RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

OM VERKSAMHETEN 2011 INOM RAMEN FÖR EIB:S EXTERNA MANDAT

INNEHÅLL

1. INLEDNING                                                                                                                  3

2. De viktigaste resultaten                                                                                  4

3. FINANSIERINGSTRANSAKTIONER                                                                         5

3.1. Översikt över EIB:s finansieringsvolym i de regioner som omfattas av beslutet                 5

3.2. Bidrag till EU:s politiska mål                                                                                           8

3.3. Sektorsuppdelning                                                                                                         9

3.4. Effekt och mervärde av EIB:s finansieringstransaktioner                                                  9

4. SAMARBETE MED KOMMISSIONEN                                                                     11

5. SAMARBETE MED INTERNATIONELLA FINANSINSTITUT                                12

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

OM VERKSAMHETEN 2011 INOM RAMEN FÖR EIB:S EXTERNA MANDAT

1. INLEDNING

Enligt Europaparlamentets och rådets beslut nr 1080/2011/EU[1] (nedan kallat beslutet eller mandatet) ska kommissionen årligen rapportera om de finansieringstransaktioner som EIB genomför enligt EU-garantin. Denna rapport grundas på årliga rapporter från EIB och omfattar verksamheten 2011 inom ramen för EIB:s externa mandat. I rapporten hänvisas därför inte till utvecklingen 2012, framförallt med avseende på godkännandet av EIB:s kapitalökning vid Europeiska rådets möte i juni 2012.

Utanför EU, i de regioner som omfattas av mandatet, beviljar EIB lån och lånegarantier som omfattas av EU-garantin (nedan kallade finansieringstransaktioner enligt mandatet) eller på egen risk (nedan kallade finansieringstransaktioner på egen risk) i enlighet med artikel 16 i bankens stadga.Denna rapport innehåller en översyn av EIB:s finansieringstransaktioner enligt mandatet och en översikt över finansieringstransaktionerna på egen risk 2011. EIB:s finansieringstransaktioner i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS) och i de utomeuropeiska länderna och territorierna (ULT) behandlas i en särskild årsrapport. Det bör noteras att rapporteringen avseende vissa av de ytterligare krav som införs genom artikel 11 i beslutet endast ska gälla EIB:s finansieringstransaktioner för vilka en ansökan har lämnats in efter den 30 oktober 2011 och som undertecknas efter den 1 januari 2012.

Närmare uppgifter och tabeller med statistik om den verksamhet som beskrivs ovan, även på projekt-, sektors-, lands- och regionnivå, finns i det bifogade arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar (nedan kallat arbetsdokumentet)[2]. Ett annat arbetsdokument omfattar de regionala tekniska operativa riktlinjer som utarbetats gemensamt av kommissionen och EIB, i samråd med Europeiska avdelningen för yttre åtgärder, i enlighet med artikel 6 i beslutet enligt vilket bidraget från EIB:s finansieringstransaktioner fastställs inom ramen för mandatet för unionens politik.

De regionala tekniska operativa riktlinjerna syftar till att garantera ett sådant stöd och de bör gälla tills det nuvarande mandatet löper ut. Enligt beslut 1080/2011/EU ska kommissionen överlämna dessa riktlinjer till Europaparlamentet och rådet så snart de har fastställts.

Det bör påpekas att denna rapport kommer att bifogas den kommande konsekvensbedömningen som åtföljer lagstiftningsförslaget till ett beslut om beviljande av en EU-garanti till EIB mot förluster vid lån och lånegarantier för projekt utanför EU inom ramen för nästa fleråriga budgetramen.

2. De viktigaste resultaten

Genom beslutet höjdes det allmänna taket för mandatet med 1 684 miljoner euro och ytterligare 2 000 miljoner euro frigjordes för klimatförändringsmandatet för att ge EIB en garanti på upp till 29 484 miljoner euro för sina transaktioner enligt mandatet.

Under 2011 lanserades flera viktiga initiativ på EU-nivå, särskilt som ett svar på den arabiska våren. EIB:s utlåningstak i enlighet med EU-garantin för Medelhavsregionen höjdes med 1 miljard euro. Kommissionen och EIB har, tillsammans med de relevanta medlemsstaterna, aktivt deltagit i G8:s Deauvillepartnerskap och för flera länder i södra Medelhavsområdet inrättat en EU- arbetsgrupp.

