MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Handlingsplan: Europeisk bolagsrätt och företagsstyrning – ett modernt regelverk för mer engagerade aktieägare och hållbara företag /* COM/2012/0740 final */
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL
EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT
REGIONKOMMITTÉN Handlingsplan: Europeisk bolagsrätt och
företagsstyrning – ett modernt regelverk för mer engagerade aktieägare och
hållbara företag (Text av betydelse för EES) 1. Inledning I kommissionens meddelande Europa 2020[1] efterlyses ett förbättrat
företagsklimat i Europa. En modern och effektiv ram för bolagsrätt och
företagsstyrning för europeiska företag, investerare och anställda måste anpassas
till behoven i dagens samhälle och till de föränderliga ekonomiska förutsättningarna.
Den senaste omfattande översynen på detta politikområde gjordes i samband med
2003 års handlingsplan för modernare bolagsrätt och effektivare
företagsstyrning i Europeiska unionen[2]
och det därpå följande samrådet om framtida prioriteringar för denna
handlingsplan som genomfördes under 2005 och 2006[3]. Ett stort antal initiativ som
tillkännagavs i 2003 års handlingsplan har inletts. Framför allt har regler om
årsberättelser om företagsstyrningen införts i redovisningsdirektivet[4], och ett direktiv om
utnyttjande av aktieägares rättigheter[5]
samt det tionde bolagsrättsdirektivet om gränsöverskridande fusioner[6] har antagits. Vidare har
kommissionen antagit två rekommendationer om uppgifter för företagsexterna
styrelseledamöter och om ersättning[7].
Därutöver har det andra bolagsrättsdirektivet om att bilda ett aktiebolag samt
att bevara och ändra dettas kapital[8]
och det tredje och det sjätte bolagsrättsdirektivet om fusioner och delningar[9] förenklats. Sedan dess har
förutsättningarna dock förändrats, vilket enligt kommissionens mening kräver
nya åtgärder. Företagsstyrning avser förhållandet mellan ett
företags ledning, styrelse, aktieägare och andra intressenter[10]. Den avgör hur företag leds
och kontrolleras. En effektiv ram för företagsstyrning är av avgörande
betydelse eftersom välskötta företag oftast är mer konkurrenskraftiga och
hållbara på lång sikt. God företagsstyrning är i första hand det berörda
företagets ansvar, och regler på europeisk och nationell nivå finns för att
säkra att vissa standarder följs. EU:s ram för företagsstyrning utgörs av en
kombination av lagstiftning och icke-bindande instrument i form av nationella
företagsstyrningskoder som tillämpas enligt principen ”följ eller förklara”[11]. Det ger företagen och deras
aktieägare stor flexibilitet. Aktieägarna har en avgörande roll att spela när
det gäller att främja en bättre företagsstyrning. De agerar då i både företagets
och sitt eget intresse. De senaste åren har dock brister visat sig på
detta område. Det har visat sig att svag företagsstyrning hos finansinstituten
var en bidragande orsak till finanskrisen. För att snabbt komma till rätta med
problemet med överdrivet risktagande i kreditinstitut, som fick till följd att
överdrivna risker ackumulerades i det finansiella systemet, antog kommissionen
2010 en grönbok om företagsstyrning i finansiella institut[12]. Vidare föreslog man 2011
striktare regler för företagsstyrning i finansiella institut inom ramen för kapitalkravsdirektiv
IV-paketet[13].
Även om företagsstyrning i börsnoterade företag utanför finanssektorn inte gett
anledning till lika stor oro har vissa brister konstaterats även där. Framför
allt är uppfattningen att aktieägarna saknar intresse för att hålla ledningen
ansvarig för sina beslut och åtgärder, och många aktieägare tycks också äga
sina aktier bara under en kortare period. Det finns också belägg för bristande
tillämpning av företagsstyrningskoderna när rapportering sker enligt principen
”följ eller förklara”. Mot denna bakgrund antog kommissionen grönboken om en
EU-ram för bolagsstyrning (nedan kallad 2011 års grönbok)[14]. Genom den inleddes en
diskussion om hur de gällande reglerna kan förbättras. De som deltog i samrådet
var splittrade i frågan om behovet av ytterligare lagstiftning på EU-nivå, men
det fanns ett starkt stöd för EU-åtgärder på vissa områden[15]. I en resolution som antogs
den 29 mars 2012[16]
gav även Europaparlamentet sin syn på de frågor som tagits upp i 2011 års
grönbok och betonade vikten av företagsstyrning för samhället i stort. Europeisk bolagsrätt är en av den inre marknadens
hörnstenar[17].
Den underlättar företagens etableringsfrihet samtidigt som den stärker insynen,
den rättsliga säkerheten och kontrollen av deras verksamhet. På senare tid har
det dock blivit svårare att nå enighet om antagande av bolagsrättsinitiativ på
EU-nivå. Dessa svårigheter illustreras t.ex. av bristen på framsteg när det
gäller vissa förenklingsinitiativ[18]
och när det gäller förslaget till stadga för ett europeiskt privat aktiebolag
(SPE-bolag). Samtidigt har dock företagandets gränsöverskridande dimension
vuxit oerhört ur både bolags- och konsumentperspektiv. Kommissionen har därför
inlett en reflektionsprocess om framtiden för europeisk bolagsrätt, som inleddes
med offentliggörande av en rapport från en tillfällig reflektionsgrupp[19] och en offentlig konferens i
Bryssel den 16–17 maj 2011[20].
För att inhämta synpunkter från ett brett spektrum av intressenter inleddes ett
samråd på Internet den 20 februari 2012 (nedan kallat 2012 års offentliga
samråd)[21].
Europaparlamentet gav också sin syn på framtiden för europeisk bolagsrätt i en
resolution som antogs den 14 juni 2012[22].
De flesta som deltog i 2012 års offentliga samråd var positiva till nya
åtgärder för att modernisera den befintliga bolagsrättsliga ramen[23]. I denna handlingsplan beskrivs de initiativ som
kommissionen tänker inleda för att modernisera bolagsrätten och ramen för
företagsstyrning. Insatser planeras på tre huvudområden: ·
Öka insynen – företagen måste lämna bättre
information om sin företagsstyrning till investerare och samhället i stort.
