31.8.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 251/61

—

med beaktande av Europeiska rådets beslut av den 17 juni 2010 om att inleda anslutningsförhandlingar med Island,

—

med beaktande av resultaten av anslutningskonferenserna med Island på ministernivå den 27 juni 2010, 27 juni 2011 och 12 december 2011 samt anslutningskonferensen med Island på ställföreträdarnivå den 19 oktober 2011,

—

med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet ”Strategi för utvidgningen och huvudfrågorna 2011–2012” (COM(2011)0666) och 2011 års framstegsrapport om Island, som antogs den 12 oktober 2011 (SEK(2011)1202),

—

med beaktande av resultaten av genomgången av lagstiftningen,

—

med beaktande av det nationella programmet inom föranslutningsinstrumentet för Island, som antogs i oktober 2011 och som har en budget på 12 miljoner euro,

—

med beaktande av sina resolutioner av den 7 juli 2010 om Islands ansökan om medlemskap i Europeiska unionen (1) och av den 7 april 2011 om 2010 års framstegsrapport om Island (2),

—

med beaktande av sammanträdena med den gemensamma parlamentarikerkommittén EU-Island,

—

med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.

Island uppfyller Köpenhamnskriterierna, och anslutningsförhandlingarna med Island inleddes den 27 juli 2010 efter rådets godkännande.

B.

Genomgången av EU:s regelverk har nästan slutförts.

C.

Under anslutningsförhandlingarna har hittills åtta kapitel öppnats och preliminärt stängts (kapitel 2 – fri rörlighet för arbetstagare, kapitel 6 – bolagsrätt, kapitel 7 – immaterialrätt, kapitel 20 – företags- och industripolitik, kapitel 21 – transeuropeiska nät, kapitel 23 – rättsväsen och grundläggande rättigheter, kapitel 25 – vetenskap och forskning samt kapitel 26 – utbildning och kultur). Ytterligare tre kapitel har öppnats (kapitel 5 – offentlig upphandling, kapitel 10 – informationssamhället och medierna och kapitel 33 – finans- och budgetfrågor).

D.

I det förnyade samförståndet om utvidgningen understryks att varje lands framsteg i riktning mot medlemskap i Europeiska unionen baseras på de resultat som landet uppnår.

E.

Som medlem av Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och part i Schengenavtalen och Dublin II-förordningen har Island redan ett nära samarbete med EU och har redan antagit en stor del av unionens regelverk.

F.

Islands anslutningsprocess bör fullt ut trygga unionens principer och regelverk.

G.

Island bidrar till sammanhållningen och solidariteten i Europa genom EES finansieringsmekanism, och landet samarbetar med EU i fredsbevarande insatser och krishanteringsinsatser.

H.

Den ekonomiska och skattemässiga konsolideringen är inne på rätt spår, Islands ekonomi håller sakta på att förbättras och BNP förväntas långsamt återhämta sig.

1.

Europaparlamentet påminner om att Köpenhamnskriterierna och unionens integrationsförmåga utgör de allmänna grundvalarna för anslutning till EU.

2.

Europaparlamentet stöder Islands framsteg i anslutningsprocessen och välkomnar att man under anslutningsförhandlingarna har öppnat elva förhandlingskapitel och preliminärt stängt åtta av dessa. Det är viktigt att man skapar förutsättningar för att anslutningsprocessen med Island ska kunna fullbordas och ser till att landets anslutning blir framgångsrik.

3.

Europaparlamentet ser positivt på utsikten att få en ny EU-medlemsstat med en stark demokratisk tradition och medborgarkultur som sträcker sig långt tillbaka i tiden.

4.

Europaparlamentet noterar att Island har nära historiska band till norra Europa och att landet i över 60 år har bedrivit ett framgångsrikt euroatlantiskt samarbete.

5.

Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att det har inrättats ett konstitutionellt råd och att det pågår en process för en översyn av Islands konstitution, som syftar till att öka garantierna för demokrati, stärka maktfördelningen, förbättra de statliga institutionernas sätt att fungera och bättre definiera deras respektive roller och befogenheter. Parlamentet välkomnar de insatser som görs för att stärka Alltingets roll och effektivitet genom att befästa dess tillsynsroll, samt öppenheten i lagstiftningsprocessen.

