31.8.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 251/18

—

med beaktande av artiklarna 4, 54 samt 151–154 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

—

med beaktande av ILO:s rekommendation nr 193 av den 3 juni 2002 om främjande av kooperativ,

—

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag (1),

—

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar) (2),

—

med beaktande av rådets direktiv 2001/86/EG av den 8 oktober 2001 om komplettering av stadgan för europabolag vad gäller arbetstagarinflytande (3),

—

med beaktande av rådets direktiv 2003/72/EG av den 22 juli 2003 om komplettering av stadgan för europeiska kooperativa föreningar med avseende på arbetstagarinflytande (4),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 23 februari 2004 om främjande av kooperativa föreningar i Europa (COM(2004)0018),

—

med beaktande kommissionens meddelande av den 3 mars 2010”Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla’ (COM(2010)2020),

—

med beaktande kommissionens meddelande av den 27 oktober 2010”På väg mot en inre marknadsakt – Att skapa en verkligt konkurrenskraftig social marknadsekonomi – Femtio förslag för att arbeta, driva företagsverksamhet och handel bättre tillsammans” (COM(2010)0608),

—

med beaktande kommissionens meddelande av den 16 december 2010”Den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning: en europeisk ram för social och territoriell sammanhållning” (COM(2010)0758),

—

med beaktande kommissionens meddelande av den 13 april 2011”Inremarknadsakten – Tolv åtgärder för att stimulera tillväxten och stärka förtroendet för inre marknaden – Gemensamma insatser för att skapa ny tillväxt” (COM(2011)0206,

—

med beaktande av den sammanfattande rapporten om direktiv 2003/72/EG om komplettering av stadgan för europeiska kooperativa föreningar med avseende på arbetstagarinflytande (5),

—

med beaktande av undersökningen om genomförandet av rådets förordning (EG) nr 1435/2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar) (6),

—

med beaktande av FN:s internationella år för kooperativt företagande 2012 (7),

—

med beaktande av Internationella arbetsorganisationens (ILO) rapport med titeln ”Resilience of the Cooperative Business Model in Times of Crisis” (8),

—

med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om olika företagsformer (9),

—

med beaktande av sin resolution av den 19 februari 2009 om den sociala ekonomin (10),

—

med beaktande av sin resolution av den 19 februari 2009 om genomförandet av direktiv 2002/14/EG om inrättande av en allmän ram för information till och samråd med arbetstagare i Europeiska gemenskapen (11),

—

med beaktande av sin resolution av den 5 juni 2003 om en ram för främjande av arbetstagarnas ekonomiska delaktighet (12),

—

med beaktande kommissionens rapport av den 16 september 2010 om översynen av rådets direktiv 2003/72/EG av den 22 juli 2003 om komplettering av stadgan för europeiska kooperativa föreningar vad gäller arbetstagarinflytande (COM(2010)0481),

—

med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och yttrandena från utskottet för rättsliga frågor och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A7-0432/2011), och av följande skäl:

A.

Kooperativa företag främjar sina medlemmars och användares intressen samt bidrar till lösningar på sociala problem. De strävar efter att maximera nyttan för sina medlemmar och säkra deras utkomstmöjligheter genom en långsiktig och hållbar företagspolitik samtidigt som de sätter välbefinnandet hos kunder, medarbetare och medlemmar i hela regionen i centrum för sin företagsstrategi.

B.

Ett kooperativ företag är till sin natur strukturellt knuten till ett territorium och på så vis en viktig faktor för att påskynda en varierad lokal utveckling, som är avgörande för verklig social, ekonomisk och territoriell sammanhållning. I ett kooperativt företag är det av vital betydelse med finansiering av fortbildning inom ansvar och företagaranda, två aspekter som inte är fullt ut genomförda i andra instrument för social delaktighet.

C.

I kooperativa företag bör medlemmarnas delaktighet väga tyngst och återspeglas i kooperativets ledning och ägarstruktur.

