INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Certifiering av räkenskaperna.. 3

GENOMFÖRANDE OCH REDOVISNING AV EUF:S MEDEL. 4

DEL I – EUF:s ÅRSREDOVISNINGAR: FONDER SOM FÖRVALTAS AV EUROPEISKA KOMMISSIONEN.. 9

1.......... ÅRSREDOVISNING FÖR ÅTTONDE, NIONDE OCH TIONDE EUROPEISKA UTVECKLINGSFONDERNA.. 10

1.1....... ÅTTONDE, NIONDE OCH TIONDE EUF: SAMMANSTÄLLNING AV BALANSRÄKNING, RESULTATRÄKNING, KASSAFLÖDESANALYS OCH FÖRÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGAR.. 10

1.2....... Åttonde EUF: BALANSRÄKNING, RESULTATRÄKNING OCH FÖRÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGAR.. 14

1.3....... Nionde EUF: BALANSRÄKNING, RESULTATRÄKNING OCH FÖRÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGAR.. 17

1.4....... Tionde EUF: BALANSRÄKNING, RESULTATRÄKNING OCH FÖRÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGAR.. 20

1.5....... BOKSLUTSKOMMENTARER OCH NOTER TILL ÅTTONDE, NIONDE OCH TIONDE EUF  23

2. RAPPORT OM DET FINANSIELLA GENOMFÖRANDET.. 45

2.1........ ANSLAG.. 49

2.2 KONSOLIDERAD REDOVISNING.. 52

2.3...... ÖVRIGA FÖRVALTNINGSUPPGIFTER.. 57

DEL II – EUF:s ÅRSREDOVISNING: REDOVISNING AV INVESTERINGSANSLAGET   58

3.......... REDOVISNING AV INVESTERINGSANSLAGET.. 60

3.1....... Rapport över totalresultat för det räkenskapsår som slutade den 31 december 2011   60

3.2....... Rapport över finansiell ställning per den 31 december 2011.. 61

3.3....... FÖRÄNDRINGAR I MEDLEN FRÅN BIDRAGSGIVARNA.. 62

3.4....... Rapport över kassaflöden för det räkenskapsår som slutade den 31 december 2011   63

3.5....... Bokslutskommentarer och noter. 64

BILAGA TILL DEL I - KAPITEL 2 (RAPPORT OM DET FINANSIELLA GENOMFÖRANDET): Situationen per land och instrument. 95

Certifiering av räkenskaperna

Årsredovisningen för åttonde, nionde och tionde Europeiska utvecklingsfonden för 2011 har utarbetats i enlighet med avdelning VIII i budgetförordningen för tionde Europeiska utvecklingsfonden och med de redovisningsprinciper, regler och metoder som anges i noterna till årsredovisningen.

Jag bekräftar mitt ansvar för utarbetandet och redovisningen av årsredovisningen för åttonde, nionde och tionde Europeiska utvecklingsfonderna i enlighet med artikel 125 i budgetförordningen för tionde Europeiska utvecklingsfonden.

Jag har fått alla nödvändiga uppgifter från utanordnaren och från EIB, vilka har intygat uppgifternas tillförlitlighet, för utarbetandet av de räkenskaper som visar Europeiska utvecklingsfondens tillgångar och skulder samt budgetgenomförande.

Jag intygar härmed att jag på grundval av dessa uppgifter, och utifrån de kontroller som jag har ansett nödvändiga för att kunna godkänna räkenskaperna, kan ge en rimlig försäkran att räkenskaperna ger en sann och rättvisande bild av alla de delar som rör Europeiska utvecklingsfondens ekonomiska ställning.

                                                                                                               

[underskrift]

Philippe Taverne

Räkenskapsförare

                                                                                               

GENOMFÖRANDE OCH REDOVISNING AV EUF:S MEDEL

1.         BAKGRUND

Europeiska unionen har utvecklingssamarbetsförbindelser med ett stort antal utvecklingsländer. Syftet är att främja ekonomisk och social utveckling med särskild fokusering på att minska och lindra fattigdom på lång sikt genom att förse de stödmottagande länderna med utvecklingsstöd och tekniskt bistånd. För att uppnå detta utarbetar unionen, tillsammans med partnerländerna, samarbetsstrategier och anslår ekonomiska medel för att genomföra dessa. De medel från unionen som anslås för utveckling kommer från tre källor:

– Europeiska unionens budget

– Europeiska utvecklingsfonden

– Europeiska investeringsbanken

Europeiska utvecklingsfonden (EUF) är det viktigaste instrumentet för att tillhandahålla unionens stöd för utvecklingssamarbete med länderna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS-staterna) och de utomeuropeiska länderna och territorierna (ULT). EUF bildades genom Romfördraget från 1957 i syfte att bevilja tekniskt och ekonomiskt bistånd, i början till länder i Afrika som vid denna tidpunkt fortfarande var kolonier och med vilka vissa medlemsstater hade historiska förbindelser.

EUF finansieras inte genom Europeiska unionens budget. EUF finansieras av medlemsstaterna, lyder under egna finansiella bestämmelser och styrs av en särskild kommitté. Europeiska kommissionen är ansvarig för det ekonomiska genomförandet av de transaktioner som genomförs med medel från EUF och Europeiska investeringsbanken (EIB) förvaltar investeringsanslaget.

Under perioden 2008–2013 kommer det geografiskt fördelade stöd som beviljas AVS-staterna och ULT att fortsätta att i huvudsak finansieras genom EUF. Avtalen om varje ny fond ingås för en period av cirka fem år. Sedan den första partnerskapskonventionen slöts 1964 har de Europeiska utvecklingsfondernas genomförandeperioder generellt legat i fas med tillämpningstiden för varje partnerskapsavtal eller partnerskapskonvention. Varje EUF styrs av en egen budgetförordning i vilken det föreskrivs att en årsredovisning ska upprättas för varje enskild fond. Årsredovisningarna utarbetas således separat för varje EUF för den del av fondens medel som förvaltas av Europeiska kommissionen. Årsredovisningen läggs även fram i en sammanställd form för att ge en samlad bild av den ekonomiska ställningen i fråga om de medel som Europeiska kommissionen ansvarar för.

Investeringsanslaget inrättades inom ramen för Cotonou-avtalet. Det förvaltas av EIB och används för att stödja utvecklingen inom den privata sektorn i AVS-staterna genom att främst, men inte enbart, finansiera privata investeringar. Investeringsanslaget är utformat som en förnybar fond så att låneåterbetalningarna kan återinvesteras i annan verksamhet, som resulterar i ett självförnyande och ekonomiskt oberoende stödinstrument. Eftersom investeringsanslaget inte förvaltas av Europeiska kommissionen ingår det inte i konsolideringen av den första delen av årsredovisningen, dvs. årsredovisningen av åttonde, nionde och tionde EUF och den rapport som är relaterad till det ekonomiska genomförandet. Redovisningen av investeringsanslaget ingår som en separat del i årsredovisningen (del 2) för att ge en fullständig överblick över EUF:s utvecklingsstöd. Tionde EUF omfattar perioden 2008–2013 och har en samlad budget på 22 682 miljoner euro. Av detta belopp anslås 21 966 miljoner euro till AVS-staterna, 286 miljoner euro till ULT och 430 miljoner euro till kommissionen i form av stödutgifter avsedda för programplanering och genomförande av EUF[1].

2.         HUR FINANSIERAS EUF?

Under Europeiska rådets möte den 15–16 december 2005 antogs budgetramen för 2007–2013. Under detta möte beslutades att det geografiska samarbetet med AVS-staterna inte skulle integreras i EU:s budget (budgeteras), utan fortsätta att finansieras genom den befintliga mellanstatliga EUF under perioden 2008–2013.

EU:s budget är ettårig och enligt ettårighetsprincipen planeras och godkänns inkomsterna och utgifterna för ett år. I motsats till EU är EUF en fond som generellt förvaltas på flerårsbasis. Varje EUF ingås genom ett partnerskapsavtal mellan medlemsstaterna och åtföljs av en övergripande finansiering för att genomföra utvecklingssamarbetet, vanligtvis under en femårsperiod. Eftersom medlen anslås för en period på flera år måste de anslagna medlen nyttjas under den period EUF varar. Det faktum att EUF inte styrs av ettårighetsprincipen belyses i budgetredovisningen, där budgetgenomförandet av EUF mäts i förhållande till de samlade medlen.

Medlen till EUF utgörs av särskilda bidrag från EU:s medlemsstater. Ungefär vart femte år träffas företrädare från medlemsstaterna på mellanstatlig nivå för att fatta beslut om det samlade belopp som ska anslås till fonden och för att se över genomförandet. Därefter förvaltas fonden av kommissionen. Eftersom medlemsstaterna har sin egen utvecklings- och biståndspolitik utöver unionens politik måste medlemsstaterna samordna sin politik med EU:s för att försäkra sig om att de kompletterar varandra. Fram till 2010 infordrades bidrag från de 15 deltagande medlemsstaterna. Under 2011 infordrades de första bidragen till tionde EUF, där 27 medlemsstater deltar.

Även om vissa av medlen i tionde EUF har avsatts för oförutsedda behov har merparten av dem programplanerats i vägledande fleråriga ramar, som till största delen är geografiska men också tematiska, och som nyligen fastställts för åren 2008–2013. Landstrategidokument, regionala strategidokument och strategidokument på regionövergripande AVS-nivå har därför antagits av kommissionen. Genomförandet av dessa övervakas årligen och strategierna ses över efter halva löptiden (2010, pågår) och efter löptidens slut (2012). Efter det att översynerna efter halva löptiden eller efter löptidens slut har slutförts kan kommissionen, på EU:s vägnar, se över strategierna och anslagsfördelningen mot bakgrund av de berörda AVS-staternas eller AVS-regionernas aktuella behov och resultat.