6.

Europaparlamentet noterar att den isländska regeringen ombildades den 31 december 2011. Parlamentet litar på att den nya regeringen kommer att fortsätta förhandlingarna med ett ännu starkare och mer ihärdigt engagemang för anslutningsprocessen.

7.

Europaparlamentet lovordar Island för landets goda renommé när det gäller garantier för de mänskliga rättigheterna och för dess omfattande samarbete med internationella mekanismer för skydd av mänskliga rättigheter. Parlamentet betonar att Islands anslutning till EU ytterligare kommer att stärka unionens roll som företrädare för och försvarare av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter runtom i världen.

8.

Europaparlamentet välkomnar de positiva framstegen när det gäller att stärka rättsväsendets oberoende och effektivitet samt förstärkningen av ramverket för politiken mot korruption. Framstegen erkändes genom den preliminära stängningen av kapitel 23.

9.

Europaparlamentet välkomnar dessutom den nya medielag som Alltinget antog den 20 april 2011. Parlamentet uppmuntrar de berörda parlamentsutskott som tillsattes under sommaren 2011 att arbeta med lagstiftningsramen för detta område samt med ägarkoncentrationen inom den isländska mediemarknaden och det statliga isländska sändningsföretagets roll på reklammarknaden.

10.

Europaparlamentet upprepar sitt stöd för ”Icelandic Modern Media Initiative” och ser fram emot att det omsätts i lag och i praktiken, vilket skulle ge både Island och EU en stark position när det gäller rättsligt skydd för yttrande- och informationsfriheten.

11.

Europaparlamentet uppmanar på nytt de isländska myndigheterna att harmonisera EU-medborgarnas rättigheter när det gäller deras rätt att rösta i lokala val i Island.

12.

Europaparlamentet noterar den politiska splittringen i fråga om EU-medlemskapet, såväl inom regeringen som i Alltinget och inom de viktigaste politiska krafterna i Island. Parlamentet uppmuntrar till att man antar övergripande strategier för EU-anslutningen på vissa områden, särskilt på de områden som inte omfattas av EES.

13.

Europaparlamentet konstaterar med glädje att en avsevärd del av Islands befolkning anser att anslutningsförhandlingarna ska fortsätta. Parlamentet välkomnar att regeringen stöder en välinformerad och balanserad debatt om anslutningsförfarandet och att det isländska samhället deltar i den offentliga debatten om EU-medlemskapet. Att EU:s informationskontor i Island öppnats utgör ett tillfälle för EU att förse Islands medborgare med all tänkbar information om alla de följder som ett EU-medlemskap skulle få för landet och för EU i sig.

14.

Det är mycket viktigt att EU:s medborgare ges klar, fullständig och faktabaserad information om konsekvenserna av en isländsk anslutning. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta åtgärder i detta syfte och menar att det är lika viktigt att ta till sig och bemöta medborgarnas oro och frågor samt att reagera på de synpunkter och behov som uttrycks.

15.

Europaparlamentet välkomnar Islands nära ekonomiska förbindelser med EU och landets allmänt tillfredsställande resultat när det gäller att uppfylla de skyldigheter som medlemskapet i EES medför, liksom landets förmåga att stå emot konkurrenstrycket och marknadskrafterna inom EU på medellång sikt, under förutsättning att man fortsätter att ta itu med aktuella brister genom att föra en lämplig makroekonomisk politik och vidta strukturreformer. Parlamentet påminner dock om behovet av att helt och fullt hantera de befintliga skyldigheter som landet har inom EES och som påtalats av Eftas övervakningsmyndighet.

16.