Samtidigt bör företagen ha rätt att veta vilka deras aktieägare är, och
institutionella investerare bör ge större insyn i sin röstningspolicy så att en
mer givande dialog om företagsstyrningen möjliggörs. ·
Engagera aktieägarna – aktieägarna bör uppmuntras
att bli mer delaktiga i företagsstyrningen. De bör erbjudas fler möjligheter
att övervaka ersättningspolicy och transaktioner med närstående parter, och
aktieägarsamarbete i detta sammanhang bör underlättas. För att ett effektivt
engagemang ska kunna åstadkommas måste dessutom ett begränsat antal
skyldigheter införas för institutionella investerare, kapitalförvaltare och
röstningsrådgivare. ·
Stödja företagens tillväxt och konkurrenskraft –
det finns behov av att underlätta de europeiska företagens gränsöverskridande
verksamhet, särskilt när det gäller små och medelstora företag. Vid sidan av dessa tre huvudmål kommer
kommissionen att inleda en övergripande kodifieringsåtgärd för att göra den
rättsliga ramen mer användarvänlig. Denna handlingsplan är resultatet av 2012 års
offentliga samråd, olika diskussioner med många intressenter och kommissionens
egen analys. Den beskriver de initiativ avseende bolagsrätt och företagsstyrning
som kommissionen har för avsikt att inleda. De olika initiativen i
handlingsplanen kommer dock inte att ha samma tillämpningsområde. EU:s regler
om företagsstyrning gäller bara börsnoterade företag, medan EU:s bolagsrätt i
princip gäller alla aktiebolag i EU. Kommissionen kommer att se till att
initiativen inte skapar onödiga bördor för företagen, och den kommer i
synnerhet att ta hänsyn till de små och medelstora företagens särskilda
situation. Alla initiativ kommer att föregås av
konsekvensanalyser. Handlingsplanen kan inte föregripa resultaten av dessa
konsekvensanalyser. Kommissionen kan därför vid behov tvingas ändra sin
planering med avseende på antingen innehållet eller tidsschemat. Nya problem
kan komma att uppstå och kräva åtgärder vid sidan av de initiativ som beskrivs
i denna handlingsplan. Svaren i samband med det planerade samrådet om den
långsiktiga finansieringen av den europeiska ekonomin kan ge upphov till nya
frågor. Den kommande grönboken om denna fråga kommer att bli startskottet för en
bred debatt om hur EU:s finanssektor kan stärkas för att ge långsiktig
finansiering för produktiva investeringar som behövs för en hållbar tillväxt.
Den kommer att behandla frågor som behovet av att säkra tillgång till olika
finansieringskällor, vikten av att undvika ett alltför kortsiktigt synsätt och
behovet av att öka kapaciteten och utveckla nya produkter som kan bidra till
långsiktig finansiering. Grönboken handlar alltså inte bara om frågor som rör
företagsstyrning, utan den kan även bidra med nya tankar kring hur långsiktigt
aktieägarengagemang kan uppmuntras och hur en lämplig företagsstyrning kan
stödja långsiktig finansiering. 2. Öka insynen 2.1. Offentliggörande av policyn
för styrelsemångfald och hantering av icke-finansiella risker I Europa förekommer olika styrelsestrukturer.
Beroende på vilket land det handlar om kan börsnoterade företag införa antingen
ett system med ”enhetlig styrelse”, ett ”tvådelat” system eller något slags
blandsystem. Kommissionen är medveten om att dessa olika styrelsestrukturer,
som ofta är djupt rotade i landets övergripande ekonomiska styrning, förekommer
och har inte för avsikt att ifrågasätta eller ändra detta system. Oavsett styrelsestrukturen har styrelsens
sammansättning stor betydelse för ett företags framgång. Om de företagsexterna
styrelseledamöterna eller styrelserna utövar en effektiv tillsyn över de
anställda styrelseledamöterna eller ledningen[24]
kan företaget styras framgångsrikt. I det sammanhanget är det mycket viktigt
med mångfald i fråga om kompetens och synsätt hos styrelseledamöterna. Det
underlättar förståelse för företagets organisation och verksamhet och ger
därmed styrelsen möjlighet att ifrågasätta ledningens beslut på ett objektivt
och konstruktivt sätt. Otillräcklig mångfald, däremot, kan leda till
”grupptänkande” och därmed till färre diskussioner, färre idéer och utmaningar
i styrelserummet och kanske också till mindre effektiv tillsyn över ledning
eller anställda styrelseledamöter. Kommissionen anser, med stöd av resultaten
från samrådet i samband med 2011 års grönbok[25],
att ökad öppenhet i fråga om policyn för styrelsemångfald skulle kunna få
företagen att reflektera mer över frågan och ta större hänsyn till behovet av
ökad mångfald i styrelserna. Detta initiativ kompletterar även det specifika
förslaget om att förbättra könsbalansen bland företagsexterna styrelseledamöter
i börsnoterade företag[26]. Kommissionen anser också att styrelser i större
utsträckning bör titta på samtliga risker som företaget ställs inför. En
utökning av rapporteringskraven med avseende på icke-finansiella parametrar
skulle vara till hjälp vid upprättandet av en mer omfattande riskprofil för
företaget och möjliggöra en effektivare utformning av riskhanteringsstrategier.
Detta ökade fokus på icke-finansiella aspekter skulle uppmuntra företagen att
anta en hållbar och långsiktig verksamhetsstrategi. För att få företagen att öka mångfalden i
styrelserna och ta större hänsyn till icke-finansiella risker kommer
kommissionen under 2013 att lägga fram ett förslag om stärkta krav på
offentliggörande med avseende på policyn för styrelsemångfald och riskhantering
genom ändring av redovisningsdirektivet[27]. 2.2. Förbättrad rapportering om
företagsstyrningen Kvaliteten på de rapporter om företagsstyrningen
som utarbetas av börsnoterade företag har kritiserats. Företagsstyrningskoder i
EU tillämpas enligt principen ”följ eller förklara”. Det betyder att företagen
får frångå rekommendationerna i den tillämpliga koden om de förklarar skälen
till att de gör det. Företagens förklaringar är dock ofta otillräckliga.
