6.9.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 257/49

—

med beaktande av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Montenegro, å andra sidan, vilket ingicks den 29 mars 2010 (1),

—

med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möte den 19 och 20 juni 2003 och bilagan med titeln ”Thessaloniki-agendan för västra Balkan: i riktning mot en europeisk integration”,

—

med beaktande av Europeiska rådets beslut av den 9 december 2011 om de framsteg som Montenegro gjort i anslutningsprocessen (2),

—

med beaktande av Europeiska rådets beslut av den 17 december 2010 att bevilja Montenegro status som kandidatland för EU-medlemskap (3),

—

med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 12 oktober 2011 om 2011 års framstegsrapport om Montenegro (SEC(2011)1204),

—

med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet av den 12 oktober 2011 om strategin för utvidgningen och huvudfrågor 2011–2012 (COM(2011)0666),

—

med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet av den 9 november 2010 om kommissionens yttrande om Montenegros ansökan om medlemskap i Europeiska unionen (COM(2010)0670),

—

med beaktande av förklaringen och rekommendationerna från det tredje mötet för den parlamentariska stabiliserings- och associeringskommittén EU–Montenegro, vilket hölls den 3–4 oktober 2011,

—

med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.

EU:s medlemsstater siktar på att inleda anslutningsförhandlingar med Montenegro i juni 2012, och kommissionen uppmanades av Europeiska rådet att föreslå en ram för förhandlingarna med detta land.

B.

Europeiska rådet gav rådet i uppdrag att undersöka Montenegros framsteg på grundval av en kommissionsrapport.

C.

Det finns alltjämt ett brett politiskt samförstånd om olika EU-frågor i Montenegro, och målet att främja integrationen i EU och Nato är en hörnpelare i landets utrikespolitik. Reformarbetet kräver en stark politisk vilja och ett övergripande åtagande att ta itu med de kommande utmaningarna i samband med anslutningsprocessen.

D.

Montenegro har gjort stora framsteg med att uppfylla de sju nyckelprioriteringar som kommissionen fastställde 2010, särskilt när det gäller att förbättra parlamentets arbete och valreglerna, öka professionalismen inom den offentliga förvaltningen och stärka domarkårens oberoende, bekämpningen av korruption och organiserad brottslighet, säkerställandet av mediefriheten och samarbetet med det civila samhället.

E.

Det har skett en blygsam ekonomisk återhämtning i Montenegro. Landet har även uppvisat en låg inflation, ett betydande inflöde av utländska direktinvesteringar och något sjunkande arbetslöshetstal. Dessutom har det genomfört de handelsrelaterade bestämmelserna i stabiliserings- och associeringsavtalet med EU.

F.

Montenegro behöver fortsätta reformarbetet genom att effektivt genomföra regeringens handlingsplan för nyckelprioriteringarna, påskynda återhämtningen från den ekonomiska krisen, säkerställa en lämplig kontroll av de offentliga utgifterna och utlandsskulden – som enligt uppgifterna från 2011 är högre än föregående år – och samtidigt bibehålla bland annat den finanspolitiska stabiliteten och stärka och bygga upp den administrativa och institutionella kapacitet som är nödvändig för att landet i framtiden ska klara av att fullgöra de skyldigheter som följer av ett EU-medlemskap.

1.

Europaparlamentet välkomnar Europeiska rådets beslut att sikta på att inleda anslutningsförhandlingar med Montenegro i juni 2012. EU:s medlemsstater uppmanas att undvika att på ett otillbörligt och oskäligt sätt skjuta upp inledandet av förhandlingar, eftersom Montenegro hittills har gjort betydande framsteg med att uppnå de nödvändiga riktmärkena.

2.

Europaparlamentet understryker behovet av att ge en positiv signal till Montenegro och till andra länder som arbetar hårt för att uppfylla kriterierna för medlemskap. Parlamentet är av den bestämda uppfattningen att kandidatländer och potentiella kandidatländer bör bedömas uteslutande på sina egna meriter och framsteg med att uppfylla dessa kriterier och att deras anslutningsprocess inte i något fall bör kopplas till framsteg i andra grannländer eller kandidatländer. Detta är viktigt för att upprätthålla trovärdigheten i utvidgningsprocessen.

3.

Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse att föranslutningsstödet fungerar väl i Montenegro. Parlamentet uppmuntrar både Montenegros regering och kommissionen att förenkla det administrativa förfarandet för finansiering från föranslutningsinstrumentet, i syfte att göra det mer lättillgängligt för mindre och icke-statliga organisationer, fackföreningar och andra stödmottagare.

