MOTIVERING

1.           BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

I fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) görs en åtskillnad mellan befogenheter som delegeras till kommissionen så att den kan anta akter med allmän räckvidd som inte är lagstiftningsakter och som kompletterar eller ändrar vissa icke väsentliga delar av en lagstiftningsakt (delegerade akter, se artikel 290.1 i EUF-fördraget) och befogenheter som tilldelas kommissionen så att den kan anta enhetliga villkor för genomförandet av unionens rättsligt bindande akter (genomförandeakter, se artikel 291.2 i EUF-fördraget).

Vid antagandet av förordning (EU) nr 182/2011 gjorde kommissionen följande uttalande:

”Kommissionen kommer att granska alla gällande lagstiftningsakter som inte anpassades till det föreskrivande förfarandet med kontroll innan Lissabonfördraget trädde i kraft, för att bedöma om dessa instrument måste anpassas till den ordning med delegerade akter som införts genom artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Kommissionen kommer att lägga fram lämpliga förslag så snart som möjligt och inte senare än vid de tidpunkter som anges i den preliminära tidsplan som bifogas detta uttalande”[1].

I samband med anpassningen av förordning (EG) nr 812/2004 till EUF-fördragets nya bestämmelser har de befogenheter som ges till kommissionen genom den förordningen omklassificerats till åtgärder av delegerad karaktär och åtgärder av genomförande karaktär.

Kommissionen bör därför ges befogenhet att anta delegerade akter för att anpassa villkor och tekniska specifikationer för användning av ljudskrämmare. Likaså bör kommissionen ges befogenhet att anta genomförandeakter om förfarande och format för medlemsstaternas rapporteringsskyldigheter.

2.           RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

Varken samråd med berörda parter eller konsekvensbedömning har behövts.

3.           FÖRSLAGETS RÄTTSLIGA ASPEKTER

· Sammanfattning av den föreslagna åtgärden

Syftet är att identifiera de befogenheter som kommissionen fått genom rådets förordning (EG) nr 812/2004 och klassificera dem som delegerade befogenheter eller genomförandebefogenheter.

· Rättslig grund

Artikel 43.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

· Subsidiaritetsprincipen

Förslaget avser ett område där unionen är ensam behörig.

· Proportionalitetsprincipen

Genom förslaget ändras åtgärder som redan finns i rådets förordning (EG) nr 182/2004, och därför berörs inte proportionalitetsprincipen.

· Val av regleringsform

Föreslagen regleringsform: Europaparlamentets och rådets förordning.

Övriga regleringsformer skulle vara olämpliga av följande skäl: En förordning måste ändras genom en förordning.

4.           BUDGETKONSEKVENSER

Åtgärden medför inga ytterligare utgifter för unionen.

2012/0216 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av rådets förordning (EG) nr 812/2004 om åtgärder när det gäller oavsiktlig fångst av valar vid fiske och om ändring av förordning (EG) nr 88/98

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 43.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

Med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande, efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)       Genom rådets förordning (EG) nr 812/2004[2] ges kommissionen befogenheter att genomföra vissa bestämmelser i den förordningen.

(2)       Till följd av att Lissabonfördraget har trätt i kraft behöver de befogenheter som getts till kommissionen för genomförande av förordning (EG) nr 812/2004 anpassas till artiklarna 290 och 291 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

(3)       För att kunna tillämpa vissa bestämmelser i förordning (EG) nr 812/2004 bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen när det gäller tekniska specifikationer och användningsvillkor för ljudskrämmare.

(4)       Det är synnerligen viktigt att kommissionen genomför relevanta samråd, även på expertnivå, under det förberedande arbetet inför antagandet av delegerade akter.

(5)       När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar översänds till Europaparlamentet och rådet samtidigt, i god tid och på lämpligt sätt.

(6)       Kommissionen bör få genomförandebefogenheter för att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av bestämmelserna i förordning (EG) nr 812/2004 vad gäller regler för förfarande och format för medlemsstaternas rapporteringsskyldigheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter[3].

(7)       Förordning (EG) nr 812/2004 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EG) nr 812/2004 ska ändras på följande sätt:

(1) Artikel 3.1 ska ersättas med följande:

”1. Ljudskrämmare som används enligt artikel 2.1 ska överensstämma med tekniska specifikationer och användningsvillkor. Dessa villkor och specifikationer fastställs i bilaga II. Kommissionen ska ha befogenhet att ändra bilaga II genom delegerade akter som antas i enlighet med artikel 8a, i syfte att anpassa bilagan till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen.”

(2) Artikel 8 ska ersättas med följande:

”Artikel 8 Genomförande

Närmare regler om förfarande och format för rapportering enligt artikel 6 får fastställas med hjälp av genomförandeakter som antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 8b.2.”

(3) Följande artiklar ska införas som artiklarna 8a och 8b:

”Artikel 8a Utövande av delegeringen

1.           Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.           Den delegering av befogenhet som avses i artikel 3.1 ska ges tills vidare.

3.           Den delegering av befogenhet som avses i artikel 3.1 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan trätt i kraft.

4.           Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

5.           En delegerad akt som antas enligt artikel 3.1 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 8b Kommittéförfarande

1.           Kommissionen ska biträdas av den kommitté för fiske och vattenbruk som inrättats enligt artikel 30 i förordning (EG) nr 2371/2002. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.           När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.”

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar                    På rådets vägnar

Ordförande                                                    Ordförande

[1]               EUT L 55, 28.2.2011, s. 19.

[2]               EUT L 150, 30.4.2004, s. 12.

[3]               EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.