontrollförfaranden för upphandling som anges i budgetförordningen tillämpas. Alla upphandlingsavtal upprättas efter det etablerade förfarandet för kontroll av kommissionens avdelningar för betalning, med beaktande av avtalsenliga skyldigheter och principerna om sund ekonomisk och allmän förvaltning. Bestämmelser om bedrägeribekämpning (kontroller, rapporter osv.) ingår i alla avtal som ingås mellan kommissionen och bidragsmottagare. Detaljerade kravspecifikationer utformas och utgör basen i varje enskilt avtal. Godkännandeprocessen följer strikt GD Taxud:s TEMPO-metod: de förväntade resultaten granskas, ändras vid behov och godkänns (eller avvisas) slutligen explicit. För att en faktura ska betalas krävs ett ”godkännandebrev”.

Förfarandet för att begära och godta resultat omfattar också förvaltning av tillgångar. Varje enskild tillgång beställts och godtas därefter och läggs in i Europeiska kommissionen IT-verktyg för företag (redovisningssystemet ABAC, tillgångar) till sitt anskaffningsvärde. Värdeminskningen grundas automatiskt på kommissionens bokföringsregler.

Tekniska kontroller vid upphandling

GD Taxud utför kontroller av de resultat som ska levereras och övervakar de verksamheter och tjänster som utförs av uppdragstagarna. GD Taxud utför även regelbundet kvalitets- och säkerhetsrevisioner rörande uppdragstagarna. Vid kvalitetsrevisioner kontrolleras huruvida uppdragstagarnas faktiska processer överensstämmer med de regler och förfaranden som angetts i deras kvalitetsplaner. Vid säkerhetsrevisioner granskas de specifika processerna, förfarandena och systemen.

Administrativa kontroller i efterhand av både operationella och utgiftsrelaterade aspekter

Vid slutet av varje kontrakt kontrolleras all dokumentation av både operativa och finansiella enheter innan kontraktet formellt avslutas.

3. Ytterligare kontrollerna av bidragen

I den bidragsöverenskommelse som undertecknas av programmets bidragsmottagare (tullförvaltningar i medlemsstater och kandidatländer) fastställs de villkor som gäller för finansiering av de verksamheter som omfattas av bidraget, inbegripet ett kapitel om kontrollmetoder. Alla deltagande förvaltningar har åtagit sig att efterleva kommissionens budgetrelaterade och administrativa utgiftsregler.

De verksamheter för vilka mottagarna kan få bidrag identifieras i en databas online (ART2 – verktyget för verksamhetsrapportering). Medlemsstaterna rapporterar sina utgifter i samma databas, som har ett antal inbyggda kontroller för att reducera antalet misstag. Exempelvis kan medlemsstaterna bara rapportera utgifter för verksamheter som de har inbjudits till och detta enbart en gång.

Utöver de kontroller som byggts in i rapporteringssystemet utför GD Taxud dokumentkontroller och kontroller på platsen beträffande ett urval av aktörer eller verksamheter. Dessa kontroller utförs i efterhand och bygger på riskbaserad stickprovstagning.

Genom denna kontrollstrategi kan den administrativa bördan för bidragsmottagare begränsas så långt möjligt, och bördan kan bli proportionell mot den tilldelade budgeten och uppfattade risker.

Effekten av förenklingsåtgärderna, bl.a. att faktiska kostnader ersätts av schablonbelopp, blir sannolikt marginell i fråga om budgetvinster. Deras främsta fördel är effektivitetsvinsten och den minskade administrativa bördan både i medlemsstaterna och för kommissionen.