Europaparlamentet uppmuntrar de isländska myndigheterna att ta itu med den ännu avsevärda statliga inblandningen inom banksektorn. De isländska myndigheterna uppmuntras att gradvis reformera och öppna näringsgrenar som energi, luftfart, transport och fiske, vilka åtnjuter fortsatt skydd mot utländsk konkurrens, och att därvid noga beakta landets särdrag. I detta sammanhang stöder parlamentet insatserna för att kasta mer ljus på orsakerna till att Islands ekonomiska och finansiella system bröt samman. Parlamentet betonar att undanröjandet av protektionism är en nödvändig förutsättning för en hållbar ekonomisk utveckling.

17.

Europaparlamentet berömmer Island för att landet framgångsrikt har slutfört Internationella valutafondens program för ekonomisk återhämtning, som syftade till skattemässig och ekonomisk konsolidering.

18.

Europaparlamentet noterar med glädje de positiva ekonomiska framsteg som redan gjorts och den omfattande omstrukturering och de reformer som görs inom den finansiella sektorn. Parlamentet uppmuntrar de isländska myndigheterna att fortsätta sina insatser för att minska arbetslösheten, särskilt ungdomsarbetslösheten.

19.

Europaparlamentet välkomnar antagandet av policyförklaringen Island 2020 och uppmuntrar regeringen att stimulera små och medelstora företag i landet genom att underlätta deras närvaro på den internationella marknaden och genom att ge tillräcklig tillgång till finansiella resurser.

20.

Europaparlamentet noterar att Alltinget har godkänt den ändrade strategin för avskaffande av kapitalkontroller, som utarbetats av de isländska myndigheterna i samråd med Internationella valutafonden, och den konstruktiva dialogen mellan Island och EU på detta område. Parlamentet påminner om att avskaffandet av kapitalkontroller är en viktig förutsättning för landets EU-anslutning.

21.

Europaparlamentet påminner om att Icesave-tvisten ännu inte har lösts. Parlamentet betonar att Icesave-frågan måste lösas utanför anslutningsförhandlingarna och att den inte får bli ett hinder för Islands anslutningsprocess. Parlamentet har tagit del av beslutet av Eftas övervakningsmyndighet att hänskjuta Icesave-målet till EES-domstolen och av den dom i Islands högsta domstol genom vilken nödlagen av den 6 oktober 2008 upprätthålls. Parlamentet uppskattar de isländska myndigheternas fortsatta engagemang för att lösa denna tvist och välkomnar de första delbetalningarna till prioriterade fordringsägare i likvidationen av Landsbanki Íslands hf. Delbetalningarna beräknas uppgå till nästan en tredjedel av de erkända prioriterade fordringarna.

22.

Europaparlamentet uppmanar Island att intensifiera förberedelserna för anpassningen till EU:s regelverk, särskilt på de områden som inte omfattas av EES, och att se till att regelverket genomförts och tillämpas senast vid anslutningen.

23.

Europaparlamentet noterar resultaten av genomgången av lagstiftningen och välkomnar Islands uttalade ambition att öppna alla förhandlingskapitel under det danska ordförandeskapet. Parlamentet hoppas att anslutningsförhandlingarna kommer att fortsätta på ett framgångsrikt sätt under det nuvarande ordförandeskapet och betonar att man måste nå riktmärkena för öppnande inom kapitel 11 (jordbruk och landsbygdens utveckling) och kapitel 22 (regionalpolitik och samordning av strukturinstrument) samt riktmärkena för stängning inom kapitel 5 (offentlig upphandling), kapitel 10 (informationssamhället och medierna) och kapitel 33 (finans- och budgetfrågor).

24.

Europaparlamentet välkomnar att ministerierna för närvarande konsolideras, erkänner att den isländska förvaltningen arbetar effektivt och professionellt och stöder det övergripande målet att öka de isländska ministeriernas förvaltningskapacitet och samordningskapacitet.

25.

Europaparlamentet välkomnar ytterligare insatser för att hantera de institutionella bristerna inom den finansiella sektorn och framstegen när det gäller att stärka praxis för reglering och övervakning av banker.

26.

