MOTIVERING

1.           Bakgrund till förslaget

•           Allmän bakgrund

Schengens informationssystem (SIS), som inrättades på grundval av bestämmelserna i avdelning IV i konventionen av den 19 juni 1990 om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Franska republiken om gradvist avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna (nedan kallad Schengenkonventionen), samt den vidareutveckling av systemet som SIS 1 + innebär, är ett grundläggande verktyg för tillämpningen av bestämmelserna i Schengenregelverket, såsom det införlivats inom Europeiska unionens ramar.

Kommissionen har fått i uppdrag att utarbeta andra generationen av SIS (SIS II) på grundval av rådets förordning (EG) nr 2424/2001[1] och rådets beslut 2001/886/RIF av den 6 december 2001 om utvecklingen av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II)[2]. SIS II kommer att ersätta SIS 1 +. Utvecklingen av SIS II tar hänsyn till de senaste framstegen på området informationsteknik och gör det möjligt att införa kompletterande funktioner.

Inrättandebestämmelserna för SIS II finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1987/2006 av den 20 december 2006 om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II)[3] och i rådets beslut 2007/533/RIF av den 12 juni 2007 om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II)[4]. I dessa rättsakter anges att de ska tillämpas på de medlemsstater som medverkar i SIS 1 + från och med de datum som fastställs av rådet, genom enhälligt beslut av de medlemmar som företräder regeringarna i de medlemsstater som medverkar i SIS 1 +. De kommer därefter att ersätta Schengenregelverkets bestämmelser om SIS 1 +, särskilt de relevanta bestämmelserna i Schengenkonventionen.

Innan detta kan ske måste användarna av SIS 1 + migrera till SIS II-systemet. En rättslig ram för migreringen från SIS + till SIS II upprättades därför i rådets förordning (EG) nr 1104/2008[5] och rådets beslut 2008/839/RIF[6] av den 24 oktober 2008 om migrering från Schengens informationssystem (SIS 1 +) till andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) (nedan tillsammans kallade migreringsrättsakterna).

2.           Motiv och syfte

Syftet med detta förslag är att omarbeta förordning (EG) nr 1104/2008 och rådets beslut 2008/839/RIF till en enda rättsakt. Genom förslaget införs en reviderad rättslig ordning för migreringen från SIS 1 + till SIS II, vilket gör det möjligt för medlemsstaterna att använda SIS II med alla dess funktioner från och med tidpunkten för övergången från SIS 1 + till SIS II.

Europaparlamentets insyn i utvecklingsprocessen för SIS II garanteras genom den gällande rapporteringsskyldigheten.

3.           Förslagets rättsliga aspekter

•           Rättslig grund

Den rättsliga grunden för förslaget är artikel 74 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, eftersom det rör åtgärder för att säkerställa samarbete mellan de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna, samt mellan dessa myndigheter och kommissionen, för en politik som garanterar en hög säkerhetsnivå inom området med frihet, säkerhet och rättvisa.

•           Subsidiaritetsprincipen

Förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen, eftersom det främsta målet med den föreslagna åtgärden, nämligen migreringen från SIS 1 + till SIS II, inte kan uppnås av medlemsstaterna på egen hand utan kan bättre uppnås på unionsnivå.

•           Proportionalitetsprincipen

Förslaget går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målen. Det överensstämmer med proportionalitetsprincipen, eftersom dess främsta effekt är att medlemsstaternas migrering från SIS 1 + till SIS II underlättas.

•           Val av regleringsform

En rådsförordning är den lämpligaste formen för en omarbetning av förordning (EG) nr 1104/2008 och beslut 2008/839/RIF, eftersom den ena av de rättsakter som omfattas av omarbetningen är en förordning. Det är dessutom nödvändigt med enhetliga regler och processer för att hantera utvecklingen och migreringen av SIS II. Bestämmelserna i detta förslag till förordning är exakta och ovillkorliga samt direkt tillämpliga. De är till sin natur sådana att det inte krävs några insatser från medlemsstaternas sida för att införliva dem i nationell lagstiftning.

•           Kommittéförfarande

Till följd av att rådets beslut (EG) nr 468/1999 av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter[7] upphävdes den 1 mars 2011 måste i bestämmelsen om kommittéförfarandet göras en hänvisning till den nya Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter[8]. Det föreskrivande förfarande som tillämpats inom ramen för det tidigare kommittéförfarandet ersätts i detta förslag med granskningsförfarandet.

Förordning (EG) nr 1987/2006 och beslut 2007/533/RIF genom vilka kommittén inrättas innehåller bestämmelser om det tidigare föreskrivande förfarandet. Enligt övergångsåtgärderna i förordning (EU) nr 182/2011 bör emellertid de befintliga kommittéerna inleda sitt arbete den 1 mars 2011 enligt de nya bestämmelserna, i föreliggande fall enligt granskningsförfarandet. Det krävs ingen formell ändring av förordning (EG) nr 1987/2006 och beslut 2007/533/RIF.

4.           Närmare redogörelse

Förslaget innehåller helt eller delvis nya bestämmelser om följande:

(a) Omarbetning

Det lämpligaste sättet att återspegla principerna om bättre lagstiftning är att tillämpa omarbetning som lagstiftningsteknisk metod, eftersom

a) det måste göras flera innehållsmässiga ändringar av migreringsrättsakterna och

b) pelarstrukturen, som ledde till uppkomsten av två rättsliga instrument med ett i huvudsak identiskt innehåll, inte längre är relevant efter det att Lissabonfördraget har trätt i kraft.

I punkt 2 i det interinstitutionella avtalet av den 28 november 2001 om en mer strukturerad användning av omarbetningstekniken för rättsakter[9] anges att omarbetningstekniken vid innehållsmässiga ändringar som måste göras i en tidigare rättsakt möjliggör ett antagande av en enda lagstiftningstext, som samtidigt genomför den önskade ändringen, kodifierar ändringen med de bestämmelser i den tidigare rättsakten som inte ändras, och upphäver den rättsakten. I det gemensamma uttalandet om den punkten konstaterar de tre institutionerna att en omarbetning kan vara vertikal (den nya rättsakten ersätter en enda föregående akt) eller horisontell (den nya rättsakten ersätter flera föregående, parallella rättsakter inom ett och samma område).

Enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt skulle det inte vara möjligt att ändra en tidigare rättsakt inom ramen för den tredje pelaren. Den enda korrekta lagstiftningstekniska metoden är därför att föra in förordning (EG) nr 1104/2008 och beslut 2008/839/RIF i en enda rättsakt med samma rättsliga grund. Omarbetningen av migreringsrättsakterna innehåller således inslag av både vertikal och horisontell omarbetning.

I detta förslag anges tydligt de nya respektive de ändrade bestämmelserna. Det innehåller en klausul om upphävande och en jämförelsetabell.

(b) Rättsliga ramar för migreringen

Enligt detta förslag används två olika rättsliga tillvägagångssätt för de två faserna av migreringen från SIS 1+ till SIS II. Faserna är följande:

(1) Inmatning av uppgifter i N.SIS II

Fasen för inmatning av uppgifter i N.SIS II fortsätter att regleras av Schengenkonventionen.

(2) Övergång från N.SIS till N.SIS II.

Detta differentierade tillvägagångssätt möjliggör för medlemsstaterna att använda SIS II med alla dess funktioner redan från och med tidpunkten för övergången från SIS 1+ till SIS II, tack vare bestämmelsen att förordning (EG) nr 1987/2006 och beslut 2007/533/RIF ska tillämpas.

I enlighet med artikel 12 i migreringsrättsakterna i dess nuvarande lydelse ska migreringen från SIS 1 + till SIS II ske med tillämpning av bestämmelserna i avdelning IV i Schengenavtalet. Denna bestämmelse förhindrar dock en medlemsstat från att använda SIS II med alla dess funktioner från och med den tidpunkt då den med framgång går över från SIS 1 + till SIS II. Medlemsstaterna måste följaktligen avaktivera de funktioner i SIS II som inte finns i SIS 1 + till dess att rådet fastställer den dag från och med vilken förordning (EG) nr 1987/2006 och beslut 2007/533/RIF ska tillämpas.

Den 23 februari 2011 uppmanade medlemsstaterna i SIS VIS-kommittén kommissionen att utan dröjsmål inleda processen för att anpassa den rättsliga ramen för migreringen så att den återspeglar den tekniska migreringsstrategi som anges i migreringsplanen. Enligt migreringsplanen ska alla medlemsstater inom en enda övergångsperiod enskilt och i tur och ordning genomföra övergången av sina nationella tillämpningar från SIS I till SIS II. Det är önskvärt att en medlemsstat som har bytt ut sitt system kan använda SIS II fullt ut från och med tidpunkten för övergången och inte behöver vänta på att de andra medlemsstaterna genomför övergången. Det är därför nödvändigt att tillämpa förordning (EG) nr 1987/2006 och beslut 2007/533/RIF från och med den tidpunkt då övergången inleds i den första medlemsstaten. Migreringsperioden bör vara så kort som möjligt. Tillämpningen av förordning (EG) nr 1987/2006 och beslut 2007/533/RIF hindrar inte medlemsstater som ännu inte har genomfört övergången eller som blivit tvungna att tillfälligt återgå till det gamla systemet att använda enbart SIS 1 +-funktionerna i SIS II under perioden av intensiv övervakning.

Enligt förslaget ges medlemsstaterna inte bara möjlighet att dra full fördel av de avancerade tillämpningar som SIS II ger tillgång till, utan de kan också göra betydande besparingar.

(c) Provisorisk migreringsstruktur

Tillämpningen av förordning (EG) nr 1987/2006 och beslut 2007/533/RIF kommer att ersätta artikel 64 och artiklarna 92–119 i Schengenkonventionen, med undantag av artikel 102a, vilket fastställs i artikel 52.1 respektive artikel 68.1 i dessa rättsakter. Artikel 92 i Schengenkonventionen innehåller detaljerade bestämmelser om den provisoriska migreringsstrukturen, och det är därför önskvärt att den fortsätter att gälla under hela migreringsprocessen.

Den provisoriska migreringsstrukturen för driften av SIS 1 + möjliggör att SIS 1 + och vissa tekniska delar i SIS II, som behövs för att genomföra en stegvis migrering från ett system till ett annat, kan fungera parallellt under en begränsad övergångsperiod.

Det är därför nödvändigt att införliva relevanta bestämmelser i artikel 92a i Schengenkonventionen i den rättsliga ramen för migreringen.

•           Gällande bestämmelser

– Konventionen av den 19 juni 1990 om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Franska republiken om gradvist avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna[10] (nedan kallad Schengenkonventionen).

– Rådets förordning (EG) nr 2424/2001 av den 6 december 2001 om utvecklingen av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II)[11].

– Rådets beslut 2001/886/RIF av den 6 december 2001[12] om utvecklingen av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II).

– Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1987/2006 av den 20 december 2006 om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II).

– Rådets beslut nr 2007/533/RIF av den 12 juni 2007 om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II).

– Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1986/2006 av den 20 december 2006 om tillträde till andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) för de enheter i medlemsstaterna som ansvarar för att utfärda registreringsbevis för fordon[13].

– Kommissionens beslut 2007/170/EG och 2007/171/EG av den 16 mars 2007 om fastställande av nätkrav för Schengens informationssystem II[14].

– Rådets förordning (EG) nr 189/2008 av den 18 februari 2008 om testerna rörande andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II)[15].

– Rådets beslut nr 2008/173/EG av den 18 februari 2008 om testerna av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II)[16].

– Rådets förordning (EG) nr 1104/2008 av den 24 oktober 2008 om migrering från Schengens informationssystem (SIS 1 +) till andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II)[17].

– Rådets beslut 2008/839/RIF av den 24 oktober 2008 om migrering från Schengens informationssystem (SIS 1 +) till andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II)[18].

– Kommissionens beslut 2009/724/RIF av den 17 september 2009 om fastställande av datum för slutförandet av migreringen från Schengens informationssystem (SIS 1 +) till andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II)[19].