4. Kostnader för och fördelar med kontrollerna

Genom dessa kontroller får GD Taxud en tillräcklig grad av säkerhet rörande utgifternas kvalitet och korrekthet och minskas risken för att reglerna inte efterlevs. Omfånget av bedömningen når nivå 3[43] i fråga om gemensamma åtgärder och nivå 4[44] i fråga om upphandlingsavtal. Fördelarna med ovanstående kontrollstrategi är att de potentiella riskerna minskas under 2 % av den totala budgeten, och detta kommer alla stödmottagare till godo. Ytterligare riskreducering skulle leda till oproportionerligt höga kostnader och planeras därför inte. GD Taxud bedömer att det inte finns några skillnader mellan de nuvarande programmen och det framtida programmet ur kontrollsynvinkel, och kommer att tillämpa samma kontrollstrategi för det kommande programmet. Kostnaderna för att genomföra denna kontrollstrategi är begränsade till 2,60 %[45] av budgeten och väntas ligga kvar på denna nivå.

Programmets kontrollstrategi bedöms vara effektiv för sitt syfte att begränsa risken för bristande regelefterlevnad till under 2 % och står i proportion till relaterade risker.

2.3.        Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade)

Utöver alla de föreskrivna kontrollåtgärderna kommer GD Taxud att utarbeta en strategi för bedrägeribekämpning, i linje med den nya bedrägeribekämpningsstrategi som kommissionen antog den 24 juni 2011. Generaldirektoratets interna kontroller för att upptäcka bedrägerier bör vara helt förenliga med kommissionens strategi och riskhanteringen inriktas på att kartlägga områden med hög risk för bedrägerier och på att hitta lämpliga åtgärder. Vid behov kommer det att inrättas nätverksgrupper och lämpliga IT-verktyg för analys av bedrägerifall i samband med Tull 2020-programmet.

3.           BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.        Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

· Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgeten i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen || Budgetrubrik || Typ av utgift || Bidrag

Antal [Beteckning………………………...……….] || Diff./Icke-diff. ([46]) || från Efta-länder[47] || från kandidat-länder[48] || från tredjeländer || enligt artikel 18.1 aa i budgetförordningen

|| || || || || ||

· Nya budgetrubriker som föreslås

Redovisa de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgeten i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen || Budgetrubrik || Typ av utgift || Bidrag

Antal [Rubrik…………………………………….] || Diff./Icke-diff. || från Efta-länder || från kandidatländer || från tredjeländer || enligt artikel 18.1 aa i budgetförordningen

1 || 14.04.03 – Tull 2020 || Diff. || NEJ || JA || NEJ || NEJ

|| || || || || ||

1 || 14.01.04.05 Tull 2020 – Administrativa utgifter || Icke-diff. anslag || NEJ || NEJ || NEJ || NEJ

3.2.        Beräknad inverkan på utgifterna[49]

3.2.1.     Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen || 1 || Smart tillväxt för alla

GD Skatter och tullar || || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || År 2021-2023 || TOTALT

Ÿ Driftsanslag || ||

14.0403 – Tull 2020 || Åtaganden || (1) || 71.740 || 73.860 || 75.970 || 78.300 || 80.300 || 82.610 || 84.820 || || 547.380

Betalningar || (2) || 14.348 || 47.055 || 62.779 || 68.162 || 70.083 || 72.072 || 74.103 || 138.778 || 547.380

Administrativa anslag som finansieras  genom ramanslagen för specifika program[50] || ||

14.010405 || || (3) || 0.100 || 0.100 || 0.100 || 0.100 || 0.100 || 0.100 || 0.100 || || 0.700

TOTALA anslag för GD Skatter och tullar || Åtaganden || =1+1(a)+3 || 71.840 || 73.960 || 76.070 || 78.180 || 80.400 || 82.710 || 84.920 || || 548.080

Betalningar || =2+2(a)+3 || 14.448 || 47.155 || 62.879 || 68.262 || 70.183 || 72.172 || 74.203 || 138.778 || 548.080

Ÿ TOTALA driftsanslag || Åtaganden || (4) || 71.740 || 73.860 || 75.970 || 78.080 || 80.300 || 82.610 || 84.820 || || 547.380

Betalningar || (5) || 14.348 || 47.055 || 62.779 || 68.162 || 70.083 || 72.072 || 74.103 || 138.778 || 547.380