4.

Europaparlamentet berömmer Montenegro för att ha uppfyllt många av kriterierna för medlemskap genom att uppnå resultat som på det hela taget är tillfredsställande när det gäller nyckelprioriteringarna.

5.

Europaparlamentet understryker att det är nödvändigt och viktigt att göra omfattande och kvalitativa insatser för att genomföra reformer som är särskilt inriktade på rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna. Det främsta syftet med dessa insatser är att bekämpa korruption och organiserad brottslighet, vilket kommer att vara mycket viktigt under hela Montenegros anslutningsprocess. Montenegros myndigheter uppmanas att fortsätta att på lämpligt sätt fullgöra sina skyldigheter enligt stabiliserings- och associeringsavtalet. EU-institutionerna kommer att ha bäst förutsättningar att övervaka och främja reformen av rättsväsendet när kapitel 23 i anslutningsförhandlingarna öppnas.

6.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens nya strategi i samband med anslutningsförhandlingarna, vilken går ut på att öppna kapitlen 23 och 24 i början av förhandlingarna. Parlamentet hoppas att dessa båda kapitel kommer att öppnas så snart som möjligt, så att reformerna av rättsväsendet påskyndas ytterligare.

7.

Europaparlamentet påminner om att EU grundas på värdena tolerans och lika rättigheter för alla i samhället. Parlamentet uppmuntrar Montenegro att fortsätta att genomföra en konstruktiv dialog mellan de politiska krafterna i syfte att värna om sammanhållningen i detta mångetniska land, överbrygga de kvarvarande kulturella och nationella skiljelinjerna samt förhindra potentiell diskriminering.

8.

Europaparlamentet välkomnar de lagstiftningsåtgärder som har vidtagits för att förbättra det nationella parlamentets arbete. Parlamentet rekommenderar dock att man fortsätter arbetet med att öka insynen i lagstiftandet och göra allmänheten mer delaktig i utarbetandet av ny lagstiftning genom ett ännu närmare samråd med det civila samhällets aktörer. Man bör också fortsätta arbetet med att stärka parlamentets administrativa kapacitet, så att man förbättrar parlamentets verksamhet, både när det gäller att stifta lagar och utöva politisk och demokratisk kontroll. Dessutom bör man även fortsättningsvis arbeta för att oftare och effektivare använda rådgivande utfrågningar och kontrollutfrågningar och systematiskt följa upp parlamentets frågor och krav till regeringen. Parlamentet rekommenderar att det berörda parlamentsutskottet ges fler uppgifter och befogenheter, så att parlamentet får en tillräcklig och verklig överblick över den europeiska integrationsprocessen.

9.

Europaparlamentet gläder sig över att det har antagits ändringsförslag till lagen om val av fullmäktige- och parlamentsledamöter, vilket var en av de sju nyckelprioriteringar som inte hade uppfyllts. Montenegros myndigheter uppmanas dock att komplettera dessa lagstiftningsmässiga framsteg med nya åtgärder för att stärka jämställdheten, eftersom denna ännu inte är garanterad i praktiken.

10.

Europaparlamentet framhåller problemet med att kvinnor alltjämt är kraftigt underrepresenterade i parlamentet, på de högsta regeringsposterna och i beslutsfattande ställning inom den offentliga och privata sektorn. Parlamentet välkomnar därför de nya bestämmelserna om att 30 procent av kandidaterna på kandidatförteckningen ska vara kvinnor, men är i detta sammanhang bekymrat över att jämställdheten inte garanteras i praktiken. Parlamentet är också oroat över de utbredda kränkningarna av kvinnors anställningsrättigheter, bland annat rätten till lika lön. Montenegros myndigheter uppmanas att påskynda arbetet med att integrera ett jämställdhetsperspektiv och införa principen om lika lön.

11.

Europaparlamentet anser vidare att det är bra att det har antagits ändringsförslag till lagen om utbildning, eftersom man därigenom får ett slut på den långa politiska kontroversen om det serbiska språkets ställning i Montenegros utbildningssystem. Parlamentet anser att denna positiva kompromiss belyser att det mellan alla politiska krafter finns ett brett samförstånd om landets sammanhållna men också mångetniska och mångreligiösa karaktär.

12.

