7.3.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 68/15

—

med beaktande av kommissionens rapport till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av lagstiftningen om ett gemensamt europeiskt luftrum: dags för handling (COM(2011)0731),

—

med beaktande av kommissionens meddelande om styrnings- och stimuleringsmekanismer för införandet av Sesar, den tekniska pelaren i det gemensamma europeiska luftrummet (COM(2011)0923),

—

med beaktandet av vitboken ”Färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde – ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem” (COM(2011)0144),

—

med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för transport och turism och yttrandet från utskottet för utrikesfrågor (A7-0254/2012), och av följande skäl:

A.

Införandet av det gemensamma europeiska luftrummet har redan kommit en bra bit på vägen.

B.

År 2012 förväntas bli ett mycket viktigt år för införandet av det gemensamma europeiska luftrummet.

C.

Ett fullbordande av det gemensamma europeiska luftrumment kommer att ge betydande ekonomiska, säkerhetsmässiga och miljömässiga besparingar genom att skapa en mer hållbar luftfartssektor och ett mer effektivt flygledningssystem på europeisk nivå.

D.

Flygtrafiken ökar ständigt, vilket leder till kapacitetsbrister och till allt större förseningar för passagerarna samt påverkar flygbolagens tillväxtplaner. Europas luftrum är att av de mest trafikerade i världen med över 750 miljoner passagerare som använder EU:s flygplatser, och denna siffra förväntas fördubblas till år 2030.

E.

För att det gemensamma europeiska luftrummet ska fungera krävs det en integrerad strategi där inga enskilda medlemsstater hotar införandet som helhet.

F.

Den 4 december 2012 ska inrättandet av funktionella luftrumsblock vara slutfört, men de senaste rapporterna visar att situationen långt ifrån uppfyller denna bestämmelse i lagstiftningen om ett gemensamt europeiskt luftrum.

G.

Enligt artikel 13.3 i kommissionens förordning (EU) nr 691/2010 ska kommissionen fyra månader efter att ha mottagit prestationsplanerna av medlemsstaterna utfärda rekommendationer om antagandet av reviderade prestationsmål för de som inte är förenliga med de EU-övergripande målen.

H.

De nationella leverantörer av flygtrafiktjänster som sköter flygledningen speglar Europas splittrade politiska geografi, en splittring som dessvärre leder till ineffektivt och överbelastningar av luftrummet.

I.

För att ett gemensamt europeiskt luftrum ska kunna skapas krävs det åtgärder för att uppnå EU:s flygsäkerhetsmål, så att befintliga standarder kan stärkas och ett enhetligt och omfattande skydd för medborgarna kan garanteras.

J.

Andra program, såsom Galileo och det globala systemet för satellitnavigering (GNSS), utvecklas snabbt.

K.

Man bör snarast möjligt enas om den finansiering och den finansieringsram som behövs.

1.

Europaparlamentet är medvetet om de problem som finns för genomförandet av lagstiftningen om ett gemensamt europeiskt luftrum, men anser trots detta att det är viktigt att bygga vidare på de framsteg som hittills har gjorts genom att fastställa bindande tidsramar för införandet av ett gemensamt europeiskt luftrum, men också genom att beakta affärsmässiga överväganden.

2.

Europaparlamentet understryker behovet av att agera snabbt och gå vidare med genomförandet av lagstiftningen om ett gemensamt europeiskt luftrum, inbegripet prestationssystemet för flygtrafiktjänster och nätverksfunktioner i synnerhet.

3.

Europaparlamentet påpekar att den kritiska fasen för införandet närmar sig och måste hanteras på ett lämpligt, synkroniserat och samordnat sätt.

4.

Europaparlamentet varnar för att den ökade flygtrafiken innebär att man snart når gränsen för vad luftrummet i Europa klarar av och att detta problem måste åtgärdas snarast för att garantera att de flygtjänster som erbjuds europeiska medborgare håller hög kvalitet och se till att miljön och klimatet inte påverkas ytterligare.

5.

Europaparlamentet erinrar om flygplatsernas betydelse som ingångar till och utgångar från det europeiska nätet. Parlamentet vill att man fullt ut ska beakta dem vid utvecklingen av det gemensamma europeiska luftrummet, inbegripet regionala flygplatser, med tanke på att de bidrar till att avhjälpa trafikstockningar i nätet och till att höja kapaciteten.

6.