D.

Kooperativen är en viktig del av den europeiska ekonomin och en central drivkraft för social innovation och därigenom särskilt för bevarandet av infrastruktur och lokal försörjning i landsbygdsområden och stadsområden. I Europa finns 160 000 kooperativ som ägs av mer än en fjärdedel av alla européer, vilket skapar arbetstillfällen för runt 5,4 miljoner människor.

E.

Kooperativen konkurrerar med investeringsdrivna bolag på många ekonomiska områden. Kooperativa företag har avsevärd ekonomisk makt på de globaliserade marknaderna och även multinationella kooperativ har ofta kvar kopplingen till lokala behov.

F.

Kooperativa banker har visat prov på god hållbarhet och motståndskraft under finanskrisen tack vare sin kooperativa affärsmodell. Tack vare den kooperativa affärsmodellen lyckades dessa företag öka omsättningen och vinsten under krisen samtidigt som de hade färre konkurser och uppsägningar. Kooperativa företag ger också högkvalitativa och inkluderande arbetstillfällen som är motståndskraftiga mot kriser och där det ofta finns en hög andel kvinnliga och invandrade arbetstagare. De bidrar även till en hållbar ekonomisk och social utveckling i regionerna genom att erbjuda lokala arbetstillfällen som inte går att utlokalisera. Kooperativ kan ses som en framgångsrik och tidsenlig modell inom den sociala ekonomin och kan bidra till att det skapas trygga arbetstillfällen och göra det möjligt för arbetstagare att planera sina liv flexibelt på sina hemorter, särskilt i landsbygdsområden.

G.

Den finansiella och ekonomiska krisen har visat att frågan om en bolagsforms attraktivitet inte kan besvaras enbart ur andelsägarnas perspektiv. Ett företag har som social organisation ett ansvar gentemot andelsägare, arbetstagare, fordringsägare och samhälle, och detta bör tas med i bedömningen.

H.

Lagstiftningen om kooperativ och arbetstagares deltagande varierar avsevärt inom unionen.

I.

Stadgan för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar) är hittills den enda rättsliga formen inom den sociala ekonomin på unionsnivå efter att kommissionen dragit tillbaka sitt förslag om europeiska föreningar och europeiska ömsesidiga bolag 2003 och genom att stadgan för europeiska stiftelser fortfarande håller på att utarbetas.

J.

Inrättandet av en SCE-stadga syftar till att främja utvecklingen av den inre marknaden genom att underlätta denna bolagstyp på EU-nivå.

K.

Införandet av stadgan för SCE-föreningar är en milstolpe för erkännandet av en kooperativ affärsmodell på unionsnivå, även i de medlemsstater där idén om kooperation av historiska skäl har hamnat i vanrykte.

L.

En tillgång hos SCE-föreningar är arbetstagarnas inflytande på transnationell nivå, särskilt deras rätt till medverkan i styrelserna.

M.

Europa 2020-strategin vill se en ekonomi baserad på höga sysselsättningsnivåer som skapar ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. Detta inbegriper en stark social ekonomi.

N.

FN:s internationella år för kooperativ 2012 är ett utmärkt tillfälle att främja den kooperativa affärsmodellen.

1.

Europaparlamentet påminner om att kooperativ och andra bolag inom den sociala ekonomin utgör en del av den europeiska sociala modellen och den inre marknaden och därför förtjänar starkt erkännande och stöd, vilket också föreskrivs i vissa medlemsstaters konstitutioner och i olika centrala EU-dokument.

2.

Europaparlamentet påminner om att kooperativ skulle kunna utgöra ytterligare ett steg mot det fullständiga genomförandet av EU:s inre marknad och verka för att minska nuvarande gränshinder och öka konkurrenskraften.

3.

Europaparlamentet påminner om att rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar) (nedan kallad stadgan) och direktiv 2003/72/EG om komplettering av stadgan för europeiska kooperativa föreningar vad gäller arbetstagarinflytande (nedan kallat direktivet) är nära sammanbundna.