Europaparlamentet betraktar den nya strategin för att reformera den offentliga förvaltningen 2011–2016 som ett positivt steg på vägen mot att införa europeiska rekryterings- och befordringsnormer och åtgärder för att öka statsförvaltningens effektivitet. Montenegros regering uppmanas med kraft att komma till rätta med de viktiga aspekter inom förvaltningssystemet som fortfarande inte fungerar bra när det gäller beslutsfattandet och organiseringen av myndighetsarbetet, bland annat systemet för maktdelegering och maktdecentralisering, så att man skapar en avpolitiserad och professionell statsförvaltning som arbetar effektivt och opartiskt. Myndigheterna uppmanas att prioritera goda styrelseformer, bidra till en successiv utveckling av en rätts- och förvaltningskultur och lösa problemet med de överbelastade förvaltningsstrukturer som lider av resursbrist.

13.

Europaparlamentet noterar de framsteg som gjorts inom reformen av rättsväsendet, särskilt för att minska eftersläpningen i handläggningen av domstolsmålen och vidta åtgärder för att stärka domarnas och åklagarnas oberoende, ansvarsskyldighet, opartiskhet och effektivitet, vilket är en av nyckelprioriteringarna. Parlamentet noterar också de framsteg som gjorts för att det rättsliga rådet på ett mer systematiskt sätt ska tillämpa disciplinära förfaranden mot misstänkta domare och åklagare. Montenegros parlament uppmanas att anta konstitutionella bestämmelser som stärker rättsväsendets juridiska oberoende och ansvarighet liksom rätts- och åklagarrådets juridiska oberoende och yrkesmässiga oavhängighet. Parlamentet understryker att det behövs en effektivare övervakning av korruptionen och intressekonfliktreglerna. Parlamentet begär att domstolssystemet ska stramas upp, så att man stärker effektiviteten inom rättsväsendet, med tanke på att Montenegro fortfarande är ett av de länder som har högst antal domstolar, domare, åklagare och förvaltningsanställda per capita i Europa.

14.

Europaparlamentet uppmanar myndigheterna i Montenegro att fokusera på urvalet av domare och åklagare, deras ekonomiska oberoende och det strikta genomförandet av disciplinåtgärder mot både domare och åklagare vid bristande efterlevnad. Vidare uppmanas Montenegros myndigheter att öka öppenheten inom rättsväsendet. Parlamentet vidhåller sitt krav på ett förutsägbart rättssystem som allmänheten har förtroende för. Parlamentet begär att rättsväsendet förses med tillräckliga budgetmedel för infrastruktur, utrustning och utbildning så att det blir effektivare. Parlamentet anser att det är viktigt att fastställa gemensamma kriterier för rättslig utbildning, vilka ska tillämpas av centrumet för rättslig utbildning.

15.

Europaparlamentet välkomnar de fortsatta framsteg som gjorts när det gäller att anta lagstiftning mot korruption, särskilt den nya lagen om offentlig upphandling, lagen om finansiering av politiska partier och ändringsförslagen till lagen om intressekonflikter. Parlamentet konstaterar emellertid att den nya lagen om offentlig upphandling kan vara mer restriktiv än den tidigare lagstiftningen och därför kan motverka rapportering om korruption. Parlamentet är bekymrat över att företrädare för politiska partier har fått en stark roll i kommissionen för förebyggande av intressekonflikter, vilken är ansvarig för att genomföra de nya ändringsförslagen till lagen om intressekonflikter. Parlamentet anser att det aktuella lagförslaget om fri tillgång till information kan komma att begränsa tillgången till information och därigenom göra det svårare för det civila samhällets organisationer och medierna att avslöja korruption. Parlamentet konstaterar emellertid att korruptionen fortfarande grasserar i många områden och fortsätter att vara ett särskilt oroväckande problem som också kan medföra betydande kostnader för de offentliga finanserna.

16.

Europaparlamentet uppmuntrar regeringen att på ett konsekvent sätt genomföra lagstiftningen mot korruption liksom lagstiftning om finansiering av politiska partier och valkampanjer. Parlamentet uppmuntrar de behöriga brottsbekämpande myndigheterna att på bred front utreda korruptionsfallen och se till att fler korruptionsmål leder till fällande domar, även de som rör korruption på hög nivå. Parlamentet uppmanar myndigheterna i Montenegro att införa tydligare mekanismer för ett tillförlitligt genomförande och en tillförlitlig uppföljning av initiativ för korruptionsbekämpning och öka samarbetet och informationsutbytet mellan olika organ, särskilt mellan polisen och åklagarna. Montenegros parlament uppmuntras att stärka sin övervakande roll i förhållande till de korruptionsbekämpande myndigheterna. Parlamentet uppmanar myndigheterna att kasta mer ljus över korruptionsanklagelser, särskilt i samband med privatiseringar. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera vilken inverkan de EU-medel som anslagits till reformen av rättsväsendet och bekämpningen av korruption har haft och vilka resultat som uppnåtts.