Europaparlamentet påpekar det brådskande behovet av att införa lagstiftningen om ett gemensamt europeiskt luftrum för att undvika ökade överbelastningar på grund av ännu större trafikflöden och föråldrad teknik och skapa ett mer konsekvent europeiskt system för flygsäkerhet.

7.

Europaparlamentet påpekar att det börjar bli allt svårare att upprätthålla EU:s genomgående höga säkerhetsnivåer och driftsförhållanden. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna och kommissionen att förtydliga de relevanta europeiska myndigheternas roll för att se till att tillförlitliga och transparenta internationella flyg- och luftfartssäkerhetsnormer upprätthålls.

8.

Europaparlamentet upprepar att Europas luftrum måste göras så effektivt som möjligt, inte bara för att skapa ekonomiska fördelar utan även miljömässiga och sociala fördelar, liksom fördelar för flygresenärer.

9.

Europaparlamentet understryker att kommissionen i sitt senaste meddelande i frågan räknade med kumulativa effekter för EU:s BNP på 419 miljarder euro i de 27 EU-länderna under perioden 2013–2030, med 328 000 nya arbetstillfällen som en direkt eller indirekt följd och nettokoldioxidbesparingar på ca 50 miljoner ton om tekniken för flygledningstjänster i det gemensamma europeiska luftrummet (Sesar) genomförs fullt ut och i tid.

10.

Europaparlamentet påpekar att kommissionen uppger att Sesar, om det införs i tid, kommer att innebära konkreta fördelar för flygresenärer och resultera i förkortade flygtider med ca 10 procent (respektive 9 minuter), 50 procent färre inställda flyg och förseningar och en eventuell sänkning av biljettpriset. Parlamentet betonar dock att om införandet fördröjs med tio år kommer följderna att bli katastrofala, eftersom det skulle leda till en förlust på ca 268 miljarder euro på grund av lägre kumulativa effekter för EU:s BNP, ca 190 000 färre nya arbetstillfällen och ca 55 miljoner ton mindre koldioxidbesparingar.

11.

Europaparlamentet påpekar att andra viktiga länder och regioner gör stora framsteg när det gäller forskning och utveckling av innovativ teknik, och beklagar att EU därför kan förlora sin tätposition till andra internationella aktörer om man inte påskyndar genomförandet av lagstiftningen om ett gemensamt europeiskt luftrum.

12.

Europaparlamentet anser att det gemensamma europeiska luftrummet endast kan fungera ordentligt om alla aktörer absolut står fast vid de olika genomförandefristerna.

13.

Europaparlamentet betonar att man har genomfört försöksprogram med positiva resultat.

14.

Europaparlamentet ber kommissionen att återrapportera till Europaparlamentets utskott för transport och turism om framstegen i genomförandet av prestationssystemet hos alla leverantörer av flygtrafiktjänster senast i december 2012.

15.

Europaparlamentet ber kommissionen att senast i mars 2013 återrapportera till Europaparlamentets utskott för transport och turism om framstegen i genomförandet av lagstiftningen om ett gemensamt europeiskt luftrum, innefattande en utvärdering av följderna av fördröjningarna i inrättandet av funktionella luftrumsblock.

16.

Europaparlamentet påminner medlemsstaterna om att de offentligen åtagit sig att uppnå målet om ett gemensamt europeiskt luftrum genom att helhjärtat stödja den relevanta lagstiftningen, och insisterar på att medlemsstaterna måste fortsätta att vara aktiva och engagerade i genomförandet av denna lagstiftning. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att lägga fram nationella genomförandeplaner i enlighet med EU:s genomförandemål och att anta de reviderade prestationsmål som kommissionen föreslagit. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta lämpliga åtgärder om genomförandefristerna för sagda lagstiftning inte respekteras.

17.

Europaparlamentet påminner om de mål för luftfarten som beskrivs i dels vitboken om transportpolitik, dels publikationen ”Flightpath 2050 – Europe’s vision for Aviation – Report of the High Level Group on Aviation Research”.

18.

Europaparlamentet kräver att denna fråga ges större prioritet och anser att det behövs ett aktivt politiskt stöd från medlemsstaterna och alla andra berörda parter för att det gemensamma europeiska luftrummet ska kunna genomföras fullt ut och i tid.

19.

Europaparlamentet betonar att ett framgångsrikt införande av lagstiftningen om ett gemensamt europeiskt luftrum kommer att ha positiva och stimulerande effekter på konkurrensen både inom EU och i övriga världen och främja tillväxt och sysselsättning, framför allt inom aeronautik- och luftfartsbranschen.

