RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

om genomförandet av rådets förordning (EG) nr 577/98

1.           Inledning

I rådets förordning (EG) nr 577/98 om anordnande av statistiska urvalsundersökningar av arbetskraften i gemenskapen[1] anges minimistandarder för harmoniserad framställning av arbetskraftsundersökningar inom Europeiska unionen och dess medlemsstater. Förordningen ändrades 2002, 2003 och 2007[2].

I artikel 7 i förordning (EG) nr 577/98 föreskrivs följande:

”Vart tredje år, med början år 2000, skall kommissionen till parlamentet och rådet överlämna en rapport om genomförandet av denna förordning. Denna rapport skall i synnerhet innehålla en utvärdering av kvaliteten på de statistiska metoder som medlemsstaterna avser att använda för att förbättra resultaten eller förenkla undersökningsförfarandet.”

Det här är kommissionens femte rapport till parlamentet och rådet.

I avsnitt 2 ges en översikt över Europeiska unionens arbetskraftsundersökning och dess betydelse när det gäller att stödja unionens politik.

I avsnitt 3 finns en redogörelse för hur förordning (EG) nr 577/98 har genomförts i medlemsstaterna, kandidatländerna, EFTA-länderna och Schweiz.

Avsnitt 4 fokuseras på pågående initiativ som lanserats av det europeiska statistiksystemet[3] (ESS) för att förbättra kvaliteten och göra arbetskraftsundersökningen mindre betungande.

2.           Översikt över arbetskraftsundersökningen

2.1.        Allmän beskrivning

Europeiska unionens arbetskraftsundersökning (nedan kallad EU-AKU) är en stor urvalsundersökning bland boende i privathushåll. Den ger såväl kvartalsvis som årlig arbetsmarknadsstatistik, om sysselsättning och arbetslöshet och om personer som står utanför arbetskraften. Den ger även flerårsinformation från ad hoc-moduler och indata till modellbaserade månatliga skattningar av arbetslöshet och arbetslöshetssiffror.

Medlemsstaternas nationella statistikinstitut har ansvar för att utforma nationella frågeformulär, ta fram urvalet, genomföra intervjuer och skicka resultatet till kommissionen (Eurostat) enligt ett gemensamt kodningssystem som fastställts i kommissionens förordning (EG) nr 377/2008[4].

Eurostat ansvarar för övervakningen av genomförandet av förordning (EG) nr 577/98, ger stöd till de nationella statistikinstituten, främjar harmoniserade koncept och metoder och sprider jämförbar nationell och europeisk arbetsmarknadsstatistik.

Urvalet för EU-AKU är i storleksordningen 1,8 miljoner personer per kvartal, vilket täcker 33 deltagande länder[5]. Det gör EU-AKU till den största undersökningen bland hushåll i Europa.

2.2.        Relevans

EU-AKU är den viktigaste källan till officiell statistik om arbetsmarknaden i Europeiska unionen. I undersökningen samlas totalt in över 100 variabler om arbetsmarknadsstatus, sysselsättningens art, arbetstid och utbildningsbakgrund för enskilda personer, vilket kompletteras med årliga tematiska ad hoc-moduler[6]. Eftersom den bygger på internationella standarder och definitioner har den relevans även utanför unionens gränser, vilket innebär att situationen på den europeiska arbetsmarknaden kan jämföras med den på andra områden eller i andra länder.

Vissa av EU:s viktigare politiska initiativ är beroende av data från EU-AKU för att det ska vara möjligt att övervaka framstegen. EU-AKU är exempelvis en av de huvudsakliga datakällorna för övervakning av medlemsstaternas framsteg enligt riktlinjerna för sysselsättning inom ramen för artikel 148 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt[7] och EU:s tillväxtstrategi, Europa 2020. Två av de fem överordnade målen i Europa 2020-strategin övervakas med AKU-indikatorer (75 % av 20–64-åringarna ska ha sysselsättning, andelen elever som hoppar av skolan i förtid ska vara under 10 %, minst 40 % av 30–34-åringarna ska ha genomgått högre utbildning). Många andra AKU-baserade indikatorer används i den gemensamma bedömningsramen för Europa 2020-strategin. EU-AKU-data hade också stor betydelse i Lissabonstrategin (2000–2010).