Utöver de bidrag som nämns ovan kan medlemsstaterna också ingå samfinansieringsarrangemang eller lämna frivilliga ekonomiska bidrag till EUF.

3.       HUR FÖRVALTAS OCH SPENDERAS EUF:s MEDEL?

3.1      Rörelsekostnader

EUF:s rörelsekostnader kan ta olika former beroende på hur medlen betalas ut och förvaltas. I enlighet med budgetförordningen förvaltar kommissionen EUF:s medel med hjälp av följande metoder:

Decentraliserad förvaltning: Detta avser de fall när kommissionen delegerar vissa uppgifter för genomförandet av budgeten till tredjeländer, mer eller mindre beroende på den berörde stödmottagarens lokala situation.

Centraliserad förvaltning: Detta avser de fall när budgeten genomförs endera direkt av kommissionen eller indirekt när kommissionen anförtror genomförandeuppgifter åt organ som lyder under EU-rätt eller nationell rätt, exempelvis EU:s byråer med offentligrättslig status eller med allmännyttiga uppdrag.

Gemensam förvaltning med internationella organisationer: Kommissionen delegerar vissa uppgifter kopplade till förvaltningen av anslagen till en internationell organisation.

3.2      Aktörer som deltar i budgetförvaltningen

Den delegerade utanordnaren ansvarar för hela förvaltningen och beslutar om vad som ska göras, ansvarar för att institutionens politiska mål uppfylls, förvaltar verksamheten både operativt och budgetmässigt, undertecknar rättsliga åtaganden, kontrollerar resultaten, verkställer utbetalningar och återkräver medel vid behov.

Chefen för EU-delegationen är den lokala sambandspersonen mellan kommissionen och de nationella eller regionala AVS- eller ULT-myndigheterna. Han eller hon arbetar i nära samarbete med de nationella eller regionala utanordnarna vid fastställandet av genomförandestrategin och sektorspolitiken, förbereder, undersöker och ser över EUF-program och EUF-projekt.

Den nationelle utanordnaren i mottagarlandet är en högre tjänsteman som utsetts av regeringen i varje AVS-stat respektive ULT. Han eller hon företräder myndigheterna i sitt land vad avser all verksamhet som finansieras av fonden och som förvaltas av kommissionen och EIB. I de flesta fall utövas dessa funktioner av en medlem av regeringen, vanligtvis landets minister med ansvar för programplanering eller med ansvar för finanserna. Den nationelle utanordnaren utför de administrativa, tekniska och finansiella uppgifterna när det gäller förvaltningen av EUF-program och EUF-projekt.

Räkenskapsföraren verkställer betalningar och betalningskrav som utfärdats av utanordnaren och är ansvarig för förvaltningen av finanserna, fastställer reglerna och metoderna för redovisning i EUF, validerar redovisningssystemen, sköter bokföringen och utarbetar därtill hörande årsredovisningar. Räkenskapsföraren ska också intyga att det finns rimliga garantier för att räkenskaperna i allt väsentligt ger en rättvisande bild av den ekonomiska situationen.

3.3      Förvaltningen av EUF:s medel

Merparten av de ekonomiska medel som AVS-staterna och ULT beviljas genom EUF består av bidrag. När varje EUF inleds informerar EU AVS-staterna och ULT om den bidragsnivå som dessa får tillgång till under fondens löptid. Medlen anslås på grundval av landets särskilda behov, med hänsyn till mottagarlandets egen politik och utvecklingsinsatser.

Mottagarlandet utvecklar en samarbetsstrategi samtidigt med, eller efter, samråd med sina utvecklingspartner (biståndsgivare). Samarbetsstrategierna med EU inkluderar vanligtvis både landets egna utvecklingsstrategier på medellång sikt, en analys av de politiska och socio-ekonomiska förhållandena samt EU:s egen bedömning. Anställda i Europeiska kommissionen lämnar tekniskt bistånd till de nationella myndigheterna vid utarbetandet av samarbetsstrategidokumentet.

Därefter utarbetas ett nationellt vägledande program (NVP) för att genomföra samarbetsstrategin. Det nationella vägledande programmet riktar sig till de sektorer och områden som ska ta emot investeringsanslaget, förklarar hur anslaget ska uppfylla sina syften, ger en tidsplan för genomförandet och specificerar hur andra aktörer såsom internationella organisationer eller icke-statliga organisationer kommer att delta i programmet (om relevant). En översyn görs av detta vägledande övergripande program varje år, efter halva löptiden och efter det att EUF löpt ut. Förbättringar och ändringar görs vid behov under programmets löptid.

3.4      Åtaganden om utbetalning av EUF:s medel

För att utbetalning ska kunna göras krävs ett skriftligt rättsligt åtagande mellan kommissionen och den potentielle mottagaren av EUF-medlen.

Innan några rättsligt bindande åtaganden kan göras gentemot tredje man (t.ex. innan avtal sluts eller bidragsavtal undertecknas) måste det finnas en budgetpost med tillräckliga anslag för verksamheten i fråga. Om detta villkor uppfylls kan medlen i budgeten avsättas genom att man gör ett budgetåtagande i bokföringssystemet. Detta påverkar dock inte de allmänna räkenskaperna (huvudboken) eftersom inga kostnader ännu uppkommit. EUF:s räkenskapssystem omfattar nämligen två separata men inbördes beroende delar

(a) budgeten, som ger en detaljerad översikt av budgetgenomförandet,  och

(b) de allmänna räkenskaperna, som används för att utarbeta balans- och resultaträkningarna.

Budgeträkenskaperna visar de åtaganden och betalningar som har gjorts. Budgeten förs med hjälp av en kassabaserad redovisning, vilket innebär att kostnader eller intäkter bokförs först när ett åtagande görs avseende likvida medel, eller när pengar betalas ut eller in. Denna typ av redovisning är typisk för den offentliga sektorn, som traditionellt brukar fokusera på budgeten och dess genomförande.

De allmänna räkenskaperna (som baseras på principen om periodiserad redovisning) visar alla inkomster och utgifter under loppet av ett räkenskapsår (och därmed årets resultat) samt EUF:s finansiella ställning i form av en balansräkning över tillgångar och skulder per den 31 december varje givet år.

3.5      Hur utbetalningar verkställs

Inga utbetalningar kan göras om inte ett motsvarande budgetåtagande godkänts av utanordnaren.

Förfinansiering är en betalning som avser att förse stödmottagarna med ett förskott, dvs. en fixkassa. Den kan delas upp på ett antal betalningar över en period som fastställs i ett särskilt förfinansieringsavtal. Fixkassan eller förskottet ska användas för det ändamål som det var avsett för under den period som anges i avtalet eller betalas tillbaka, dvs. om mottagaren inte har några stödberättigande kostnader ska denne betala tillbaka förskottet till EUF. Utbetalad förfinansiering betraktas inte som en definitiv kostnad förrän avtalsvillkoren är uppfyllda och den redovisas därför som en tillgång i balansräkningen när den första betalningen har gjorts. Värdet på denna tillgång minskas (helt eller delvis) genom godkännande av stödberättigande kostnader (vilka redovisas som kostnader i resultaträkningen) och återbetalda belopp.

Vid årets utgång måste man titta på de stödberättigande kostnader som mottagare av EUF-medlen ådragit sig, men som ännu inte rapporterats. Efter dessa avgränsningar har de beräknade stödberättigande beloppen följaktligen redovisats som upplupna kostnader, medan de icke-berättigande delarna fortfarande ligger öppna på kontot ”icke-konterade utgifter och inkomster” (dvs. betalningsanspråk vars berättigande inte kontrollerats och som ännu inte kostnadsförts). Beloppen tas upp som kortfristiga skulder för att inte tillgångar och skulder ska överskattas.

3.6      Återkrav av felaktiga utbetalningar

Huruvida de utgifter som ersätts genom medel från EUF är stödberättigande kontrolleras på grundval av de styrkande handlingar som krävs enligt de regler och villkor som fastställts för varje bidrag. För att få ut så stora fördelar som möjligt av kontrollsystemen i förhållande till de kostnader de medför brukar kontrollerna av styrkande handlingar vara mer ingående vid begäran om slutbetalningar än vid mellanliggande betalningar, och eventuella fel som begåtts i samband med dessa mellanliggande betalningar kan på så sätt regleras i slutskedet. Kommissionen kan också försäkra sig om de styrkande handlingarnas äkthet genom kontroller i de ansökandes lokaler, såväl under det att åtgärden genomförs som i efterhand. Felaktigheter under själva genomförandet kan regleras genom justering av påföljande utbetalningar. Om felaktigheter däremot upptäcks efter det att samtliga betalningar skett måste betalningskrav utfärdas i efterhand.

4.         RAPPORTERING VID ÅRSSKIFTET

4.1      Årsräkenskaper

Det är räkenskapsföraren som har ansvaret för att utarbeta årsredovisningarna och intyga att det finns rimliga garantier för att räkenskaperna i allt väsentligt ger en rättvisande bild av EUF:s ekonomiska situation.

Årsredovisningarna består av följande komponenter:

            Del I: Medel som förvaltas av Europeiska kommissionen

– Årsredovisning för åttonde, nionde och tionde Europeiska utvecklingsfonderna

– Rapport om det finansiella genomförandet av åttonde, nionde och tionde Europeiska utvecklingsfonderna

            Del II: Medel som förvaltas av Europeiska investeringsbanken

– Årsredovisning av investeringsanslaget

Redovisningen av investeringsanslaget ingår som en separat del i årsredovisningarna så att dessa ger en fullständig bild av EUF:s utvecklingsbistånd.