Antingen uppger man bara att man frångått en rekommendation utan ytterligare
förklaring, eller så lämnas bara en allmän eller begränsad förklaring[28]. Eftersom investerare använder
sig av dessa förklaringar för att kunna fatta sina investeringsbeslut och
bedöma ett företags värde gör sådana brister att systemets användbarhet och
hållbarhet begränsas. De allra flesta som deltog i samrådet i samband med 2011
års grönbok var positiva till krav på att företagen ska lämna bättre förklaringar
till att rekommendationer i koderna frångåtts. Till följd av 2011 års grönbok har en del
medlemsstater inlett diskussioner eller utfärdat riktlinjer om kvaliteten på
företagens förklaringar. Exempelvis i Finland utfärdade
Värdepappersmarknadsföreningen den 20 januari 2012 riktlinjer om förklaringar
som företagen bör lämna. Den belgiska kommittén för företagsstyrning
(Commission/Commissie Corporate Governance) beställde en oberoende undersökning
av förklaringarnas kvalitet och utfärdade 2012, med utgångspunkt i
undersökningsresultaten, ett antal praktiska rekommendationer. I Storbritannien
initierade rådet för finansiell rapportering (Financial Reporting Council) i
december 2011 en diskussion mellan företag och investerare om vad som utgör en
tillräcklig förklaring, och därefter infördes riktlinjer om principen ”följ
eller förklara” i företagsstyrningskoden. Kommissionen välkomnar dessa
initiativ. Den har också för avsikt att främja ytterligare samarbete mellan de
nationella organ som ansvarar för att övervaka tillämpningen av
företagsstyrningskoderna, särskilt genom utbyte av bästa praxis som utvecklats
i olika medlemsstater. Kommissionen kommer under 2013 att inleda ett
initiativ, eventuellt i form av en rekommendation, för att förbättra kvaliteten
på rapporterna om företagsstyrningen, framför allt kvaliteten på de
förklaringar som ska lämnas av företag som frångår företagsstyrningskoderna. 2.3. Identifiering av aktieägare I 2011 års grönbok ställdes frågan om
intressenterna ansåg att det fanns behov av ett EU-system för att emittenter
lättare ska kunna identifiera sina aktieägare i syfte att underlätta dialogen
om företagsstyrning. Dessutom ställdes frågan om denna information även borde
göras tillgänglig för andra investerare. En klar majoritet av dem som deltog i
samrådet var positiva till ett sådant system[29].
Framför allt var stödet från både företag och investerare starkt. Det rådde dock mycket delade meningar om vilken
lösning som skulle vara bäst. En del av dem som svarade menade att det var
tillräckligt att kräva att emittenter erbjuder ett forum för aktieägare på
företagens webbplatser. Andra ville i stället se ett fullvärdigt EU-system för
aktieägaridentifiering. Rätt många av dem som svarade föreslog att man i
stället skulle sänka tröskelvärdena för underrättelse om större innehav i
insynsdirektivet. Slutligen menade en stor grupp att det borde införas krav på
att medlemsstaterna ömsesidigt erkänner befintliga nationella
identifieringssystem, och att de borde vara skyldiga att vid behov införa ett
nationellt insynsredskap som uppfyller vissa minimikrav. Europaparlamentet stöder hållningen att företag
som utfärdar namnaktier bör ha rätt att få veta ägarnas identitet, men att
ägare av innehavaraktier bör ha rätt att inte få sin identitet offentliggjord.
Detta speglar farhågor som uttryckts tidigare i fråga om icke-professionella
investerares integritet. Kommissionen anser att mer information om vem som
äger aktier i ett börsnoterat företag kan förbättra dialogen om
företagsstyrningen mellan företaget och dess aktieägare. De befintliga
verktygen är antingen alltför generella, eller så saknas den nödvändiga
gränsöverskridande dimensionen. Kommissionen kommer under 2013 att föreslå ett
initiativ för att förbättra synligheten för aktieinnehav i Europa som en del av
sitt lagstiftningsprogram på värdepappersområdet. 2.4. Stärkta insynsregler för
institutionella investerare Forskning inför utarbetandet av kommissionens
grönböcker från 2010 och 2011 och svaren på dem visade att det fanns ett behov
av förbättrad insyn i de röstningspolicyer som antas av institutionella
investerare, bl.a. kapitalförvaltningsbolag, och hur de tillämpas[30]. Redan i dag rekommenderas i
den brittiska förvaltningskoden[31]
och i nederländska Eumedions bästa praxis för engagerat aktieägande[32] liksom i koden för extern
styrning från European Fund and Asset Management Association[33] och de globala
företagsstyrningsprinciperna från International Corporate Governance Network
[34]
att institutionella investerare ska medge insyn i hur de utövar sitt ägar- eller
förvaltaransvar. Här ingår i synnerhet information om röstning och engagemang. Offentliggörande av sådan information skulle kunna
inverka positivt på investerarnas medvetenhet, göra det möjligt för slutliga
investerare att optimera investeringsbesluten, underlätta dialogen mellan
investerare och företag, främja aktieägarengagemang och stärka företagens
ansvarighet inför det civila samhället. Denna information skulle dessutom kunna
vara användbar för investerare innan de ingår avtal om portföljförvaltning eller
för förmånstagare till institutionella investerare, som agerar för någon annans
räkning eller till förmån för någon annan. Mot bakgrund av det övergripande
målet att engagera aktieägarna anser kommissionen att detta är rätt väg att gå. Kommissionen kommer under 2013 att lägga fram ett
initiativ, eventuellt genom ändring av direktivet om aktieägares rättigheter[35], om offentliggörande av
röstnings- och engagemangspolicyer samt institutionella investerares röstningsprotokoll. 3. Engagera aktieägarna Ett effektivt, hållbart aktieägarengagemang är en
av hörnstenarna i börsnoterade företags styrningsmodell, som bl.a. är beroende
av jämvikten mellan olika organ och olika intressenter. Om majoriteten av
aktieägarna exempelvis förhåller sig passiva, inte försöker samverka med
företaget och inte röstar, blir det gällande företagsstyrningssystemet mindre
effektivt. Under sådana omständigheter kan inga korrigerande åtgärder förväntas
från aktieägarnas sida, och styrelsen bär hela ansvaret för tillsynen över
ledningen. 3.1. Bättre aktieägartillsyn över
ersättningspolicyn Ersättningen till företagsledare har varit föremål
för mycket diskussion de senaste åren[36].