Med tanke på att både den gemensamma fiskeripolitiken och Islands fiskeripolitik för närvarande håller på att ses över uppmanar Europaparlamentet Island och EU att närma sig detta förhandlingskapitel på ett konstruktivt sätt, i syfte att finna en ömsesidigt tillfredsställande lösning i fråga om en hållbar förvaltning och ett hållbart utnyttjande av fiskbestånden inom ramen för det regelverk som kommer att gälla.

27.

Europaparlamentet menar att det är viktigt att vidta förberedelser så att de nödvändiga förvaltningsstrukturerna anpassas på lämpligt sätt till Islands fulla deltagande i den gemensamma jordbrukspolitiken från och med anslutningsdagen, samtidigt som det isländska jordbrukets särdrag beaktas, särskilt med hänsyn till landets nuvarande livsmedelsoberoende och den pågående processen för en reform av den gemensamma jordbrukspolitiken.

28.

Europaparlamentet beklagar att det möte som nyligen hölls mellan de fyra kuststaterna Island, EU, Norge och Färöarna om förvaltningen av makrillfisket i nordöstra Atlanten under 2012 slutade utan att en överenskommelse kunde nås, samt uppmanar alla kuststater att på nytt försöka fortsätta med förhandlingarna i syfte att finna en lösning på makrilltvisten utifrån realistiska förslag som är förenliga med historiska rättigheter och råden från Internationella havsforskningsrådet, vilket innebär att beståndets framtid säkras, att arbetstillfällena inom det pelagiska fisket skyddas och bevaras och att ett långsiktigt hållbart fiske garanteras. Parlamentet noterar kommissionens förslag om handelsåtgärder för att bekämpa ohållbart fiske.

29.

Europaparlamentet menar att Island, som får nästan all sin stationära energi från förnybara källor, kan ge ett värdefullt bidrag till EU:s politik på grund av sina erfarenheter av förnybara energikällor, särskilt vad gäller utnyttjandet av geotermisk energi, miljöskydd och åtgärder för att hantera klimatförändringarna. Parlamentet är också övertygat om att ett närmare samarbete på detta område kan få en positiv inverkan på investeringarna och därmed på den ekonomiska situationen och sysselsättningen i Island och i EU.

30.

Europaparlamentet konstaterar dock att meningsskiljaktigheter kvarstår mellan EU och Island i frågor som rör förvaltningen av det marina livet, framför allt valfångsten. Parlamentet påpekar att EU:s regelverk förbjuder valfångst och efterlyser en bredare diskussion kring avskaffandet av valfångst och handel med valprodukter.

31.

Europaparlamentet välkomnar att Island ger fortsatt stöd till civila GSFP-uppdrag och att landet ansluter sig till flertalet förklaringar och beslut på Gusp-området. Som en del av föranslutningsprocessen förväntas Island samordna sina ståndpunkter med EU i alla internationella forum, inbegripet Världshandelsorganisationen.

32.

Europaparlamentet anser att Islands anslutning till EU avsevärt skulle förbättra unionens utsikter att spela en mer aktiv och konstruktiv roll i norra Europa och i Arktis och därmed bidra till den multilaterala styrningen och hållbara politiska lösningar i regionen, eftersom utmaningarna för den arktiska miljön är av ömsesidigt interesse. Island skulle kunna bli ett strategiskt brohuvud i regionen, och landets anslutning till EU skulle ytterligare befästa den europeiska närvaron i Arktiska rådet.

33.

Europaparlamentet ser positivt på Islands deltagande i Nordiska rådet och Östersjöstaternas råd (CBSS) samt i politiken för den nordliga dimensionen, Barentsrådet, Arktiska rådet och det nordisk-baltiska samarbetet (NB8). Den resolution om en isländsk ”politik för de nordligaste områdena” som Alltinget antog i mars 2011 har förstärkt Islands engagemang för att allmänt spela en aktiv roll i Arktis.

34.

Europaparlament understryker behovet av en mer verkningsfull och samordnad politik för Arktis från Europeiska unionens sida och anser att Islands anslutning till EU skulle stärka både EU:s röst i Arktis och den nordatlantiska dimensionen i unionens yttre politik.

35.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, Alltingets talman och Islands regering.