5.           Samråd med berörda parter och konsekvensbedömning

•           Samråd med berörda parter

Medlemsstaternas experter bidrar i hög grad till den kontinuerliga utvecklingen av SIS II, särskilt inom ramen för SIS VIS-kommittén och stödgruppen för det globala SIS II-programmet. Dessutom diskuteras utvecklingen i fråga om SIS II regelbundet i rådets förberedande organ.

Europeiska datatillsynsmannen deltar också i samrådet, mot bakgrund av att personuppgifter också kommer att laddas upp under migreringens gång.

•           Sammanfattning av svaren och hur de har beaktats

I detta förslag beaktas resultatet av de omfattande diskussioner som förts med medlemsstaterna i rådet, särskilt inom ramen för rådets arbetsgrupper SIS-TECH och SIS-SIRENE, samt de synpunkter som lämnats av medlemmar i stödgruppen för det globala SIS II-programmet. Förslaget utgör också ett svar på kommissionens uppmaning till medlemsstaterna att anpassa den rättsliga ramen för migreringen till det tekniska scenario som deras sakkunniga har lagt fram.

•           Extern experthjälp

Någon extern experthjälp har inte behövts.

•           Konsekvensbedömning

Det krävs ingen konsekvensbedömning för detta förslag, eftersom det endast utgör en fortsättning på ett tekniskt projekt som inte har några klart påvisbara ekonomiska, sociala och miljörelaterade konsekvenser.

6.           Budgetkonsekvenser

I förordning (EG) nr 2424/2001 och beslut 2001/886/RIF fastställdes att kostnaderna för att kostnaderna för att utveckla SIS II ska belasta Europeiska unionens allmänna budget. Enligt artikel 5 i förordning (EG) nr 1987/2006 och artikel 5 i rådets beslut nr 533/2007 ska även kostnaderna för inrättande, drift och underhåll av det centrala SIS II och kommunikationsinfrastrukturen belasta Europeiska unionens allmänna budget. Kostnaderna för testning, drift och underhåll av varje enskilt N.SIS II skall belasta den enskilda medlemsstatens budget.

Även i förordning (EG) nr 1104/2008 och rådets beslut 2008/839/RIF angavs samma principer för fördelningen av kostnaderna. En ny kategori av kostnader togs dock upp, nämligen kostnader för migreringen från SIS 1 till SIS II. Enligt artikel 15 i båda rättsakterna ska kostnaderna för migreringen på central nivå, samt för testning, underhåll och utveckling (centrala SIS II och kommunikationsinfrastruktur) belasta Europeiska unionens allmänna budget. Kostnaderna för de nationella N.SIS II skulle fortfarande belasta medlemsstaternas budgetar.

I beslut (EG) nr 1987/2006 och beslut 2007/533/RIF samt Europaparlamentets och rådets beslut nr 574/2007/EG av den 23 maj 2007 om inrättande av fonden för yttre gränser för perioden 2007–2013 som en del av det allmänna programmet ”Solidaritet och hantering av migrationsströmmar”[20] upptogs nationella insatser bland de åtgärder som kommer i fråga för medfinansiering inom ramen för fonden för yttre gränser. I kommissionens beslut 2007/599/EG av den 27 augusti 2007 om genomförande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 574/2007/EG med avseende på antagandet av strategiska riktlinjer för 2007–2013[21] angavs dessutom SIS II som en av de fem strategiska prioriteringarna inom ramen för fonden för yttre gränser, och erkändes vikten av att stödja en samstämmig och tidsmässigt väl avvägd utveckling av de nationella projekten vid sidan av det centrala SIS II.

Efter antagandet av alla ovan nämnda rättsakter fick SIS II-projektet en väsentlig nyinriktning under 2010, efter att det första omfattande etappmålstestet hade slutförts. Dessutom medförde medlemsstaternas ökade användning av SIS ett behov av att uppdatera de tekniska kraven för SIS i fråga om prestations- och lagringsförmågan, som inte räckte till efter anslutningen av nio nya medlemsstater och Schweiz. Den nya versionen av dokumentet om gränssnittskontroll, ICD 3.0, innehåller de uppdaterade funktionerna. Alla dessa ändringar inverkade på kostnaderna för projektet både på central och nationell nivå.

När det gäller migreringsprocessen ledde de ändrade kraven och framstegen med slutförandet av projektet till att migreringsstrukturen, tidsplanen för migreringen och testningskraven omdefinierades. En stor del av de åtgärder för migreringen till SIS II som nu behövde genomföras i medlemsstaterna hade inte förutsetts när förordning (EG) nr 1104/2008 och rådets beslut 2008/839/RIF antogs eller när finansieringspaketet och de fleråriga programmen inom ramen för fonden för yttre gränser utarbetades.

Det är därför nödvändigt att delvis anpassa principerna för fördelningen av kostnaderna när det gäller migreringen från SIS 1 till SIS II. Vissa nationella migreringsrelaterade åtgärder, särskilt medlemsstaternas deltagande i testning som rör migreringen, skulle kunna medfinansieras från budgetposten för SIS II i unionens allmänna budget. Denna möjlighet bör omfatta särskilda och väl definierade åtgärder som inte överlappar utan går utöver andra SIS II-åtgärder som fortsätter att finansieras inom ramen för fonden för yttre gränser. Det finansiella stöd som tillhandahålls enligt detta förslag kompletterar således stödet från fonden för yttre åtgärder.

Eftersom inrättandet av de nationella systemen i första hand är medlemsstaternas skyldighet är unionsstödet frivilligt och avsikten är inte att i detta förslag införa någon skyldighet för unionen. Det är också nödvändigt att fastställa ett tak för unionens stöd när det gäller varje medlemsstat. Detta förslag medför inget krav på tilläggsanslag, eftersom de anslag från 2011 som fortfarande är tillgängliga kommer att användas för att täcka skillnaden mellan de totala kostnaderna 2012 och de anslag som tagits upp under budgetrubriken för SIS II år 2012.

Kommissionen kommer att ansvara för bedömning, beslut och förvaltning avseende medfinansieringsåtgärden i enlighet med budgetförfaranden och andra förfaranden, särskilt dem som fastställs i budgetförordningen. Medlemsstaterna måste följa principerna för sund ekonomisk förvaltning, särskilt de som gäller prisvärdhet och kostnadseffektivitet. Kommissionen kommer att ha rätt att göra alla kontroller och inspektioner som krävs för att säkerställa en korrekt förvaltning av unionens medel och skydda unionens ekonomiska intressen mot bedrägerier eller oriktigheter. Europeiska revisionsrätten kommer att bemyndigas att genomföra de granskningar som föreskrivs i artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Kostnaderna för verksamheten inom ramen för SIS 1 +, inklusive sådan kompletterande verksamhet som Frankrike bedriver på de medlemsstaters vägnar som deltar i SIS 1 +, ska fördelas i enlighet med artikel 119 i Schengenkonventionen. I denna artikel anges att kostnaderna för inrättandet och användningen av den tekniska stödfunktionen för SIS 1 + (se artikel 92.3 i samma konvention), inbegripet kostnader för de ledningar som förbinder de nationella delarna av Schengens informationssystem med den tekniska stödfunktionen, ska delas av de avtalsslutande parterna, medan kostnaderna för inrättande och användning av den nationella delen av Schengens informationssystem ska bäras individuellt av varje part.

Kommissionen har utarbetat en finansieringsöversikt som bifogas detta förslag.

7.           Övriga upplysningar

•           Ändring av befintlig lagstiftning

Detta förslag är en omarbetning av förordning (EG) nr 1104/2008 och beslut 2008/839/RIF till en enda rättsakt i form av en förordning.

•           Ingen fastställd dag för upphörande

Med tanke på att migreringen är en komplex process, som trots ett omfattande förberedelsearbete från alla berörda parters sida för med sig betydande risker av teknisk karaktär, innehåller detta förslag bestämmelser om den flexibilitet som behövs för att lösa oväntade problem som under migreringsprocessen kan drabba det centrala systemet eller ett eller flera nationella system. I förslaget anges därför inte någon dag då förordningen upphör att gälla.

I enlighet med artikel 55 i förordning (EG) nr 1987/2006 och artikel 71 i beslut 2007/533/RIF bör rådet fastställa datum för tillämpningen av dessa rättsakter och för migreringen. Eftersom det i de tekniska handlingarna fastställs en period med möjlighet till återgång till det gamla systemet efter det att migreringen har genomförts bör förordning (EG) nr 1987/2006 och beslut 2007/533/RIF börja tillämpas minst en månad innan migreringsrättsakterna upphör att gälla.

•           Tidtabell

För att säkerställa kontinuitet i förberedelserna och att migreringen kan genomföras i tid bör detta förslag antas senast under andra kvartalet 2012.

2012/0033 (NLE)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om migrering från Schengens informationssystem (SIS 1 +) till andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) (omarbetning)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

ê 1104/2008

ð ny

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssättom upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 7466,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande[22]:

ð efter att ha samrått med Europeiska datatillsynsmannen, och ï

av följande skäl:

ò ny

(1)       Rådets förordning (EG) nr 1104/2008 av den 24 oktober 2008 om migrering från Schengens informationssystem (SIS 1 +) till andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II)[23] och rådets beslut 2008/839/RIF av den 24 oktober om migrering från Schengens informationssystem (SIS 1 +) till andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II)[24] har ändrats väsentligt. Med anledning av nya ändringar bör de av tydlighetsskäl omarbetas.

ê 1104/2008 (anpassad)

ð ny

(2)       Schengens informationssystem (SIS), som inrättades på grundval av bestämmelserna i avdelning IV i konventionen av den 19 juni 1990 om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Franska republiken om gradvist avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna[25] (”Schengenkonventionen”), samt den vidareutveckling av systemet som SIS 1 + innebär, är ett grundläggande verktyg för tillämpningen av bestämmelserna i Schengenregelverket, såsom det införlivats inom Europeiska unionens ramar.

(3)       Kommissionen fick i uppdrag att utarbeta andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) på grundval av rådets förordning (EG) nr 2424/2001[26] och rådets beslut 2001/886/RIF[27] av den 6 december 2001 om utvecklingen av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II). ð Båda rättsakterna upphörde att gälla den 31 december 2008 innan utvecklingen av SIS II hade slutförts. Dessa rättsakter måste därför kompletteras, först av förordning (EG) nr 1104/2008 och av beslut 2008/839/RIF och därefter av den här förordningen, till den dag som fastställs av rådet i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1987/2006 av den 20 december 2006 om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II)[28] ï och rådets beslut 2007/533/RIF av den 12 juni 2007 om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II)[29].

(4)       SIS II inrättades genom förordning (EG) nr 1987/2006 och rådets beslut 2007/533/RIF av den 12 juni 2007 om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II)[30]. Denna förordning bör inte påverka tillämpningen av bestämmelserna i de rättsakterna.

(5)       Vissa test av SIS II föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 189/2008[31] och i rådets beslut 2008/173/RIFEG[32] om testerna av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II).

(6)       Utvecklingen av SIS II bör fortsätta och bör slutföras inom ramen för den övergripande tidtabell för SIS II som godkändes av rådet den 6 juni 2008 ð lades fram av kommissionen i oktober 2010 ï .

(7)       Ett övergripande test av SIS II bör utföras i nära samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen i enlighet med bestämmelserna i denna förordning. Så snart som möjligt efter det att det övergripande testet av SIS II har genomförts bör testet valideras enligt vad som föreskrivs i förordning (EG) nr 1987/2006 och beslut 2007/533/RIF.ð Endast testdata bör användas för det övergripande testet. ï

(8)       Medlemsstaterna bör genomföra ett test av utbytet av tilläggsinformation.