Kommissionen anser att företagen skulle kunna gynnas av ersättningspolicyer som
stimulerar ett långsiktigt värdeskapande och ger en verklig koppling mellan lön
och prestation. Bristfälliga ersättningspolicyer och/eller
incitamentsstrukturer leder till omotiverade värdeöverföringar från företag,
aktieägare och andra intressenter till företagsledare. Aktieägarna bör därför,
med beaktande av nuvarande tillsynsmöjligheter, i synnerhet när det gäller
företag med tvådelad styrelsestruktur, ges möjlighet att utöva bättre tillsyn
över de ersättningspolicyer som gäller chefer för börsnoterade företag och hur
sådana policyer tillämpas. Såsom framgår av resultaten av samrådet i samband
med 2011 års grönbok[37]
behöver aktieägarna därför tydlig, heltäckande och jämförbar information om
ersättningspolicyer och individuell ersättning till styrelseledamöter. Det kan
åstadkommas genom grundläggande harmonisering av kraven på offentliggörande.
Aktieägarna bör dessutom kunna framföra sina synpunkter i frågan genom en
obligatorisk aktieägaromröstning om företagets ersättningspolicy och
ersättningsrapporten, som ger en överblick över hur ersättningspolicyn
tillämpats. I dag är det inte alla medlemsstater som ger aktieägarna rätt att
rösta om ersättningspolicyn och/eller rapporten, och det är svårt att jämföra
information som offentliggörs av företag i olika medlemsstater[38]. Kommissionen kommer under 2013 att föreslå ett
initiativ, eventuellt genom en ändring av direktivet om aktieägares
rättigheter, för att förbättra insynen när det gäller ersättningspolicy och
individuell ersättning till styrelseledamöter samt aktieägares rätt att rösta om
ersättningspolicyn och ersättningsrapporten. 3.2. Bättre aktieägartillsyn över
transaktioner med närstående parter Transaktioner med närstående parter, dvs.
uppgörelser där företaget ingår avtal med styrelseledamöter eller
kontrollerande aktieägare, kan skada företaget och minoritetsaktieägarna,
eftersom de ger den närstående parten möjlighet att tillägna sig värde som
tillhör företaget. Lämpliga skyddsåtgärder för att värna aktieägarnas intressen
är därför av yttersta vikt. Enligt gällande EU-regler ska företag i sina
årsbokslut inkludera en not om transaktioner som företaget genomfört med
närstående parter och uppge beloppet för transaktionen, typen av transaktion
och annan nödvändig information[39].
Eftersom detta krav ofta ses som otillräckligt har dock Europeiskt
företagsstyrningsforum avgett ett uttalande om transaktioner med närstående
parter, där det rekommenderas att gemensamma principer införs i hela Europa[40]. Forumet föreslog framför allt
att transaktioner över en viss gräns ska bedömas av en oberoende rådgivare och
att de största transaktionerna ska godkännas av aktieägarna. I 2011 års grönbok
behandlades frågan om ökat skydd mot transaktioner med närstående parter. En
stor del av dem som deltog i samrådet efterlyste effektivare skyddsåtgärder.
Mot den bakgrunden och med tanke på riktlinjerna i uttalandet från Europeiskt
företagsstyrningsforum anser kommissionen att aktieägarnas kontroll över
transaktioner med närstående parter bör stärkas. Kommissionen kommer under 2013 att föreslå ett
initiativ som syftar till att förbättra aktieägarnas kontroll över
transaktioner med närstående parter, eventuellt genom en ändring av direktivet
om aktieägares rättigheter. 3.3. Reglering av
röstningsrådgivares verksamhet Institutionella investerare med mycket diversifierade
aktieportföljer har i samband med investeringsbolags allmänna bolagsstämmor
praktiska problem med att exakt bedöma hur de ska rösta om olika punkter på
dagordningen. De anlitar därför ofta rådgivare för att t.ex. få råd om hur de
ska rösta, om fullmaktsröstning och rankning avseende företagsstyrning. Detta
innebär att de råd som röstningsrådgivare ger är av stor betydelse.
Institutionella investerare förefaller att i större utsträckning anlita
röstningsrådgivning när det gäller investeringar i utländska bolag än vid
investeringar på hemmamarknaden. Således är röstningsrådgivares inflytande
sannolikt större på marknader med ett stort antal internationella investerare.
I dag finns emellertid ingen reglering av röstningsrådgivares verksamhet på
EU-nivå. Röstningsrådgivares inflytande väcker dock viss
oro. Investerare och de bolag dessa investerar i (investeringsbolag) framförde
i samband med arbetet med 2011 års grönbok betänkligheter om att
röstningsrådgivare inte tillräckligt öppet redogör för vilka metoder som
tillämpas för att utarbeta underlaget för rådgivningen. Man anser att den
analysmetod som tillämpas inte beaktar enskilda bolags specifika egenskaper,
faktorer i nationell lagstiftning eller bästa praxis för företagsstyrning. Ett
annat problem är att röstningsrådgivare utsätts för intressekonflikter, t.ex.
när de även arbetar som företagsstyrningskonsulter för investeringsbolag.
Intressekonflikter uppstår även om en röstningsrådgivare ger råd i fråga om
bolagsbeslut som föreslagits av en av dennes klienter. Bristande konkurrens på
detta område väcker även farhågor om rådgivningens kvalitet och om huruvida den
uppfyller investerarnas behov. Esma utfärdade 2012 ett diskussionsunderlag om
röstningsrådgivare där man efterlyste synpunkter på tänkbara alternativ för
reglering av röstningsrådgivares verksamhet – allt från inga åtgärder och
frivilliga åtgärder till delvis bindande eller bindande EU-instrument.[41] Kommissionen kan komma att
använda sig av resultaten av diskussionerna för att åstadkomma en konsekvent
och effektiv operativ ram för röstningsrådgivares verksamhet. Kommissionen kommer under 2013 att överväga ett
initiativ, eventuellt i samband med översynen av direktivet om aktieägares
rättigheter, för att förbättra de ramar för insyn och intressekonflikt som
gäller för röstningsrådgivare. 3.4. Förtydligande av förhållandet
mellan investerarsamarbete i företagsstyrningsfrågor och begreppet ”samordnade
åtgärder” Många av dem som deltog i samrådet i samband med
2011 års grönbok efterlyste ett förtydligande av begreppet ”samordnade
åtgärder”. De gällande reglerna i direktivet om uppköpserbjudanden och
insynsdirektivet och i de instrument varigenom de införlivas i nationell
lagstiftning ger inte tillräcklig rättslig säkerhet, och det upplevs som ett
hinder mot effektivt aktieägarsamarbete. Aktieägare behöver veta när de kan
utbyta information och samarbeta med varandra utan att riskera att deras
åtgärder får oväntade rättsliga följder. Utan ett sådan förtydligande kan det hända att
aktieägare undviker samarbete, vilket i sin tur skulle kunna underminera
möjligheterna till långsiktigt, engagerat aktieägande där aktieägarna på ett
effektivt sätt håller styrelsen ansvarig för sitt handlande. Kommissionen
erkänner behovet av vägledning för att förtydliga de begreppsmässiga gränserna
och ge ökad rättslig säkerhet i denna fråga och därmed underlätta
aktieägarsamarbete. Kommissionen kommer under 2013 att samarbeta nära
med behöriga nationella myndigheter och Esma i syfte att utarbeta riktlinjer
för ökad rättslig säkerhet när det gäller förhållandet mellan
investerarsamarbete i företagsstyrningsfrågor och reglerna om samordnade
åtgärder. 3.5. Anställdas aktieinnehav Kommissionen anser att anställdas intresse i
företagets långsiktiga utveckling är en faktor som bör beaktas vid utformningen
av en välfungerande ram för företagsstyrning. Anställda kan engageras i ett
företags verksamhet genom information, samråd och deltagande i styrelsearbetet.