Mot bakgrund av ett försämrat ekonomiskt läge har EIB under 2011 fortsatt att stödja den ekonomiska verksamheten i de regioner som omfattas av mandatet samt ökat sin utlåning betydligt till klimatinsatsrelaterade projekt. EIB:s totala finansieringsvolym utanför EU uppgick 2011 till 7,3 miljarder euro, vilket är 17 % mindre än de 8,7 miljarder euro som uppnåddes 2010, men fortfarande i genomsnitt över de nivåer som rådde före krisen. I de regioner som omfattas av mandatet uppgick EIB-verksamheten till 6,5 miljarder euro 2011 jämfört med 7,8 miljarder euro 2010. Enligt den senaste verksamhetsplanen 2012–2014 som godkändes av EIB i slutet av 2011, förväntas EIB:s utlåningsvolymer på det externa området att ytterligare minska för att nå förkrisnivåer på 6,5 miljarder euro 2012, 5,9 miljarder euro 2013 och 5,2 miljarder euro 2014. EIB:s externa finansiering med egna resurser (dvs. utan beaktande av AVS-investeringsanslaget och riskkapitalverksamheten i Medelhavsländerna) skulle uppgå till 6,0 miljarder euro 2012, 5,3 miljarder euro 2013 och 4,6 miljarder euro 2014.

De regioner som omfattas av mandatet var inte alls opåverkade av den globala krisen. I föranslutningsländerna, som stod för cirka 52 % av den totala utlåningen i de regioner som omfattas av mandatet, låg kredittillväxten, trots att den ekonomiska tillväxten stabiliserades på 7,5 % år 2011, kraftigt under förkrisnivåerna. EIB som är den viktigaste multilaterala långivaren i regionen, har fortsatt att stödja den ekonomiska verksamheten genom kraftig utlåning till små och medelstora företag (31 % av den totala volymen) och genom att avsätta betydande resurser till investeringar i transport- och energisektorerna.

Samtidigt ökade EIB-utlåningen till klimatåtgärdsprojekt med 500 miljoner euro till 2,1 miljarder euro 2011, vilket utgör 32 % av de totala undertecknanden (från 21 % 2010). Flera av de minst koldioxideffektiva länderna berördes, t.ex. Ryssland, Sydafrika och Indien. En särskild ansträngning gjordes i Asien och Latinamerika där denna utlåning stod för 78 % av de totala undertecknanden. Klimatåtgärder stod dessutom för 29 % av utlåningen till föranslutningsländer och 30 % av utlåningen till Sydafrika under 2011.

Även om utlåningsvolymerna huvudsakligen var stabila för de flesta av de regioner som omfattas av mandatet föll utlåningsvolymerna i Medelhavsregionen kraftigt till 965 miljoner euro från en historiskt hög nivå på 2,5 miljarder euro 2010. Detta berodde på förseningar i förberedelserna av projekt efter händelserna under den arabiska våren och den efterföljande osäkerheten och besvärliga affärsmiljön. Flera av övergångsförvaltningarna sköt upp beslut om långsiktiga investeringsprogram till efter de demokratiska valen. Som en del av EU-sanktionerna mot Syrien var EIB-verksamheten i landet dessutom suspenderad. I detta sammanhang antog kommissionen en delegerad akt i april 2012 som tar bort Syrien från förteckningen över stödberättigande länder i enlighet med mandatet[3]. Det bör härvid uppmärksammas att EIB drabbades av betalningsinställelser på räntebetalningar och låneåterbetalningar från den syriska regeringen och en första ansökningsomgång om EU-garantin gjordes i maj 2012 på cirka 15,4 miljoner euro.

3. FINANSIERINGSTRANSAKTIONER

3.1.      Översikt över EIB:s finansieringsvolym i de regioner som omfattas av beslutet

I de regioner som omfattas av mandatet uppgick den totala volymen till 6,5 miljarder euro 2011 jämfört med 7,8 miljarder euro 2010. Beloppen som undertecknades inom ramen för EIB:s faciliteter på egen risk ökade med 18 % under 2011, medan utlåningsvolymen i enlighet med mandatet minskade med 37 %. Följande tabell ger en översikt över EIB:s finansiering med egna medel 2011 i de regioner som omfattas av mandatet.