20.

Europaparlamentet beklagar att projektet för ett gemensamt europeiskt luftrum inte är tillräckligt väl känt bland allmänheten och att man inte vet tillräckligt mycket om projektet trots att det märkbart gynnar samhället och miljön, och uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och intressenterna att intensifiera sina ansträngningar inom kommunikationen med allmänheten.

21.

Europaparlamentet är medvetet om de utmaningar som det europeiska flygledningssystemet står inför, och erkänner den kritiska roll som den mänskliga faktorn och en effektiv dialog mellan arbetsmarknadens parter spelar i genomförandet av det gemensamma europeiska luftrummet. Parlamentet är medvetet om behovet av en fortgående betoning på öppna rapporteringsförfaranden, och understryker att genomförandet av ett gemensamt europeiskt luftrum kommer att skapa ett stort antal attraktiva arbetstillfällen för högutbildade.

22.

Europaparlamentet respekterar fullt ut medlemsstaternas suveränitet och nationella självbestämmanderätt i fråga om flygledningstjänster inom ramen för militär och annan statlig verksamhet och utbildning som innefattar luftfartyg. Parlamentet noterar medlemsstaternas åtagande att se till att strategin med en flexibel användning av luftrummet (1) tillämpas fullt ut och enhetligt och erkänner behovet av att stödja medlemsstaternas insatser i detta syfte. Parlamentet betonar att statliga luftfartyg, utöver den militära lufttrafiken, även omfattar luftfartyg som används av polis, brandförsvar, kustbevakning, tull, civilskydd och andra aktörer, och att den verksamhet som utövas med statliga luftfartyg således omfattar en stor mängd säkerhets- och krishanteringsinsatser.

23.

Europaparlamentet anser att ett framgångsrikt genomförande av det gemensamma europeiska luftrummet kommer att skapa fördelar inom hela leveranskedjan, t.ex. för tillverkare, lufttrafikföretag, små och medelstora företag och hela turismbranschen.

24.

Europaparlamentet är fortsatt mycket oroat över att man inte enbart ligger efter i tidsplanen för inrättandet av funktionella luftrumsblock i Europa utan att de även saknar substans, och stöder därför samordnarens insatser. Parlamentet understryker betydelsen av samarbete, samordning och politiska åtgärder från medlemsstaternas sida och mellan medlemsstaterna för att uppnå målet om att inrätta de funktionella luftrumsblocken senast den 4 december 2012. Parlamentet uppmanar kommissionen att noga övervaka utvecklingen och, om nödvändigt, vidta rättsliga åtgärder, inbegripet sanktioner, mot de medlemsstater som bryter mot sina förpliktelser enligt lagstiftningen om ett gemensamt europeiskt luftrum.

25.

Europaparlamentet betonar att inrättandet av funktionella luftrumsblock inte bör ses som ett självständigt krav, utan som ett steg mot att uppfylla målen om att defragmentera det europeiska luftrummet och förbättra prestandan, och att lagstiftningen om ett gemensamt europeiskt luftrum inte kan slutföras utan dessa. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en strategi för att påskynda inrättandet av funktionella luftblock som inbegriper ett fullständigt genomförande av centraliserade modeller (t.ex. nätverksförvaltare, det gemensamma företaget Sesar, införandeförvaltare). Kommissionen uppmanas vidare att i större utsträckning använda sig av sina varningssystem och, om detta inte ger önskat resultat, inleda överträdelseförfaranden mot de medlemsstater som ännu inte har undertecknat avtalen om inrättade av funktionella luftrumsblock.

26.

Europaparlamentet anser att det mest effektiva sättet att skapa ett gemensamt europeiskt luftrum är genom en uppifrån-och-ned-strategi och uppmanar därför kommissionen att, utgående från den rapport som avses i punkt 15, föreslå åtgärder för att eliminera följderna av fördröjningen i inrättandet av funktionella luftrumsblock och att snarast övergå från nedifrån-och-upp-strategin till uppifrån-och-ned-strategin för att garantera att målen i det andra lagstiftningspaketet uppnås.

27.

Europaparlamentet kräver att medlemsstaterna på nationell politisk nivå snarast åtgärdar bristen på resurser, i synnerhet när det gäller de nationella tillsynsmyndigheterna.

28.