Den AKU-baserade månatliga arbetslöshetssiffran är en viktig kortfristig ekonomisk indikator. Det är en av unionens ekonomiska huvudindikatorer[8] och den används också för att ta fram årsgenomsnitt för arbetslöshetstalen till resultattavlan för ekonomiska och finansiella indikatorer. På så sätt kan man upptäcka makroekonomisk och konkurrenskraftsrelaterad obalans. EU-AKU tillhandahåller indata för nationalräkenskapernas uppgifter om sysselsättningsgrad och arbetstid, och om andra områden utanför arbetsmarknaden, till exempel utbildning.

Slutligen är EU-AKU en av de viktigaste källorna till statistiska mikrodata för forskare i Europa. Eftersom urvalet är så brett innebär det att undersökningar kan göras på specifika grupper på arbetsmarknaden. Det finns också en bred täckning av bland annat demografiska, regionala och utbildningsmässiga bakgrundsvariabler.

3.           Genomförande av arbetskraftsundersökningen

3.1.        Noggrannhet

När det gäller skattningar från urvalsundersökningar förekommer två feltyper: urvalsfel och icke-urvalsfel. Tillsammans avgör de skattningarnas noggrannhet. Urvalsfel uppstår på grund av att endast en del av en hel population undersöks. Icke-urvalsfel är alla andra fel som uppstår och som inte beror på urvalet (täckningsfel, mätfel, bearbetningsfel, bortfallsfel).

När det gäller urvalsfel är det storleken på urvalet som är den främsta orsaken till fel. Större urval förbättrar noggrannheten i resultatet. I nedanstående tabell visas storleken på det urval som intervjuas varje kvartal i alla deltagande länder, i absoluta tal och jämfört med den totala populationen. Urvalsfraktionen[9] går från 0,2 % (Belgien, Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Kroatien och Turkiet) till 1,6 % (Malta). I genomsnitt var kvartalsurvalet 1,8 miljoner personer under 2010, 0,3 % av den totala befolkningen i de 33 deltagande länderna.

Europeiska arbetskraftsundersökningen

Uppnådd urvalsstorlek och procent av den totala befolkningen (genomsnitt 2010 års kvartal)

|| Urvalsstorlek per kvartal  (tusental) || Procent av den totala befolkningen || || || Urvalsstorlek per kvartal  (tusental) || Procent av den totala befolkningen

BE || 26 || 0,2 % || || NL || 96 || 0,6 %

BG || 34 || 0,4 % || || AT || 46 || 0,5 %

CZ || 59 || 0,6 % || || PL || 104 || 0,3 %

DK || 30 || 0,5 % || || PT || 40 || 0,4 %

DE || 174 || 0,2 % || || RO || 61 || 0,3 %

EE || 5 || 0,4 % || || SI || 16 || 0,8 %

IE || 62 || 1,4 % || || SK || 26 || 0,5 %

EL || 76 || 0,7 % || || FI || 37 || 0,7 %

ES || 172 || 0,4 % || || SE || 65 || 0,7 %

FR || 108 || 0,2 % || || UK || 106 || 0,2 %

IT || 166 || 0,3 % || || IS || 3 || 1,0 %

CY || 11 || 1,4 % || || NO || 20 || 0,4 %

LV || 9 || 0,4 % || || CH || 32 || 0,4 %

LT || 17 || 0,5 % || || HR || 10 || 0,2 %

LU || 5 || 0,9 % || || MK || 14 || 0,7 %

HU || 71 || 0,7 % || || TR || 131 || 0,2 %

MT || 7 || 1,6 % || || EU-27 || 1 626 || 0,3 %

|| || || || TOTALT || 1 837 || 0,3 %

I officiella undersökningar, som EU-AKU, används sannolikhetsurval. Det gör det möjligt att kvantifiera urvalsfel som kan uttryckas som konfidensintervall. I tabellen nedan ges skattningar och 95 % konfidensintervall som uppnåtts för de fyra främsta indikatorerna på den sammanlagda EU 27-nivån. Exempelvis täcker intervallet 215,5–216,5 det sanna värdet för anställda personer med 95 % sannolikhet.