Tabell 1: EIB-finansiering 2011 i de regioner som omfattas av mandatet

Berörda länder || Finansieringstransaktioner enligt mandatet || EIB:s finansieringstransaktioner på egen risk || Totalt

(miljoner euro) || Totalgaranti || Garanti för politisk risk || Totalt

Föranslutnings-länder || 998 || 26 || 1024 || 2 358 || 3 381

Länder i Medelhavsområdet || 553 || 373 || 926 || 39 || 965

Östra grann-länder och Ryssland || 625 || 50 || 675 || 101 || 776

Asien och Latinamerika || 61 || 249 || 310 || 861 || 1 171

Sydafrika || 115 || - || 115 || 50 || 165

Totalt || 2 352 || 698 || 3 050 || 3 409 || 6 459

2011 täcktes 77 % av de lån som undertecknades i enlighet med mandatet av en totalgaranti, som används för transaktioner med stater och lokala/regionala myndigheter, medan 23 % omfattades av garantin för politisk risk för transaktioner med den privata sektorn. Den sammanlagda volymen undertecknanden som täcks av någon av garantierna utgör 47 % av den totala finansieringen 2011 i regioner som omfattas av beslutet, medan återstående 53 % motsvarar 3,4 miljarder euro, vilket är rekordhögt, i EIB-utlåning på egen risk utan användning av EU-garantin.

Vid utgången av 2011 uppgick det totala lånebeloppet enligt mandatet till 19,4 miljarder euro, eller 66 % av det totala taket i enlighet med beslutet, vilket i stort sett är i linje med förväntningarna efter fem år av det sjuåriga mandatet. Sammanlagt 10,1 miljarder euro är den tillgängliga marginal som EIB har under mandatet. Trots den förväntade minskningen av EIB:s externa verksamhet 2012 och 2013, och ökningen av det totala taket som infördes genom beslutet, förväntas EIB nå en del av de regionala taken i slutet av 2013 (t.ex. i föranslutningsregionen), medan andra är mer osäkra (t.ex. i Medelhavsregionen). Det bör noteras att det genom beslutet införs möjlighet till en 10 %-flexibilitet mellan de regionala taken.

Tabell 2: EIB:s totala antal undertecknanden och utbetalningsvolymer under mandatet (2007–2011)

Miljoner euro || Tak || Netto undertecknade || Netto undertecknade som % av tak || Utbetalade || Netto utbetalade som % av tak

Föranslutningsländer || 9.048 || 7.622 || 84% || 3.899 || 51%

Medelhavsländer || 9.700 || 6.559 || 68% || 2.079 || 32%

Östra grannländer och Ryssland || 3.848 || 1.709 || 44% || 318 || 19%

Asien och Latinamerika || 3.952 || 2.761 || 70% || 1.690 || 61%

Sydafrika || 936 || 591 || 63% || 425 || 72%

Allmänna mandatet Totalt || 27.484 || 19.242 || 70% || 8.411 || 44%

Klimatförändringsmandatet (2011–2013) || 2.000 || 150 || 8% || 150 || 100%

Totala mandatet || 29.484 || 19.392 || 66% || 8.561 || 44%

Vad gäller utbetalningarna hade EIB i slutet av 2011 betalat ut 8,5 miljarder euro eller 44 % av de undertecknade nettobeloppen. Utbetalningsnivåerna i föranslutningsländerna, Asien, Latinamerika och Sydafrika varierade mellan 50 % och 75 % vilket speglar den vanliga tidsförskjutningen mellan undertecknande av finansieringskontrakt och projektgenomförande och motsvarande utbetalning. Utbetalningarna i Medelhavsländerna var lägre med 32 % av de undertecknade nettobeloppen, vilket speglar följderna av den arabiska våren och avbrytandet av verksamheten i Syrien. De låga utbetalningsnivåerna på 19 % av undertecknanden i Östeuropa, södra Kaukasus och Ryssland speglar de förseningar som har uppstått när det gäller att lösa institutionella frågor i regionen och det faktum att över tre fjärdedelar av beloppen undertecknats under de två senaste åren. EIB förväntar sig att verksamheten i de östra grannländerna och Ryssland kan snabbas upp mot bakgrund av de bredare mål som fastställts i enlighet med mandatet för EIB-verksamheterna i regionen, samförståndsavtalet med Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) och kommissionen som undertecknades i mars 2011 och användningen av målinriktat tekniskt bistånd för att snabba på genomförandet av projektet.