(9)       En teknisk stödfunktion (C.SIS) för SIS 1 + föreskrivs i Schengenkonventionen. När det gäller SIS II innehåller förordning (EG) nr 1987/2006 och beslut 2007/533/RIF bestämmelser om ett centralt SIS II bestående av en teknisk stödfunktion och ett enhetligt nationellt gränssnitt (NI-SIS). Den tekniska stödfunktionen för det centrala SIS II bör vara belägen i Strasbourg (Frankrike) och det bör finnas ett reservsystem i St. Johann im Pongau (Österrike).

(10)     För att på ett bättre sätt hantera de potentiella svårigheterna vid migreringen från SIS 1 + till SIS II bör en provisorisk migreringsstruktur för SISSchengens informationssystem fastställas och testas. Den provisoriska migreringsstrukturen bör inte påverka tillgången till SIS 1 + på det operativa planet. Kommissionen bör tillhandahålla en konverterare.

(11)     Den registrerande medlemsstaten bör ansvara för att de uppgifter som läggs in i SISSchengens informationssystem är korrekta, aktuella och lagliga.

(12)     Kommissionen bör förbli ansvarig för det centrala SIS II och dess kommunikationsinfrastruktur. Detta ansvar inbegriper underhåll och vidareutveckling av SIS II och dess kommunikationsstruktur, och inbegriper alltid korrigering av fel. Kommissionen bör tillhandahålla samordning och stöd för den gemensamma verksamheten. Kommissionen bör särskilt ge erforderligt tekniskt och operativt stöd på den centrala SIS II-nivån till medlemsstaterna, bland annat tillhandahålla en helpdesk.

(13)     Medlemsstaterna är och bör förbli ansvariga för utvecklingen och underhållet av sina egna nationella system (N.SIS II).

(14)     Frankrike bör förbli ansvarigt för den tekniska stödfunktionen för SIS 1 +, enligt vad som uttryckligen föreskrivs i Schengenkonventionen.

(15)     De företrädare för medlemsstaterna som deltar i SIS 1 + bör samordna sina insatser inom ramen för rådet. En ram för denna verksamhet behöver fastställas.

ò ny

(16)     För att stödja medlemsstaterna i deras val av mest gynnsamma tekniska och ekonomiska lösning bör kommissionen utan dröjsmål inleda processen för att anpassa denna förordning, genom att föreslå en rättslig ordning för migreringen som bättre återspeglar den tekniska migreringsstrategi som anges i den migreringsplan för SIS-projektet (nedan kallad migreringsplanen) som antogs av medlemsstaterna den 23 februari 2011.

(17)     Enligt migreringsplanen ska alla medlemsstater under övergångsperioden i tur och ordning byta ut sina nationella tillämpningar från SIS I till SIS II. Ur teknisk synpunkt är det önskvärt att de enskilda medlemsstaterna kan använda SIS II fullt ut från och med sin övergång och inte behöver vänta på att de andra medlemsstaterna byter ut sina system. Det är därför nödvändigt att tillämpa förordning (EG) nr 1987/2006 och beslut 2007/533/RIF från och med den tidpunkt då övergången inleds i den första medlemsstaten. Migreringsperioden bör vara så kort som möjligt. Tillämpningen av förordning (EG) nr 1987/2006 och beslut 2007/533/RIF hindrar inte medlemsstater som ännu inte har genomfört övergången eller som blivit tvungna att tillfälligt återgå till det gamla systemet att använda enbart SIS 1 +-funktionerna i SIS II under perioden av intensiv övervakning.

(18)     Det är nödvändigt att under en tid fortsätta att tillämpa vissa bestämmelser i avdelning IV i Schengenkonventionen genom att införliva bestämmelserna med denna förordning, eftersom de utgör den rättsliga ramen för konverteraren och den provisoriska migreringsstrukturen under migreringen. Den provisoriska migreringsstrukturen för driften av SIS 1 + gör att SIS 1 + och vissa tekniska delar av SIS II-strukturen kan fungera parallellt under en begränsad övergångsperiod som behövs för att genomföra en stegvis migrering.

ê 541/2010

(19)     I förordning (EG) nr 1987/2006 och beslut 2007/533/RIF föreskrivs att bästa tillgängliga teknik, med förbehåll för en kostnadsnyttoanalys, bör användas för det centrala SIS II. I bilagan till rådets slutsatser om den framtida inriktningen på SIS II från den 4-5 juni 2009 föreskrevs etappmål, som ska vara uppfyllda för att det nuvarande SIS II-projektet ska kunna drivas vidare.     Parallellt har en studie genomförts som gäller utarbetandet av ett alternativt tekniskt scenario för utveckling av SIS II på grundval av en utveckling av SIS 1 + (SIS 1 + RE) som en beredskapsplan om testen visar att kraven avseende etappmålen inte uppfyllts. På grundval av dessa parametrar får rådet besluta att uppmana kommissionen att byta till det alternativa tekniska scenariot.

(20)     Beskrivningen av migreringens tekniska aspekter bör således anpassas så att den lämnar utrymme för en alternativ teknisk lösning, och i synnerhet SIS 1 + RE när det gäller utvecklingen av det centrala SIS II. SIS 1 + RE är en möjlig teknisk lösning för att utveckla det centrala SIS II och uppnå de mål för SIS II som föreskrivs i förordning (EG) nr 1987/2006 och beslut 2007/533/RIF.

(21)     SIS 1 + RE kännetecknas av de enhetliga medlen för utvecklingen av SIS II och SIS 1 +. Hänvisningarna i denna förordning till den tekniska strukturen för SIS II och till migreringsprocessen bör därför, i händelse av att ett alternativt tekniskt scenario används, ses som hänvisningar till SIS II på grundval av en annan teknisk lösning, och som i tillämpliga delar tillämpas på dessa lösningars specifika tekniska egenskaper, i enlighet med målet att utveckla det centrala SIS II.

ê 541/2010

ð ny

(22)     I alla tekniska scenarier bör migreringen på central nivå resultera i tillgång till databasen SIS 1 + och de nya SIS II-funktionerna, inbegripet kompletterande uppgiftskategorier, i det centrala SIS II ð . För att underlätta inmatningen av uppgifter bör det specificeras att raderade uppgifter enligt artikel 113.2 i Schengenkonventionen inte kommer att migreras från SIS 1 + till SIS II. ï

ê 1104/2008

(23)     Kommissionen bör bemyndigas att ge tredje man i uppdrag att utföra uppgifter som åvilar den enligt denna förordning och uppgifter i samband med genomförandet av budgeten, i enlighet med rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget[33] (nedan kallad budgetförordningen).

Varje sådant uppdrag bör respektera de regler om dataskydd och datasäkerhet och relevanta dataskyddsmyndigheters roll som är tillämpliga på SIS, i synnerhet bestämmelserna i Schengenkonventionen och den här förordningen.

ê 541/2010

(24)     Finansieringen av utvecklingen av det centrala SIS II på grundval av en alternativ teknisk lösning bör omfattas av den unionens allmänna budget samtidigt som principen om sund ekonomisk förvaltning respekteras. I enlighet med rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budgetbudgetförordningen får kommissionen delegera budgetgenomförandeuppgifter till nationella offentliga organ. Enligt den politiska riktlinjen och med förbehåll för de villkor som föreskrivs i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002budgetförordningen skulle kommissionen, i händelse av byte till den alternativa lösningen, uppmanas att delegera budgetgenomförandeuppgifter som gäller utvecklingen av SIS II på grundval av SIS 1 + RE till Frankrike.

ò ny

(25)     I förordning (EG) nr 1987/2006 och beslut 2007/533/RIF samt Europaparlamentets och rådets beslut nr 574/2007/EG av den 23 maj 2007 om inrättande av fonden för yttre gränser för perioden 2007–2013 som en del av det allmänna programmet ”Solidaritet och hantering av migrationsströmmar”[34] upptogs nationella åtgärder bland de insatser som kan komma i fråga för medfinansiering inom ramen för fonden för yttre gränser. I kommissionens beslut 2007/599/EG av den 27 augusti 2007 om genomförande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 574/2007/EG med avseende på antagandet av strategiska riktlinjer för 2007–2013[35] angavs dessutom SIS II som en av de fem strategiska prioriteringarna inom ramen för fonden för yttre gränser, och erkändes vikten av att stödja en samstämmig och tidsmässigt väl avvägd utveckling av de nationella projekten vid sidan av det centrala SIS II.

Efter antagandet av alla dessa rättsakter fick SIS II-projektet en väsentlig nyinriktning under 2010, efter att det första omfattande etappmålstestet hade slutförts. Dessutom medförde medlemsstaternas ökade användning av SIS ett behov av att uppdatera de tekniska kraven för SIS II i fråga om prestations- och lagringsförmågan, vilket fick konsekvenser för kostnaderna för projektet på både central och nationell nivå.

(26)     När det gäller migreringsprocessen ledde de ändrade kraven och framstegen med slutförandet av projektet till att migreringsstrukturen, tidsplanen för migreringen och testningskraven omdefinierades. En stor del av åtgärderna för migreringen till SIS II som nu behövde genomföras i medlemsstaterna hade inte förutsetts när förordning (EG) nr 1104/2008 och rådets beslut 2008/839/RIF antogs eller när finansieringspaketet och de fleråriga programmen inom ramen för fonden för yttre gränser utarbetades.

Det är därför nödvändigt att delvis anpassa principerna för fördelningen av kostnaderna när det gäller migreringen från SIS 1 + till SIS II. Vissa nationella migreringsrelaterade åtgärder, särskilt medlemsstaternas deltagande i testning som rör migreringen, skulle kunna medfinansieras från budgetposten för SIS II i unionens allmänna budget. Denna möjlighet bör omfatta särskilda och väl definierade åtgärder som inte överlappar utan går utöver andra SIS II-åtgärder som fortsätter att finansieras inom ramen för fonden för yttre gränser. Det finansiella stöd som tillhandahålls enligt detta förslag skulle komplettera stödet från fonden för yttre åtgärder.

(27)     När det gäller medfinansieringen enligt den här förordningen bör lämpliga åtgärder vidtas för att förebygga oegentligheter och bedrägerier och nödvändiga åtgärder vidtas för att kräva tillbaka belopp som förlorats, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt, i enlighet med rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen[36], rådets förordning Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter[37] och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 av den 25 maj 1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF)[38].

(28)     I syfte att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter[39].

ê 541/2010 (anpassad)

(29)     Kommissionen och medlemsstaterna bör fortsätta att ha ett nära samarbete under alla faser av utvecklingen och migreringen för att fullborda processen. I rådets slutsatser om SIS II av den 26–27 februari 2009 och den 4–5 juni 2009 inrättades ett informellt organ som består av medlemsstaternas experter och som utsetts till stödgrupp för det globala SIS II-programmet, för att förbättra samarbetet och tillhandahålla direkt stöd från medlemsstaterna till det centrala SIS II-projektet. Det positiva resultatet av gruppens arbete och behovet av att ytterligare förbättra samarbetet och insynen i projektet motiverar att gruppen formellt införlivas i förvaltningsstrukturen för SIS II. En expertgrupp, kallad stödgruppen för det globala SIS II-programmet, bör därför formellt inrättas som ett komplement till den nuvarande organisatoriska strukturen Ö för SIS II Õ. För att säkerställa effektivitet samt kostnadseffektivitet bör antalet experter vara begränsat. Denna expertgrupp bör därför inte påverka kommissionens och medlemsstaternas ansvarsområden.

ê 1104/2008

(30)     Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter[40] är tillämplig då kommissionen behandlar personuppgifter.