Europaparlamentet betonar att de nationella tillsynsmyndigheterna, för att kunna uppfylla sin roll inom det gemensamma europeiska luftrummet, funktionellt sett måste vara åtskiljda från leverantörerna av flygtrafiktjänster och utöva sina befogenheter opartiskt och på ett oberoende och öppet sätt.

29.

Europaparlamentet påpekar att det är viktigt att kräva att de nationella leverantörerna av flygtrafiktjänster aktivt främjar genomförandet av lagstiftningen om ett gemensamt europeiskt luftrum.

30.

Europaparlamentet konstaterar att en säker, effektiv och flexibel användning av luftrummet endast kan nås genom nära samarbete och samordning mellan luftrummets civila och militära användare.

31.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att med hjälp av relevanta europeiska myndigheter fokusera på att förbättra samarbetet mellan civil och militär luftfart och samarbetet med grannländerna.

32.

Europaparlamentet vidhåller att medlemsstaterna snarast möjligt bör tillhandahålla den finansiering som behövs för slutförandet av det gemensamma europeiska luftrummet, och välkomnar att kommissionen har föreslagit att det gemensamma europeiska luftrummet och Sesar bör behandlas som en övergripande finansieringsprioritet inom Fonden för ett sammanlänkat Europa.

33.

Europaparlamentet noterar att både branschen och EU har gjort stora ekonomiska investeringar i forskning och utveckling av Sesarteknik och menar att det nu är dags att genomföra de åtgärder som behövs för att dra nytta av dessa investeringar genom att genomföra lagstiftningen.

34.

Europaparlamentet påminner om behovet av samordning av tidsplanen för genomförande av det gemensamma europeiska luftrummet och utvecklings- och driftsfasen av Sesar som en del av det gemensamma europeiska luftrummet så som det fastställs i förordning (EG) nr 1070/2009.

35.

Europaparlamentet betonar att det, trots dessa stora investeringar, finns ett antal stora och påtagliga fördelar med en harmonisering, däribland optimerade flygningar, bränsleeffektivitet, mindre buller och luftföroreningar, minskad klimatförändring och en flexibel och säker användning av ett mindre fragmenterat luftrum. Parlamentet betonar den effektivitet som en ökad civil-militär samordning skulle ge, eftersom användningen av gemensam infrastruktur skulle leda till minskade kostnader. Parlamentet betonar att en ökad driftskompatibilitet mellan medlemsstaterna och inrättandet av funktionella luftrumsblock också skulle medföra fördelar vid gränsöverskridande operationer.

36.

Europaparlamentet är medvetet om att Sesartekniken och genomförandet av det gemensamma europeiska luftrummet är två strategier som hänger samman och som behöver utvecklas för att nå maximal effekt och uppmanar därför med kraft branschen att ta utvecklingsfasen av Sesarprojektet på allvar.

37.

Europaparlamentet påpekar att tillverkarna redan har utvecklat och tillhandahåller den teknik som behövs, vilket gör att ett framgångsrikt genomförande av Sesar är ett uppnåbart mål.

38.

Europaparlamentet konstaterar att de ekonomiska argumenten för investeringar i Sesarteknik är starkare när det gäller större och hårdare belastade storflygplatser än mindre regionala flygplatser och flygplatser som betjänar säsongsrutter. Parlamentet håller dock fast vid att prestandan hos nätet som helhet skulle förbättras av en större utbredning av Sesarkapaciteten, med stöd av offentlig finansiering.

39.

Europaparlamentet anser att man behöver en global samordning som svar på standardiseringsarbetet som önskas av den Internationella civila luftfartsorganisationen (Icao) för att se till att befintlig och ny teknik kan användas i hela världen och uppmuntrar undertecknandet av protokoll om samarbete på forsknings- och utvecklingsområdet.

40.

Europaparlamentet anser att prestandapelaren ytterligare bör främjas för att göra det möjligt för leverantörer av flygtrafiktjänster och andra aktörer att på bästa sätt utveckla sina strategiska partnerskap och få incitament för att uppnå sina mål.

41.

Europaparlamentet betonar att militären är en central aktör inom ramen för det gemensamma europeiska luftrummet och bör vara fullt delaktig på alla nivåer och i ett mycket tidigt skede. Parlamentet erkänner de framsteg som har gjorts i fråga om genomförandet av lagstiftningen om ett gemensamt europeiskt luftrum och uppmanar med kraft medlemsstaterna att påskynda sina insatser för en samordning med den militära luftfarten. Parlamentet inser att förbindelserna mellan den civila och militära luftfarten skiljer sig åt mellan olika länder, och uppmanar medlemsstaterna att fokusera på att stärka samarbetet och driftkompatibiliteten mellan civil och militär luftfart och tillämpa bästa praxis på detta område.