Tabell 3: Årlig utlåning i enlighet med det nuvarande mandatet 2007–2013

Miljoner euro || 2007 (*) || 2008 || 2009 || 2010 || 2011 || Totalt brutto || Återtaganden || Totalt netto ||

Föranslutningsländer || 389 || 2.009 || 2.859 || 1.535 || 874 || 7.666 || 44 || 7.622 ||

Medelhavsländer || 1.205 || 1.195 || 1.510 || 2.009 || 926 || 6.845 || 286 || 6.559 ||

Östra grannländer och Ryssland || - || 170 || 233 || 631 || 675 || 1.709 || - || 1.709 ||

Asien och Latinamerika || 305 || 469 || 1.088 || 643 || 310 || 2.815 || 53 || 2.761 ||

Sydafrika || - || 203 || 280 || 50 || 115 || 648 || 56 || 591 ||

Allmänna mandatet Totalt || 1.899 || 4.045 || 5.969 || 4.868 || 2.900 || 19.681 || 449 || 19.242 ||

Klimatförändringsmandatet (2011–2013)(**) || || || || || 150 || 150 || - || 150 ||

Totala mandatet || || || || || 3.050 || 19.831 || 449 || 19.392 ||

(*) Fram till och med den 31 juli 2007 genomfördes utlåningen också i enlighet med det tidigare mandatet 2000–2007. (**) Transaktionen på 150 miljoner euro som undertecknades i enlighet med klimatförändringsmandatet 2011 undertecknades i föranslutningsregionen. || || || ||

Under 2011 finansierades 29 projekt enligt mandatet, jämfört med 46 projekt 2010.

I likhet med 2010 var EIB:s finansieringsverksamhet i föranslutningsländerna stabil på 3,4 miljarder euro 2011, vilket utgjorde 52 % av verksamheten i de regioner som omfattas av mandatet. Utlåningen i enlighet med mandatet minskade till 1 miljard euro, medan utlåningen på egen risk inom ramen för föranslutningsfaciliteten ökade med 18 % till 2,4 miljarder euro. Som en anpassning till det minskade utrymmet inom ramen för mandatet och de fortsatt stora behoven i föranslutningsländerna godkände EIB:s råd i början av 2011 en ökning av föranslutningsfacilitetens utlåningstak med 5,7 miljarder euro till och med 2013.

Medan verksamheten i Medelhavsregionen minskade kraftigt, ökade EIB:s finansieringsverksamhet i de östra grannländerna 2011 till 776 miljoner euro (från 631 miljoner euro 2010), av vilka 675 miljoner euro är i enlighet med mandatet och utgör en rekordhög nivå i regionen. I likhet med 2010 uppgick den totala finansieringen till 1,2 miljarder euro i Asien och Latinamerika, medan utlåningen i enlighet med mandatet minskade till 310 miljoner euro, vilket kompenserades av en motsvarande ökad utlåning på egen risk av EIB, särskilt i enlighet med faciliteten för energihållbarhet och försörjningstrygghet. I Sydafrika undertecknades tre nya lån på sammanlagt 165 miljoner euro 2011, inklusive det första sydafrikanska undertecknandet på 50 miljoner euro i enlighet med EIB:s faciliteter på egen risk.

3.2.      Bidrag till EU:s politiska mål

Målet för EIB:s verksamhet enligt beslutet är att stödja de relevanta målen för unionens politik för yttre förbindelser. Beslutet ersätter de tidigare fastställda regionspecifika målen för verksamhet i enlighet med EU-garantin med följande horisontella högnivåmål för alla regioner som omfattas av mandatet:

(i)         Begränsning av och anpassning till klimatförändringar

(ii)        Utveckling av den sociala och ekonomiska infrastrukturen

(iii)       Utveckling av den lokala privata sektorn, i synnerhet stöd till små och medelstora företag.