17.

Europaparlamentet understryker behovet av att trappa upp kampen mot den organiserade brottsligheten, särskilt när det gäller att stärka polis- och åklagarmyndigheternas administrativa och utredande kapacitet för att förbättra effektiviteten inom dessa organ. Parlamentet ser det som viktigt att påskynda insatserna för att effektivisera behandlingen av straffrättsliga underrättelser. Det är också viktigt att i snabbare takt utvidga det internationella och regionala samarbetet för att bekämpa organiserad brottslighet, framför allt penningtvätt och smuggling.

18.

Europaparlamentet noterar de lagstiftningsmässiga framsteg som har gjorts när det gäller att säkerställa yttrandefriheten i medierna men konstaterar att det alltjämt förekommer påstådda fall av hot och fysiskt våld mot journalister samt rapporter om inskränkningar av mediefriheten. Parlamentet ser med oro på domstolarnas eftersläpning när det gäller åtal för förtal och ärekränkning mot medier och journalister.

19.

Europaparlamentet uppmanar Montenegros myndigheter att grundligt utreda fall av fysiskt våld och hot mot journalister och visa sitt engagemang för medier som är fria från politisk inblandning. Myndigheterna uppmanas med kraft att på allvar utreda och lagföra mord och angrepp på journalister liksom de anlagda bränderna mot dagstidningen Vijestis fordon och att åtala dem som är ansvariga för angreppen i november 2011 mot TV Vijestis team i Humci, som ligger i närheten av Nikšić. Myndigheterna uppmanas att garantera tillsynsorganens oberoende och skapa alla de förutsättningar som krävs för att mediernas självreglerande organ ska kunna inleda sin verksamhet med utgångspunkt i de bästa europeiska standarderna. Montenegros regering uppmanas att föreslå att den nuvarande lagstiftningen om informationsfrihet ändras på ett sådant sätt att det inte leder till att tillgången till information begränsas och öppenheten kringskärs. Journalisterna uppmanas att följa sin yrkesetik och sina yrkesnormer när det gäller respekten för den personliga integriteten och människans värdighet i medierna.

20.

Europaparlamentet välkomnar regeringens insatser för att förbättra samarbetet med de icke-statliga organisationerna och efterlyser fortsatta samråd med det civila samhället när beslut fattas och lagar stiftas. Parlamentet ser positivt på att de statliga institutionerna har utsett kontaktpersoner inom icke-statliga organisationer och att många av dessa institutioner har fastställt kriterierna och förfarandet för urval av det civila samhällets företrädare i de arbetsgrupper som tillsatts av regeringen. Parlamentet understryker emellertid hur viktigt det är att stärka dialogen med fackföreningarna och med de organisationer i det civila samhället som företräder eller ägnar sig åt de mest utsatta grupperna och jämställdhetsfrågor.

21.

Europaparlamentet gläder sig över att relationerna mellan de olika etniska grupperna på det hela taget är goda och ser positivt på hur känsliga frågor som etnicitet och språk hanterades i samband med folkräkningen. Parlamentet konstaterar nöjt att lagstiftningen om antidiskrimineringsåtgärder och minoritetsskydd i stort sett finns på plats, bland annat rådgivaren till premiärministern i frågor som rör mänskliga rättigheter och skydd mot diskriminering. Parlamentet framhåller att fler insatser fortfarande behövs för att genomföra denna lagstiftning. Montenegros myndigheter uppmanas att göra mer för att se till att minoriteter bättre företräds i offentliga institutioner på nationell och lokal nivå, med tanke på att personer som tillhör minoriteter fortfarande är underrepresenterade inom de offentliga institutionerna. Myndigheterna uppmanas att bekämpa diskrimineringen av romer, ashkalier och egyptier och att förbättra deras levnadsvillkor och tillgång till social trygghet, hälsovård, utbildning, bostäder och arbetsförmedlingstjänster. Vidare uppmanas regeringen och de lokala myndigheterna med kraft att ansluta sig till det europeiska ramverket för nationella strategier för integrering av romer genom att lansera och lägga fram en tioårig nationell integreringsstrategi efter utgången av den nuvarande strategin (2008–2012) för att förbättra romers, ashkaliers och egyptiers ställning.