Ÿ TOTALA administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för specifika program || (6) || 0.100 || 0.100 || 0.100 || 0.100 || 0.100 || 0.100 || 0.100 || || 0.700

TOTALA anslag för RUBRIK 1 i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || =4+ 6 || 71.840 || 73.960 || 76.070 || 78.180 || 80.400 || 82.710 || 84.920 || || 548.080

Betalningar || =5+ 6 || 14.448 || 47.155 || 62.879 || 68.262 || 70.183 || 72.172 || 74.203 || 138.778 || 548.080

Rubrik i den fleråriga budgetramen || 5 || ”Administrativa utgifter”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || TOTALT

GD Skatter och tullar ||

Ÿ Personalresurser || 10.096 || 10.096 || 10.096 || 10.096 || 10.096 || 10.096 || 10.096 || 70.672

Ÿ Övriga administrativa utgifter || 0.390 || 0.390 || 0.390 || 0.390 || 0.390 || 0.390 || 0.390 || 2.730

TOTALT för GD Skatter och tullar || || 10.486 || 10.486 || 10.486 || 10.486 || 10.486 || 10.486 || 10.486 || 73.402

TOTALA anslag för RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || 10.486 || 10.486 || 10.486 || 10.486 || 10.486 || 10.486 || 10.486 || 73.402

|| || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || År 2021-2023 || TOTALT

TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–5 i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || 82.326 || 84.446 || 86.556 || 88.666 || 90.886 || 93.196 || 95.406 || || 621.482

Betalningar || 24.934 || 57.641 || 73.365 || 78.748 || 80.669 || 82.658 || 84.689 || 138.778 || 621.482

Beräknad inverkan på driftsanslagen

– Förslaget kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Mål och resultat ò || || || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 ||  2018 || 2019 || 2020 || TOTALT

RESULTAT

Typ av resultat[51] || Genom-snittliga kostna-der för resultaten || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Totalt antal resultat || Total- kostnad

Särskilt mål: Att stödja en väl fungerande tullunion, bland annat genom samarbete mellan de deltagande länderna och deras tullförvaltningar samt deras tjänstemän och externa experter

|| || || || || || || || || || || || || || || ||

Uppbyggnad av IT-kapacitet || Antal IT-kontrakt || || Cirka 30 || 57.360 || || 59.470 || || 61.580 || || 63.700 || || 65.910 || || 68.220 || || 70.440 || || 446.680

Gemensamma åtgärder || Antal organiserade evenemang || || Cirka 450 || 11.570 || || 11.570 || || 11.570 || || 11.570 || || 11.570 || || 11.570 || || 11.570 || || 80.990

Mänsklig kapacitetsuppbyggnad || Antal utbildningar || || Ej fastställt || 2.810 || || 2.820 || || 2.820 || || 2.810 || || 2.820 || || 2.820 || || 2.810 || || 19.710

|| || || || || || || || || || || || || || || ||

TOTALA KOSTNADER || || || || 71.740 104.400 || || 73.860 || || 75.970 || || 78.080 || || 80.300 || || 82.610 || || 84.820 || || 547.580

3.2.2.     Beräknad inverkan på de administrativa anslagen

3.2.2.1.  Sammanfattning

– Förslaget kräver att administrativa anslag tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || TOTALT

RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

Personalresurser || 10.096 || 10.096 || 10.096 || 10.096 || 10.096 || 10.096 || 10.096 || 70.672

Övriga administrativa utgifter || 0.390 || 0.390 || 0.390 || 0.390 || 0.390 || 0.390 || 0.390 || 2.730

Delsumma RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || 10.486 || 10.486 || 10.486 || 10.486 || 10.486 || 10.486 || 10.486 || 73.402

Belopp utanför RUBRIK 5[52] i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

Personalresurser || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m.

Övriga administrativa utgifter || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m.

Delsumma belopp utanför RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m.