Bland ytterligare grundläggande mål ingår bidraget till de allmänna principer som vägleder den externa åtgärden, såsom det hänvisas till i artikel 21 fördraget om Europeiska unionen och regional integration bland partnerländer, inklusive ekonomisk integration mellan föranslutningsländer, grannländer och unionen. EIB kan överväga att utöka sin verksamhet till stöd för hälsa och utbildning när det finns ett tydligt mervärde.

I de bifogade regionala tekniska operativa riktlinjer som gemensamt har utarbetats av kommissionen och EIB fastställs en koppling mellan unionens regionala rampolitik, målen för det horisontella högnivåmandatet och deras genomförande. Dessa riktlinjer syftar till att säkerställa att EIB-finansieringen kompletterar de motsvarande EU-strategierna, -programmen och -instrumenten i olika regioner.

De ändrade mål som anges ovan kommer att utgöra grunden för rapportering av nya transaktioner från och med 2012. Vissa tecken kan emellertid redan urskiljas från den verksamhet som genomfördes 2011. EIB:s stöd för social och ekonomisk infrastruktur svarade för 64 % av den totala EIB-verksamheten i de regioner som omfattades av mandatet 2011 (75 % för transaktioner i enlighet med mandatet). Stöd till den privata sektorn stod för 55 % av den totala EIB-verksamheten i de regioner som omfattades av mandatet 2011 (29 % för transaktioner i enlighet med mandatet), medan stöd till små och medelstora företag genom lokala finansiella mellanhänder stod för 17 % av den totala EIB-verksamheten i de regioner som omfattades av mandatet 2011 (6 % för transaktioner i enlighet med mandatet).

De senaste åren har EIB ökat sin utlåning till klimatinsatser och stärkt sitt bredare engagemang för EU:s mål om klimatsäker tillväxt med låga koldioxidutsläpp i och utanför unionen, särskilt efter uppföljningen av UNFCC-toppmötet i Köpenhamn 2009. 2011 ökade klimatinsatsundertecknandena till 2,08 miljarder euro (32 % av den totala EIB-finansieringen i de berörda regionerna), av vilka 0,89 miljarder euro i enlighet med mandatet (29 % av transaktionerna i enlighet med mandatet), från 1,6 miljarder euro 2010 (21 % av den totala EIB-finansieringen i de berörda regionerna).

EIB har antagit ett antal sektorspecifika behörighetskriterier för projekt som är kvalificerade i enlighet med klimatåtgärdsmålet. Till exempel är inte alla projekt som förbättrar energikonsumtionen automatiskt behöriga utan bara de som kan visa energieffektivitetsvinster på minst 20 % från basnivån. Dessutom är det bara den andel av utlåningen som motsvarar klimatmålet som beaktas. Huvuddelen av klimatinsatsutlåningen avser projekt i följande två breda områden: Förnybar energi och energieffektivitet samt hållbara transporter.

Närmare uppgifter om storleken på EIB:s bidrag till EU:s politiska mål enligt beslutet finns i arbetsdokumentet.

3.3.      Sektorsuppdelning

I tabell 4 nedan ges en översyn av den regionala och sektorsvisa fördelningen av EIB:s transaktioner 2011 enligt beslutet.

Tabell 4: Sektorsuppdelning för låneavtal 2011 (miljoner euro) enligt mandatet

Regioner || Totalt || Energi || Transporter || Tjänster och industri || Vatten och avlopp || Kreditfacilitet för små och medelstora företag || Infrastruktur för hälso- och sjukvård och utbildning || Jordbruk, fiske och skogsbruk (*) || Telekommunikationer

Föranslutningsländer || 1 024 || - || - || 617 || 60% || 15 || 1% || 55 || 5% || 87 || 8% || 100 || 10% || 150 || 15% || - || -

Medelhavsländer || 926 || 50 || 5% || 163 || 18% || 421 || 46% || 262 || 28% || 30 || 3% || - || - || - || - || - || -

Östra grannländerna och Ryssland || 675 || 175 || 26% || 450 || 67% || - || - || - || - || 50 || 7% || - || - || - || - || - || -

Asien och Latinamerika || 310 || 61 || 20% || - || - || 149 || 48% || - || || - || - || - || || - || - || 100 || 32%