ê 1104/2008 (anpassad)

ð ny

(31)     Europeiska datatillsynsmannen, som utnämndes i enlighet med ð ansvarar för att övervaka och säkerställa tillämpningen av förordning (EG) nr 45/2001 och är ï Europaparlamentets och rådets beslut av den 22 december 2003 om utnämning av den oberoende övervakningsmyndighet som föreskrivs i artikel 286 i EG-fördraget[41], är behörig at övervaka gemenskapsinstitutionernasÖ unionsinstitutionernas Õ och gemenskapsorganensÖ unionsorganens Õ verksamhet när det gäller behandling av personuppgifter. ð Denna förordning ska inte påverka tillämpningen av de särskilda bestämmelserna i Schengenkonventionen samt i förordning (EG) nr 1987/2006 och beslut 2007/533/RIF om skydd av personuppgifter och om datasäkerhet. ï

ò ny

(32)     Migreringen är en komplex process som trots ett omfattande förberedelsearbete från alla berörda parters sida för med sig betydande risker av teknisk karaktär. Den rättsliga ramen bör medge den flexibilitet som behövs för att lösa oväntade problem som under migreringsprocessen kan drabba det centrala systemet eller ett eller flera nationella system. I denna förordning bör det därför inte anges något datum då förordningen upphör att gälla. Den slutliga tidsfristen för migreringen bör fastställas av rådet i enlighet med artikel 55.2 i förordning (EG) nr 1987/2006 och artikel 71.2 i beslut 2007/533/RIF.

ê 1104/2008 (anpassad)

(33)     Eftersom målen för denna förordning, nämligen att inrätta den provisoriska migreringsstrukturen och överföra data från SIS 1 + till SIS II, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av åtgärdens omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på gemenskapsunionsnivå, kan gemenskapenunionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapenEuropeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(34)     Denna förordning står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och de principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

(21)     Schengenkonventionen bör ändras så att SIS 1 + kan integreras i den provisoriska migreringsstrukturen.

(35)     I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapenEuropeiska unionens funktionssätt, deltar Danmark inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Danmark. Eftersom denna förordning bygger på Schengenregelverket enligt bestämmelserna i tredje delen avdelning IV i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, skabör Danmark, i enlighet med artikel 45 i nämnda protokoll, inom en tid av sex månader efter det att rådet har antagit denna förordning besluta huruvida landet ska genomföra den i sin nationella lagstiftning.

ê 2008/839/RIF

ð ny

(36)     Denna förordning utgör en utveckling av bestämmelserna i Schengenregelverket i vilka Förenade kungariket deltar i enlighet med artikel 8.2 i rådets beslut 2000/365/EG av den 29 maj 2000 om en begäran från Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket[42], ð i den mån artikeln hänvisar till den bestämmelse i Schengenkonventionen genom vilken SIS inrättas, med undantag av artikel 96.ï

(37)     Denna förordning utgör en utveckling av bestämmelserna i Schengenregelverket i vilka Irland deltar i enlighet med artikel 6.2 i rådets beslut 2002/192/EG av den 28 februari 2002 om Irlands begäran om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket[43], ð i den mån artikeln hänvisar till den bestämmelse i Schengenkonventionen genom vilken SIS inrättas, med undantag av artikel 96.ï

(38)     Denna förordning påverkar inte tillämpningsföreskrifterna för Förenade kungarikets och Irlands begränsade deltagande i Schengenregelverket enligt rådets beslut 2000/365/EG respektive 2002/192/EG.

(39)     När det gäller Island och Norge utgör denna förordning, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om Norges dessa staters associering till genomförandet, tillämpningen och vidareutvecklingen av Schengenregelverket[44], en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av det område som avses i artikel 1 punkt G i rådets beslut 1999/437/EG[45] om vissa tillämpningsföreskrifter för det avtalet.

(40)     När det gäller Schweiz utgör denna förordning, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket[46] som omfattas av det område som avses i artikel 1 punkt G i beslut 1999/437/EG, jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2008/146/EG[47].

(41)     När det gäller Liechtenstein utgör denna förordning, i enlighet med protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av det område som avses i artikel 1 punkt G i rådets beslut 1999/437/EG av den 17 maj 1999, jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2011/350/EU[48].

ò ny

(42)     När det gäller Cypern utgör denna förordning en akt som utvecklar Schengenregelverket eller som på annat sätt har samband med detta i den mening som avses i artikel 3.2 i 2003 års anslutningsakt.

ê 1104/2008 (anpassad)

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Allmän bakgrund

1. Schengens informationssystem (SIS), som inrättades i enlighet med bestämmelserna i avdelning IV i 1990 års Schengenkonvention, ska ersättas av ett nytt system, Schengens informationssystem II (SIS II), för vilket inrättandet, driften och användningen regleras genom förordning (EG) nr 1987/2006 Ö och beslut 2007/533/RIF Õ.

2. SIS II ska utarbetas av kommissionen och medlemsstaterna som ett gemensamt integrerat system och förberedas för drift i enlighet med de förfaranden och den arbetsfördelning som fastställs i denna förordning.

ê 541/2010 art. 1.1

3. Utvecklingen av SIS II kan uppnås genom att man genomför ett alternativt tekniskt scenario med egna specifika tekniska egenskaper.

ê 1104/2008 (anpassad)

ð ny

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning avses med

a) centrala SIS II: den tekniska stödfunktionen för SIS II, vilken omfattar en databas (SIS II-databasen) och ett enhetligt nationellt gränssnitt (NI-SIS),

b) C.SIS: den tekniska stödfunktionen för SIS 1 +, vilken omfattar referensdatabasen för SIS 1 + och det enhetliga nationella gränssnittet (N.COM),

c) N.SIS: de nationella SIS 1 +-systemen, bestående av de nationella datasystem som kommunicerar med C.SIS,

d) N.SIS II: de nationella SIS II-systemen, bestående av de nationella datasystem som kommunicerar med det centrala SIS II,

e) konverterare: ett tekniskt hjälpmedel som möjliggör konsekvent och tillförlitlig kommunikation mellan C.SIS och centrala SIS II och tillhandahåller de funktioner som anges i artikel 10.3 ð vilka möjliggör konvertering och synkronisering av data mellan C.SIS och centrala SIS II, ï

f) övergripande test: det test som avses i artikel 55.3 c i förordning (EG) nr 1987/2006 Ö och i artikel 71.3 c i beslut 2007/533/RIF Õ,

g) test av kompletterande information: funktionstester mellan Sirenebyråerna.

Artikel 3

Syfte och tillämpningsområde

I denna förordning fastställs uppgifter och ansvar för kommissionen, Frankrike och de övriga medlemsstater som deltar i SIS 1 + vad gäller följande uppgifter:

a) Underhåll och vidareutveckling av SIS II.

b) Ett övergripande test av SIS II.

c) Ett test rörande kompletterande information.

d) Den fortsatta utvecklingen och de fortsatta testen av en konverterare.

e) Upprättande och test av en provisorisk migreringsstruktur.

f) Migreringen från SIS 1 + till SIS II.

Artikel 4

Tekniska komponenter och migreringsstruktur

ê 541/2010 art. 1.2

För migreringen från SIS 1 + till SIS II ska följande komponenter göras tillgängliga i den utsträckning som krävs:

ê 1104/2008

a) C.SIS och anslutning till konverteraren.

b) Den kommunikationsinfrastruktur i SIS 1+ som gör det möjligt för C.SIS att kommunicera med N.SIS.

c) N.SIS.

d) Centrala SIS II, NI-SIS och den kommunikationsinfrastruktur i SIS II som gör det möjligt för centrala SIS II att kommunicera med N.SIS II och konverteraren.

e) N.SIS II.

f) Konverteraren.

Artikel 5

Ansvar för huvuduppgifterna vid utvecklingen av SIS II

1. Kommissionen ska fortsätta att utveckla det centrala SIS II, kommunikationsinfrastrukturen och konverteraren.

2. Frankrike ska tillhandahålla och driva C.SIS i enlighet med bestämmelserna i Schengenkonventionen.

3. Medlemsstaterna ska fortsätta att utveckla N.SIS II.

4. Medlemsstater som deltar i SIS 1 + ska underhålla N.SIS i enlighet med bestämmelserna i Schengenkonventionen.

5. Medlemsstater som deltar i SIS 1 + ska tillhandahålla och driva kommunikationsinfrastrukturen för SIS 1 +.

6. Kommissionen ska samordna verksamheten och tillhandahålla erforderligt stöd vid genomförandet av de uppgifter som avses i punkterna 1–3.

ê 1104/2008 (anpassad)

Artikel 6

Fortsatt utveckling

De åtgärder som är nödvändiga för att fortsätta den utveckling av SIS II som avses i artikel 5.1, särskilt åtgärder för felrättning, Ö ska utgöras av genomförandeakter Õ. Dessa rättsakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel Ö 17.2 Õ.

De åtgärder som är nödvändiga för att fortsätta den utveckling av SIS II som avses i artikel 5.3 ska, i den mån som det gäller det enhetliga nationella gränssnittet för att säkerställa kompatibiliteten mellan N.SIS II och centrala SIS II, Ö utgöras av genomförandeakter Õ. Dessa rättsakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel Ö 17.2 Õ.

Artikel 7

Huvuduppgifter

1. Kommissionen ska, tillsammans med de medlemsstater som deltar i SIS 1 +, utföra ett övergripande test.

2. En provisorisk struktur för SIS-migreringen ska upprättas och testas av kommissionen tillsammans med Frankrike och övriga medlemsstater som deltar i SIS 1 +.

3. Kommissionen och de medlemsstater som deltar i SIS 1 + ska genomföra migreringen från SIS 1 + till SIS II.

4. De medlemsstater som deltar i SIS 1 + ska utföra ett test av utbytet av kompletterande information.

5. Kommissionen ska tillhandahålla erforderligt stöd på central SIS II-nivå till verksamhet enligt punkterna 1–4.

6. Verksamhet enligt punkterna 1–3 ska samordnas av kommissionen och de medlemsstater som deltar i SIS 1 +, inom ramen för arbetet i rådet.

Artikel 8

Övergripande test

1. Det övergripande testet ska inte inledas förrän kommissionen har förklarat att den anser att den framgångsnivå som uppnåtts med de tester som avses i artikel 1 i förordning (EG) nr 189/2008 Ö och i artikel 1 i beslut 2008/839/RIF Õ är tillräcklig för att inleda ett sådant test.

2. Ett övergripande test ska genomföras som visar att kommissionen och de medlemsstater som deltar i SIS 1 + har fullbordat de tekniska arrangemang som krävs för behandlingen av SIS II-data och att SIS II har åtminstone samma prestandanivå som SIS 1 +.

3. Det övergripande testet ska utföras av de medlemsstater som deltar i SIS 1 + vad gäller N.SIS II och av kommissionen vad gäller centrala SIS II.

4. Det övergripande testet ska följa en utförlig plan som fastställts av de medlemsstater som deltar i SIS 1 + inom ramen för arbetet i rådet och i samarbete med kommissionen.

5. Det övergripande testet ska grunda sig på de tekniska specifikationer som fastställts av de medlemsstater som deltar i SIS 1 + inom ramen för arbetet i rådet och i samarbete med kommissionen.

6. Kommissionen och de medlemsstater som deltar i SIS 1 + ska inom ramen för arbetet i rådet fastställa kriterier för huruvida de tekniska arrangemang som krävs för behandlingen av SIS II-data har fullbordats och att SIS II har åtminstone samma prestandanivå som SIS 1 +.

7. Testresultaten ska med användning av de kriterier som nämnsavses i punkt 6 analyseras av de medlemsstater som deltar i SIS 1 + inom ramen för arbetet i rådet och av kommissionen. Testresultaten ska valideras i enlighet med artikel 55.3 c i förordning (EG) nr 1987/2006 Ö och artikel 71.3 c i beslut 2007/533/RIF Õ.

8. Medlemsstater som inte deltar i SIS 1 + får delta i det övergripande testet. Deras resultat ska inte påverka den övergripande valideringen av testet.

Artikel 9

Test rörande kompletterande information

1. De medlemsstater som deltar i SIS 1 + ska genomföra funktionella Sirenetester.

2. Kommissionen ska göra centrala SIS II och dess kommunikationsinfrastruktur tillgängliga under genomförandet av testet rörande kompletterande information.

3. Testet rörande kompletterande information ska följa en utförlig plan som fastställts av de medlemsstater som deltar i SIS 1 + inom ramen för arbetet i rådet.