Det kan även ske i form av ekonomiskt engagemang, framför allt genom att de anställda
blir aktieinnehavare. I många medlemsstater finns det en framgångsrik
tradition av aktieinnehav bland anställda, vilket gett goda resultat. Forskning
inför utarbetandet av 2011 års grönbok och svaren på den visar att system med
aktieinnehav bland anställda kan spela en viktig roll när det gäller att öka
andelen långtidsinriktade aktieägare. Eftersom det finns många aspekter på
denna fråga (t.ex. beskattning, social trygghet och arbetsrätt) anser
kommissionen att det är viktigt att analysera den närmare, särskilt ur ett
inremarknadsperspektiv. Efter denna analys kommer den att bestämma vilka
initiativ som kan vara lämpliga för att främja utvecklingen av transnationella
system för anställdas aktieinnehav i Europa. Kommissionen kommer att identifiera och undersöka
potentiella hinder för transnationella system för anställdas aktieinnehav och
därefter vidta lämpliga åtgärder för att uppmuntra anställdas aktieinnehav i
hela EU. 4. Bättre ramvillkor för gränsöverskridande
verksamhet för företagen i EU Europeisk bolagsrätt är en integrerad del av den
inre marknaden. Den underlättar företagens etableringsfrihet samtidigt som den
stärker den rättsliga säkerheten för deras verksamhet. På så sätt kan den bidra
till företagens tillväxt och konkurrenskraft. 4.1. Flytt av säte Vid sidan av reglerna i stadgarna för europabolag
(SE-bolag) europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar) och europeiska
ekonomiska intressegrupperingar (EEIG) finns det inga EU-regler som gör det
möjligt för företag att flytta sitt säte över gränserna och behålla företagets
status som juridisk person. I dag är det bara ett fåtal medlemsstater som
medger flytt av säte utan avveckling och därefter nybildning. Företagen kan
även utnyttja direktivet om gränsöverskridande fusioner eller SE-bolaget som
ett verktyg vid byte av värdmedlemsstat. Svaren på 2012 års offentliga samråd
visade att det finns stort intresse för EU-regler om gränsöverskridande flytt
av säte[42].
Kommissionen konstaterar att frågan är viktig. Den anser dock att eventuella
framtida initiativ på detta område måste vara underbyggda av robusta ekonomiska
data och en ingående bedömning av det praktiska och genuina behovet samt användningen
av EU-regler om flytt av säte. Detta gäller även mot bakgrund av domstolens
aktuella rättspraxis[43]
och utvecklingen inom medlemsstaternas regelverk. Kommissionen kommer därför
att genomföra offentliga och riktade samråd och rapportera om resultaten av
dessa. Kommissionen kommer under 2013 att genomföra
offentliga och riktade samråd för att uppdatera sin bedömning av konsekvenserna
av ett eventuellt initiativ som avser gränsöverskridande flytt av säte.
Därefter kommer kommissionen att överväga om den bör ta ett initiativ till
lagstiftning. 4.2. Förbättra mekanismen för
gränsöverskridande fusioner Direktiv 2005/56/EG om gränsöverskridande fusioner
av bolag med begränsat ansvar var ett stort steg framåt för företagens
gränsöverskridande rörlighet i EU. Den ram som skapades genom det direktivet
bör nu anpassas till den inre marknadens föränderliga behov. Kommissionen
kommer att analysera slutsatserna från en kommande undersökning om direktivets
tillämpning, som kommer att finnas tillgänglig under andra halvåret 2013, med
beaktande av både de erfarenheter som gjorts och de framtida behoven på detta
område. Det tycks finnas skäl att stärka procedurreglerna, eftersom ett antal
frågor har identifierats som potentiella källor till osäkerhet och komplexitet,
särskilt en bristande harmonisering av metoderna för värdering av tillgångar,
längden på skyddsperioden för borgenärers rättigheter och konsekvenserna för
borgenärernas rättigheter vid slutförandet av fusionen. 2012 års offentliga
samråd visar ett starkt stöd för en förbättring av ramen för gränsöverskridande
fusioner[44].
Den undersökning som genomförs kommer att vara till hjälp vid kommissionens
utformning av de nödvändiga uppföljningsåtgärderna. Kommissionen har för avsikt att under 2013
rapportera om undersökningens resultat och kommer därefter att överväga om det
är lämpligt att ändra direktivet om gränsöverskridande fusioner. 4.3. Möjliggöra gränsöverskridande
delningar Delningar på nationell nivå har i några års tid
harmoniserats genom direktiv 82/891/EEG. Detta har dock ännu inte återspeglats
i EU-lagstiftningen om gränsöverskridande transaktioner, där det endast finns
uttrycklig möjlighet till gränsöverskridande fusioner. I dag måste företag som
vill genomföra en gränsöverskridande delning vidta ett antal åtgärder, t.ex.