95-procentigt konfidensintervall för de främsta AKU-indikatorerna för EU-27 (2010)

Antal sysselsatta (miljoner) || Antal arbetslösa (miljoner) || Arbetslöshetstal (%) || Genomsnittligt antal arbetade timmar (timmar)

216 ± 0.5 || 22,9 ± 0.2 || 9,6 ± 0.1 || 37,3 ± 0.1

De här intervallen motsvarar de noggrannhetskrav som anges i rådets förordning (EG) nr 577/98.

När det gäller icke-urvalsfel övervakar Eurostat och deltagande länder regelbundet relevanta källor till icke-urvalsfel (bortfall, intervju med ombud). De deltagande länderna rapporterar varje år de främsta felorsakerna till Eurostat, tillsammans med de metoder som används i landet för att minska dem. En sammanfattning publiceras i den årliga kvalitetsrapporten för EU-AKU[10].

3.2.        Aktualitet och punktlighet

Statistikens aktualitet definieras som tiden mellan referensperioden och när användarna får tillgång till uppgifterna. För EU-AKU beror denna tidsrymd på hur mycket tid medlemsstaterna behöver för att genomföra och bearbeta undersökningen och sedan skicka resultatet till Eurostat, och hur mycket tid Eurostat behöver för att bearbeta, validera och publicera resultatet.

I rådets förordning (EG) nr 577/98 föreskrivs att medlemsstaterna inom tolv veckor efter referenskvartalets slut ska lämna uppgifterna till Eurostat. Eurostat ska validera de nationella uppgifterna så snart de har mottagits. I diagrammet nedan visas tidsrymden från slutet av referenskvartalet och fram tills dess att uppgifterna var tillgängliga för Eurostats användare under perioden 2008–2010, jämfört med det senaste året som täcktes av föregående rapport (2007).

Det visar att aktualiteten för AKU-uppgifter konsekvent har förbättrats under den undersökta perioden. Under 2007 publicerade Eurostat 90 % av medlemsstaternas uppgifter sexton veckor efter referenskvartalets slut. 2010 uppnåddes detta två veckor tidigare. Utifrån denna förbättring kan Eurostat nu meddela publiceringsdatum för sina främsta kvartalsindikatorer för medlemsstaterna och EU-aggregaten. Eftersom det finns ett planerat publiceringsdatum, kan Eurostat mäta punktligheten för statistiken, som definieras som tidsförskjutningen mellan planerat och faktiskt utgivningsdatum. Ända sedan publikationskalendern för AKU infördes, har Eurostat konsekvent hållit sina planerade publiceringsdatum.

Punktligheten för AKU-uppgifter är också en viktig punkt när de månatliga arbetslöshetstalen ska skattas. Så snart Eurostat har bearbetat de nationella uppgifterna används de i sammanställningen av nästa månads beräknade arbetslöshetstal. Den månatliga arbetslöshetsrapporten publiceras ungefär 31 dagar efter månadens slut.

3.3.        Tillgänglighet och tydlighet

Eurostat sprider EU-AKU-statistik på flera olika sätt. Det främsta verktyget är Eurostats databas på Internet som innehåller över 350 tabeller med detaljerade EU-AKU-data. Indikatorerna för de främsta målen i Europa 2020-strategin publiceras också i en särskild avdelning på webbplatsen[11]. De här tabellerna täcker endast de viktigaste AKU-resultaten. Eurostat framställer också andra kombinationer av EU-AKU-variabler, så som anpassade uppställningar på beställning.