4. Testet rörande kompletterande information ska grunda sig på de tekniska specifikationer som fastställts av de medlemsstater som deltar i SIS 1 + inom ramen för arbetet i rådet.

5. Testresultaten ska analyseras av de medlemsstater som deltar i SIS 1 + inom ramen för arbetet i rådet.

6. Medlemsstater som inte deltar i SIS 1 + får delta i testet rörande tilläggsinformation Ö kompletterande information Õ. Deras resultat ska inte påverka den övergripande valideringen av testet.

Artikel 10

Provisorisk migreringsstruktur

1. Det ska upprättas en provisorisk SIS-migreringsstruktur. Konverteraren förbinder centrala SIS II och C.SIS under en övergångsperiod. N.SIS förbinds med C.SIS, N.SIS II med centrala SIS II.

2. Kommissionen ska tillhandahålla en konverterare, det centrala SIS II och dess kommunikationsinfrastruktur som en del av den provisoriska SIS-migreringsstrukturen.

ê 541/2010 art. 1.3

3. Konverteraren ska konvertera data i två riktningar mellan C.SIS och centrala SIS II samt synkronisera C.SIS och centrala SIS II i den utsträckning som krävs.

ê 1104/2008

4. Kommissionen ska testa kommunikationen mellan centrala SIS II och konverteraren.

5. Frankrike ska testa kommunikationen mellan C.SIS och konverteraren.

6. Kommissionen och Frankrike ska testa kommunikationen mellan centrala SIS II och C.SIS via konverteraren.

7. Frankrike ska tillsammans med kommissionen förbinda C.SIS med centrala SIS II via konverteraren.

8. Kommissionen ska tillsammans med Frankrike och de övriga medlemsstater som deltar i SIS 1 + testa den fullständiga provisoriska SIS-migreringsstrukturen i enlighet med en testplan som ska tillhandahållas av kommissionen.

9. Frankrike ska tillhandahålla testdata om så krävs.

ê 1104/2008

ð ny

Artikel 11

Migreringen från SIS 1 + till SIS II

1. För migreringen från C.SIS till centrala SIS II ska Frankrike tillhandahålla SIS 1 +-databasen och kommissionen ska infoga den i centrala SIS II. ð De uppgifter i SIS 1 +-databasen som avses i artikel 113.2 i Schengenkonventionen ska inte infogas i centrala SIS II ï.

ê 541/2010 art. 1.4

2. De medlemsstater som deltar i SIS 1 + ska med stöd från Frankrike och kommissionen migrera från N.SIS till N.SIS II med hjälp av den provisoriska migreringsstrukturen.

ê 1104/2008 (anpassad)

Ö 3. Migreringen av de nationella systemen från SIS 1 + till SIS II består avinleds med inmatning av uppgifter i N.SIS II, när N.SIS II ska innehålla ett dataregister, den nationella kopian, som innehåller en fullständig eller partiell kopia av SIS II-databasen. Õ

Ö Efter den inmatning av uppgifter som avses i första stycket genomförs en övergång från N.SIS till N.SIS II för varje medlemsstat. Õ

Ö Migreringen ska följa en utförlig plan som föreskrivs av kommissionen och de medlemsstater som deltar i SIS 1 + inom ramen för arbetet i rådet. Õ

ê 1104/2008

ð ny

4. Kommissionen ska biträda samordningen av, och stödet till, den gemensamma verksamheten under migreringen.

5. ð Övergången ska genomföras efter den validering som avses i artikel 8.7 vid det datum som fastställs av rådet i enlighet med artikel 55.2 i förordning (EG) nr 1987/2006 och artikel 71.2 i beslut 2007/533/RIF. ï

ê 1104/2008

Artikel 12

Materiell rättslig ram

ò ny

Under den inmatning av uppgifter under migreringen som avses i artikel 11.3 första stycket ska bestämmelserna i avdelning IV i Schengenkonventionen fortsätta att tillämpas för SIS 1 +.

Från och med den första medlemsstatens övergång från N.SIS till N.SIS II, såsom avses i artikel 11.3 andra stycket i den här förordningen ska förordning (EG) nr 1987/2006 och beslut nr 533/2007 tillämpas.

ê 1104/2008

Artikel 13

Samarbete

1. Medlemsstaterna och kommissionen ska samarbeta under all verksamhet som omfattas av denna förordning i enlighet med sina respektive ansvarsområden.

2. Kommissionen ska särskilt tillhandahålla erforderligt stöd på central SIS II-nivå vid testningen och migreringen av N.SIS II.

3. Medlemsstaterna ska särskilt tillhandahålla erforderligt stöd på N.SIS II-nivå vid testningen av den provisoriska migreringsstrukturen.

ò ny

Artikel 14

Utbyte av de nationella enheterna mot N.SIS II

1. N.SIS II får ersätta den nationella enhet som avses i artikel 92 i Schengenkonventionen, i vilket fall medlemsstaterna inte behöver föra ett nationellt dataregister.

2. Om någon av medlemsstaterna ersätter sin nationella enhet med N.SIS II, ska den tekniska stödfunktionens obligatoriska funktioner gentemot den nationella enheten i enlighet med artikel 92.2 och 92.3 i Schengenkonventionen övergå till obligatoriska funktioner gentemot centrala SIS II, utan att det påverkar de skyldigheter som avses i beslut 2008/839/RIF och artiklarna 5.1, 10.1, 10.2 och 10.3 i denna förordning.

ê 1104/2008

Artikel 15

ò ny

Databehandling och loggningsnoteringar i centrala SIS II

1. Den centrala SIS II-databasen ska finnas att tillgå för automatisk sökning i varje medlemsstat.

2. Det centrala SIS II ska tillhandahålla de tjänster som är nödvändiga för införande och behandling av SIS 1 +-data, online-uppdatering av de nationella kopiorna av N.SIS II, synkronisering och överensstämmelse mellan de nationella kopiorna av N.SIS II och den centrala SIS II-databasen samt procedurer för initiering och återställning av de nationella N.SIS II-kopiorna.

ê 1104/2008

3. Utan att det påverkar tillämpningen av relevanta bestämmelser i avdelning IV i Schengenkonventionen ska kommissionen se till att all åtkomst till och varje utbyte av personuppgifter inom det centrala SIS II registreras i syfte att kontrollera huruvida sökningen och databehandlingen är laglig och säkerställa att det centrala SIS II samt de nationella systemen, dataintegriteten och datasäkerheten fungerar ändamålsenligt.

4. Loggningsnoteringarna ska särskilt visa dag och tidpunkt för dataöverföringen, vilka uppgifter som användes för sökningarna, vilka uppgifter som överfördes och namnet på den behöriga myndighet som ansvarade för behandlingen av uppgifterna.

5. Loggningsnoteringarna får användas endast för de ändamål som anges i punkt 1 och ska raderas tidigast ett år och senast tre år efter införandet.

6. Loggningsnoteringar får sparas längre om de behövs för kontrollförfaranden som redan påbörjats.

7. De behöriga myndigheter som har till uppgift att kontrollera huruvida sökningen och databehandlingen är laglig, egenkontroll samt att se till att det centrala SIS II fungerar tillfredsställande och att uppgifternas integritet och säkerhet kan garanteras, ska inom ramen för sin behörighet och på begäran ha åtkomst till dessa loggningsnoteringar så att de kan fullgöra sina uppgifter.

ê 1104/2008

ð ny

Artikel 16

Kostnader

1. Kostnaderna för migreringen, det övergripande testet, testet rörande tilläggsinformation samt för underhåll och utveckling inom ramen för det centrala SIS II eller med avseende på kommunikationsinfrastrukturen ska belasta Europeiska unionens allmänna budget.

2. Kostnaderna för ð installation, ï migrering, testning, underhåll och utveckling av de nationella systemen ð samt för de uppgifter som enligt denna förordning ska utföras av de nationella systemen ï ska bäras av respektive berörd medlemsstat.

ò ny

3. Unionen får tillhandahålla ekonomiskt stöd för medlemsstaternas kostnader för migrering och migreringsrelaterad testning i enlighet med denna förordning som inte kommer i fråga för finansiering inom ramen för fonden för yttre gränser, förutsatt att den berörda medlemsstaten klart kan påvisa sitt behov av tilläggsmedel.

Unionens stöd till de åtgärder som avses i första stycket ska ges i form av bidrag i enlighet med avdelning VI i budgetförordningen. Unionens stöd får inte överstiga 75 % av varje medlemsstats stödberättigande utgifter och inte överstiga 750 000 euro per medlemsstat. Kommissionen ska ansvara för bedömning, beslut och förvaltning avseende medfinansieringsåtgärden i enlighet med budgetförfaranden och andra förfaranden, särskilt dem som fastställs i budgetförordningen.

Varje medlemsstat som ansöker om ekonomiskt stöd ska utarbeta en finansiell prognos där man anger fördelningen av driftskostnaderna och de administrativa kostnaderna för testnings- och migreringsrelaterade åtgärder. Om medlemsstaterna använder unionsfinansiering för sina kostnader ska dessa vara skäliga och förenliga med principerna för sund ekonomisk förvaltning, särskilt de som gäller prisvärdhet och kostnadseffektivitet. Medlemsstaterna ska lägga fram en rapport för kommissionen om sin användning av unionsstödet senast sex månader efter den dag som rådet fastställer i enlighet med artikel 55.2 i förordning (EG) nr 1987/2006 och artikel 71.2 i beslut 2007/533/RIF.

Om unionsstödet inte används eller används på ett otillfredsställande sätt, delvis eller för sent får unionen minska, dra in eller avsluta sitt ekonomiska stöd. Om medlemsstaterna inte bidrar till eller bidrar endast delvis eller för sent till finansieringen av de åtgärder som avses i punkt 1 får unionen minska sitt ekonomiska stöd.

4. Europeiska unionens revisionsrätt ska ha rätt att genomföra lämpliga granskningar i samarbete med de nationella revisionsorganen eller med behöriga nationella myndigheter. Kommissionen ska ha rätt att göra alla kontroller och inspektioner som krävs för att säkerställa en korrekt förvaltning av unionens medel och skydda unionens finansiella intressen mot bedrägerier eller oegentligheter. Medlemsstaterna ska för detta ändamål göra alla relevanta handlingar och uppgifter tillgängliga för kommissionen och revisionsrätten.

5. Kostnaderna för inrättandet och användningen av den tekniska stödfunktion som avses i artikel 92.3 i Schengenkonventionen, inbegripet kostnader för de ledningar som förbinder de nationella delarna av SIS 1 + med den tekniska stödfunktionen, samt för verksamhet i samband med de uppgifter som Frankrike ska utföra enligt denna förordning ska bäras gemensamt av medlemsstaterna.

Artikel 16

Ändring av bestämmelserna i Schengenkonventionen

Bestämmelserna i Schengenkonvention ska ändras på följande sätt:

              1. Följande artikel ska införas:

”Artikel 92A

              1. Från och med ikraftträdandet av rådets förordning (EG) nr 1104/2008[49] och rådets beslut 2008/839/RIF[50] och i enlighet med definitionerna i artikel 2 i den förordningen får den tekniska strukturen för Schengens informationssystem kompletteras med

         a) ytterligare ett centralt system bestående av

– en teknisk stödfunktion (centrala SIS II) belägen i Frankrike och ett reservsystem för centrala SIS II beläget i Österrike som omfattar SIS II-databasen och ett enhetligt nationellt gränssnitt (NI-SIS),

– en teknisk förbindelse mellan C.SIS och centrala SIS II via konverteraren som möjliggör konvertering och synkronisering av data mellan C.SIS och centrala SIS II,

         b) ett nationellt system (N.SIS II) bestående av det nationella datasystem som kommunicerar med det centrala SIS II,

         c) en infrastruktur för kommunikation mellan det centrala SIS II och N.SIS II ansluten till NI-SIS.