42.

Europaparlamentet anser att det finns ett behov av att främja samarbetet med grannländerna för att så småningom kunna utvidga det gemensamma europeiska luftrummet till länder utanför EU:s gränser.

43.

Europaparlamentet understryker att man måste motverka fragmenteringen av det europeiska luftrummet genom att genomföra tekniska innovationer, stärka prestationssystemet för flygtrafiktjänster och införa de funktionella luftrumsblocken enligt tidsplanen för att kunna dra nytta av fördelarna med ett gemensamt europeiskt luftrum.

44.

Europaparlamentet uppskattar att medlemsstaterna och intressenterna fortsätter att ge sitt stöd genom att bidra till en harmonisering av tolkningen och genomförandet av lagstiftningen om ett gemensamt europeiskt luftrum.

45.

Europaparlamentet ser positivt på offentlig-privata partnerskap, med gemensamma incitament och åtaganden, eftersom detta kan skapa fördelar för alla om de struktureras och genomförs på ett lämpligt och effektivt sätt.

46.

Europaparlamentet är övertygat om att genomförandet av lagstiftningen om ett gemensamt europeiskt luftrum kommer att ge stora fördelar för alla aktörer, bland annat genom sänkta användaravgifter för slutkonsumenterna, dvs. passagerarna.

47.

Europaparlamentet anser att det alltid måste finnas ett nära samarbete utan konflikter mellan de organ som ansvarar för genomförandet av det gemensamma europeiska luftrummet.

48.

Europaparlamentet vill att förberedelserna för ett lagstiftningsförslag om den framtida rollen för det gemensamma företaget Sesar slutförs i god tid så att det kan fortsätta med sin verksamhet under lång tid framöver, eftersom det spelar en mycket viktig roll för genomförandet av det gemensamma europeiska luftrummet. Parlamentet framhäver det arbete som hittills har gjorts för att visa dess effektivitet.

49.

Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att, tillsammans med relevanta myndigheter och aktörer och med särskild hänsyn till tillämpningen av innovativa finansieringsinstrument, snarast inrätta de styrnings-, incitament- och finansieringsmekanismer, inklusive offentlig finansiering, som behövs för att garantera en snabb och effektiv spridning av Sesartekniken.

50.

Europaparlamentet noterar att det finns militär och civil-militär expertis på olika nivåer inom de olika aktörernas institutioner, exempelvis kommittén för det gemensamma luftrummet, Eurocontrol och det gemensamma företaget Sesar, men att det fortfarande finns ett behov av en samordnad och omfattande analys av följderna av det gemensamma europeiska luftrummet/Sesar för militären. Parlamentet noterar behovet att inbegripa Europeiska unionens militära kommitté i denna process, eftersom överbefälhavarna på så sätt får tillräcklig information.

51.

Europaparlamentet erkänner i detta sammanhang Europeiska försvarsbyråns naturliga roll som en länk mellan försvaret och kommissionen, och som en kontaktinstans mellan de militära aktörerna. Parlamentet förespråkar en stärkt roll för Europeiska försvarsbyrån när det gäller att skapa politisk medvetenhet, inrätta nätverk, bidra till Sesars genomförandefas och stödja medlemsstaternas finansiella och operationella riskanalyser. Parlamentet noterar att Europeiska försvarsbyrån har goda förutsättningar att bidra till de framtida utmaningarna för det gemensamma europeiska luftrummet, exempelvis när det gäller utrustning och utbildning. Parlamentet välkomnar medlemsstaternas beslut att göra EU:s militära stab delaktig i stödet till Europeiska försvarsbyrån inom ramen för Sesar. Parlamentet välkomnar inrättandet av det militära genomförandeforumet för det gemensamma europeiska luftrummet/Sesar som sponsras av Europeiska försvarsbyrån och stöder dess vidare effektiva genomförande, eftersom forumet har den stora fördelen att det för samman alla relevanta aktörer på försvarsområdet. Parlamentet betonar att samarbetet med Nato är oumbärligt och välkomnar den pågående utvecklingen inom detta område.

52.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.