TOTALT || 10.486 || 10.486 || 10.486 || 10.486 || 10.486 || 10.486 || 10.486 || 73.402

3.2.2.2.  Beräknat personalbehov

– Förslaget kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Uppgifterna ska anges i heltal (eller med högst en decimal)

|| År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020

Ÿ Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)

14 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens representationskontor) || 65 || 65 || 65 || 65 || 65 || 65 || 65

14 01 01 02 (vid delegationer) || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m.

14 01 05 01 (indirekta forskningsåtgärder) || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m.

10 01 05 01 (direkta forskningsåtgärder) || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m.

Ÿ Extern personal (i heltidsekvivalenter)[53]

14 01 02 01 (KA, INT, SNE från de ”allmänna anslagen”) || 17 || 17 || 17 || 17 || 17 || 17 || 17

14 01 02 02 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och unga experter vid delegationerna) || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m.

14 01 04 05 [54] || - vid huvudkontoret[55] || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m.

- vid delegationer || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m.

14 01 05 02 (KA, INT, SNE – indirekta forskningsåtgärder) || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m.

10 01 05 02 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med direkta forskningsåtgärder) || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m.

Annan budgetrubrik (ange vilken) || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m.

TOTALT || 82 || 82 || 82 || 82 || 82 || 82 || 82

14 motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till rådande begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda || Programförvaltning i strikt bemärkelse[56] och verksamheter för att genomföra programmet, t.ex. studier och utveckling, underhåll och drift av europeiska IT-system.

Extern personal || Stöd till verksamheter för att genomföra programmet, t.ex. studier och utveckling, underhåll och drift av europeiska IT-system.

3.2.3.     Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

– Förslaget är förenligt med den fleråriga budgetramen 2020.

3.2.4.     Bidrag från tredje part

– Det ingår inga bidrag från tredje part i förslaget.

3.2.5.     Beräknad inverkan på inkomsterna

– Förslaget har potentiellt påverkan på inkomsterna:

· Programmet kan indirekt påverka EU:s inkomster, eftersom bättre och mer effektiv tull bl.a. förväntas leda till att mer tullar uppbärs. Detta är emellertid inte kvantifierbart.

· Om påföljder (som avses i artikel 13) tillämpas, kommer dessa att budgeteras som allmänna inkomster för EU:s budget

[1]               KOM(2011) 500 slutlig, 29.6.2011, En budget för Europa 2020.

[2]               KOM(2010) 2020 slutlig, 3.3.2010: En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla.

[3]               Under 2010 härrörde ca 12,3 % (15,7 miljarder euro) av EU:s budget från traditionella egna medel. GD budget:s tematiska rapport om tullkontrollstrategin i medlemsstaterna – Kontroll av traditionella egna medel, s. 3.

[4]               Utvärdering efter halva tiden av Tull 2013-programmet: http://ec.europa.eu/taxation_customs/resources/documents/common/publications/studies/customs2013_mid_term_report_en.pdf

[5]               DELOITTE, The future business architecture for the Customs Union and Cooperative Model in the Taxation Area in Europe.

[6]               Protokoll från det 9:e mötet i tullkommittén den 11 april 2011.

[7]               Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av en tullkodex för unionen, COM (2012) 64 av den 20 februari 2012.

[8]               Anslutningspunkterna för tull och beskattning räknas samman

[9]               COM(2012) 388 final

[10]             Tidigare kallade transeuropeiska IT-system.

[11]             EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.

[12]             KOM(2011) 398 slutlig, 29.6.2011.

[13]             KOM(2011) 706 slutlig, 9.11.2011.

[14]             KOM(2010) 245 slutlig/2, En digital agenda för Europa.

[15]             KOM(2010) 682, 23.11.2010, En agenda för ny kompetens och arbetstillfällen.

[16]             KOM (2011) 0206 slutlig.

[17]             KOM(2011) 287, En inre marknad för immateriella rättigheter – Att genom att främja kreativitet och innovation skapa ekonomisk tillväxt, högkvalitativa arbetstillfällen och förstklassiga produkter och tjänster i Europa.