              2. II får ersätta den nationella enhet som avses i artikel 92, i vilket fall medlemsstaterna inte behöver föra ett nationellt dataregister.

              3. Den centrala SIS II-databasen ska finnas att tillgå för automatisk sökning i varje medlemsstat.

              4. Om någon av medlemsstaterna ersätter sin nationella enhet med N.SIS II, ska den tekniska stödfunktionens obligatoriska funktioner gentemot den nationella enheten i enlighet med artikel 92.2 och 92.3 övergå till obligatoriska funktioner gentemot centrala SIS II, utan att det påverkar de skyldigheter som avses i beslut 2008/839/RIF och artiklarna 5.1, 10.1, 10.2 och 10.3 i förordning (EG) nr 1104/2008.

              5. Det centrala SIS II ska tillhandahålla de tjänster som är nödvändiga för införande och behandling av SIS-data, on line-uppdatering av de nationella kopiorna av N.SIS II, synkronisering och överensstämmelse mellan de nationella kopiorna av N.SIS II och den centrala SIS II-databasen samt procedurer för initiering och återställning av de nationella N.SIS II-kopiorna.

              6. Frankrike, som är ansvarigt för den tekniska stödfunktionen, övriga medlemsstater och kommissionen ska samarbeta för att se till att en sökning i dataregister i N.SIS II eller i SIS II-databasen ger ett resultat som motsvarar resultaten av sökningar i dataregistren vid de nationella enheter som avses i artikel 92.2.”»

              2. I artikel 119.1 ska första meningen ersättas med följande:

              ”Kostnaderna för inrättandet och användningen av den tekniska stödfunktion som avses i artikel 92.3, inbegripet kostnader för de ledningar som förbinder de nationella delarna av Schengens informationssystem med den tekniska stödfunktionen, samt för verksamhet i samband med de uppgifter som Frankrike ska utföra enligt beslut 2008/839/RIF och förordning (EG) nr 1104/2008, ska bäras gemensamt av medlemsstaterna.”

              3. Artikel 119.2 ska ersättas med följande:

              ”Kostnaderna för inrättande och användning av den nationella delen av Schengens informationssystem samt för de uppgifter som tilldelats de nationella systemen enligt beslut 2008/839/RIF och förordning (EG) nr 1104/2008 ska varje medlemsstat själv bära.”»

ê 1104/2008 (anpassad)

Artikel 17

Kommitté

Ö 1. Kommissionen ska biträdas av den kommitté som inrättats enligt artikel 51 i förordning (EG) nr 1987/2006 och artikel 67 i beslut 2007/533/RIF. Den kommittén ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011. Õ

Ö 2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas. Õ

Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG ska vara tre månader.

ê 541/2010 art. 1.5 (anpassad)

ð ny

Artikel 18

Stödgruppen för det globala SIS II-programmet

1. Utan att det påverkar ansvarsområdena och uppgifterna för kommissionen, den kommittén som avses i artikel 17, Frankrike respektive de medlemsstater som medverkar i SIS 1+ inrättas härmed en expertgrupp med namnet stödgruppen för det globala SIS II-programmet (nedan kallad stödgruppen). Denna stödgrupp ska utgöra ett rådgivande organ för bistånd till det centrala SIS II-projektet och underlätta samstämmighet mellan centrala och nationella SIS II-projekt. Stödgruppen ska inte ha någon beslutanderätt eller något mandat att företräda kommissionen eller medlemsstaterna.

2. Stödgruppen ska bestå av högst tio ledamöter som ska hålla regelbundna sammanträden. Högst åtta experter och lika många ersättare ska utses av medlemsstaterna ð de medlemsstater som deltar i SIS 1 + ï inom ramen för arbetet i rådet. Högst två experter och två ersättare som är tjänstemän vid kommissionen ska utses av generaldirektören för det berörda generaldirektoratet inom kommissionen.

Andra medlemsstaters experter och tjänstemän från kommissionen som direkt bidrar till utvecklingen av SIS II-projekt får närvara vid stödgruppens möten på sin förvaltnings respektive institutions bekostnad.

Stödgruppen får bjuda in andra experter till sina möten enligt de instruktioner som avses i punkt 5 på bekostnad av deras respektive förvaltning, institution eller företag.

3. Experter som har utsetts av de medlemsstater som innehar eller kommer att inneha ordförandeskapet ska alltid inbjudas att delta i stödgruppens möten.

4. Kommissionen ska stå för stödgruppens sekretariat.

5. Stödgruppen ska fastställa sina egna instruktioner som i synnerhet ska inbegripa förfaranden för

– alternativ ledning mellan kommissionen och ordförandeskapet,

– mötesplatser,

– mötesförberedelser,

– tillträde för andra experter,

– kommunikationsplan som säkerställer fullständig information till icke deltagande medlemsstater.

Instruktionerna träder i kraft efter tillstyrkan från generaldirektören för behörigt generaldirektorat vid kommissionen och från medlemsstaterna ð de medlemsstater som deltar i SIS 1 + ï församlade inom ramen för den kommitténsom anges i artikel 17.

6. Stödgruppen ska regelbundet lägga fram skriftliga rapporter om framstegen med projektet, inbegripet de råd som har givits och motiveringen för dessa till den kommitténs som avses i artikel 17 eller, när så är lämpligt, till de berörda förberedande rådsorganen.

7. Utan att det påverkar artikel 1516.2 ska de administrativa kostnaderna och resekostnaderna i samband med stödgruppens verksamhet belasta unionens allmänna budget, i den utsträckning som de inte ersätts på annat sätt. Vad gäller resekostnader som uppstår i samband med stödgruppens verksamhet för de ledamöter i stödgruppen som utsetts av medlemsstaterna ð de medlemsstater som deltar i SIS 1 + ï inom ramen för arbetet i rådet och de experter som inbjudits i enlighet med punkt 3 i denna artikel, ska ersättning utgå i enlighet med kommissionens bestämmelser om ersättning för personer utanför kommissionen som har kallats i egenskap av experter.

ê 1104/2008

Artikel 19

Rapportering

Kommissionen ska före utgången av varje halvår, och för första gången före utgången av första halvåret 2009, lägga fram en lägesrapport för Europaparlamentet och rådet om utvecklingen av SIS II och om migreringen från SIS 1 + till SIS II.

ò ny

Artikel 20

Upphävande

Förordning (EG) nr 1104/2008 och beslut 2008/839/RIF ska upphöra att gälla.

Hänvisningar till den upphävda förordningen och det upphävda beslutet ska anses som hänvisningar till denna förordning och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga II.

ê 1104/2008 (anpassad)

è1 541/2010 art. 1.6 (anpassad)

Artikel 21

Ikraftträdande och giltighet

Ö Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. Õ è1 Den upphör att gälla den dag som rådet fastställer i enlighet med artikel 55.2 i förordning (EG) nr 1987/2006 och artikel 71.2 i beslut 2007/533., och i alla händelser senast den 31 mars 2013, eller den 31 december 2013 i händelse av ett byte till ett alternativt tekniskt scenario enligt artikel 1.3.ç

ÖDenna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapenEuropeiska unionens funktionssätt. Õ

Utfärdad i Bryssel den

                                                                       På rådets vägnar

                                                                       Ordförande

é

BILAGA I

Upphävda rättsakter med senare ändringar

Rådets förordning (EG) nr 1104/2008

(EUT L 299, 8.11.2008, s. 1)

Rådets förordning (EG) nr 541/2010

(EUT L 155, 22.6.2010, s. 19)

Rådets beslut 2008/839/RIF

(EUT L 299, 8.11.2008, s. 43)

Rådets beslut 542/2010/RIF

(EUT L 155, 22.6.2010, s. 23)

BILAGA II

Jämförelsetabell

Rådets förordning (EG) nr 1104/2008 || Rådets beslut 2008/839/RIF || Den här förordningen

Artikel 1 || Artikel 1 || Artikel 1

Artikel 2 || Artikel 2 || Artikel 2

Artikel 3 || Artikel 3 || Artikel 3

Artikel 4 || Artikel 4 || Artikel 4

Artikel 5 || Artikel 5 || Artikel 5

Artikel 6 || Artikel 6 || Artikel 6

Artikel 7 || Artikel 7 || Artikel 7

Artikel 8 || Artikel 8 || Artikel 8

Artikel 9 || Artikel 9 || Artikel 9

Artikel 10 || Artikel 10 || Artikel 10

Artikel 11 || Artikel 11 || Artikel 11

Artikel 12 || Artikel 12 || Artikel 12

Artikel 13 || Artikel 13 || Artikel 13

- || - || Artikel 14

Artikel 14 || Artikel 14 || Artikel 15

- || - ||

Artikel 15 || Artikel 15 || Artikel 16

Artikel 16 || Artikel 16 || -

Artikel 17 || Artikel 17 || Artikel 17

Artikel 17a || Artikel 17a || Artikel 18

Artikel 18 || Artikel 18 || Artikel 19

- || - || Artikel 20

Artikel 19 || Artikel 19 || Artikel 21

- || - || Bilaga I

- || - || Bilaga II

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR FÖRSLAG TILL RÄTTSAKT

1........... GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET......... 36

1.1........ Förslagets eller initiativets beteckning............................................................................. 36

1.2........ Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen...... 36

1.3........ Typ av förslag eller initiativ............................................................................................ 36

1.4........ Mål.............................................................................................................................. 36

1.4.1..... Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till    36

1.4.2..... Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbudgeterade förvaltningen och budgeteringen som berörs.................................................................................................................................... 36

1.4.3..... Verkan eller resultat som förväntas................................................................................ 37

1.4.4..... Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan.......................................................... 37

1.5........ Motivering till förslaget eller initiativet............................................................................. 37

1.5.1..... Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt............................................................ 37

1.5.2..... Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå........................................................................... 38

1.5.3..... Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder......................................... 38

1.5.4..... Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter........................ 38

1.6........ Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen....... 38

1.7........ Planerad metod för genomförandet................................................................................ 39

2........... FÖRVALTNING........................................................................................................ 40

2.1........ Bestämmelser om uppföljning och rapportering.............................................................. 40

2.2........ Administrations- och kontrollsystem.............................................................................. 40

2.2.1..... Risker som identifierats................................................................................................. 40

2.2.2..... Planerade kontrollmetoder............................................................................................ 40

2.3........ Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter............................... 40

3........... BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET     42

3.1........ Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel         42

3.2........ Beräknad inverkan på utgifterna.................................................................................... 43

3.2.1..... Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna............................................... 43

3.2.2..... Beräknad inverkan på driftsanslagen.............................................................................. 45

3.2.3..... Beräknad inverkan på de administrativa anslagen........................................................... 47

3.2.3.1.. Sammanfattning............................................................................................................ 47

3.2.3.2.. Beräknat personalbehov............................................................................................... 49

3.2.4..... Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen....................................................... 51

3.2.5..... Bidrag från tredje part................................................................................................... 51

3.3........ Beräknad inverkan på inkomsterna................................................................................ 52

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR FÖRSLAG TILL RÄTTSAKT

1.           GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.        Förslagets eller initiativets beteckning

Förslag till rådets förordning om migrering från Schengens informationssystem (SIS 1 +) till andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) (omarbetning)

1.2.        Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen[51]

Avdelning 18: Ett område med frihet, säkerhet och rättvisa (Avdelning: 18)

Solidaritet – Yttre gränser, återvändande, viseringspolitik och fri rörlighet för personer (kapitel 18 02)

1.3.        Typ av förslag eller initiativ

¨ Ny åtgärd

¨ Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd[52]

x Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden

¨ Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny

1.4.        Mål

1.4.1.     Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

Den strategi för informationshantering som ingår i Stockholmsprogrammet[53] är en av de prioriteringar som Europeiska rådet ställde upp 2010 för området med frihet, säkerhet och rättvisa. Schengens informationssystem är en av de viktigaste av de kompensationsåtgärder som säkerställer en hög säkerhetsnivå efter det att de inre gränserna har avskaffats.