AKU-mikrodata är också mycket relevanta för vetenskapliga ändamål. Det är allt fler forskare från universitet, forskningsinstitut och nationella statistikinstitut i och utanför Europa som använder AKU-mikrodata. Sedan 2011 tillhandahåller Eurostat kostnadsfritt dessa mikrodata. Tillgång ges i enlighet med villkoren i kommissionens förordning (EG) nr 831/2002[12] för att säkerställa att personuppgifterna för respondenterna i undersökningen skyddas. Datafilerna, som består av enskilda uppgifter, ”anonymiseras” för att förhindra att personuppgifter avslöjas på ett otillåtet sätt.

Detaljerad dokumentation (metadata) tillhandahålls användare genom olika kanaler. Allmän information sprids till allmänheten genom en särskild avdelning på Eurostats webbplats[13]. Specifik information om innehållet i och kvaliteten på statistiken beskrivs i de metadata som bifogas varje tabell i databasen. Slutligen finns mer avancerad metoddokumentation i specialpublikationer (till exempel den årliga kvalitetsrapporten och en publikation om karakteristika i nationella undersökningar).

3.4.        Jämförbarhet

För EU-AKU har begrepp, definitioner, klassificeringar och metoder harmoniserats i hög grad. I förordning (EG) nr 377/2008 fastställs ett gemensamt kodningssystem som innebär att alla deltagande länder använder samma definition av variabler. Gemensamma klassifikationer används (till exempel Nace för näringsverksamhet, Isco för yrkesklassificering) och när dessa klassificeringar revideras ser Eurostat till att alla deltagande länder samordnar införandet. Dessutom finns gemensamma förklarande anmärkningar som ger detaljerade riktlinjer för de nationella statistikinstituten om ändamålet, kodningen och införandet. Metodfrågor diskuteras i en särskild arbetsgrupp, arbetsgruppen för arbetsmarknadsstatistik, som arbetar för erfarenhetsutbyten och gemensam praxis bland alla deltagande länder.

För att mätningen av arbetslösheten ska harmoniseras i alla deltagande länder, anges i kommissionens förordning (EG) nr 1897/2000[14] en operationell definition av arbetslöshet. Där anges också principer som ska följas vid formuleringen av frågor i undersökningar av sysselsättningssituation. Definitionen av arbetslöshet överensstämmer med standarder från International Labour Organisation (ILO), som antogs vid de 13:e och 14:e internationella konferenserna för arbetsmarknadsstatistiker. På så sätt är EU-AKU-statistiken jämförbar med den från andra länder, framför allt från andra OECD-medlemmar.

Länderna förbättrar hela tiden AKU, både vad gäller metod och processer. Om sådana förbättringar innebär avbrott i AKU-data, ska de nationella statistikinstituten i fråga meddela Eurostat. Större avbrott dokumenteras och anges i Eurostats publikationer. Eurostat publicerar en särskild datauppsättning med de främsta indikatorerna för AKU, där tidigare serier justeras efter eventuella avbrott och tillfälliga uppgiftsluckor fylls i.

3.5.        Samstämmighet

Samstämmighet mellan skattningar utifrån EU-AKU och demografisk statistik är en viktig aspekt av den totala kvaliteten. Eftersom EU-AKU är en urvalsundersökning beräknas dess resultat utifrån svaren från en delmängd av befolkningen. Svaren värderas i förhållande till hela befolkningen. Uppgifterna för befolkningen grundas på de bästa skattningarna vid den givna tiden (indelad i kön- och åldersgrupper för att noggrannheten i processen ska förbättras). I princip innebär denna värderingsprocess att EU-AKU och demografisk statistik blir samstämmiga. Skillnader kan dock uppstå under exceptionella förhållanden. Exempelvis blir nya folkräkningsresultat tillgängliga var tionde år. Om en ny folkräkning ger siffror som skiljer sig från tidigare befolkningsskattningar, kan en tidigare serie behöva revideras. I så fall kan revideringspolicyn för demografisk statistik och EU-AKU skilja sig åt vad gäller tidslängd och tidpunkt, på grund av tillgången till detaljerad information om befolkningen för de tio åren mellan folkräkningarna.