[18]             Detta program kommer att fungera som ett komplement till Herkules III (2014 – 2020), KOM(2011) 914 slutlig, ett program för att främja insatser mot bedrägerier, korruption och all annan olaglig verksamhet som skadar unionens ekonomiska intressen.

[19]             KOM(2010) 612. Handel, tillväxt och världspolitik: Handelspolitiken – en hörnsten i Europa 2020-strategin.

[20]             KOM(2010) 673 slutlig, Bryssel 22.11.2010, Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet – EU:s strategi för den inre säkerheten i praktiken: Fem steg mot ett säkrare Europa.

[21]             KOM(2010) 171 slutlig, Bryssel 20.4.2010, Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och regionkommittén: Att förverkliga ett område med frihet, säkerhet och rättvisa för EU-medborgarna – Handlingsplan för att genomföra Stockholmsprogrammet.

[22]             KOM(2010) 2020.

[23]             KOM(2004) 373.

[24]             Fylls i senare.

[25]             KOM(2011) 700.

[26]             EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.

[27]             EUT L 154, 14.6.2007, s. 25.

[28]             EGT L 292, 15.11.1996, s. 2.

[29]             Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad budgetering benämns ibland med de interna förkortningarna ABM respektive ABB.

[30]             I den mening som avses i artikel 49.6 a respektive 49.6 b i budgetförordningen.

[31]             KOM(2010) 2020 slutlig, 3.3.2010: En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla.

[32]             Antagen av rådet 2008 (2008/C 253/01).

[33]             SEC(2011) 467 slutlig, 13.4.2011. Överblick över svaren på det offentliga samrådet om meddelandet "På väg mot en inre marknadsakt”.

[34]             http://ec.europa.eu/taxation_customs/resources/documents/customs/customs_controls/counterfeit_piracy/ statistics/statistics_2010.pdf.

[35]             GD budget:s tematiska rapport om tullkontrollstrategin i medlemsstaterna – Kontroll av traditionella egna medel, s. 3.

[36]             KOM(2010) 612, Handel, tillväxt och världspolitik, s. 12.

[37]             KOM(2010) 673 slutlig, Bryssel 22.11.2010, Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet – EU:s strategi för den inre säkerheten i praktiken: Fem steg mot ett säkrare Europa.

[38]             KOM(2010) 171 slutlig, Bryssel 20.4.2010, Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och regionkommittén: Att förverkliga ett område med frihet, säkerhet och rättvisa för EU-medborgarna – Handlingsplan för att genomföra Stockholmsprogrammet.

[39]             Anslutningspunkterna för tull och beskattning räknas samman.

[40]             KOM(2005) 124, 6.4.2005, med en budget på 745 miljoner euro i budgetramen för 2007–2013.

[41]             Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html

[42]             Som avses i artikel 185 i budgetförordningen.

[43]             Kontrollintensitet – nivå 3: kontroll med hänvisning till helt oberoende bekräftande uppgifter.

[44]             Kontrollintensitet – nivå 4: kontroll med hänvisning till och inbegripet tillträde till den bakomliggande dokumentation som är tillgänglig vid tidpunkten i fråga.

[45]             Kostnaderna omfattar antalet heltidsekvivalenter som genomför kontrollerna multiplicerat med de genomsnittliga personalkostnaderna, utgifter för externa revisioner samt utgifter för underhåll av ART-systemet.

[46]             Differentierade respektive icke-differentierade anslag.

[47]             Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

[48]             Kandidatländer och i tillämpliga fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

[49]             Beloppen uttrycks i löpande priser.

[50]             Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[51]             Resultaten som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

[52]             Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[53]             KA = kontraktsanställda, INT = vikarier (interimspersonal), JED = ”Jeune Expert en Délégation” (unga delegerade experter), LA = lokala aktörer, SNE = utstationerade nationella experter.

[54]             Under taket för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

[55]             Inom förvaltningen av strukturfonderna, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) samt Europeiska fiskerifonden (EFF).

[56]             Antalet tjänster som är involverade i programförvaltning i strikt bemärkelse är begränsat till 18.