1.4.2.     Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbudgeterade förvaltningen och budgeteringen som berörs

Specifikt mål nr 1: Att göra det möjligt för personer att resa över de inre gränserna utan gränskontroller, främja säkra gränser och förhindra olaglig migration genom att vidareutveckla ett integrerat system för förvaltning av de yttre gränserna och gränskontroller av hög kvalitet, bland annat genom utveckling av SIS II och med finansiellt stöd från fonden för yttre gränser.

Berörda verksamheter enligt den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

Kapitel 18 02: Solidaritet — Yttre gränser, återvändande, viseringspolitik och fri rörlighet för personer

1.4.3.     Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Migreringsrättsakterna[54] har till syfte att främja en framgångsrik migrering från SIS 1 + till SIS II genom att fastställa migreringsstrukturen, de tekniska förutsättningarna, faserna i själva migreringen och det ansvar som åligger kommissionen respektive de medlemsstater som deltar i SIS 1 +.

Förslagets huvudsakliga syfte är att anpassa den rättsliga ramen för migreringen till det tekniska scenario som medlemsstaternas sakkunniga[55] har utarbetat och att införa nya inslag av flexibilitet i den rättsliga ramen (se avsnitt 1.5.3 nedan).

Till följd av Lissabonfördragets ikraftträdande slås dessutom enligt förslaget den rättsliga ramen för migreringen samman till en enda rättsakt. Den var tidigare uppdelad på två rättsakter på grund av pelarstrukturen i de tidigare fördragen.

1.4.4.     Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan

Ange vilka indikatorer som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs.

Det huvudsakliga syftet med förslaget har uppnåtts när SIS 1 +-data har laddats upp i det centrala SIS II-systemet (och de nationella systemen), de nationella tillämpningarna har bytts ut med framgång och alla medlemsstater har full tillgång till funktionerna i SIS II.

1.5.        Motivering till förslaget eller initiativet

1.5.1.     Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

Det är nödvändigt att både medlemsstaterna och kommissionen inför alla tekniska delar och framgångsrikt genomför de test som krävs för det övergripande testet under migreringens förberedande fas.

1.5.2.     Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå

SIS II har till syfte att underlätta utbyte av information om vissa kategorier av personer och föremål mellan rättsvårdande myndigheter, gränsbevakningspersonal, tull- och viseringsmyndigheter och rättsliga myndigheter i Schengenländerna. Kommissionen ansvarar för den tekniska utvecklingen av det centrala SIS II, kommunikationsinfrastrukturen och konverteraren. Kommissionen ska också samordna den verksamhet som rör utvecklingen av SIS II och ge medlemsstaterna det stöd de behöver för att genomföra sina uppgifter och fullgöra sina skyldigheter, och på så sätt sörja för samstämmighet mellan de centrala och de nationella projekten.

1.5.3.     Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

Den rättsliga ramen måste vara tillräckligt flexibel för att onödiga kostnader som hänger samman med migreringsprocessen ska kunna undvikas. I synnerhet bör de medlemsstater som redan med framgång har gått över till SIS II få använda det systemet med alla dess funktioner utan att behöva vänta på att de återstående medlemsstaternas övergång.

Det bör också införas en möjlighet till medfinansiering från EU:s allmänna budget för viss nationell verksamhet som rör migreringen (och särskilt när det gäller medlemsstaternas deltagande i migreringsrelaterad testning), för att migreringen ska kunna genomföras smidigt och under ordnade former.

1.5.4.     Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter

Förslaget bygger på förordning (EG) nr 1987/2006[56] och rådets beslut 2007/533/RIF[57] om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II). Dagen för den föreslagna förordningens upphörande fastställs på grundval av dessa rättsakter. Detta förslag är samstämmigt med andra rättsakter rörande SIS II med avseende på testning, nätverk och säkerhet.

1.6.        Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

x Förslag eller initiativ som pågår under begränsad tid

– x Förslaget/initiativet ska gälla från den 1 juli 2012[58] till dess att migreringen har slutförts, sannolikt senast den 30 juni 2013.

– xDet påverkar resursanvändningen från 2012 till 2013.

¨ Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid:

– En inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ.

– Därefter en stabil nivå på genomförandetakten.

Kommentar

Tidsfristen för slutförandet av migreringen fastställs inte i förslaget till förordning utan kommer att fastställas av rådet i enlighet med artikel 55.2 i förordning (EG) nr 1987/2006 och artikel 71.2 i beslut 2007/533/RIF.

1.7.        Planerad metod för genomförandet[59]

x Direkt centraliserad förvaltning som sköts av kommissionen

¨ Indirekt centraliserad förvaltning genom delegering till

– ¨  genomförandeorgan

– ¨  byråer/organ som inrättats av gemenskaperna[60]

– ¨  nationella offentligrättsliga organ eller organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning

– ¨  personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten i den mening som avses i artikel 49 i budgetförordningen

¨ Delad förvaltning med medlemsstaterna

¨ Decentraliserad förvaltning med tredjeländer

¨ Gemensam förvaltning med internationella organisationer (ange vilka)

Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

2.           FÖRVALTNING

2.1.        Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder

Kommissionen övervakar uppdragstagarens arbete noggrant och kontinuerligt i nära samarbete med den uppdragstagare som ansvarar för kvalitetssäkringen och stödgruppen för det globala SIS II-programmet.

I överensstämmelse med bestämmelserna i kontraktet utvärderar kommissionen regelbundet tillsammans med den uppdragstagare som ansvarar för kvalitetssäkringen de framsteg som görs i SIS II-projektet, och resultaten mäts i förhållande till fastställda krav och kriterier.

Rapporter om framstegen med arbetet för att utveckla andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) och förberedelserna för migreringen från SIS 1 + till SIS II läggs fram för rådet och Europaparlamentet var sjätte månad i enlighet med artikel 18 i migreringsrättsakterna. Rapporterna ska systematiskt innehålla en avdelning med detaljer om budgetgenomförandet (åtaganden och betalningar) för det centrala SIS II-projektet.

2.2.        Administrations- och kontrollsystem

2.2.1.     Risker som identifierats

1. På central nivå: risk för försening i den övergripande tidtabellen på grund av oförutsedda händelser eller brister i det arbete som utförs av huvudentreprenören för utvecklingen av systemet.

2. På nationell nivå: risk för försening som påverkar den övergripande tidtabellen till följd av bristande beredskap hos en eller flera medlemsstater som genomför nationella åtgärder (bristande beredskap hos vissa medlemsstater när det gäller att delta i de testningsfaser som anges i den övergripande tidsplanen, antingen till följd av försenad upphandling, tekniska problem eller otillräckliga ekonomiska resurser för att fortsätta de nationella åtgärderna och slutföra migreringen).

En försening i minst en medlemsstat kan äventyra driftsstarten av SIS II, eftersom de rättsliga villkoren för att ta systemet i drift inte skulle uppfyllas (alla medlemsstater måste meddela att de är redo och att de med framgång har slutfört ett övergripande test som inbegriper alla medlemsstater).

2.2.2.     Planerade kontrollmetoder

Kommissionen övervakar noggrant projektets risker, i nära samarbete med stödgruppen för det globala SIS II-programmet, medlemsstaterna och den uppdragstagare som ansvarar för kvalitetssäkringen.

Utnyttjandet av eventuell medfinansiering kontrolleras av kommissionen och revisionsrätten.

2.3.        Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade)

Kommissionen ansvarar för bedömning, beslut och förvaltning avseende eventuell medfinansiering i form av bidrag från unionens allmänna budget, i linje med bestämmelserna i budgetförordningen. Kommissionen får minska, dra in eller avsluta sitt ekonomiska stöd. Kommissionen och revisionsrätten har rätt att göra alla kontroller och inspektioner som krävs för att säkerställa en korrekt förvaltning av unionens medel och skydda unionens finansiella intressen mot bedrägerier eller oegentligheter.

3.           BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.        Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

· Befintliga budgetrubriker (även kallade budgetposter)

Redovisa de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgeten i nummerföljd.

Rubrik i den fleråriga budgetramen || Budgetrubrik i den årliga budgeten || Typ av anslag || Bidrag

Beteckning Schengens informationssystem II || Diff/icke-diff. ([61]) || från Efta-länder[62] || från kandidatländer[63] || från tredjeländer || enligt artikel 18.1 aa i budgetförordningen

3A || 18 02 04 || Diff. || NEJ || NEJ || JA || NEJ

· Nya budgetrubriker som föreslås: Inga

3.2.        Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.     Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen || 3 A || Frihet, säkerhet och rättvisa

GD Inrikes frågor || || || År 2012 (Proportionellt från den 1 juli) || År 2013 (Proportionellt till den 30 juni) || År n+3 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6) || TOTALT

Ÿ Driftsanslag || || || || || || ||

Budgetrubrik (nr) 18.02.04 || Åtaganden || (1) || 28,120 || 7,120 || || || || || 35,240

Betalningar || (2) || 18,184 || 17,056 || || || || || 35,240

Budgetrubrik (nr) || Åtaganden || (1a) || || || || || || ||

Betalningar || (2a) || || || || || || ||

Administrativa anslag som finansieras  för vissa operativa program[64] || || || || || || ||

Budgetrubrik (nr) || || (3) || || || || || || ||

TOTALA anslag för GD Inrikes frågor || Åtaganden || =1+1a +3 || 28,120 [65] || 7,120 || || || || || 35,240

Betalningar || =2+2a +3 || 18,184 || 17,056 || || || || || 35,240

Rubrik i den fleråriga budgetramen || 5 || Administrativa utgifter

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| || || År 2012 (Proportionellt från den 1 juli) || År 2013 2013 (Proportionellt till den 30 juni) || År n+3 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6) || TOTALT

GD Inrikes frågor || || ||

Ÿ Personalresurser || 2,675 || 2,439 || || || || || 5,114

Ÿ Övriga administrativa utgifter || 0,152 || 0,152 || || || || || 0,304

GD Inrikes frågor TOTALT || Anslag || 2,827 || 2,590 || || || || || 5,418

TOTALA anslag för RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || (summa åtaganden = summa betalningar) || 2,827 || 2,590 || || || || || 5,418

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| || || År 2012 || År 2013 || År n+3 || …ange det antal år som behövs för att visa hur länge förslaget/initiativet påverkar budgeten (se punkt 1.6) || TOTALT

TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–5 i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || 30,947 || 9,710 || || || || || 40,658

Betalningar || 21,011 || 19,646 || || || || || 40,658

3.2.2.     Beräknad inverkan på driftsanslagen

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

– x Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Mål- och resultatbeteckning ò || || || År 2012 (Proportionellt från den 1 juli) || År 2013 (Proportionellt till den 30 juni) || TOTALT ||

|| || Typ[66] || Genomsnittliga årliga kostnader || Antal || Kostnad || Antal || Kostnad || Totalt antal || Total kostnad ||

|| SÄRSKILT MÅL nr 1[67] Förberedelser inför driftstarten av SIS II || || || || || ||

|| - Resultat 1 || SIS II-ändringar || || || 0 || || 0 || || 0

|| - Resultat 2 || Kvalitetskontroll || || || 1,250 || || 1,250 || || 2,500

|| - Resultat 3 || sTESTA (kommunikationsinfrastruktur) || || || 7,500 || || 0 || || 7,500

|| - Resultat 4 || Säkerhetskontroller || || || 0,500 || || 0 || || 0.500

|| - Resultat 5 || Säkerhetsoption || || || 0,500 || || 0 || || 0.500

|| - Resultat 6 || Ev. medl.stat. medfinansiering[68] || || || 15,750 || || 5,250 || || 21.000

|| - Resultat 7 || Stödgruppen || || || 0,120 || || 0,120 || || 0.240

|| - Resultat 8 || Studier || || || 2,000 || || 0 || || 2.000

|| - Resultat 9 || Informationskampanj || || || 0,500 || || 0,500 || || 1.000

|| Delsumma specifikt mål nr 1 || || 28,120 || || 7,120 || || 35.240

|| TOTALA KOSTNADER || || 28,120 || || 7,120 || || 35.240

3.2.3.     Beräknad inverkan på de administrativa anslagen

3.2.3.1.  Sammanfattning

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att administrativa anslag tas i anspråk