Efter revisionsrättens granskning antas årsredovisningarna av kommissionen senast den 31 juli påföljande år och läggs fram för rådet och Europaparlamentet, vilka beviljar ansvarsfrihet.

4.2      Årlig verksamhetsrapport

Utanordnaren ska utarbeta en årlig verksamhetsrapport om det arbete han eller hon ansvarar för. Varje utanordnare redogör i sin årliga verksamhetsrapport för resultaten av åtgärderna inom sin respektive avdelning. I rapporten avges dessutom en rimlig försäkran om att de resurser som har avdelats för de i rapporten redovisade åtgärderna har använts för det avsedda ändamålet och enligt principen om sund ekonomisk förvaltning, samt att de kontrollrutiner som används är tillräckliga för att garantera de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.

5.         REVISION OCH BEVILJANDE AV ANSVARSFRIHET

5.1      Revision

EUF:s årsredovisning och förvaltning av medlen granskas av ett externt revisionsorgan, dvs. Europeiska revisionsrätten, som utarbetar en årsrapport om årsredovisningen till rådet och Europaparlamentet. Revisionsrättens huvuduppgift är just att göra en extern och oberoende revision av EUF:s årsredovisning. Som ett led i verksamheten utarbetar revisionsrätten följande dokument:

(1) En årsrapport med revisionsrättens iakttagelser avseende årsredovisningen och de underliggande transaktionerna.

(2) Ett yttrande som bygger på revisionsrättens granskning och som fogas till årsrapporten i form av en revisionsförklaring om i) räkenskapernas tillförlitlighet och ii) de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.

(3) Särskilda rapporter om revision på vissa områden.

Revisionsrätten har rätt att få tillgång till alla handlingar som krävs för revision. Revisionsrätten utför revision på alla EUF:s verksamhetsområden, och kontrollerar även lagligheten och korrektheten i enskilda transaktioner och utbetalningar. Revisionsrätten kontrollerar även räkenskaperna, ser över balans- och resultaträkningarna och den allmänna presentationen av årsredovisningarna. På så sätt kan revisionsrätten yttra sig inte bara om siffrorna utan även om systemet och de kontroller som utförs.

5.2      Beviljande av ansvarsfrihet

Vid den slutliga kontrollen beviljas ansvarsfrihet för det finansiella genomförandet av EUF:s medel för ett givet budgetår. Europaparlamentet är den myndighet som beviljar ansvarsfrihet för EUF. Detta innebär att rådet efter kontroll och slutversion av räkenskaperna lämnar en rekommendation medan parlamentet beslutar om att bevilja kommissionen ansvarsfrihet för hur EUF:s medel genomförts under föregående räkenskapsår. Beslutet grundas på en genomgång av räkenskaperna och revisionsrättens årsrapport (som även omfattar en revisionsförklaring), kommissionens svar, samt ytterligare frågor och uppgifter till eller från kommissionen.

Ansvarsfriheten är den politiska delen av de externa kontrollerna av det ekonomiska genomförandet och det beslut varmed Europaparlamentet på rådets rekommendation konkret ”fritar” kommissionen från dess ansvar för förvaltningen av det ekonomiska genomförandet för ett givet år. Arbetet kan endera leda till att ansvarsfrihet beviljas eller skjuts upp. Ansvarsfriheten kan förenas med iakttagelser från parlamentet och rekommendationer till åtgärder som kommissionen bör vidta på vissa punkter. Kommissionen redovisar vilka åtgärder som vidtas i en uppföljningsrapport och i en handlingsplan som skickas både till Europaparlamentet och till rådet.

DEL I – EUF:s ÅRSREDOVISNINGAR: FONDER SOM FÖRVALTAS AV EUROPEISKA KOMMISSIONEN[2]

1.           ÅRSREDOVISNING FÖR ÅTTONDE, NIONDE OCH TIONDE EUROPEISKA UTVECKLINGSFONDERNA         

1.1         ÅTTONDE, NIONDE OCH TIONDE EUF: SAMMANSTÄLLNING AV BALANSRÄKNING, RESULTATRÄKNING, KASSAFLÖDESANALYS OCH FÖRÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGAR

SAMMANSTÄLLNING AV BALANSRÄKNINGEN för åttonde, nionde och tionde EUF  

|| || || || Miljoner euro

|| Noter || 31.12.2011 || 31.12.2010

|| ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR || || ||

|| Långfristig förfinansiering || 2.1 || 380 || 353

|| || || ||

|| OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR || || ||

|| Kortfristig förfinansiering || 2.2 || 1 175 || 1 096

|| Kortfristiga fordringar || 2.3 || 111 || 247

|| Likvida medel || 2.5 || 1 224 || 808

||   || || ||

|| TILLGÅNGAR TOTALT || || 2 891 || 2 503

|| || || ||

|| KORTFRISTIGA SKULDER || || ||

|| Kortfristiga skulder || 2.6 || (1 033) || (1 045)

|| || || ||

|| SUMMA SKULDER || || (1 033) || (1 045)

|| || || ||

|| TILLGÅNGAR NETTO || || 1 858 || 1 458

|| || || ||

|| FONDER OCH RESERVER || || ||

|| Infordrat fondkapital || 2.7 || 26 979 || 23 879

|| Övriga reserver || 2.8 || 2 252 || 2 252

|| Ekonomiskt resultat som överförts från tidigare år || || (24 674) || (21 909)

|| Ekonomiskt resultat för året || || (2 700) || (2 765)

|| TILLGÅNGAR NETTO || || 1 858 || 1 458

SAMMANSTÄLLNING AV RESULTATRÄKNINGEN för åttonde, nionde och tionde EUF

|| || Miljoner euro

|| Noter || 2011 || 2010

|| || ||

RÖRELSEINTÄKTER || 3.1 || 99 || 140

|| || ||

RÖRELSEKOSTNADER || || ||

Rörelsekostnader || 3.2 || (2 702) || (2 914)

Administrativa kostnader || 3.3 || (75) || (86)

|| || ||

ÖVERSKOTT (UNDERSKOTT) FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN || || (2 679) || (2 860)

|| || ||

Finansiella intäkter || 3.4 || (20) || 95

ÖVERSKOTT (UNDERSKOTT) FRÅN FINANSIELL VERKSAMHET || || (21) || 95

|| || ||

EKONOMISKT RESULTAT FÖR ÅRET || || (2 700) || (2 765)

SAMMANSTÄLLNING AV KASSAFLÖDESANALYSEN för åttonde, nionde och tionde EUF  

|| || Miljoner euro

|| Noter || 2011 || 2010

|| || ||

Ekonomiskt resultat för året || || (2 700) || (2 765)

|| || ||

LÖPANDE VERKSAMHET || 4.2 || ||

Ordinarie bidrag från medlemsstaterna || || 3 238 || 3 420

Samfinansieringsbidrag från medlemsstaterna || || 7 || 65

(Återföring av) nedskrivningsförlust på fordringar || || 6 || 2

|| || ||

(Ökning)/minskning av långfristig förfinansiering || || (28) || (157)

(Ökning)/minskning av kortfristig förfinansiering || || (79) || (296)

(Ökning)/minskning av kortfristiga fordringar || || 14 || (62)

Ökning/(minskning) av kortfristiga skulder || || (42) || 78

|| || ||

KASSAFLÖDE, NETTO || || 417 || 285

|| || ||

NETTOÖKNING / (MINSKNING) AV LIKVIDA MEDEL   || || 417 || 285

Likvida medel vid årets början || 2.5 || 808 || 523

Likvida medel vid årets slut || 2.5 || 1 224 || 808

SAMMANSTÄLLNING ÖVER FÖRÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGAR för åttonde, nionde och tionde EUF

|| || || || || || || Miljoner euro

|| Fondkapital (a) || Icke infordrade medel (b) || Infordrat fondkapital (c)=(a)–(b) || Ackumulerade reserver (d) || Övriga reserver (e) || Totala netto-tillgångar (c)+(d)+(e)

UTGÅENDE BALANS DEN 31 DECEMBER 2009 || 45 761 || 25 381 || 20 381 || (21 909) || 2 252 || 724

|| || || || || ||

Kapitaltillskott – ordinarie bidrag || - || (3 500) || 3 500 || - || - || 3 500

Omklassificering av samfinansieringsbidrag[3] || (70) || (69) || (2) || - || - || (2)

Ekonomiskt resultat för året || - || - || - || (2 765) || - || (2 765)

UTGÅENDE BALANS DEN 31 DECEMBER 2010 || 45 691 || 21 812 || 23 879 || (24 674) || 2 252 || 1 458

|| || || || || ||

Kapitaltillskott – ordinarie bidrag || - || (3 100) || 3 100 || - || - || 3 100

Ekonomiskt resultat för året || - || - || - || (2 700) || - || (2 700)

UTGÅENDE BALANS DEN 31 DECEMBER 2011 || 45 691 || 18 712 || 26 979 || (27 374) || 2 252 || 1 858

1.2         Åttonde EUF: BALANSRÄKNING, RESULTATRÄKNING OCH FÖRÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGAR

BALANSRÄKNING för åttonde EUF

|| || || || Miljoner euro

|| Noter || 31.12.2011 || 31.12.2010

|| OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR || || ||

|| Kortfristig förfinansiering || 2.2 || 70 || 100

|| Kortfristiga fordringar || 2.3 || 4 || 9

|| Förbindelsekonton || 2.4 || 387 || 497

|| || || ||

|| TOTALA TILLGÅNGAR || || 461 || 605

|| || || ||

|| KORTFRISTIGA SKULDER || || ||

|| Kortfristiga skulder || 2.6 || (29) || (45)

|| || || ||

|| SUMMA SKULDER || || (29) || (45)

|| || || ||

|| TILLGÅNGAR NETTO || || 432 || 560

|| || || ||

|| FONDER OCH RESERVER || || ||

|| Infordrat fondkapital || 2.7 || 12 840 || 12 840

|| Övriga reserver || 2.8 || (2 276) || (2 237)

|| Ekonomiskt resultat som överförts från tidigare år || || (10 042) || (9 985)

|| Ekonomiskt resultat för året || || (90) || (58)

|| TILLGÅNGAR NETTO || || 432 || 560

RESULTATRÄKNING för åttonde EUF        

|| || Miljoner euro

|| Noter || 2011 || 2010

|| || ||

RÖRELSEINTÄKTER || 3.1 || 40 || 54

|| || ||

RÖRELSEKOSTNADER || 3.2 || (128) || (116)

|| || ||

|| || ||

ÖVERSKOTT (UNDERSKOTT) FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN || || (88) || (61)

|| || ||

Finansiella intäkter || 3.4 || (1) || 4

ÖVERSKOTT (UNDERSKOTT) FRÅN FINANSIELL VERKSAMHET || || (2) || 4

|| || ||

EKONOMISKT RESULTAT FÖR ÅRET || || (90) || (58)

FÖRÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGAR för åttonde EUF

|| || || || || || || Miljoner euro

|| Fondkapital (a) || Icke infordrade medel (b) || Infordrat fondkapital (c)=(a)–(b) || Ackumulerade reserver (d) || Övriga reserver (e) || Totala netto-tillgångar (c)+(d)+(e)

UTGÅENDE BALANS DEN 31 DECEMBER 2009 || 12 840 || - || 12 840 || (9 985) || (2 153) || 703

|| || || || || ||

Kapitaltillskott – ordinarie bidrag || - || - || - || - || - || -

Överföringar till tionde EUF || - || - || - || - || (85)   || (85)

Ekonomiskt resultat för året || - || - || - || (58) || - || (58)

UTGÅENDE BALANS DEN 31 DECEMBER 2010 || 12 840 || - || 12 840 || (10 042) || (2 237) || 560

|| || || || || ||

Kapitaltillskott – ordinarie bidrag || - || - || - || - || - || -

Överföringar till tionde EUF || - || - || - || - || (38) || (38)

Ekonomiskt resultat för året || - || - || - || (90) || - || (90)

UTGÅENDE BALANS DEN 31 DECEMBER 2011 || 12 840 || - || 12 840 || (10 132) || (2 276) || 432

1.3         Nionde EUF: BALANSRÄKNING, RESULTATRÄKNING OCH FÖRÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGAR

BALANSRÄKNING för nionde EUF

|| || || || Miljoner euro

|| Noter || 31.12.2011 || 31.12.2010

|| ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR || || ||

|| Långfristig förfinansiering || 2.1 || 191 || 158

|| || || ||

|| OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR || || ||

|| Kortfristig förfinansiering || 2.2 || 569 || 742

|| Kortfristiga fordringar || 2.3 || 87 || 233

|| Förbindelsekonton || 2.4 || 2 557 || 2 516

|| Likvida medel || 2.5 || 6 || 7

||   || || ||

|| TOTALA TILLGÅNGAR || || 3 410 || 3 655

|| || || ||

|| KORTFRISTIGA SKULDER || || ||

|| Kortfristiga skulder || 2.6 || (315) || (392)

|| || || ||

|| SUMMA SKULDER || || (315) || (392)

|| || || ||

|| TILLGÅNGAR NETTO || ||  3 096 || 3 263

|| || || ||

|| FONDER OCH RESERVER || || ||

|| Infordrat fondkapital || 2.7 || 11 699 || 11 039

|| Övriga reserver || 2.8 || 4 227 || 4 157

|| Ekonomiskt resultat som överförts från tidigare år || || (11 932) || (10 854)

|| Ekonomiskt resultat för året || || (898) || (1 078)

|| TILLGÅNGAR NETTO || || 3 096 || 3 263

RESULTATRÄKNING för nionde EUF

|| || Miljoner euro

|| Noter || 2011 || 2010

|| || ||

RÖRELSEINTÄKTER || 3.1 || 49 || 82

|| || ||

RÖRELSEKOSTNADER || || ||

Rörelsekostnader || 3.2 || (924) || (1 230)

Administrativa kostnader || 3.3 || (3) || (6)

|| || ||

|| || ||

ÖVERSKOTT (UNDERSKOTT) FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN || || (879) || (1 155)

|| || ||

Finansiella intäkter || 3.4 || (19) || 77

ÖVERSKOTT (UNDERSKOTT) FRÅN FINANSIELL VERKSAMHET || || (19) || 77

|| || ||

EKONOMISKT RESULTAT FÖR ÅRET || || (898) || (1 078)

FÖRÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGAR för nionde EUF

|| || || || || || || Miljoner euro

|| Fondkapital (a) || Icke infordrade medel (b) || Infordrat fondkapital (c)=(a)–(b) || Ackumulerade reserver (d) || Övriga reserver (e) || Totala netto-tillgångar (c)+(d)+(e)

UTGÅENDE BALANS DEN 31 DECEMBER 2009 || 11 699 || 4 160 || 7 539 || (10 854) || 4 308 || 993

|| || || || || ||

Kapitaltillskott – ordinarie bidrag || - || (3 500) || 3 500 || - || - || 3 500

Överföringar till tionde EUF || - || - || - || - || (151) || (151)

Ekonomiskt resultat för året || - || - || - || (1 078) || - || (1 078)

UTGÅENDE BALANS DEN 31 DECEMBER 2010 || 11 699 || 660 || 11 039 || (11 932) ||   4 157 || 3 263

|| || || || || ||

Kapitaltillskott – ordinarie bidrag || - || (660) || 660 || - || - || 660

Överföringar till och från tionde EUF || - || - || - || - || 70 || 70

Ekonomiskt resultat för året || - || - || - || (898) || - || (898)

UTGÅENDE BALANS DEN 31 DECEMBER 2011 || 11 699 || 0 || 11 699 || (12 830) || 4 227 || 3 096

1.4         Tionde EUF: BALANSRÄKNING, RESULTATRÄKNING OCH FÖRÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGAR

BALANSRÄKNING för tionde EUF

|| || || || Miljoner euro

|| Noter || 31.12.2011 || 31.12.2010

|| ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR || || ||

|| Långfristig förfinansiering || 2.1 || 189 || 195

|| || || ||

|| OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR || || ||

|| Kortfristig förfinansiering || 2.2 || 536 || 255

|| Kortfristiga fordringar || 2.3 || 20 || 5

|| Likvida medel || 2.5 || 1 218 || 801

||   || || ||

|| TOTALA TILLGÅNGAR || || 1 963 || 1 255

|| || || ||

|| KORTFRISTIGA SKULDER || || ||

|| Kortfristiga skulder || 2.6 || (689) || (608)

|| Förbindelsekonton || 2.4 || (2 944) || (3 013)

|| || || ||

|| SUMMA SKULDER || || (3 633) || (3 621)

|| || || ||

|| TILLGÅNGAR NETTO || || (1 670) || (2 366)

|| || || ||

|| FONDER OCH RESERVER || || ||

|| Infordrat fondkapital || 2.7 || 2 440 || -

|| Övriga reserver || 2.8 || 301 || 333

|| Ekonomiskt resultat som överförts från tidigare år || || (2 699) || (1 070)

|| Ekonomiskt resultat för året || || (1 712) || (1 629)

|| TILLGÅNGAR NETTO[4] || || (1 670) || (2 366)

RESULTATRÄKNING för tionde EUF

|| || Miljoner euro

|| Noter || 2011 || 2010

|| || ||

RÖRELSEINTÄKTER || 3.1 || 10 || 4

|| || ||

RÖRELSEKOSTNADER || || ||

Rörelsekostnader || 3.2 || (1 650) || (1 567)

Administrativa kostnader || 3.3 || (72) || (80)

|| || ||

|| || ||

ÖVERSKOTT (UNDERSKOTT) FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN || || (1 712) || (1 643)

|| || ||

Finansiella intäkter || 3.4 || 0 || 14

ÖVERSKOTT (UNDERSKOTT) FRÅN FINANSIELL VERKSAMHET || || (1) || 14

|| || ||

EKONOMISKT RESULTAT FÖR ÅRET || || (1 712) || (1 629)

FÖRÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGAR för tionde EUF

|| || || || || || || Miljoner euro

|| Fondkapital (a) || Icke infordrade medel (b) || Infordrat fondkapital (c)=(a)–(b) || Ackumulerade reserver (d) || Övriga reserver (e) || Totala netto-tillgångar (c)+(d)+(e)

UTGÅENDE BALANS DEN 31 DECEMBER 2009 || 21 222 || 21 221 || 2 || (1 070) || 97 || (971)

|| || || || || ||

Kapitaltillskott – ordinarie bidrag || - || - || - || - || - || -

Omklassificering av samfinansieringsbidrag[5] || (70) || (69) || (2) || - || - || (2)

Överföringar från åttonde och nionde EUF || - || - || - || - || 236 || 236

Ekonomiskt resultat för året || - || - || - || (1 629) || - || (1 629)

UTGÅENDE BALANS DEN 31 DECEMBER 2010 || 21 152 || 21 152 || - || (2 699) || 333 || (2 366)

|| || || || || ||

Kapitaltillskott – ordinarie bidrag || - || (2 440) || 2 440 || - || - || 2 440

Överföringar från/till åttonde och nionde EUF || - || - || - || - || (32) || (32)

 Ekonomiskt resultat för året || - || - || - || (1 712) || - || (1 712)

UTGÅENDE BALANS DEN 31 DECEMBER 2011 || 21 152 || 18 712 || 2 440 || (4 411) || 301 || (1 670)

1.5         BOKSLUTSKOMMENTARER OCH NOTER TILL ÅTTONDE, NIONDE OCH TIONDE EUF

1.         VIKTIGA REDOVISNINGSPRINCIPER

1.1.     LAGBESTÄMMELSER OCH BUDGETFÖRORDNINGEN

Redovisningen har ställts samman i enlighet med budgetförordningen för tionde EUF. Enligt bestämmelserna i artikel 121 i budgetförordningen för tionde EUF utarbetas årsredovisningarna med hänsyn tagen till principen om periodiserad redovisning.