När det gäller samstämmighet för skattningar av arbetslöshet publicerar många länder också statistik över antalet personer som är registrerade hos den offentliga arbetsförmedlingen och söker arbete. Arbetslöshetssiffrorna från AKU och antalet registrerade arbetssökande skiljer sig åt på grund av karaktären hos insamlade data. Medan EU-AKU använder en harmoniserad metod för att undersöka hushåll i fråga om sysselsättning och tillgänglighet för arbete, omfattar registren hos den offentliga arbetsförmedlingen en uttömmande lista över personer som är registrerade för och har rätt till arbetslöshetsunderstöd. Eftersom kriteriet för att få bli registrerad beror på den nationella socialpolitiken, kan statistik över registrerade arbetssökande inte jämföras mellan länder och heller inte över tid.

Ett annat område där det är viktigt med statistisk samstämmighet är skattning av sysselsättningstalet, vilket kan erhållas både från AKU och nationalräkenskaperna. Skattningarna är inte nödvändigtvis desamma. Det beror på skillnader i metod (begreppen och täckningen av befolkningen är inte exakt samma) men också på olika sammanställningsprocesser.

Nationalräkenskaper sammanställs genom att alla relevanta datakällor i ett land jämförs och kombineras, med det bästa från varje källa så att man får ett omfattande resultat. Man strävar också efter samstämmighet mellan sysselsättning och produktion (BNP).

AKU är en datakälla i den processen liksom företagsundersökningar, arbetstagarregister och socialförsäkringsregister. Samstämmighet mellan AKU och nationalräkenskaperna har behandlats av arbetsgruppen för arbetsmarknadsstatistik. Eurostat bevakar skillnaderna mellan de två skattningarna, och många nationella statistikinstitut har analyserat orsakerna och omfattningen på skillnaderna. I vissa fall har de publicerat sammanjämkningstabeller mellan de två datamängderna.

På det hela taget bedöms nationalräkenskaperna vara lämpligare när det gäller att mäta sysselsättningsnivåer, sysselsättningstillväxt och industrinedläggningar.

AKU är lämpligare när det gäller att mäta arbetsmarknadsdeltagande (dvs. sysselsättning och arbetslöshet, arbetskraftstal osv.) och för att analysera situationen för specifika socioekonomiska grupper i befolkningen (t.ex. efter ålder, kön och utbildningsnivå).

4.           Initiativ för att ytterligare förbättra arbetskraftsundersökningen

4.1.        Arbetsgruppen för arbetskraftsundersökningens kvalitet

År 2007 inledde Eurostat och medlemsstaterna en kvalitetsgranskning av EU-AKU. En arbetsgrupp inrättades för att hitta eventuella svagheter och för att rekommendera lämpliga åtgärder för alla aspekter av kvalitetsramen för statistiken från ESS. I sin slutrapport (2009)[15] formulerade arbetsgruppen över 40 rekommendationer för att förbättra utformningen, organisationen och genomförandet av undersökningen. Rekommendationerna varierar i fråga om komplexitet, omfattning, resurskrav och tid för genomförande. De deltagande länderna gjorde en egenbedömning mot rekommendationerna och 2010 fastställde varje land en egen nationell åtgärdsplan för att genomföra rekommendationerna. Framstegen i genomförandet bedöms regelbundet av arbetsgruppen för arbetsmarknadsstatistik.

4.2.        Utveckling av nya statistiska produkter

Ett sätt att utöka användningen av AKU-resultat är att förbättra användningen av tillgängliga mikrodata, till exempel genom att ge användarna nya indikatorer. Det finns exempelvis nya indikatorer som kan komplettera arbetslöshetstalet.