22.

Europaparlamentet gläder sig över att det nyligen antogs en diskrimineringslag som uttryckligen omnämner sexuell läggning och könsidentitet och efterlyser ett korrekt genomförande av den gällande lagstiftningen mot diskriminering. Montenegros myndigheter uppmanas att stärka åtgärderna för genomförande av landets rättsliga och institutionella ramar för hbt-rättigheter. Myndigheterna uppmanas att vidta åtgärder som syftar till att förhindra alla hot mot hbt-organisationer och hbt-personer och de uppmanas att göra sitt yttersta för att förhindra angrepp mot hbt-personer.

23.

Europaparlamentet understryker att Montenegro har ratificerat Internationella arbetsorganisationens (ILO) åtta konventioner om grundläggande arbetstagarrättigheter och den reviderade Europeiska sociala stadgan. Även om grundläggande arbetstagar- och fackföreningsrättigheter fastställs i arbetslagstiftningen finns det fortfarande restriktioner. Montenegro uppmuntras att ytterligare stärka arbetstagarnas och fackföreningarnas rättigheter. Parlamentet framhåller den sociala dialogens viktiga roll och uppmuntrar Montenegros regering att öka sina ambitioner i det sociala rådet och att fortsätta stärka det. Parlamentet understryker vikten av att förbättra det sociala rådets öppenhet och effektivitet.

24.

Europaparlamentet understryker att alla politiska partier, oavsett vilka samhällsgrupper de företräder, bör sträva efter att upprätthålla ett konstruktivt och moget politiskt klimat och avstå från att ta emot politiska förhållningsorder från tredjeländer.

25.

Europaparlamentet uppmuntrar Montenegro att stärka den lagstiftning som reglerar rättigheterna för personer med funktionsnedsättning och förbättra deras tillträde till arbetsmarknaden, inklusive i offentliga institutioner. Myndigheterna uppmanas att anpassa allmänna platser till dessa personers behov och fortsätta med medvetandehöjande kampanjer som lyfter fram vikten av att personer med funktionsnedsättning integreras i samhället.

26.

Europaparlamentet konstaterar att det i Montenegro för närvarande finns ungefär 15 000 flyktingar, internflyktingar och fördrivna personer från Kroatien, Bosnien och Hercegovina och Kosovo och uppmanar Montenegros regering att hitta en varaktig och hållbar lösning på frågan, bland annat genom att till fullo genomföra den aktuella strategin och fullfölja ytterligare insatser för att ge de fördrivna personerna en rättslig ställning. Parlamentet anser att det är viktigt att dessa människor återvänder till sina ursprungsländer och att man måste undanröja de kvarvarande hindren mellan länderna i regionen och underlätta återvändanden. Parlamentet noterar med tillfredsställelse Montenegros proaktiva roll i det regionala programmet ”Belgradinitiativet” samt antagandet av en handlingsplan för att genomföra strategin för en permanent lösning på problemet med fördrivna personer och internflyktingar i Montenegro.

27.

Europaparlamentet berömmer Montenegro för att ha upprätthållit sin makroekonomiska stabilitet men konstaterar också att det nu finns prognoser som pekar på en avmattande ekonomisk tillväxt och fortsatt hög arbetslöshet. Regeringen uppmuntras att påskynda återhämtningen från den allvarliga ekonomiska svackan 2009 och att samtidigt bibehålla den finanspolitiska stabiliteten genom att driva en försiktigare skattepolitik och få ned statsskulden i syfte att åstadkomma verkliga ekonomiska framsteg och därmed förbättra levnadsstandarden.

28.

Europaparlamentet välkomnar antagandet av viktiga strukturreformer, till exempel när det gäller det allmänna pensionssystemet, effektiviseringen av den offentliga sektorn eller ett nytt finansieringssystem för det kommunala självstyret. Montenegro uppmuntras att fortsätta strukturreformerna, särskilt genom att stärka rättsstatsprincipen, den fysiska infrastrukturen och de mänskliga resurserna och att vidta nya åtgärder för att avlägsna handelshindren och förbättra näringslivsklimatet samt för att öka flexibiliteten på arbetsmarknaden och stärka exportens konkurrenskraft. Parlamentet är fortfarande oroat över den höga nivån av informell sysselsättning och informell ekonomi, som innebär stora utmaningar för Montenegros ekonomi och samhälle.