4.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande COM(2012)0072, tillsammans med kommissionens avsikt att förenkla stadgan och samtidigt stärka de kooperativa elementen, samt det faktum att detta kommer att åtföljas av samråd med berörda parter. Parlamentet ser gärna att parlamentets ståndpunkt i fråga om europeiska kooperativa föreningar beaktas.

5.

Europaparlamentet beklagar att SCE-föreningarna ännu inte har rönt någon framgång på grund av den ringa användningen; till 2010 hade bara 17 SCE-föreningar etablerats med totalt 32 anställda (13). Dessa siffror talar sitt tydliga språk och visar att stadgan inte är anpassad till särdragen hos kooperativa föreningar i Europa, även om många företagare har uttryckt intresse för att bilda en SCE-förening. Parlamentet välkomnar att en grundlig utvärdering av stadgan har genomförts i syfte att fastställa varför den har visat sig så oattraktiv, har haft så litet genomslag och vad som kan göras för att få bukt med bristen på erfarenhet i genomförandet och andra hinder.

6.

Europaparlamentet noterar att användningen av SCE-föreningar ofta begränsas till andra gradens kooperativ bestående av endast juridiska personer, samt ömsesidiga bolag, som saknar europeisk stadga men som vill använda en rättslig status knuten till den sociala ekonomin. Stadgan är på så vis till gagn framför allt för större företag men alltjämt svårtillgänglig för små kooperativa föreningar, som emellertid är i majoritet i Europa.

7.

Europaparlamentet välkomnar att bestämmelser om de anställdas deltagande uppfattas som en central del av SCE-föreningarna. Parlamentet påpekar dock att de kanske inte uppfyller de krav som är knutna till kooperativens särskilda karaktär.

8.

Europaparlamentet påpekar att flera medlemsstater inte har införlivat de artiklar i direktivet som handlar om arbetstagarnas rättigheter, däribland de könsspecifika bestämmelserna, och att detta har lett till att ett antal luckor avseende övervakning och genomförande av förfaranden för arbetstagarinflytande har uppstått. Parlamentet understryker behovet av att åtgärda detta för att undvika missbruk av SCE-föreningar. Parlamentet beklagar att referensbestämmelserna för arbetstagares medverkan i administrativa organ inte föreskriver obligatoriskt arbetstagarinflytande.

9.

Europaparlamentet konstaterar emellertid med tillfredsställelse att vissa medlemsstater inte bara har införlivat direktivet korrekt, utan också faktiskt gått längre än kraven i direktivet.

10.

Europaparlamentet uppmanar emellertid kommissionen att noga övervaka tillämpningen av direktiv 2003/72/EG för att förhindra att det missbrukas i syfte att frånta arbetstagarna deras rättigheter. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa ett korrekt införlivande av artikel 13 i direktivet.

11.

Europaparlamentet noterar att artikel 17 i direktivet kräver att kommissionen ska utvärdera dess genomförande och vid behov se över det. Parlamentet betonar att den blygsamma användningen av stadgan hindrar en ordentlig utvärdering av direktivet.

12.

Europaparlamentet menar att direktivet inte bör ses över före stadgan, och ser gärna att man överväger att infoga bestämmelser om arbetstagarmedverkan direkt i stadgan, för att lagstiftningen ska bli enklare och mer ändamålsenlig.

13.

Europaparlamentet betonar att en översyn av direktivet bör inrikta sig på de särskilda behov som arbetstagarna i kooperativen har, inbegripet möjligheten att vara både ägare och anställd i samma företag. Parlamentet uppmanar kommissionen att utveckla instrument som underlättar för anställda och användare att äga kooperativ. Parlamentet har som mål att arbetstagarinflytande ska bli en självklarhet i företagen i alla EU:s medlemsstater. Parlamentet vill att arbetstagarinflytandet i gränsöverskridande bolagsformer utökas och att man inte håller fast vid en nivå som baseras på minsta gemensamma nämnare.