bilda ett dotterbolag och sedan överföra tillgångar eller genomföra en inhemsk
delning och därefter flytta sätet. En tydlig rättslig ram som anger de villkor
som gäller för att gränsöverskridande delningar ska kunna genomföras direkt
skulle dessutom bidra till att minska kostnaderna betydligt. Det finns i själva
verket ett stort behov av en tydlig rättslig ram för gränsöverskridande
delningar, vilket framgår av resultaten av 2012 års offentliga samråd[45]. Kommissionen kommer under 2013, med utgångspunkt i
resultaten av undersökningen om tillämpningen av direktivet om
gränsöverskridande fusioner, att överväga ett initiativ gällande en ram för
gränsöverskridande delningar, eventuellt genom en ändring av direktivet om
gränsöverskridande fusioner, som är välbekant för intressenterna och erbjuder
en beprövad ram för gränsöverskridande omstruktureringar. 4.4. Smarta bolagsformer för
europeiska små och medelstora företag Europeiska små och medelstora företag spelar en
viktig roll när det gäller att stärka EU:s ekonomi, särskilt mot bakgrund av
den ekonomiska krisen. Stora insatser har redan gjorts för att underlätta för
små och medelstora företag på en rad olika områden där de tycks möta
svårigheter, bl.a. åtgärder till följd av 2011 års översyn av småföretagsakten[46]. När det gäller framför allt
bolagsrätt anser kommissionen att små och medelstora företag behöver enklare
och mindre betungande villkor för företagandet i hela EU, och kommissionen
prioriterar fortfarande konkreta åtgärder i detta avseende. Vad beträffar de bristande framstegen i
förhandlingarna om förslaget till stadga för ett europeiskt privat aktiebolag
(SPE-bolag) visade det offentliga samrådet under 2012 att intressenterna är
tveksamma till att fortsätta förhandlingarna om förslaget. Samtidigt är man
angelägna om att undersöka alternativa åtgärder[47]. Kommissionen kommer att
fortsätta att undersöka hur den administrativa ramen och regelverket kan
förbättras för de små och medelstora företagens verksamhet, detta i syfte att
underlätta de små och medelstora företagens gränsöverskridande verksamhet, ge
dem enkla, flexibla och välbekanta regler i hela EU och sänka deras nuvarande
kostnader. Kommissionen kommer att fortsätta att arbeta med
uppföljningen av förslaget om SPE-bolag i syfte att förbättra de
gränsöverskridande möjligheterna för små och medelstora företag. 4.5. Främja och öka medvetenheten om
stadgan för europabolag (SE-bolag) och stadgan för europeiska kooperativa
föreningar (SCE-föreningar) Stadgan för SE-bolag medförde ett antal fördelar
för företag med en europeisk dimension, och intresset för denna bolagsform
fortsätter att öka. I oktober 2012 fanns 1 426 registrerade SE-bolag[48]. Enligt 2010 års rapport om
tillämpningen av stadgan[49]
har företagen valt denna bolagsform för den europeiska bild den ger och för
möjligheten att flytta företagets säte och omstrukturera mer effektivt över
gränserna. Samtidigt klagar intressenterna över höga uppstartskostnader,
komplicerade förfaranden och rättslig osäkerhet, vilket framför allt beror på
de många hänvisningarna till nationell lagstiftning, otillräckliga kunskaper
och bristande praktisk erfarenhet av stadgan samt på vissa påstått strikta krav
i stadgan som måste uppfyllas för att ett SE-bolag ska kunna bildas. Även när
det gäller SCE-föreningar noterar kommissionen efter det omfattande samrådet[50] att förordningens komplexitet
ses som en orsak till att detta instrument utnyttjas i så liten utsträckning
(bara 25 SCE-föreningar hade bildats i juli 2012). En annan är att instrumentet
är alltför okänt och att förståelsen för vilka fördelar det innebär för små och
medelstora företag är otillräcklig. De som deltog i 2012 års samråd stödde generellt
en översyn av EU:s bolagsformer[51].
Eftersom de förväntade vinsterna med en översyn i form av förenkling och
förbättring av båda stadgorna inte skulle uppväga de potentiella svårigheterna
med att återuppta diskussionerna har kommissionen emellertid inga planer på att
se över dem den närmaste tiden. Kommissionen kommer i stället att inrikta sig
på att öka företagens och deras juridiska rådgivares medvetenhet om SE-stadgan
och SCE-stadgan (inklusive de aspekter som rör arbetstagarinflytande) för att
få dem att välja dessa bolagsformer i större utsträckning. Kommissionen kommer under 2013 att inleda en
informationskampanj för att öka medvetenheten om stadgan för europabolag
(SE-bolag) genom en uttömmande webbplats med praktiska råd och relevanta
dokument om stadgan. Man kommer även att undersöka hur en liknande åtgärd kan
vidtas för att främja stadgan för europeiska kooperativa föreningar
(SCE-föreningar). 4.6. Koncerner 2012 års offentliga samråd har visat att
allmänheten stöder målinriktade EU-initiativ avseende koncerner[52]. Det är framför allt två
frågor som tidigare identifierats på grundval av reflektionsgruppens rapport[53] och annat material som lämnats
till kommissionen inför eller under samrådet. Intressenterna skulle välkomna
förenklad information om en koncerns struktur till investerare och ett
EU-omfattande erkännande av begreppet ”koncernintresse”. Däremot var man
tveksam till tanken på en omfattande EU-ram för koncerner. Kommissionen kommer under 2014 att lägga fram ett
initiativ avseende både förbättring av den tillgängliga informationen om
koncerner och erkännande av begreppet ”koncernintresse”. 5. Kodifiering av EU:s bolagsrätt Europeiska bolagsrättsliga bestämmelser är
utspridda i många olika rättsakter. Det är därför svårt för användarna att få
en tydlig överblick över den lagstiftning som gäller på detta område. Det stora
antalet direktiv som behandlar bolagsrätt medför också en risk för oavsiktliga
luckor eller överlappning. 2012 års offentliga samråd visar att det finns
starkt stöd för tanken att slå ihop befintliga bolagsrättsdirektiv[54]. Mer än 75 % av dem som
deltog i samrådet[55]
ville antingen se ett enda EU-instrument på bolagsrättsområdet, där de
befintliga direktiven ingår, eller flera sammanslagningar av grupper av
direktiv med liknande tillämpningsområde. Europaparlamentet stöder också denna
hållning[56]. Kommissionen anser att det är väsentligt att EU:s
bolagsrätt blir mer användarvänlig samt att minska risken för inkonsekvens i
framtiden. Man kommer därför att förbereda en kodifiering av de viktigaste
bolagsrättsdirektiven och en sammanslagning av dem till en enda rättsakt. Denna
åtgärd kommer att innefatta direktiv som gäller fusioner och delningar,
bildande av aktiebolag samt bevarande och ändring av deras kapital, enmansbolag
med begränsat ansvar, utländska filialer och vissa regler om offentlighet,
giltighet och ogiltighet[57].