Redovisningen har utarbetats enligt reglerna och metoderna för redovisning i EUF som bygger på de internationella redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn (IPSAS) som utfärdas av International Public Sector Accounting Standard Board (IPSASB) eller internationella redovisningsrekommendationer (IFRS) som utfärdas av International Accounting Standard Board (IASB). De värderingsregler och redovisningsmetoder som har använts av EUF:s räkenskapsförare har tillämpats för den del av utvecklingsfondernas medel för vilka kommissionen är ansvarig för den ekonomiska förvaltningen.

EUF:s räkenskapsförare ska lämna in den preliminära årsredovisningen till revisionsrätten för kontroll senast den 31 mars efter det budgetår som löpt ut. Revisionsrätten ska i sin tur senast den 15 juni meddela kommissionen sina iakttagelser i fråga om redovisningen (artikel 125). På grundval av dessa iakttagelser godkänner kommissionen de slutliga räkenskaperna senast den 31 juli och sänder dem till Europaparlamentet, rådet och revisionsrätten. De slutliga räkenskaperna ska sedan offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning senast den 15 november, åtföljda av revisionsrättens revisionsförklaring för den del av utvecklingsfondernas medel för vilka kommissionen är ansvarig för den ekonomiska förvaltningen.

1.2.     REDOVISNINGSPRINCIPER

Syftet med en årsredovisning är att tillhandahålla uppgifter om en enhets ekonomiska ställning, resultat och kassaflöde som kan vara till nytta för en mängd olika användare. För enheter inom offentliga institutioner som EUF är syftet med årsredovisningen mer specifikt att ge information som kan ligga till grund för olika beslut och att visa att enheten förvaltar de medel den anförtrotts på ett korrekt sätt.

Redovisningen ska inte bara vara informativ och ge en tillförlitlig och rättvisande bild av en organisations verksamhet och verksamhetsområden, förklara hur den finansieras samt innehålla slutgiltiga uppgifter om dess verksamheter, den ska dessutom vara tydlig, förståelig, koncis och jämförbar från ett budgetår till ett annat. Det är riktlinjerna för detta dokument.

EUF:s räkenskaper delas upp i allmänna räkenskaper och budgeträkenskaper. Budgeträkenskaperna ger en detaljerad bild av hur budgeten har genomförts. De bygger på en kassabaserad redovisning. De allmänna räkenskaperna gör det möjligt att utarbeta de finansiella rapporterna eftersom de visar räkenskapsårets alla kostnader och intäkter som är baserade på bestämmelserna för periodiserad redovisning och är utformade för att fastställa den finansiella ställningen i form av en balansräkning den 31 december.

I artikel 120 i budgetförordningen för tionde EUF anges att redovisningen ska upprättas på grundval av följande allmänt vedertagna redovisningsprinciper:

– Principen om kontinuerlig verksamhet.

– Försiktighetsprincipen.

– Principen om beständiga redovisningsmetoder.

– Principen om uppgifters jämförbarhet.

– Väsentlighetsprincipen.

– Principen om att inte tillämpa kvittning.

– Principen att innehåll går före form.

– Principen om periodiserad redovisning.

1.3.     GRUND FÖR UTARBETANDET

1.3.1.  Funktionell valuta och rapporteringsvaluta

De konsoliderade årsredovisningarna är uppställda i miljoner euro, eftersom euron är EUF:s funktionella valuta och rapporteringsvaluta.

1.3.2.  Valuta och omräkningsunderlag

Transaktioner i utländsk valuta redovisas i euro enligt de omräkningskurser som gäller vid dagen för transaktionerna. Resultaträkningen visar även växelkursvinster och växelkursförluster på transaktioner i utländsk valuta och efter omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till den vid årsskiftet gällande växelkursen.

Saldon vid årets slut för monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta redovisas i euro enligt gällande växelkurser per den 31 december:

Valuta || 31.12.2011 || 31.12.2010 || Valuta || 31.12.2011 || 31.12.2010

BGN || 1.9558 || 1.9558 || LTL || 3.4528 || 3.4528

CZK || 25.7870 || 25.0610 || PLN || 4.4580 || 3.9750

DKK || 7.4342 || 7.4535 || RON || 4.3233 || 4.2620

EEK || N/A || 15.6466 || SEK || 8.9120 || 8.9655

GBP || 0.8353 || 0.8607 || CHF || 1.2156 || 1.2504

HUF || 314.5800 || 277.9500 || JPY || 100.2000 || 108.6500

LVL || 0.6995 || 0.7094 || USD || 1.2939 || 1.3362

1.3.3.  Användning av uppskattningar och bedömningar

Enligt allmänt vedertagna redovisningsprinciper innehåller årsredovisningar med nödvändighet vissa belopp som bygger på ledningens uppskattningar och antaganden utifrån de mest tillförlitliga uppgifterna. Viktiga beräkningar inbegriper, men är inte begränsade till, anslag för reserver, nedskrivningsförlust på fordringar och upplupna kostnader. Faktiska resultat kan avvika från dessa beräkningar. Ändringar i uppskattningarna bokförs under den period de blir kända.

1.4.     BALANSRÄKNING

1.4.1   Förfinansiering

Förfinansiering är en betalning som avser att förse stödmottagarna med ett förskott, dvs. en fixkassa. Den kan delas upp på ett antal betalningar över en period som fastställs i ett särskilt förfinansieringsavtal. Fixkassan eller förskottet återbetalas eller används i det syfte för vilket det beviljats under den period som avtalet anger. Om mottagaren inte har några bidragsberättigande utgifter är han eller hon skyldig att återbetala förfinansieringen till EUF. Beloppet för förfinansieringen sätts (helt eller delvis) ned beroende på vilka kostnader som godkänts som stödberättigande och vilka belopp som återbetalats.

Vid årets slut värderas utestående förfinansieringsbelopp till de belopp som betalats ut från början med avdrag för återbetalda belopp, reglerade stödberättigande belopp, beräknade stödberättigande belopp som ännu inte reglerats vid årets slut samt värdeminskningar.

Ränta på förfinansiering redovisas när den betalas ut i enlighet med bestämmelserna i det tillämpliga förfinansieringsavtalet. En beräkning av den upplupna ränteintäkten, på basis av de mest tillförlitliga uppgifterna, görs vid årets slut.

1.4.2   Fordringar

Fordringar tas upp till ursprungligt belopp efter nedskrivning på grund av värdeminskning. Nedskrivning av fordringar på grund av värdeminskning görs när det finns objektiva tecken på att hela fordran enligt de ursprungliga lånevillkoren inte kommer att kunna återfås. Nedskrivning görs med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan tillgångens bokföringsvärde och det belopp som kan återfås, dvs. nuvärdet av framtida beräknade kassaflöden efter diskontering med den marknadsränta som gäller för liknande lån. Varje år görs även en allmän nedskrivning av utestående fordringar för vilka särskild nedskrivning inte redan gjorts. Den allmänna nedskrivningen görs med tidigare förluster som underlag. Nedskrivningen förs upp i resultaträkningen.

1.4.3   Likvida medel

Likvida medel är finansiella instrument och tas upp under kortfristiga tillgångar. De innefattar kontanter, avistakonton i bank och andra kortfristiga likvida placeringar med en löptid på högst tre månader.

1.4.4   Skulder till leverantörer och stödmottagare

En stor andel av EUF:s skulder i denna kategori avser inte inköp av varor eller tjänster, utan obetalda ersättningskrav från mottagare av stöd eller annan finansiering. De bokförs som skulder till leverantörer och stödmottagare med det belopp som ersättningskravet gäller när det har mottagits och efter kontroll godkänts som stödberättigande av de behöriga finansiella mellanhänderna. De värderas då till det belopp som har godkänts som stödberättigande.

Skulder till leverantörer och stödmottagare som avser inköp av varor och tjänster bokförs till det ursprungliga beloppet när fakturan kommer in och de motsvarande kostnaderna förs upp i räkenskaperna när varorna eller tjänsterna har levererats och godkänts.

1.4.5   Avsättningar

Avsättningar tas upp när EUF har en gällande rättslig eller informell förpliktelse gentemot tredje man på grund av tidigare händelser, när det är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen och beloppet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. En avsättning ska göras med det belopp som är den bästa uppskattningen på avstämningsdagen av det som beräknas krävas för att reglera den befintliga förpliktelsen.

1.4.6   Upplupna eller förutbetalda intäkter och kostnader

Ett viktigt inslag i den periodiserade redovisningen är att säkerställa att transaktionerna bokförs på rätt räkenskapsår. Det kallas att göra en periodavgränsning. I synnerhet måste man titta på stödberättigande kostnader som mottagare av EUF-finansiering ådragit sig, men som ännu inte rapporterats till EUF (upplupna kostnader). Å andra sidan uppkommer och bokförs vissa utgifter under det pågående budgetåret trots att de avser en senare period (förutbetalda kostnader) och de måste identifieras och tas upp under rätt bokföringsår.