Sydafrika || 115 || - || - || - || - || - || - || 115 || 100% || - || - || - || - || - || - || - || -

Totalt || 3 050 || 286 || 9% || 1,230 || 40% || 585 || 20% || 432 || 14% || 167 || 6% || 100 || 3% || 150 || 5% || 100 || 3%

*) I denna rubrik ingår en transaktion på 150 miljoner euro i Turkiet som undertecknades i enlighet med klimatförändringsmandatet

3.4.      Effekt och mervärde av EIB:s finansieringstransaktioner

Som svar på mandatet och EIB:s skyldighet att ytterligare stärka sin bedömning, mätning och rapportering om resultaten och inverkan av sina transaktioner antog EIB en ny ram 2011, ramen för mätning av resultaten (Results Measurement Framework – REM), som ska tillämpas för transaktioner i alla regioner som omfattas av mandatet. REM kommer att gradvis införas under 2012.

I linje med de tidigare ramarna är REM strukturerad kring tre pelare:

Pelare 1 – förenlighet med och bidrag till EU:s politiska mål och prioriteter

Pelare 2 - projektets kvalitet och robusthet samt dess förväntade och faktiska resultat

Pelare 3 – den finansiella och icke-finansiella additionaliteten av EIB-bidraget.

REM kommer att förbättra förhandsbedömningarna av projektet och EIB:s möjlighet att rapportera om de resultat som faktiskt har uppnåtts. Samtidigt förenklar den klientrapporteringskraven eftersom den är harmoniserad så mycket som möjligt med resultatindikatorer från andra internationella finansinstitut.

De förväntade resultaten och inverkan av EIB:s finansiering fortsatte att utvärderas 2011 av två tidigare ramar nämligen mervärdesramen (Value Added (VA) framework) i EU och i föranslutningsländerna och bedömningsramen för de ekonomiska och sociala konsekvenserna (Economic and Social Impact Assessment framework – ESIAF) i alla andra regioner som omfattas av mandatet.

EIB gör bedömningen på förhand med utgångspunkt i de uppgifter som inhämtas i samband med projektbedömningen. Systemet är utformat för att kunna ge värdefull information och riktmärken för hela projektets livstid, i synnerhet för övervakning och utvärdering i efterhand.

Tabell 5a: Mervärdesomdöme för transaktioner som godkändes 2011 i föranslutningsländer (VA framework) (maxpoäng = 200).

Effektomdöme || Pelare 1 || Pelare 2 || Pelare 3 || Genomsnittsbetyg || Godkända transaktioner

Uppdrag || 146 || 120 || 158 || 141 || 8

Föranslutningsfacilitet || 139 || 141 || 155 || 145 || 23

Tabell 5b: Mervärdesomdöme för transaktioner som godkändes 2011 i Medelhavsområdet, de östra grannländerna och Ryssland, Asien och Latinamerika samt Sydafrika (ESIAF framework).

Effektomdöme || Pelare 1 || Pelare 2 || Pelare 3

Investeringslån || Mellanliggande lån (små och medelstora företag)

Hög || 23 (72%) || 13 (41%) || 3 (9%) || 20 (63%)

Normal || 9 (28%) || 11 (34%) || 4 (13%) || 11 (34%)

Måttlig || 0 || 1 (3%) || 0 || 1(3%)

Låg || 0 || 0 || 0 || 0

Totalt || 32 (100%) || 25 (78%) || 7 (22%) || 32 (100%)

I föranslutningsländerna kan, när det gäller pelarna 1 och 2, små skillnader iakttas mellan transaktioner som omfattas av EU-garantin och transaktioner på egen risk, vilket till viss del speglar det faktum att mandatet främst avser projekt med relativt sett högre osäkerhet och projektrisker, där EU-garantin ger det högsta mervärdet.

I de övriga regioner som omfattas av mandatet fick nio transaktioner ”höga” totala omdömen om effekten i alla dessa pelare. Dessa transaktioner avsåg huvudsakligen klimatförändringsprojekt och förnybara och alternativa energiprojekt.