29.

Europaparlamentet välkomnar antagandet av en utvecklingsstrategi för små och medelstora företag för 2011–2015 och strategin för att främja konkurrenskraft på mikronivå för 2011–2015. Regeringen uppmuntras att förbättra samordningen av de olika institutioner som är verksamma på detta område, samla in bättre uppgifter om små och medelstora företag och stärka systemet för enhetlig registrering av företag, så att dessa strategier genomförs på ett effektivt sätt.

30.

Europaparlamentet uppmanar Montenegros regering att kraftigt stärka den institutionella och administrativa kapaciteten liksom de berörda statliga institutionernas samarbete och samordning i samband med anslutningen. Myndigheterna uppmanas i detta sammanhang att bygga ut den administrativa kapaciteten vid ministeriet för utrikesfrågor och europeisk integration och att stärka kapaciteten i de ministerier som hanterar centrala områden av EU:s regelverk. Myndigheterna uppmanas att få slut på fragmenteringen av förvaltningssystemet och de överlappande befogenheterna samt att utveckla beslutskapaciteten inom fackministerierna, i syfte att förbättra lagstiftningens kvalitet och i förlängningen stärka rättsstatsprincipen.

31.

Europaparlamentet välkomnar antagandet av en regeringsplan där Montenegros energipolitik fram till 2030 fastställs. Parlamentet konstaterar att reformen av energisektorn är en särskilt viktig utmaning som landet står inför. Myndigheterna uppmanas med kraft att påskynda framstegen när det gäller en trygg energiförsörjning och energieffektivitet och att göra mer för att skapa ett regelverk som främjar ökad användning av förnybara energikällor inom alla sektorer, vilket är ett krav enligt EU:s regelverk för förnybar energi.

32.

Europaparlamentet uppmanar Montenegro att göra framsteg när det gäller att anpassa den nationella lagstiftningen till EU:s regelverk för tillgång till miljöinformation, tillgång till rättvisa, miljöansvar och strategiska miljöbedömningsbestämmelser om gränsöverskridande aspekter. Myndigheterna uppmanas med kraft att mer systematiskt integrera miljö- och klimatförändringsfrågor i annan sektorspolitik. Det är särskilt viktigt att ta itu med problemen med fast avfall, avloppsvatten och dåligt reglerade avfallshanteringssystem och att vidta strängare straffrättsliga åtgärder mot alla som bryter mot de tillämpliga bestämmelserna samt att upprätta ett effektivt kontrollövervakningssystem. Vidare upprepar parlamentet att man rent generellt måste lösa den oklara ansvarsfördelningen mellan myndigheterna och avhjälpa bristen på samordning i deras åtgärder, eftersom detta allvarligt hindrar framsteg på miljöskyddsområdet.

33.

Europaparlamentet påminner om att mer än 25 procent av Europas biologiska mångfald finns i västra Balkan. Parlamentet påminner också om att det i många små och stora floder och sjöar – varav de största är Moracafloden respektive Skadarsjön – finns många sällsynta arter. Montenegros myndigheter uppmanas att ompröva planerna på att bygga storskaliga vattenkraftverk och att framför allt förlita sig på energiförsörjning från sådana källor. Det finns ett behov av att utarbeta en nationell energistrategi som tar hänsyn till de många olika förnybara energikällorna, inklusive vattenkraft i mindre skala. Det finns också ett behov av att respektera det naturarv som fastslagits i författningen, där Montenegro definieras som en miljövänlig stat. Vidare måste man respektera det faktum att naturarvet och turismen är två viktiga hörnstenar i Montenegros ekonomi. Montenegros myndigheter uppmanas med kraft att alltid genomföra bedömningar av de miljömässiga och sociala konsekvenserna innan några beslut fattas om att uppföra nya anläggningar i överensstämmelse med EU:s standarder och internationella standarder som Århus- och Esbokonventionerna. Vidare uppmanas de med kraft att delta i omfattande och transparenta offentliga samråd med det civila samhällets berörda organisationer när det gäller planeringen av framtida vattenkraftverksprojekt och att offentliggöra relevanta beslut och expertutlåtanden samt annan dokumentation.

34.