Enligt EUF:s redovisningsregler ska transaktioner och andra händelser tas upp i årsredovisningarna för den period som de hänför sig till. Vid räkenskapsårets slut kostnadsförs upplupna kostnader med det belopp som överföringsskyldigheten beräknas uppgå till för perioden. De upplupna kostnaderna beräknas enligt de detaljerade operativa och praktiska riktlinjer som kommissionen utfärdat för att se till att det finns rimliga garantier för att räkenskaperna i allt väsentligt ger en rättvisande bild av institutionens ekonomiska situation.

Intäkter tas också upp under den period de avser. Upplupna intäkter tas upp i räkenskaperna vid årsskiftet avseende tjänster som utförts men ännu inte fakturerats, varor som levererats av EDF och för sådana händelser som omfattas av avtal (t.ex. med hänvisning till ett fördrag).

Intäkter tas vid årsskiftet upp som förutbetalda intäkter för påföljande budgetår om faktura utställts men tjänsterna ännu inte utförts eller varorna ännu inte levererats.

1.5.     RESULTATRÄKNING

1.5.1   Intäkter

EUF har ingen intäktssida i budgeten. Bidragen från medlemsstaterna behandlas som fondkapital. Intäkterna omfattar återkrav av kostnader och ränteintäkter.

Återkrav av kostnader

I transaktioner där slutmottagaren eller ett tredjeland blir skyldigt att återbetala medel till EUF upprättas och bokförs betalningskrav för detta ändamål och avdrag från senare utbetalningar på följande sätt:

– Återkrav av kostnader: det betalningskrav som utfärdats tas upp som en fordran medan motsvarande belopp tas upp som en intäkt i resultaträkningen för det året.

– Återkrav av förfinansiering: i detta fall tas beloppet upp under rubriken förfinansiering i balansräkningen.

Ränteintäkter

Ränteintäkter redovisas i resultaträkningen enligt effektivräntemetoden. Ränteintäkterna omfattar den ränta eller den upplupna ränta som utgår på olika likvida tillgångar och inlåningar hos affärsbankerna och dröjsmålsränta för försenade inbetalningar av EUF:s fordringar. Ränteintäkterna redovisas allt eftersom de periodiseras.

1.5.2   Kostnader

Kostnader för inköp av varor och tjänster redovisas när varorna eller tjänsterna har levererats och godkänts. De värderas till det ursprungliga fakturabeloppet.

Merparten av EUF:s utgifter består av kostnader för annat än inköp. De består av överföringar till mottagare och kan vara av tre olika slag: fordringar, överföringar enligt avtal samt skönsmässigt beviljade stöd, bidrag eller donationer.

En överföring tas upp som kostnad under den period då de händelser som givit anledning till den inträffat, förutsatt att överföringen är tillåten enligt bestämmelserna (budgetförordningen, eller andra bestämmelser) och förutsatt att den godkänts i avtal. Eventuella kriterier för godkännande ska vara uppfyllda av mottagaren och en rimlig beräkning måste kunna göras av det utestående beloppet.

Begäran om utbetalning eller ersättningskrav som inkommer och uppfyller kraven redovisas som kostnader motsvarande det stödberättigande beloppet. Vid årsskiftet beräknas beloppet för de stödberättigande kostnader som mottagarna ådragit sig och ännu inte fått ersättning för, och det redovisas som upplupna kostnader.

Räntekostnader

Ränteintäkter redovisas i resultaträkningen enligt effektivräntemetoden. Räntekostnader omfattar ränta som betalats eller som ska betalas och redovisas när den periodiseras.

1.6.     EVENTUALTILLGÅNGAR OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER

1.6.1   Eventualtillgångar

En eventualtillgång är en potentiell tillgång som uppkommit på grund av tidigare händelser, men som bara kan bekräftas utifrån eventuella framtida händelser som för närvarande är osäkra och inte helt ligger inom EUF:s kontroll. Uppgifter om en eventualtillgång lämnas i det fall ett inflöde av resurser eller tjänster är sannolikt.

Storleken på eventualtillgångarna bedöms vid varje rapportperiods slut för att se till att förändringar återges på ett korrekt sätt i årsredovisningen. Om det har blivit så gott som säkert att ett inflöde av resurser eller tjänster kommer att uppstå, och tillgångens värde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, redovisas tillgången och den därmed sammanhängande resultateffekten i årsredovisningen för den period då ändringen inträffar.

Garantier är möjliga tillgångar som härrör från tidigare händelser och vars effekt blir reell endast om en eller flera av de osäkra framtida händelser för vilka garantin utställts inträffar eller uteblir. Därför kan alltså garantier betecknas som eventualtillgångar. En garanti avvecklas när det förhållande den gäller inte längre föreligger. Den tas i anspråk när villkoren är uppfyllda för att kräva betalning från den som ställt garantin.

1.6.2   Eventualförpliktelser

En eventualförpliktelse är en potentiell tillgång som uppkommit på grund av tidigare händelser, men som bara kan bekräftas utifrån eventuella framtida händelser som för närvarande är osäkra och inte helt ligger inom EUF:s kontroll. Det kan också vara en nu gällande förpliktelse som härrör från händelser som redan inträffat, men som inte erkänns därför att det inte är troligt att ett utflöde av resurser eller tjänster kommer att krävas för att reglera förpliktelsen, eller under de mycket sällsynta omständigheter då en tillräckligt tillförlitlig uppskattning av beloppet inte kan göras. Upplysningar ska lämnas om eventualförpliktelser, såvida inte sannolikheten för ett utflöde av resurser eller tjänster är ytterst liten.

Storleken på eventualförpliktelserna bedöms vid varje rapportperiods slut för att avgöra om ett utflöde av resurser eller tjänster är troligt. Om det är troligt att ett sådant utflöde kommer att krävas för en post som tidigare behandlats som en eventualförpliktelse görs en avsättning i årsredovisningen för den period då sannolikheten ändrades.

2.         NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

2.1      LÅNGFRISTIG FÖRFINANSIERING

|| || || || Miljoner euro

|| Åttonde EUF || Nionde EUF || Tionde EUF || TOTALT 31.12.2011 || TOTALT 31.12.2010

Långfristig förfinansiering || - || 191 || 189 || 380 || 353

TOTALT || - || 191 || 189 || 380 || 353

Många kontrakt innehåller bestämmelser om betalning i förskott innan arbetet påbörjats eller innan några varor eller tjänster har levererats. Ibland anges i betalningsplanen att betalningar ska göras när en lägesrapport har lämnats in. Förfinansiering betalas vanligtvis i det lands eller det territoriums valuta där projektet genomförs.

Förfinansieringen redovisas netto i de utestående betalningskraven vad gäller förskott och de beräknade belopp som ännu inte räknats av vid årets slut. Tidpunkten för återvinningen eller utnyttjandet av förfinansieringen avgör om den redovisas som kortfristig eller långfristig förfinansieringstillgång. Utnyttjandet bestäms av det underliggande avtalet för projektet. Återbetalningar eller utnyttjande som måste ske inom tolv månader från rapportperiodens slut redovisas som kortfristig förfinansiering och därför som omsättningstillgångar. Eftersom många EUF-projekt är långsiktiga måste förskotten finnas tillgängliga i mer än ett år. Därför tas dessa förfinansieringar upp som långfristiga tillgångar.

Ökningen av den långfristiga förfinansieringen på 28 miljoner euro jämfört med den 31 december 2010 beror främst på en ökning i den långfristiga förfinansiering som avser projekt mellan AVS-staterna (49 miljoner euro) och till administrativa utgifter (14 miljoner euro), som uppvägs av en minskning av den långfristiga förfinansieringen i samband med den sektoriella politiken (17 miljoner euro) och till programplanerat bistånd (15 miljoner euro).

       

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

2.2      KORTFRISTIG FÖRFINANSIERING

|| || || || Miljoner euro

|| Åttonde EUF || Nionde EUF || Tionde EUF || TOTALT 31.12.2011 || TOTALT 31.12.2010

Kortfristig förfinansiering (brutto) || 148 || 1 659 || 1 608 || 3 415 || 3 115

Minus beräknade utbetalningar mot förfinansiering || (78) || (1 090) || (1 072) || (2 240) || (2 019)

TOTALT || 70 || 569 || 536 || 1 175 || 1 096

Ökningen av den kortfristiga förfinansieringen netto på 79 miljoner euro beror främst på en ökning av den kortfristiga förfinansieringen netto som avser administrativa utgifter (77 miljoner euro), programplanerat bistånd (29 miljoner euro), institutionellt stöd (44 miljoner euro) och sektorspolitik (25 miljoner euro). Denna ökning uppvägdes av en minskning av projekten mellan AVS-staterna (68 miljoner euro), andra stödprogram relaterade till tidigare utvecklingsfonder (20 miljoner euro) och katastrofbistånd (7 miljoner euro).

2.2.1 Garantier i samband med förfinansiering

För förfinansiering ställs garantier som frigörs när betalning har skett för den slutliga projektredovisningen. En garanti har två olika värden som kallas det ”nominella” och det ”löpande” värdet. För det nominella värdet är det faktum att säkerheten ställts som ger upphov till bokföringen. Vad gäller det löpande värdet är det det faktum att den motsvarande förfinansieringen betalas ut, eller regleras i ett senare skede, som ger upphov till bokföringen.

