MOTIVERING

1.           BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

I artikel 17.2 första stycket i rådets förordning (EG) nr 2371/2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken[1] fastställs ett undantag i fråga om medlemsstaternas tolvsjömilsgräns (territorialvatten) från de allmänna bestämmelserna om lika tillträde för unionens fiskefartyg till vatten och resurser i unionen enligt artikel 17.1 i den förordningen, vilket ger medlemsstaterna rätt att begränsa tillträdet till vissa fartyg i den zonen. De tillträdesrestriktioner som medlemsstater infört på underlag av det undantaget har minskat fisketrycket i de områden som är biologiskt mest känsliga och har bidragit till ekonomisk stabilitet för småskaliga kustverksamheter.

Undantaget gäller från och med den 1 januari 2003 till och med den 31 december 2012. Enligt artikel 6.2 i förslaget till en ny förordning för den gemensamma fiskeripolitiken ska systemet med tolvsjömilsgränsen fortsätta att gälla[2]. Om reformen av den gemensamma fiskeripolitiken inte skulle vara klar före 2013, är det nödvändigt att förlänga systemet med tolvsjömilsgränsen med en ny tidsgräns tills Europaparlamentets och rådets nya förordning om den gemensamma fiskeripolitiken träder i kraft så att fiskeriverksamheten kan fortsätta utan avbrott från och med den 1 januari 2013.

I enlighet med artikel 17.2 andra stycket i förordning (EG) nr 2371/2002 lade kommissionen fram en rapport till Europaparlamentet och rådet om arrangemangen i fråga om tillträde till resurserna inom medlemsstaternas tolvsjömilsgräns[3]. I rapporten betonas att tillträdessystemet är mycket stabilt och har fungerat tillfredsställande sedan 2002.

2.           RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

Förslaget rör en tidsbegränsad förlängning av ett befintligt tillträdessystem som anges i artikel 17.2 i förordning (EG) nr 2371/2002. Förlängningen av tillträdessystemet, till den 31 december 2022, ingår i artikel 6.2 i förslaget till Europaparlamentets och rådets nya förordning om den gemensamma fiskeripolitiken, som omfattas av konsekvensbedömningen, SEK(2011) 891. Det har därför varken behövts samråd med berörda parter eller en ny konsekvensbedömning.

3.           FÖRSLAGETS RÄTTSLIGA ASPEKTER

· Sammanfattning av den föreslagna åtgärden

Huvudåtgärden består av att se till att det särskilda tillträdessystem som anges i artikel 17.2 i förordning (EG) nr 2371/2002 fortsätter, om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om den gemensamma fiskeripolitiken inte har antagits och trätt i kraft före den 31 december 2012.

· Rättslig grund

Artikel 43.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

· Subsidiaritetsprincipen

Förslaget avser ett område där unionen är ensam behörig.

· Proportionalitetsprincipen

Eftersom förslaget omfattar en tidsbegränsad förlängning av giltigheten hos en åtgärd som redan finns i förordning (EG) nr 2371/2002, berörs inte proportionalitetsprincipen.

· Val av regleringsform

Föreslagen regleringsform: Europaparlamentets och rådets förordning.

Övriga regleringsformer skulle vara olämpliga av följande skäl: En förordning måste ändras genom en förordning.

4.           BUDGETKONSEKVENSER

Denna åtgärd medför inga ytterligare utgifter för unionen.

2012/0143 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av rådets förordning (EG) nr 2371/2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 43.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[4],

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)          Unionsfiskefartyg bör ha lika tillträde till unionsvatten och till de fiskeresurser som omfattas av den gemensamma fiskeripolitiken.

(2)          Rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken[5] innehåller ett undantag från bestämmelserna om lika tillträde genom att man tillåter medlemsstaterna att begränsa fiske till vissa fartyg i vatten upp till tolv sjömil från baslinjerna.

(3)          Den 13 juli 2011 lade kommissionen fram en rapport för Europaparlamentet och rådet, i enlighet med rådets förordning (EG) nr 2371/2002, om arrangemangen i fråga om tillträde till fiskeresurserna inom medlemsstaternas tolvsjömilsgräns[6]. Enligt rapporten är tillträdessystemet mycket stabilt och har fungerat tillfredsställande sedan 2002.

(4)          Befintliga regler som begränsar tillträde till resurser inom den gränsen har gynnat bevarandet genom att begränsa fiskeansträngningarna i de känsligaste unionsvattnen. Härigenom har det också varit möjligt att bevara det traditionella fiske som är viktigt för den sociala och ekonomiska utvecklingen av vissa kustsamhällen.

(5)          Undantaget trädde i kraft den 1 januari 2003 och ska upphöra den 31 december 2012. Det bör förlängas i avvaktan på antagandet av Europaparlamentets och rådets nya förordning om den gemensamma fiskeripolitiken[7].

(6)          Förordning (EG) nr 2371/2002 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I artikel 17.2 i förordning (EG) nr 2371/2002 ska första stycket ersättas med följande:

”2. Medlemsstaterna ska från och med den 1 januari 2013 till och med den 31 december 2014 ha rätt att begränsa fisket i vatten upp till tolv sjömil från baslinjerna under deras överhöghet eller jurisdiktion till fiskefartyg som traditionellt fiskar i dessa vatten från hamnar vid den angränsande kusten, utan att det påverkar tillämpningen av arrangemangen för de unionsfiskefartyg som för andra medlemsstaters flagg, enligt befintliga grannförbindelser mellan medlemsstater samt arrangemangen i bilaga I i vilka det för varje medlemsstat fastställs geografiska områden inom andra medlemsstaters kustband där fiskeverksamhet bedrivs samt berörda arter.”

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2013.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar                    På rådets vägnar

Ordförande                                                    Ordförande

[1]               EGT L 358, 31.12.2002, s. 59.

[2]               KOM(2011) 425.

[3]               KOM(2011) 418.

[4]               EUT C , , s. .

[5]               EGT L 358, 31.12.2002, s. 59.

[6]               KOM(2011) 418.

[7]               KOM(2011) 425.