För arbetslöshet, så som den definieras av ILO, krävs att tre villkor är uppfyllda på samma gång:

Att man inte har arbetat en enda timme under referensveckan.

Att man är aktivt arbetssökande.

Att man är tillgänglig för arbete.

Många uppfyller endast delvis de här kraven och då betraktas de inte som arbetslösa i arbetslöshetsstatistiken. För att ge indikatorer för de här specifika grupperna och därmed få en bättre bild av ej tillgodosedd arbetskraftsefterfrågan, har Eurostat och medlemsstaternas nationella statistikinstitut utvecklat definitioner av tre nya indikatorer. En indikator gäller brist på sysselsättning och de andra två gäller specifika situationer av arbetslöshet med någon koppling till arbetsmarknaden. Uppgifter om dessa grupper publicerades för första gången 2011.

Ett annat exempel är den nya indikatorn för ungdomar som varken har arbete eller studerar eller praktiserar (NEET). Den är relevant för att övervaka ungdomar som riskerar att hamna utanför samhället. Där kombineras information om utbildning och arbetsmarknaden och båda hämtas från EU-AKU-data.

Ett annat krav från användarna berör statistik om dynamiken på arbetsmarknaden. Det är information om övergångar mellan arbetsmarknadsstatus, exempelvis om hur många personer som blev arbetslösa eller fick arbete under en specifik period. Det ger möjlighet att identifiera grupper som har större chans att hitta arbete, och sårbara grupper som löper högre risk att förbli arbetslösa.

Det är dock inte helt enkelt att tillgodose databehovet för EU-AKU, eftersom undersökningen ursprungligen utformades för att samla standarddata (t.ex. antalet arbetslösa personer vid en viss tid), och inte visa flöden. Skattningar av flöden är dock möjliga även om de inte är så exakta som standardskattningar och dessutom måste uppfylla vissa villkor. I de flesta deltagande länder är AKU utformat som en roterande panel, det vill säga att samma person intervjuas flera gånger under flera på varandra följande kvartal. Med den utformningen kan AKU få fram indikatorer om övergångar på arbetsmarknaden. Vissa länder publicerar redan den här typen av data regelbundet och använder den här paneltypen av AKU.

Om samma sak ska kunna göras på EU-nivå krävs åtgärder. För det första måste de deltagande länder som inte har ett roterade panelsystem utforma ett sådant. För det andra skiljer sig de roterande mönstren mellan länder och det behövs större harmonisering. Slutligen återstår några problem i fråga om metod, så som samstämmighet mellan standarddata och dataflöden. Tillsammans med medlemsstaterna arbetar Eurostat med de förutsättningar som krävs för att EU-AKU i framtiden ska kunna producera statistik om dynamiken på arbetsmarknaden.

4.3.        AKU i ett moderniserat system av socialstatistik

Utifrån kommissionens meddelande om produktionsmetoden för EU-statistik: en vision för det kommande årtiondet[16] har ett initiativ för att modernisera den europeiska socialstatistiken inletts. I 2011 års Wiesbaden-memorandum[17] angavs en strategi för att förverkliga detta. Man enades om att samtidigt som hög kvalitetsstandard ska hållas även fortsättningsvis, är det viktigt att effektivisera produktionen av socialstatistik. För att uppnå det krävs gemensamma krafter för att skapa en enhetlig struktur för den europeiska socialstatistiken. Strategins främsta målsättningar är att

förbättra urvalsramarna,

förenkla de sociala undersökningarna,

i högre grad använda nya och befintliga datakällor, särskilt administrativa källor.

Moderniseringen och organisationen av socialstatistik kommer också att påverka arbetskraftsundersökningen.

I den här strategin kommer det också att vara viktigt att använda ny teknik i större utsträckning. När det gäller socialstatistik verkar internet vara ett lovande sätt att förbättra effektiviteten i datainsamlingen och att bibehålla respondenternas goda vilja. Många länder genomför projekt på det här området. För att stimulera till internationellt samarbete och utveckling av gemensamma verktyg lanserades 2012 ett gemensamt ESS-projekt[18]. AKU kommer att vara pilotundersökning i detta projekt.