14.

Europaparlamentet välkomnar slutsatserna i studien om tillämpningen av förordning (EG) nr 1435/2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar) (14), särskilt vad gäller de föreslagna åtgärderna för att främja och öka medvetenheten om dem genom utbildningsprogram riktade till rådgivare inom kooperativ lagstiftning och sociala aktörer, samt genom att främja samarbete mellan kooperativa föreningar över gränserna.

15.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att uppmuntra kooperativen att öka kvinnors deltagande i det särskilda förhandlingsorganet och att föra en mångfaldspolitik som garanterar jämställdhet i yrkes- och privatlivet, samt att lägga särskild vikt vid att öka kvinnors deltagande i ledande befattningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till jämställdhetsperspektivet när den övervakar ett korrekt genomförande av direktivet, liksom vid framtida revidering av förordningen om europeiska kooperativa föreningar.

16.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inkludera europeiska kooperativa föreningar i en eventuell europeisk lagstiftning för att garantera att kvinnor är bättre representerade på ledande chefsposter och i offentliga bolags eller börsnoterade företags styrelser, om företagen inte frivilligt lyckas uppnå målet på 30 procent fram till 2015 respektive 40 procent fram till 2020.

17.

Europaparlamentet understryker att stadgan på grund av sin komplexitet bara delvis uppfyller de behov som kooperativen har och att den bör förenklas och göras begriplig för alla i syfte att göra den användarvänligare, enklare att förstå och lättare att tillämpa, för att på så sätt och utan att tappa i kvalitet garantera rätten till information, samråd och alla arbetstagares medverkan.

18.

Europaparlamentet framhäver de olika traditioner och lagar om kooperativ som finns i EU och understryker att stadgan bör öppna upp för en autonom rättslig ram för SCE-företag, som gäller vid sidan av existerande nationell lagstiftning om kooperativ och därmed inte innebär någon omedelbar harmonisering.

19.

Europaparlamentet betonar med eftertryck att en förbättring av Europabolagsstadgans attraktionskraft inte får ske genom nedmontering av standarder. Parlamentet anser att en översyn av stadgan måste göra det möjligt för denna bolagsform att få ett starkare erkännande i EU. Parlamentet understryker att de kooperativa föreningarnas ekonomiska tyngd, motståndskraft mot kriser och värdegrund visar tydligt att denna bolagsform har sin givna plats i dagens EU och att detta motiverar en översyn av stadgan. Parlamentet framhåller att öppenhet och insyn, skydd för de inblandades rättigheter och respekt för nationell kultur och nationella traditioner måste stå i centrum för framtida europeiska åtgärder och insatser i fråga om SCE-föreningar. Vissa nationella kooperativs incitament att utnyttja stadgan är tyvärr begränsat på grund av deras nuvarande holdingstruktur. Parlamentet betonar att möjligheten att slå samman nationella kooperativ från olika medlemsstater bör stärkas.

20.

Europaparlamentet insisterar på att alla aktörer deltar i översynsprocessen, särskilt sociala aktörer knutna till den kooperativa rörelsen och fackföreningsrörelsen, samtidigt som behovet av att slutföra processen i god tid framhävs.

21.

Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen vidtar lämpliga åtgärder för att säkerställa att direktivet genomförs fullt ut.

22.

Europaparlamentet beklagar djupt att parlamentets rekommendationer om kooperativ till stor del ignorerats av kommissionen och påminner om att resolutionen (15) uppmanade till

23.

Europaparlamentet påminner om att kommissionen i COM(2004)0018 åtog sig att vidta tolv åtgärder, däribland

24.

Europaparlamentet beklagar djupt att bara tre av dessa åtaganden har genomförts, utan väsentligt resultat. Parlamentet understryker att sådana tillkortakommanden begränsar kooperativens utvecklingspotential.

25.