Den kommer även att innefatta de ändringar som införts genom det nya direktivet
om sammankoppling av företagsregister[58].
Hur arbetet fortskrider kommer i viss mån att bero på slutförandet av
parallella initiativ som krishanteringsramen, som innefattar smärre ändringar
av befintliga bolagsrättsdirektiv. Kommissionen planerar att under 2013 anta ett
förslag om kodifiering och sammanslagning av viktiga bolagsrättsdirektiv. 6. Slutsats Kommissionen har i denna handlingsplan
identifierat ett antal konkreta handlingslinjer i fråga om bolagsrätt och
företagsstyrning för att säkra ytterligare förbättringar på de områdena. Här
ingår framför allt initiativ för att öka insynen mellan företagen och deras
aktieägare, initiativ som syftar till att främja och underlätta långsiktigt
aktieägarengagemang och initiativ på bolagsrättsområdet för att stödja de
europeiska företagen och deras tillväxt och konkurrenskraft. De initiativ som
avser företagsstyrning syftar inte till att ändra den nuvarande hållningen utan
till att se till att denna hållning blir effektivare, genom att uppmuntra
lämplig samverkan mellan företagen, deras aktieägare och andra intressenter.
När det gäller bolagsrätt är de föreslagna initiativen främst inriktade på att
ge företagen större rättslig säkerhet, i synnerhet i samband med
gränsöverskridande verksamhet. Kommissionen kommer att fortsätta att
tillsammans med intressenterna undersöka fler tänkbara åtgärder för att se till
att EU-ramen för bolagsrätt och företagsstyrning bidrar till målet med smart
och hållbar tillväxt för alla. I bilagan finns en översikt över dessa initiativ.
Intressenter som vill följa utvecklingen närmare uppmanas att regelbundet gå in
på kommissionens webbplats: http://ec.europa.eu/internal_market/company/index_en.htm Bilaga: Översikt över de huvudsakliga
initiativen i denna handlingsplan Initiativ || Instrument och tidsplan Offentliggörande av policyn för styrelsemångfald och av riskhanteringssystem || Ändring av redovisningsdirektivet, 2013 Förbättra synligheten för aktieinnehav i börsnoterade företag i Europa || Värdepapperslagstiftning, 2013 Förbättra kvaliteten på rapporter om företagsstyrningen, framför allt kvaliteten på de förklaringar som ska lämnas av börsnoterade företag som frångår bestämmelserna i företagsstyrningskoden || Eventuellt initiativ som inte avser lagstiftning, 2013 Offentliggörande av institutionella investerares röstnings- och engagemangspolicyer samt röstningsprotokoll || Eventuellt direktivet om aktieägares rättigheter, 2013 Förbättra insynen när det gäller ersättningspolicy och individuell ersättning till styrelseledamöter och ge aktieägare rätt att rösta om ersättningspolicyn Förbättra aktieägartillsynen över transaktioner med närstående parter Förbättra de ramar för insyn och intressekonflikt som gäller för röstningsrådgivare Samarbeta nära med behöriga nationella myndigheter och Esma i syfte att utarbeta riktlinjer för ökad rättslig säkerhet i fråga om förhållandet mellan investerarsamarbete i företagsstyrningsfrågor och reglerna om samordnade åtgärder || Vägledning, 2013 Öka medvetenheten om stadgan för europabolag (SE-bolag) (inklusive arbetstagarinflytande) och eventuellt om stadgan för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar) || Informationskampanj, 2013 Kommissionen kommer att fortsätta att arbeta med uppföljningen av förslaget om privata Europabolag i syfte att förbättra de gränsöverskridande möjligheterna för små och medelstora företag || Fortsatta undersökningar Identifiering av hinder för anställdas aktieinnehav i medlemsstaterna || Pågående analys Regler om gränsöverskridande flytt av säte || Fortsatt undersökning, 2013 och eventuellt ett initiativ Översyn av reglerna om gränsöverskridande fusioner || Undersökning, 2013, och eventuellt ändring av direktivet om gränsöverskridande fusioner Regler om gränsöverskridande delningar Kodifiering av EU:s viktigaste bolagsrättsdirektiv || Förslag till ett kodifierat bolagsrättsdirektiv, 2013 Förbättring av den tillgängliga informationen om koncerner och erkännande av begreppet ”koncernintresse” || Beslut ska fattas om initiativ, 2014 [1] Meddelande från kommissionen om Europa 2020. En
strategi för smart och hållbar tillväxt för alla, KOM(2010) 2020
slutlig, s. 16. [2] Meddelande från kommissionen till rådet och
Europaparlamentet Modernare bolagsrätt och effektivare företagsstyrning i
Europeiska unionen – Handlingsplan, KOM(2003) 284 slutlig. [3] Dokumentet
finns på http://ec.europa.eu/internal_market/company/docs/consultation/consultation_en.pdf. [4] Direktiv 78/660/EEG. [5] Direktiv 2007/36/EG. [6] Direktiv 2005/56/EG. [7] Kommissionens rekommendationer 2005/162/EG och
2004/913/EG. [8] Se direktiv 2006/68/EG om ändring av direktiv 77/91/EEG. [9] Se direktiven 2007/63/EG och 2009/109/EG om ändring av
direktiven 78/855/EEG och 82/891/EEG. [10] Se OECD:s principer för företagsstyrning, 2004,
s. 11, finns på http://www.oecd.org/dataoecd/32/18/31557724.pdf.