Den 31 december 2011 uppgick det ”nominella” värdet av de garantier som ställts till EUF med avseende på förfinansiering till 637 miljoner euro. Det ”löpande” värdet på de garantierna belöper sig till 394 miljoner euro. Den 31 december 2010 uppgick dessa båda värden till 674 miljoner euro respektive 363 miljoner euro.

2.3      KORTFRISTIGA FORDRINGAR

|| || || || Miljoner euro

|| Åttonde EUF || Nionde EUF || Tionde EUF || TOTALT 31.12.2011 || TOTALT 31.12.2010

Fordringar på kunderna || 2 || 10 || 1 || 13 || 10

Fordringar på medlemsstaterna || - || - || 9 || 9 || 125

Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader || 2 || 77 || 10 || 89 || 112

TOTALT || 4 || 87 || 20 || 111 || 247

2.3.1 Fordringar på kunder

|| || || || Miljoner euro

|| Åttonde EUF || Nionde EUF || Tionde EUF || TOTALT 31.12.2011 || TOTALT 31.12.2010

Fordringar på kunder || 6 || 18 || 2 || 27 || 18

- Nedskrivning av fordringar på kunder || (4) || (8) || (1) || (13) || (8)

TOTALT || 2 || 10 || 1 || 13 || 10

Dessa är betalningskrav som inte redan är bokförda under andra rubriker på tillgångssidan i balansräkningen och som den 31 december 2011 var bokförda som betalningsanspråk som ska återkrävas. Det utgående saldot på återkravet visar värdet av de betalningskrav som utfärdats men ännu inte reglerats vid årsskiftet.

En värdekorrigering görs av fordringar på de slutliga stödmottagarna som troligen inte kommer att kunna återkrävas. Denna korrigering består av två delar:

– Specialfall: Baserade på risken för utebliven betalning.

– Generellt: Tillämpning av en reserv som baseras på tidigare förlustnivåer på fordringar som inte redan omfattas av en särskild nedskrivning.

Att en sådan justering görs innebär inte att man avstår från att i framtiden återkräva dessa belopp.

Förändringarna i de utestående betalningskraven under perioden anges i detalj nedan.

|| || || || Miljoner euro

|| Åttonde EUF || Nionde EUF || Tionde EUF || TOTALT 2011 || TOTALT 2010

Utestående betalningskrav i början av året || 7 || 11 || 0 || 18 || 20

Utfärdade betalningskrav || 11 || 63 || 55 || 130 || 164

Avslutade betalningskrav || (12) || (56) || (55) || (123) || (166)

Inkasserade || (9) || (46) || (53) || (108) || (143)

Ej inkrävda (art 73 i budgetförordningen) || 0 || (1) || 0 || (1) || (1)

Annullerade || (1) || (1) || 0 || (2) || (5)

Avräknade mot annat belopp || (3) || (8) || (1) || (13) || (17)

Utestående betalningskrav i slutet av året || 6 || 19 || 1 || 25 || 18

2.3.2 Fordringar på medlemsstaterna

De 9 miljoner euro som ska infordas från medlemsstaterna i tionde EUF omfattar bidrag från Ungern och Portugal som inkom i januari respektive februari 2012 och ett samfinansieringsbidrag från Danmark som ännu inte förfallit till betalning.

2.3.3 Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader

Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader inbegriper till största delen upplupna räntor på förfinansierade belopp. Dessutom ingår upplupna ränteintäkter på dröjsmålsränta för försenade inbetalningar av bidrag under denna rubrik.

Minskningen i upplupna intäkter och förutbetalda kostnader på 23 miljoner euro beror på de lägre upplupna räntorna på förfinansierade belopp (23 miljoner euro) (se punkt 3.4.2).

2.4      FÖRBINDELSEKONTON

|| || || || Miljoner euro

|| Åttonde EUF || Nionde EUF || Tionde EUF || TOTALT 31.12.2011 || TOTALT 31.12.2010

Till eller från sjätte EUF || (2 065) || (214) || - || (2 279) || (2 279)

Till eller från sjunde EUF || - || 2 279 || - || 2 279 || 2 279

Till eller från åttonde EUF || - || (3 037) || 584 || (2 453) || (2 563)

Till eller från nionde EUF || 3 037 || - || (3 529) || (491) || (450)

Till eller från tionde EUF || (584) || 3 529 || - || 2 944 || 3 013

TOTALT || 387 || 2 557 || (2 944) || 0 || 0

Av effektivitetsskäl hänförs den gemensamma kassan för alla EUF till tionde EUF. Det medför transaktioner mellan de olika EUF, vilka utjämnas genom förbindelsekonton mellan EUF:s olika balansräkningar.

Den viktigaste utvecklingen under 2011 vad gäller förbindelsekontona inkluderar betalningar från tionde EUF för genomförandet av åttonde och nionde EUF och kontanta medel som tagits emot av tionde EUF som avser bidrag som infordrats för nionde EUF.

         

2.5      LIKVIDA MEDEL[6]

|| || || || Miljoner euro

|| Åttonde EUF || Nionde EUF || Tionde EUF || TOTALT 31.12.2011 || TOTALT 31.12.2010

Likvida bankmedel || - || - || 1 211 || 1 211 || 781

Stabex säkerhetskonton || - || - || 5 || 5 || 17

Bankkonton för samfinansiering || - || 6 || 2 || 8 || 10

Den särskilda fonden för Demokratiska republiken Kongo[7] || - || - || 1 || 1 || 0

TOTALT || - || 6 || 1 218 || 1 224 || 808

2.5.1 Bankmedel

|| || || || Miljoner euro

|| Åttonde EUF || Nionde EUF || Tionde EUF || TOTALT 31.12.2011 || TOTALT 31.12.2010

Särskilda konton – finansinstitut i medlemsstaterna || - || - || 1 129 || 1 129 || 599

Avistakonton – affärsbanker || - || - || 80 || 80 || 180

Lokala utbetalande organ || - || - || 2 || 2 || 1

TOTALT || - || - || 1 211 || 1 211 || 781

Ökningen i likvida banktillgångar beror främst på att budgetgenomförandet under 2011 var långsammare än planerat.

Kontona hos lokala utbetalare består av medel på bankkonton i AVS-staterna och ULT som används för betalningar i lokala valutor inom mottagarländerna. Kontona förs i euro eller i någon av valutorna i unionens medlemsstater. Under 2011 stängdes två av de åtta kontona för de lokala utbetalarna för att uppnå en mer centraliserad betalningshantering.

2.5.2 STABEX säkerhetskonton

|| Miljoner euro

|| Saldo per den 31.12.2011 || Saldo per den 31.12.2010

Saint Lucia || 0 || 7

Saint Vincent och Grenadinerna || 0 || 4

Elfenbenskusten || 2 || 2

Malawi || 1 || 1

Andra länder || 2 || 3

TOTALT || 5 || 17

Stabex är akronymen för Europeiska unionens finansieringssystem för stabilisering av AVS-staternas exportinkomster. Det infördes i den första Lomékonventionen (1975) i syfte att lindra negativa verkningar till följd av instabiliteten i exportintäkter från jordbruksprodukter. Saldot på Stabex säkerhetskonton motsvarar summan av de tillgängliga Stabexmedel som kommer att överföras till de berörda mottagande AVS-staterna vid en senare tidpunkt. Detta saldo tilldelas tionde EUF. Under 2011 avslutades två av Stabex säkerhetskonton till följd av avvecklingen av Stabex stödinstrument.

Utöver dessa medel finns det andra Stabexmedel som innehas av de stödmottagande AVS-staterna. Så snart kommissionen och den stödmottagande AVS-staten kommit överens om hur medlen från Stabex ska användas undertecknar de båda parterna en konvention om överförande. I enlighet med bestämmelserna i artikel 211 i det fjärde Loméavtalet[8] (i dess ändrade lydelse) överförs medlen till ett räntebärande konto som måste undertecknas av två parter (en tjänsteman i kommissionen och en i den stödmottagande staten), men som öppnas i AVS-statens namn. Medlen finns kvar på dessa konton som undertecknats av två parter till dess att en ram av ömsesidiga åtaganden berättigar en överföring till ett projekt.

Kommissionens utanordnare behåller befogenheterna över kontot för att säkerställa att medlen utbetalas enligt planerna. Medlen på det räntebärande kontot som måste undertecknas av två parter tillhör AVS-staten och bokförs inte som tillgångar i EUF:s årsredovisning. Överföringarna till dessa konton bokförs som Stabex-betalningar.

Under 2011 betalades 26 miljoner euro tillbaka till EUF från konton i AVS-staterna som måste undertecknas av två parter i enlighet med artikel 1.4 i det interna avtalet för tionde EUF[9]. Dessa medel överfördes främst från Saint Lucia (9 miljoner euro), Kenya (7 miljoner euro) och Togo (4 miljoner euro). Dessa intäkter inkluderas i rörelseintäkterna (Stabex stödinstrument) i resultaträkningen för åttonde EUF.

2.5.3 Bankkonton vid samfinansiering

|| || || || Miljoner euro

|| Åttonde EUF || Nionde EUF || Tionde EUF || TOTALT 31.12.2011 || TOTALT 31.12.2010

Bankkonton vid samfinansiering || - || 6 || 2 || 8 || 10

TOTALT || - || 6 || 2 || 8 || 10

Dessa bankkonton inkluderar belopp som avser samfinansieringsavtal från 2007 och tidigare. Medlen för samfinansiering tillhör de berörda medlemsstaterna och motsvarande belopp bokförs således som en skuld. Därför påverkas inte nettotillgångarna.

Samfinansieringen med Italien under nionde EUF pågår fortfarande i Somalien.