– x Förslaget/initiativet kräver att administrativa anslag tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| År 2012 (Proportionellt från den 1 juli) || År 2013 (Proportionellt till den 30 juni) || || År n+3 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6) || TOTALT

RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

Personalresurser || 2,675 || 2,439 || || || || || || 5,114

Övriga administrativa utgifter || 0,152 || 0,152 || || || || || || 0,304

Delsumma RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || 2,827 || 2,590 || || || || || || 5,418

Belopp utanför RUBRIK 5[69] i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

Personalresurser || || || || || || || ||

Övriga administrativa utgifter || || || || || || || ||

Delsumma för belopp utanför RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

TOTALT || 2,827 || 2,590 || || || || || || 5,418

3.2.3.2.  Beräknat personalbehov

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

– x Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Uppgifterna ska anges i heltal (eller med högst en decimal)

|| || År 2012 || År 2013 || || || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

Ÿ Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda) ||

|| XX 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna) || 33 || 32 || || || || ||

|| XX 01 01 02 (vid delegationer) || || || || || || ||

|| XX 01 05 01 (indirekta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

|| 10 01 05 01 (direkta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

|| Ÿ Extern personal (uttryckt i heltidsekvivalenter) [70] ||

|| XX 01 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier – totalt) || 17 || 12 || || || || ||

|| XX 01 02 02 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och unga experter vid delegationerna) || || || || || || ||

|| XX 01 04 yy [71] || - vid huvudkontor[72] || || || || || || ||

|| - vid delegationer || || || || || || ||

|| XX 01 05 02 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter - indirekta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

|| 10 01 05 02 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med direkta forskningsutgifter) || || || || || || ||

|| Annan budgetrubrik (ange vilken) || || || || || || ||

|| TOTALT || 50 || 44 || || || || ||

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel. Detta påverkar inte inrättandet av en Europeisk byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa[73] och externaliseringen av arbetsuppgifter till denna, vilket före slutet av 2012 kommer att frigöra 50 heltidsekvivalenter (27 tjänster och 23 heltidsekvivalenter i form av extern personal) som har varit sysselsatta med SIS II, VIS och Eurodac.

2012

Beräkning: Tjänstemän och tillfälligt anställda

AD/AST – 127 000 euro per år * 33 personer = 4,191 miljoner euro

          1 juli–31 december: 2,096 miljoner euro

Beräkning: Extern personal

Kontraktsanställd personal 64 000 euro per år * 9 personer = 0,576 miljoner euro

Nationella experter: 73 000 euro per år * 8 personer = 0,584 miljoner euro

Total extern personal 1,160 miljoner euro

          1 juli–31 december: 0,580 miljoner euro

2013

          Beräkning: Tjänstemän och tillfälligt anställda

          AD/AST – 127 000 euro per år * 32 personer = 4,064 miljoner euro

          1 januari–30 juni: 2,032 miljoner euro

Beräkning: Extern personal

Kontraktsanställd personal 64 000 euro per år * 7 personer = 0,448 miljoner euro

Nationella experter: 73 000 euro per år * 5 personer = 0,365 miljoner euro

Total extern personal 0,813 miljoner euro

          1 januari–30 juni: 0,407 miljoner euro

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda || Programsamordning, projektförvaltning, utvärdering och rapportering, offentlig upphandling, förvaltning av kontrakt

Extern personal || Teknisk förvaltning, it och administrativt stöd

3.2.4.     Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

– x Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen

– ¨  Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

Förklara i förekommande fall vilka ändringar i planeringen som krävs, och ange berörda budgetrubriker och belopp.

– ¨  Förslaget/initiativet kräver tillämpning av flexibilitetsmekanismen eller revidering av den fleråriga budgetramen[74].

Beskriv behovet av sådana åtgärder, och ange berörda rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt belopp.

3.2.5.     Bidrag från tredje part

– Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet

– Förslaget eller initiativet kommer att medfinansieras enligt följande:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| År 2012 || År 2013 || || || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6) || Totalt

Ange vilken extern organisation eller annan källa som bidrar till finansieringen || || || || || || || ||

TOTALA anslag som tillförs genom medfinansiering || || || || || || || ||

3.3.        Beräknad inverkan på inkomsterna

– ¨  Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

– x Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

¨         Påverkan på egna medel

¨         Påverkan på ”diverse inkomster”

Uppgifter om samfinansiering

Om förslaget innefattar samfinansiering från medlemsstaterna eller andra parter (ange vilka) ska en beräkning av nivån på samfinansieringen anges i nedanstående tabell (ytterligare rader kan läggas till om det gäller flera parter): Ej tillämpligt

· Bidrag till driftskostnader från Norge (2,406882 %) och från Island (0,073102 %) [2010 års siffror] på grundval av artikel 12.1 andra stycket i avtalet mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa staters associering till genomförandet, tillämpningen och vidareutvecklingen av Schengenregelverket[75].

· Bidrag till driftskostnader från Schweiz (3,043387 %) och från Liechtenstein (0,026579 %) [2010 års siffror] på grundval av artikel 11.3 andra stycket i avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om dessa staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket[76].

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel || Belopp som förts in för det innevarande budgetåret || Förslagets eller initiativets inverkan på inkomsterna[77]

År 2012 || År 2013 || || || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

Norges bidrag || || 0,438 || 0,411 || || || || ||

Islands bidrag || || 0,013 || 0,012 || || || || ||

Schweiz bidrag || || 0,553 || 0,519 || || || || ||

Liechtensteins bidrag || || 0,005 || 0,004 || || || || ||

TOTALT Artikel xxxx || || 1,009 || 0,947 || || || || ||

Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för särskilda ändamål.

Ange med vilken metod inverkan på inkomsterna har beräknats.

Se ovan

[1]               EGT L 328, 13.12.2001, s. 4.

[2]               EGT L 328, 13.12.2001, s. 1.

[3]               EUT L 381, 28.12.2006, s. 4.

[4]               EUT L 205, 7.8.2007, s. 63.

[5]               EUT L 299, 8.11.2008, s. 1.

[6]               EUT L 299, 8.11.2008, s. 43.

[7]               EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

[8]               EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.

[9]               EGT C 77, 28.3.2002, s.1.

[10]             EGT L 239, 22.9.2000, s. 19 (EUT L 299, 8.11.2008, s. 43).

[11]             EGT L 328, 13.12.2001, s. 4.

[12]             EGT L 328, 13.12.2001, s. 1.

[13]             EUT L 381, 28.12.2006, s. 1.

[14]             EUT L 79, 20.3.2007 s.20, EUT L 79, 20.3.2007, s. 29.

[15]             EUT L 57, 1.3.2008, s. 1.

[16]             EUT L 57, 8.11.2008, s. 14.

[17]             EUT L 299, 8.11.2008, s. 1.

[18]             EUT L 299, 8.11.2008, s. 43.

[19]             EUT L 257, 30.9.2009, s. 41.

[20]             EUT L 144, 6.6.2007, s. 22.

[21]             EUT L 233, 5.9.2007, s. 3.

[22]               EUT C …

[23]               EUT L 299, 8.11.2008, s.1.

[24]               EUT L 299, 8.11.2008, s. 43.

[25]               EGT L 239, 22.9.2000, s. 19.

[26]               EGT L 328, 13.12.2001, s. 4.

[27]               EGT L 328, 13.12.2001, s. 1.

[28]               EUT L 381, 28.12.2006, s. 4.

[29]               EUT L 205, 7.8.2007, s. 63.

[30]               EGT L 205, 13.12.2001, s. 63.

[31]             EUT L 57, 1.3.2008, s. 1.

[32]             EUT L 57, 1.3.2008, s. 14.

[33]             EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.

[34]             EUT L 144, 6.6.2007, s. 22.

[35]             EUT L 233, 5.9.2007, s. 3.

[36]             EGT L 312, 23.12.1995, s. 1.

[37]             EGT L 292, 15.11.1996, s. 2.

[38]             EGT L 136, 31.5.1999, s. 1.

[39]             EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.

[40]             EGT L 8, 12.1.2001, s. 1.

[41]             EGT L 12, 13.12.2001, s. 47.

[42]             EGT L 131, 1.6.2000, s. 43.

[43]             EGT L 64, 7.3.2002, s. 20.

[44]             EGT L 176, 10.7.1999, s. 36.

[45]             EGT L 176, 10.7.1999, s. 31.

[46]             EUT L 53, 27.2.2008, s. 52.

[47]             EUT L 53, 27.2.2008, s. 1.

[48]             EUT L 160, 18.5.2011, s. 19.

[49]             EUT L 299, 8.11.2008, s. 1.

[50]             EUT L 299, 8.11.2008, s. 43.

[51]             Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad budgetering benämns ibland med de interna förkortningarna ABM respektive ABB.

[52]             I den mening som avses i artikel 49.6 a respektive 49.6 b i budgetförordningen.

[53]             Stockholmsprogrammet – ett öppet och säkert Europa i medborgarnas tjänst och för deras skydd. – EUT C 115, 4.5.2010, s. 1.

[54]             Rådets förordning (EG) nr 1104/2008 av den 24 oktober 2008 om migrering från Schengens informationssystem (SIS 1+) till andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) (EUT L 299, 8.11.2008, s. 1) och rådets beslut 2008/839/RIF av den 24 oktober 2008 om migrering från Schengens informationssystem (SIS 1+) till andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) (EUT L 299, 8.11.2008, s. 43).

[55]             Det tekniska scenariot (kallat migreringsplanen) antogs enhälligt av medlemsstaterna inom ramen för SISVIS-kommittén den 23 februari 2011.

[56]             Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1987/2006 av den 20 december 2006 om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II), EUT L 381, 28.12.2006, s. 4.

[57]             Rådets beslut 2007/533/RIF av den 12 juni 2007 om utvecklingen av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II), EUT L 205, 7.8.2007, s. 63.

[58]             Måldatum för när den föreslagna ändrade rådsförordningen ska träda i kraft.

[59]             Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html

[60]             Organ som avses i artikel 185 i budgetförordningen.

[61]             Differentierade respektive icke-differentierade anslag.

[62]             Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

[63]             Ansökarländer och i tillämpliga fall potentiella ansökarländer från västra Balkan.

[64]             Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[65]             Eftersom det kvarstår outnyttjade belopp kommer dessa att användas. Det krävs därför ingen ändring i budgeten.

[66]             Resultaten som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

[67]             Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.

[68]             Kostnader för medlemsstaternas deltagande i förberedande åtgärder för migreringen, särskilt samordning av test. Tilläggskostnaderna för förberedelserna för migreringen beräknas vara ungefär desamma för varje medlemsstat oavsett dess storlek: 1 projektchef för 1 500 euro/dag, 4 specialister för 1 200 euro/dag (databasadministratör, systemspecialist och tillämpningsspecialister/utvecklare) och 2,5 operatörer för 700 euro/dag, vilket utgör 8 050 euro/dag under en period på 120 dagar = 966 000 euro/ medlemsstat som deltar i SIS 1+. Det antas att åtaganden kommer att göras för 75 % av motsvarande anslag under 2012 och återstoden under 2013.

[69]             Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[70]             Denna fotnot förklarar ett antal initialförkortningar som inte används i den svenska versionen.

[71]             Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

[72]             Huvudsakligen inom förvaltningen av strukturfonderna, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) samt Europeiska fiskerifonden (EFF).

[73]             Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1077/2011 av den 25 oktober 2011 om inrättande av en Europeisk byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (EUT L 286, 1.11.2011, s. 1).

[74]             Se punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella avtalet.

[75]             EUT L 176, 10.7.1999, s. 36.

[76]             EUT L 53, 27.2.2008, s. 52 och EUT L 160, 18.6.2011, s. 84

[77]             När det gäller traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 25 % avdrag för uppbördskostnader.