4. SAMARBETE MED KOMMISSIONEN

Kommissionen och EIB samarbetade intensivt i samband med halvtidsöversynen av EIB:s externa mandat. Det ordinarie lagstiftningsförfarandet för antagande av beslutet slutfördes i oktober 2011. I det nya beslutet efterlyses ytterligare samarbete och synergier mellan kommissionen och EIB samt utrikestjänsten.

Efter antagandet av beslutet i november 2011 har kommissionen och EIB undertecknat ett nytt garantiavtal och ett nytt indrivningsavtal i enlighet med artikel 14 respektive artikel 13 i beslutet, som ersatte de tidigare, för att beakta de relevanta förändringar som införs i det nya beslutet. Kommissionen och EIB har också gemensamt utvecklat de regionala tekniska operativa riktlinjer som bifogas denna rapport.

2012 förväntas de två institutionerna uppdatera samförståndsavtalet i vilket villkoren för det stärkta samarbetet definieras för att utvidga det till att omfatta EEAS och beakta de nya delar som införs i mandatet. Samarbetet på fältet bör också förstärkas genom en mer utbredd samlokalisering av EIB-kontoren med EU-delegationerna. Parallellt med detta pågår det samarbete för att förbereda förslaget för EIB:s nästa externa mandat som omfattar perioden 2014–2020.

I både södra och östra grannlandsregionerna var EIB knuten till översynen av den europeiska grannskapspolitiken Samarbetet mellan EIB, EEAS och kommissionen har intensifierats under 2011, och särskilt inom ramen för samordningen av EU:s svar på den arabiska våren och för att bygga partnerskapet för demokrati och delat välstånd med södra Medelhavsområdet. EIB har också varit aktivt inblandat i de högnivåarbetsgrupper som inrättats genom den höge representanten/vice ordföranden Ashton för att ytterligare optimera samarbetet i en del länder i regionen, vars första möte ägde rum i Tunisien i september 2011. EIB bidrog också till funderingarna om agendan för förändring[4], kommissionens meddelande som försöker öka effekterna av EU:s utvecklingsstrategi, särskilt vad gäller stödet för hållbar ekonomisk tillväxt och utvecklingen av den privata sektorn.

Ovanstående inriktning kommer att fortsätta under de följande åren med EIB som stöder kommissionen och EEAS i genomförandet av den nya grannskapspolitiken samt relevanta prioriteringar i agendan för förändringar. Det gemensamma arbetet kommer också att fokusera på utvidgningspolitiken till stöd för Kroatiens EU-anslutning och ytterligare reform av kandidatländer och potentiella kandidater på deras väg mot EU-integration. EIB kommer, med stöd från kommissionen, att försöka återuppta verksamheten i Kosovo[5]. I detta sammanhang bör det nämnas att – i enlighet med artikel 10 i beslutet som fastställer att ”Kosovo ska företrädas av FN:s uppdrag i Kosovo eller en förvaltning som utsetts i de regionala tekniska operativa riktlinjerna ” – det i riktlinjerna som nämns ovan förutses att en sådan förvaltning bör vara Kosovos regering.

Samarbetet om sektorsspecifika frågor kommer att främjas ytterligare, särskilt inom området klimatinsatser och inom ramen för initiativet Hållbar energi för alla. I detta sammanhang och i linje med artikel 6 i beslutet ska EIB i samarbete med kommissionen senast i slutet av 2012 utveckla en strategi för hur man stegvis och stadigt kan öka andelen projekt som främjar en minskning av koldioxidutsläppen, och snabbt avveckla finansieringsprojekt som står i strid med ambitionen att uppnå unionens klimatmål.

5. SAMARBETE MED INTERNATIONELLA FINANSINSTITUT

2011 utgjorde samfinansiering med andra internationella finansinstitut eller europeiska bilaterala institut 56 % av EIB:s totala undertecknanden i enlighet med mandatet. Även om denna andel har minskat efter den stadiga ökningen under de tidigare fyra åren (med en topp på 64 % 2010), är samfinansieringsnivån med andra finansinstitut fortsatt hög. I arbetsdokumentet finns en förteckning över samfinansierade transaktioner som undertecknats i de regioner som omfattades av mandatet 2011.