EU:s ram för företagsstyrning innefattar lagstiftning om exempelvis
årsberättelser om företagsstyrningen, insyn i börsnoterade företag, aktieägares
rättigheter och uppköpserbjudanden samt icke-bindande instrument i form av
rekommendationer om uppgifter för och ersättning till företagsledare. [11] Se punkt 2.2. [12] KOM(2010) 284 slutlig. [13] KOM(2011) 453 slutlig och KOM(2011) 452 slutlig. [14] KOM
(2011) 164 slutlig, finns på http://ec.europa.eu/internal_market/company/docs/modern/com2011-164_sv.pdf#page=2. [15] Se uppföljningsyttrande av den 15 november 2011 och
mottagna svar på http://ec.europa.eu/internal_market/company/modern/corporate-governance-framework_en.htm,
nedan kallat uppföljningsyttrandet om 2011 års grönbok. [16] Europaparlamentets resolution av den 29 mars 2012 om en
ram för bolagsstyrning för europeiska företag, se punkt 41, P7_TA(2012)0118: http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?pubRef=-//EP//TEXT+TA+P7-TA-2012-0118+0+DOC+XML+V0//SV. [17] EU:s bolagsrätt omfattar skydd av aktieägare och andra
parter, bildande av aktiebolag och bevarande av deras kapital, offentlighet i
filialer, fusioner och delningar, minimiregler för enmansbolag med begränsat
ansvar och aktieägares rättigheter samt bolagsformer, till exempel europabolag
(SE-bolag), europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG) och europeiska
kooperativa föreningar (SCE-föreningar). [18] Se t.ex. KOM(2008) 194 av den 17 april 2008. [19] Finns på http://ec.europa.eu/internal_market/company/docs/modern/reflectiongroup_report_en.pdf. [20] Se http://ec.europa.eu/internal_market/company/modern/index_en.htm#conference. [21] Samrådstexten
finns på http://ec.europa.eu/internal_market/consultations/2012/company_law_en.htm. [22] Europaparlamentets resolution av den 14 juni 2012 om
framtiden för EU:s bolagsrätt, P7_TA(2012)0259: http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?pubRef=-//EP//TEXT+TA+P7-TA-2012-0259+0+DOC+XML+V0//SV. [23] Se
uppföljningsyttrande av den 17 juli 2012 och mottagna svar på http://ec.europa.eu/internal_market/company/modern/index_en.htm#consultation2012 [24] Beroende på styrelsestrukturen (enhetlig, blandad eller
tvådelad). [25] Se uppföljningsyttrandet om 2011 års grönbok. [26] Se XXXX [27] Direktiv 78/660/EEG. [28] Se Study on Monitoring and Enforcement Practices in
Corporate Governance in the Member States, finns på http://ec.europa.eu/internal_market/company/ecgforum/studies_en.htm [29] Se uppföljningsyttrandet om 2011 års grönbok. [30] Enligt gällande rapporteringsregler för företag för
kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (UCITS) och förvaltare av
alternativa investeringsfonder (AIF-förvaltare) krävs endast att investerare
får information om placeringsmål och placeringsinriktning, inbegripet
riskprofil, tidigare och förväntat resultat och olika kostnader – se direktiven
2009/65/EG och 2011/61/EU. [31] Se http://www.frc.org.uk/getattachment/e2db042e-120b-4e4e-bdc7-d540923533a6/UK-Stewardship-Code-September-2012.aspx,
särskilt principerna 1 och 6. [32] Se http://www.eumedion.nl/en/public/knowledgenetwork/best-practices/best_practices-engaged-share-ownership.pdf,
särskilt bästa praxis 6. [33] Se http://www.efama.org/Publications/Public/Corporate_Governance/11-4035%20EFAMA%20ECG_final_6%20April%202011%20v2.pdf,
särskilt principerna 1, 5 och 6. [34] Se https://www.icgn.org/images/ICGN/Best%20Practice%20Guidance%20PDFS/short_version_-_icgn_global_corporate_governance_principles-_revised_2009.pdf,
särskilt punkt 9.5. Se även https://www.icgn.org/files/icgn_main/pdfs/best_practice/inst_share_responsibilities/2007_principles_on_institutional_shareholder_responsibilities.pdf,
särskilt s. 12. [35] Direktiv 2007/36/EG. [36] Särskilda regler för ersättning i finansinstitut har redan
antagits inom ramen för kapitalkravsdirektiv III-paketet och har varit i kraft
sedan januari 2011. Eftersom olämplig riskhantering och alltför stor
kortsiktighet i finansinstitut kan skapa systemrisker och påverka ekonomin som
helhet är det väsentligt att ha sunda ersättningspolicyer som inte uppmuntrar
eller belönar överdrivet risktagande. [37] Se uppföljningsyttrandet om 2011 års grönbok. [38] Se rapport från kommissionen KOM(2010) 285 slutlig,
s. 5 och 8. Finns på: http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=COM:2010:0285:FIN:sv:PDF. [39] Se artikel 43.1.7b i direktiv 78/660/EEG och artikel 34.7b
i direktiv 83/349/EEG. [40] Uttalande
från Europeiskt företagsstyrningsforum om transaktioner med närstående parter i
börsnoterade företag, 10 mars 2011, finns på http://ec.europa.eu/internal_market/company/docs/ecgforum/ecgf_related_party_transactions_en.pdf. [41] Se http://www.esma.europa.eu/content/Discussion-Paper-Overview-Proxy-Advisory-Industry-Considerations-Possible-Policy-Options.
En sammanfattning av svaren och Esmas ståndpunkt kommer att offentliggöras inom
kort. [42] 373
av totalt 496 svar (337 som stöder ett direktiv och 36 som stöder andra
åtgärder), se uppföljningsyttrande av den 17 juli 2012 och mottagna svar på http://ec.europa.eu/internal_market/company/modern/index_en.htm#consultation2012 [43] Mål C-378/10, VALE, punkt 34. [44] 331 av totalt 496 svar. [45] 318 av totalt 496 svar. [46] KOM(2011) 78, 23.2.2011. [47] 251 av totalt 496 svar. [48] Se http://ecdb.worker-participation.eu/ [49] Finns på http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=COM:2010:0676:FIN:SV:PDF. [50] Se http://ec.europa.eu/enterprise/policies/sme/public-consultation/past-consultations/index_sv.htm [51] 61 % (307 av 496) var för en översyn. [52] Se uppföljningsyttrande av den 17 juli 2012 och mottagna
svar på http://ec.europa.eu/internal_market/company/modern/index_en.htm#consultation2012. [53] Mer information finns i reflektionsgruppens rapport,
s. 59–75, http://ec.europa.eu/internal_market/company/docs/modern/reflectiongroup_report_en.pdf. [54] Se uppföljningsyttrande av den 17 juli 2012 och mottagna
svar på http://ec.europa.eu/internal_market/company/modern/index_en.htm#consultation2012. [55] 376 av totalt 496 svar. [56] Europaparlamentets resolution av den 14 juni 2012 om
framtiden för EU:s bolagsrätt, se punkt 10, P7_TA(2012)0259: http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?pubRef=-//EP//TEXT+TA+P7-TA-2012-0259+0+DOC+XML+V0//SV. [57] Direktiven 1977/91/EEG, 1982/891/EEG, 1989/666/EEG,
2005/56/EG, 2009/101/EG, 2009/102/EG och 2011/35/EU. [58] Direktiv 2012/17/EU.