Europaparlamentet påpekar att bristande resurser leder till uteblivna resultat. Parlamentet betonar behovet av skyndsamma förbättringar inom kommissionen i fråga om organisering av resurser som anslagits för den sociala ekonomin, med tanke på den spridning av befogenheter och personalresurser som för tillfället råder inom detta verksamhetsområde på kommissionen.

26.

Europaparlamentet understryker att EU-politiken på alla områden måste erkänna de särdrag och det mervärde som den sociala ekonomins företag ger, inbegripet kooperativa företag, genom att i enlighet därmed anpassa lagstiftningen om offentliga upphandlingar, statligt stöd och finansiell reglering.

27.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja förmånligare villkor för kooperativ, exempelvis tillgång till krediter och skatteförmåner.

28.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta den finansiella strukturen i kooperativ med i beräkningen i samband med kapitalkravslagstiftning och räkenskaps- och redovisningsstandarder. Parlamentet påpekar att alla kooperativ, och kooperativa banker i synnerhet, påverkas av lagstiftning som gäller inlösen av andelar i kooperativ och deras odelbara tillgångar.

29.

Europaparlamentet pekar på de särskilda utmaningar som mediebranschen och särskilt förlag i form av kooperativ står inför till följd av den digitala revolutionen.

30.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en öppen samordningsmetod för den sociala ekonomin – inte minst för kooperativa företag, som är en central aktör i denna sektor – som inbegriper både medlemsstaterna och berörda aktörer, i syfte att uppmuntra utbyten av bästa praxis och få till stånd en gradvis förbättring i medlemsstaterna som tar hänsyn till kooperativens specifika karaktär, särskilt på områdena beskattning, lån, administrativa kostnader och företagsstöd.

31.

Europaparlamentet välkomnar att inremarknadsakten erkänner behovet av att främja den sociala ekonomin, och uppmanar kommissionen att lansera det hett eftertraktade initiativet för socialt entreprenörskap som baseras på kooperativa principer (16).

32.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga ett europeiskt år för social ekonomi.

33.

Europaparlamentet stöder åtgärder för företagsstöd, särskilt konsultverksamhet inom bolagen och utbildning av anställda, och tillgång till finansiering för kooperativ, speciellt för anställdas eller kunders förvärv, eftersom detta är ett undervärderat verktyg för att rädda bolag i kristider och för överlåtelse av familjeföretag.

34.

Europaparlamentet understryker den ökade betydelsen av kooperativ inom sociala tjänster och kollektiva nyttigheter. Parlamentet betonar behovet av att säkerställa anständiga arbetsförhållanden och att ta itu med arbetsmiljöfrågor i denna sektor oavsett arbetsgivarens juridiska status.

35.

Europaparlamentet betonar behovet av att säkerställa kooperativens bidrag till den sociala dialogen på EU-nivå.

36.

Europaparlamentet framhåller den potential som SCE-föreningar har för att främja jämställdhet genom politiska åtgärder och program på olika nivåer, där framför allt utbildning, yrkesutbildning samt främjande av entreprenörskap och program för vidareutbildning uppmärksammas. Parlamentet konstaterar att jämställdhet i beslutsprocesser på olika nivåer är ekonomiskt lönsamt och dessutom skapar gynnsamma förutsättningar för duktiga och kompetenta personer att utöva lednings- och tillsynsfunktioner. Parlamentet understryker dessutom att vissa aspekter av det kooperativa arbetet ger en viss flexibilitet som gör det lättare att förena familje- och yrkeslivet. Parlamentet uppmanar kommissionen att utforma en mekanism för utbyte av god praxis på jämställdhetsområdet mellan medlemsstaterna.

37.

Europaparlamentet understryker att kooperativa föreningar kan tillgodose kvinnors behov och förbättra deras levnadsstandard genom att erbjuda dem anständiga arbeten, tillgång till hypoteksinstitut, bostäder och sociala tjänster samt utbildning.

38.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.