Ett nytt samförståndsavtal mellan kommissionen, EIB-gruppen och EBRD undertecknades i mars 2011. Det ersätter och införlivar tidigare avtal som omfattar Östeuropa, södra Kaukasus, Ryssland och Centralasien (från december 2006) samt Turkiet (från januari 2009). Samförståndsavtalet kommer att möjliggöra stärkt strategiskt och operativt samarbete. Det nya samförståndsavtalet om samarbete utanför EU kommer att ändras 2012 för att ta hänsyn till EBRD:s utvidgning av verksamheten i Medelhavsregionen.

Den tvååriga pilotfasen i trepartsavtalet om ömsesidigt förtroende som undertecknades av EIB, AFD[6] och KfW gjorde stora framsteg under 2011 i södra grannskaps- och AVS-regionerna. Initiativet syftar till att öka den sammanlagda effektiviteten och ändamålsenligheten hos de tre instituten genom att man ömsesidigt erkänner och litar på de förfaranden och standarder som tillämpas av en av dem som tar den ledande rollen för arbete med ett samfinansieringsprojekt. Under 2012 kommer fokus att ligga på att utveckla gemensamma operativa riktlinjer.

Samarbetet med Världsbanksgruppen fortsatte, inklusive undertecknandet av ett bilateralt samarbetsavtal mellan EIB och Internationella finansieringsbolaget för att förbättra samarbetet när det gäller att finansiera utvecklingsprojekt i södra grannskaps- och AVS-regionerna. EIB arbetar också tillsammans med multilaterala utvecklingsbanker inom ramen för Deauville-partnerskapet för att stödja hållbar och inkluderande tillväxt som svar på den arabiska våren, vilket G8-ledarna betonade vid sitt toppmöte i maj 2011. Dessutom fortsatte EIB sitt deltagande i olika specialiserade arbetsgrupper som inrättats av internationella finansinstitut, för att dela med sig av bästa praxis eller ta itu med specifika frågor.

EIB har varit en aktiv aktör i de regionala kombinationsinstrument som inrättats av kommissionen de senaste åren tillsammans med EIB, EBRD, Europarådets utvecklingsbank och andra europeiska bilaterala finansinstitut[7]. Dessutom har EIB spelat en nyckelroll i den expertgrupp som inrättats av kommissionen för att utvärdera inrättandet av en ”EU-plattform för samarbete och utveckling”.

I samarbete med EIB och andra europeiska multilaterala och bilaterala finansinstitut har kommissionen inlett reflexioner om nya finansinstrument som stöd för EU:s utrikespolitik i nästa fleråriga budgetram. Den avsevärt ökade användningen av innovativa finansieringsinstrument bör göra det möjligt att låta en större andel EU-bidrag kombineras med lån eller användas i aktie- eller riskdelningsinstrument. På så sätt kan ytterligare finansiering tillföras, särskilt från investerare i den privata sektorn, för att täcka våra partnerländers investeringsbehov. Användning av innovativa finansieringsinstrument i utrikespolitiken bör stödjas genom den framtida plattformen för att göra EU:s externa finansiering effektivare och mer ändamålsenlig.

[1]               Europaparlamentets och rådets beslut nr 1080/2011/EU av den 25 oktober 2011 om beviljande av en EU-garanti till Europeiska investeringsbanken mot förluster vid lån till och lånegarantier för projekt utanför unionen och om upphävande av beslut nr 633/2009/EG (EUT L 280, 27.10.2011, s. 1).

[2]               Arbetsdokument(2012)358.

[3]               Kommissionens delegerade beslut av den 8 februari 2012 om ändring av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1080/2011/EU om beviljande av en EU-garanti till Europeiska investeringsbanken mot förluster vid lån till och lånegarantier för projekt utanför unionen och om upphävande av beslut nr 633/2009/EG beträffande Syrien (EUT L 110, 24.4.2012, s. 38).

[4]               KOM(2011) 637 slutlig.

[5]               Denna beteckning ska inte påverka ståndpunkter om Kosovos status och är i linje med FN:s säkerhetsråds resolution 1244/99 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring.

[6]               Agence Française de Développement

[7]               T.ex. Investeringsramen för västra Balkan, investeringsinstrument för grannskapspolitiken, investeringsinstrumentet för Centralasien, investeringsinstrumentet för Asien och EU–Afrika-förvaltningsfonden för infrastruktur.