Europaparlamentet berömmer Montenegro för att ha blivit ett mål för turister från hela världen och påpekar att landets turism har stor utvecklingspotential. Parlamentet konstaterar dock att turismen kan hota miljön och uppmanar regeringen att göra mer för att skydda naturen, även utmed adriatiska kusten.

35.

Europaparlamentet uppmanar Montenegros regering att påskynda framstegen med att inrätta de strukturer som krävs för att förvalta den gemensamma jordbrukspolitiken, till exempel ett utbetalningsställe och ett integrerat förvaltnings- och kontrollsystem. Parlamentet efterlyser framsteg med att utveckla jordbruket och landsbygdspolitiken, även genom att genomföra insatser som rör strategiutveckling och användning av det tillgängliga ekonomiska stödet.

36.

Europaparlamentet berömmer Montenegro för att ha gått med i Världshandelsorganisationen (WTO) vid WTO:s ministerkonferens den 17 december 2011. Parlamentet anser att WTO-medlemskapet kommer att skapa en mer transparent, förutsägbar och attraktiv miljö för handeln och utlandsinvesteringarna.

37.

Europaparlamentet uppmanar myndigheterna i Montenegro att genomföra den relevanta lagstiftningen om centralbankens oberoende, monetär finansiering och positiv särbehandling av den offentliga sektorn hos finansinstitut samt om skydd av euron. Parlamentet konstaterar att konsekvenserna för Montenegros monetära system måste anges i detalj och tas upp under de kommande anslutningsförhandlingarna.

38.

Europaparlamentet berömmer Montenegro för att genomförandet av systemet för viseringsbefrielse med Schengenområdet hittills har gått så smidigt. Detta system trädde i kraft den 19 december 2009. Myndigheterna uppmanas dock med kraft att stärka utrikes- och Europaministeriets administrativa kapacitet samt dess diplomatiska och konsulära nätverk genom att bland annat skapa en onlinelänk mellan detta ministeriums nationella viseringssystem och de diplomatiska och konsulära uppdragen och genom att införa ett viseringsmärke med säkerhetsdetaljer.

39.

Europaparlamentet berömmer Montenegro för dess engagemang och konstruktiva roll när det gäller att bidra till den regionala stabiliteten och stärka de goda grannförbindelserna med andra länder på västra Balkan. Parlamentet ser positivt på Montenegros proaktiva deltagande i olika regionala initiativ i sydöstra Europa. Parlamentet understryker framför allt Montenegros åtagande att underteckna utlämningsavtal med Kroatien, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Serbien genom att ingå samarbetsavtal med andra länders underrättelsetjänster på skatte- och finansområdet och genom att den 7 november 2011 ansluta sig till den förklaring som utrikesministrarna i Serbien, Montenegro, Kroatien och Bosnien och Hercegovina hade utfärdat i syfte att hitta lösningar på flyktingfrågan i regionen.

40.

Europaparlamentet gläder sig över att både Montenegro och Serbien har visat engagemang för att bygga de bilaterala förbindelserna på en mer solid grund. De politiska och religiösa ledarna i de båda länderna uppmuntras att fortsätta att förbättra dialogklimatet mellan de etniska och religiösa grupperna i syfte att nå en överenskommelse som reglerar den serbiska ortodoxa kyrkans ställning i Montenegro. Kommissionen uppmanas att parallellt med anslutningsförhandlingarna uppmärksamma förbindelserna mellan den montenegrinska ortodoxa kyrkan och den serbiska ortodoxa kyrkan, eftersom bättre förbindelser mellan de båda kyrkor och samfund som är verksamma i landet skulle påverka det politiska klimatet i Montenegro positivt.

41.

Europaparlamentet ser positivt på de goda grannförbindelserna mellan Montenegro och Kroatien. Parlamentet välkomnar avtalet om samarbete mellan Montenegros och Kroatiens brottsbekämpande myndigheter, vilket skapar en ram för gemensam verksamhet inom olika områden av den polisiära verksamheten såsom brottsförebyggande, gränskontroller och bekämpande av komplexa former av regional och internationell organiserad brottslighet. Parlamentet välkomnar inrättandet av en gemensam kommission mellan Montenegro och Kroatien och konstaterar med tillfredsställelse att de båda sidorna har kommit överens om att rätta sig efter Internationella domstolens beslut när det gäller den fortfarande olösta frågan om äganderätten till Prevlakahalvön.

42.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och Montenegros regering och parlament.