Slutligen håller Eurostat på att utvärdera ad hoc-modulerna inom AKU. Varje år läggs en ad hoc-modul i varierande ämnen in i AKU. Sammanställningsprocessen skulle kunna göras effektivare och kvaliteten på resultatet förbättras. Ett möjligt tillvägagångssätt skulle kunna vara att införa ett system med upprepade moduler, som väljs från en lista över moduler. Möjlighet ska också finnas att reagera på nya politiska behov. Det skulle ge bättre övervakning av ämnen över flera år.

5.           Slutsats

Eurostat övervakar överensstämmelsen med den rättsliga grunden. Kommissionen anser att genomförandet av förordning (EG) nr 577/98 är tillfredsställande. Medlemsstaterna följer helt eller i det närmaste förordningen. Problem och frågor diskuteras med medlemsstaterna och vid behov fastställs åtgärdsplaner gemensamt. Den övergripande kvaliteten på EU-AKU är god.

Europeiska statistiksystemet anstränger sig för att införa fortlöpande förbättringar av EU-AKU-processerna och -metoderna och har lyckats hålla igång arbetet trots ett svårt läge med knappa resurser och stora budgetnedskärningar. En granskning av metoderna för EU-AKU är på gång för att anpassa dem efter användarnas ändrade behov och efter nya utmaningar (till exempel krav på förbättrad aktualitet, skattningar av övergångar på arbetsmarknaden). Detta arbete ska ingå i den övergripande moderniseringen av socialstatistiken.

[1]               EGT L 77, 14.3.1998, s. 3.

[2]               Kommissionens förordning (EG) nr 2104/2002 (EGT L 324, 29.11.2002, s. 14), Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 1991/2002 (EGT L 308, 9.11.2002, s. 1), (EG) nr 2257/2003 (EUT L 336, 23.12.2003, s. 6) och (EG) nr 1372/2007 (EUT L 315, 3.12.2007, s. 42).

[3]               ESS är ett partnerskap mellan den europeiska statistikmyndigheten, som är Europeiska kommissionen (Eurostat), och de nationella statistikinstituten och andra nationella myndigheter i varje medlemsstat, med ansvar för utveckling, framställning och spridning av europeisk statistik.

[4]               EUT L 114, 26.4.2008, s. 57.

[5]               De deltagande länderna är de 27 medlemsstaterna, Island, Norge, Schweiz, Kroatien, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien samt Turkiet.

[6]               Ad hoc-modulerna 2008, 2009 och 2010 var följande:   

2008: Arbetsmarknadssituationen för immigranter och deras barn

2009: Ungdomars inträde på arbetsmarknaden

2010: Förenlighet mellan arbets- och familjeliv.

[7]               Se rådets beslut 2011/308/EU av den 19 maj 2011 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik (EUT L 138, 26.5.2011, s. 56).

[8]               Se Principal European Economic Indicators — A statistical guide, Eurostat 2009.

[9]               Definieras som förhållandet mellan urvalets storlek (antalet urvalsenheter i urvalet) och populationens storlek (det totala antalet urvalsenheter i målpopulationen).

[10]             http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/product_details/publication?p_product_code=KS-RA-12-021.

[11]             http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/europe_2020_indicators/headline_indicators.

[12]             EGT L 133, 18.5.2002, s. 7.

[13]             http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/employment_unemployment_lfs/introduction.

[14]             EGT L 228, 8.9.2000, s. 18.

[15]             Arbetsgruppen för arbetskraftsundersökningens kvalitet – Slutrapport, Eurostat 2009.

[16]             KOM(2009) 404 av den 10 augusti 2009.

[17]             http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/pgp_ess/0_DOCS/de/DGINS2011_memorandum.pdf

[18]             Data collection for social surveys using multiple modes.