Bankkontona vid samfinansiering i tionde EUF avser gamla samfinansieringsprojekt som håller på att avslutas. Dessa medel kommer att returneras till medlemsstaterna efter instruktioner från utanordnaren.  

KORTFRISTIGA SKULDER

2.6      KORTFRISTIGA SKULDER

|| || || || Miljoner euro

|| Åttonde EUF || Nionde EUF || Tionde EUF || TOTALT 31.12.2011 || TOTALT 31.12.2010

Kortfristiga skulder || 9 || 146 || 243 || 399 || 487

Upplupna kostnader || 20 || 168 || 151 || 339 || 286

Förutbetalda kapitaltillskott ||  - || - || 295 || 295 || 272

TOTALT || 29 || 315 || 689 || 1 033 || 1 045

Kortfristiga skulder innefattar kostnadsredovisningar som EUF tagit emot inom ramen för bidrags- och upphandlingsverksamheten. De bokförs till det ansökta beloppet så snart begäran har tagits emot. Samma förfarande tillämpas när det gäller fakturor och kreditnotor som tagits emot vid upphandlingstransaktioner. De berörda ersättningskraven har beaktats när det gäller förfarandena för periodavgränsning vid årets slut. Efter dessa avgränsningar har de beräknade stödberättigande beloppen redovisats som upplupna kostnader.

2.6.1 Kortfristiga skulder

|| || || || Miljoner euro

|| Åttonde EUF || Nionde EUF || Tionde EUF || TOTALT 31.12.2011 || TOTALT 31.12.2010

Leverantörer m.fl. || 9 || 140 || 159 || 308 || 400

Skulder till medlemsstaterna – samfinansiering || - || 6 || 75 || 81 || 75

Diverse skulder || - || - || 10 || 10 || 12

TOTALT || 9 || 146 || 243 || 399 || 487

2.6.1.1 Leverantörer med flera

Under denna rubrik ingår skulder till leverantörer och de belopp som ska betalas till offentliga organ och tredjeländer.

Minskningen på 92 miljoner euro jämfört med den föregående rapporteringsperioden inbegriper preliminärt en minskning på 62 miljoner euro i skulder till tredjeland.

2.6.1.2 Skulder till medlemsstaterna – samfinansiering

De samfinansieringsbidrag som tas emot redovisas som skulder till medlemsstaterna när de uppfyller kriterierna för intäkter från villkorade transaktioner utan direkt motsvarande motprestation. Det krävs att EUF nyttjar bidragen för att leverera tjänster till tredje parter, annars åligger det fonden att återbetala medlen (bidrag som tagits emot) till medlemsstaterna. Utestående skulder för samfinansieringsavtal består av det samfinansieringsbidrag som har tagits emot minus de kostnader som har uppstått i samband med projektet. Därför påverkas inte nettotillgångarna.

8 miljoner euro av skulderna för samfinansiering till medlemsstaterna avser samfinansieringsavtal från 2007 och tidigare. Dessa medel hålls på därför avsedda bankkonton, se punkt 2.5.3 ovan, konton för samfinansiering.

Under 2011 togs nya samfinansieringsbidrag emot på 7 miljoner euro (Belgien 3 miljoner euro, Förenade kungariket 2 miljoner euro, Sverige 1 miljon euro och Schweiz 1 miljon euro). De medel som avser samfinansieringsavtal som undertecknades under 2008 och därefter hålls inte på särskilda bankkonton.

Skulderna för samfinansiering minskades med 2 miljoner euro för att tas upp som intäkter i samband med samfinansieringsprojekten (se 3.1.4 och 3.2.2).

2.6.1.3 Diverse skulder

Diverse skulder inkluderar främst icke tilldelade kontantbetalningar och återbetalda belopp.

2.6.2 Upplupna kostnader

|| || || || Miljoner euro

|| Åttonde EUF || Nionde EUF || Tionde EUF || TOTALT 31.12.2011 || TOTALT 31.12.2010

Upplupna kostnader || 20 || 168 || 151 || 339 || 286

TOTALT || 20 || 168 || 151 || 339 || 286

Vid årets utgång måste man titta på de stödberättigande kostnader som mottagare av EUF-medlen ådragit sig, men som ännu inte rapporterats. Efter dessa avgränsningar har de beräknade stödberättigande beloppen redovisats som upplupna kostnader. Det beräknade nyttjandet av förfinansieringsbeloppen redovisas som en beräknad utbetalning mot förfinansiering (se 2.2).

2.6.3 Förutbetalt fondkapitaltillskott

|| || || Miljoner euro

|| Åttonde EUF || Nionde EUF || Tionde EUF || TOTALT 31.12.2010 || TOTALT 31.12.2010

Förenade kungariket || - || - || 289 || 289 || 269

Irland || - || - || 5 || 5 || 3

Litauen || - || - || 1 || 1 || -

TOTALT || - || - || 295 || 295 || 272

Detta omfattar medlemsstaternas bidrag som betalats i förskott.

TILLGÅNGAR NETTO

2.7      INFORDRAT FONDKAPITAL

|| || Miljoner euro

|| Åttonde EUF || Nionde EUF || Tionde EUF || TOTALT

Fondkapital || 12 840 || 11 699 || 21 152 || 45 691

Icke infordrat fondkapital || - || (660) || (21 152) || (21 812)

Infordrat fondkapital per den 31.12.2010 || 12 840 || 11 039 || - || 23 879

|| || || ||

Fondkapital || 12 840 || 11 699 || 21 152 || 45 691

Icke infordrat fondkapital || - || - || (18 712) || (18 712)

Infordrat fondkapital per den 31.12.2011 || 12 840 || 11 699 || 2 440 || 26 979

Fondkapitalet motsvarar de totala bidragen från medlemsstaterna för den relevanta EUF-fonden i enlighet med varje internt avtal mellan medlemsstaterna.

Icke infordrade medel motsvarar ursprungliga anslag som ännu inte har betalats in av medlemsstaterna.

Infordrat fondkapital utgörs av det ursprungliga anslagsbelopp som har infordrats för överföring till konton i medlemsstaternas statskassor i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 16 i budgetförordningen för tionde EUF.

Kapitalet för åttonde och nionde EUF har infordrats och tagits emot i sin helhet.

Tionde EUF trädde i kraft 2008 med ett fondkapital som uppgick till 21 152 miljoner euro i enlighet med det interna avtal som gäller för tionde EUF.

Fondkapital

|| || || || Miljoner euro

Bidrag || % || Icke infordrade för nionde EUF 31.12.2010 || Infordrade år 2011 || Icke infordrade för nionde EUF 31.12.2011

Österrike || 2.65 || (19) || 19 || -

Belgien || 3.92 || (27) || 27 || -

Danmark || 2.14 || (15) || 15 || -

Finland || 1.48 || (10) || 10 || -

Frankrike || 24.30 || (170) || 170 || -

Tyskland || 23.36 || (164) || 164 || -

Grekland || 1.25 || (9) || 9 || -

Irland || 0.62 || (4) || 4 || -

Italien || 12.54 || (88) || 88 || -

Luxemburg || 0.29 || (2) || 2 || -

Nederländerna || 5.22 || (37) || 37 || -

Portugal || 0.97 || (7) || 7 || -

Spanien || 5.84 || (41) || 41 || -

Sverige || 2.73 || (19) || 19 || -

Förenade kungariket || 12.69 || (89) || 89 || -

EIB || Inte tillämpligt || 40 || (40) || -

TOTALT || 100,00 || (660) || 660 || -

|| || || || Miljoner euro

Bidrag || % || Icke infordrade tionde EUF 31.12.2010 || Infordrade år 2011 || Icke infordrade tionde EUF 31.12.2011

Österrike || 2.41 || (510) || 59 || 451

Belgien || 3.53 || (747) || 86 || 661

Danmark || 2.00 || (423) || 49 || 374

Finland || 1.47 || (311) || 36 || 275

Frankrike || 19.55 || (4 135) || 477 || 3 658

Tyskland || 20.50 || (4 336) || 500 || 3 836

Grekland || 1.47 || (311) || 36 || 275

Irland || 0.91 || (192) || 22 || 170

Italien || 12.86 || (2 720) || 314 || 2 406

Luxemburg || 0.27 || (57) || 7 || 51

Nederländerna || 4.85 || (1 026) || 118 || 908

Portugal || 1.15 || (243) || 28 || 215

Spanien || 7.85 || (1 660) || 192 || 1 469

Sverige || 2.74 || (580) || 67 || 513

Förenade kungariket || 14.82 || (3 135) || 362 || 2 773

Cypern || 0.09 || (19) || 2 || 17

Tjeckien || 0.51 || (108) || 12 || 95

Estland || 0.05 || (11) || 1 || 9

Ungern || 0.55 || (116) || 13 || 103

Litauen || 0.12 || (25) || 3 || 22

Lettland || 0.07 || (15) || 2 || 13

Malta || 0.03 || (6) || 1 || 6

Polen || 1.3 || (275) || 32 || 243

Slovenien || 0.18 || (38) || 4 || 34

Slovakien || 0.21 || (44) || 5 || 39

Bulgarien || 0.14 || (30) || 3 || 26

Rumänien || 0.37 || (78) || 9 || 69

TOTALT || 100,00 || (21 152) || 2 440 || 18 712

Under 2011 kommer en slutlig infordran under nionde EUF att göras och de första bidragen under tionde EUF, där 27 medlemsstater deltar, kommer att infordras.

2.8      ÖVRIGA RESERVER

|| || || || Miljoner euro

|| Åttonde EUF || Nionde EUF || Tionde EUF || TOTALT 31.12.2011 || TOTALT 31.12.2010

Till eller från sjätte EUF || 94 || 490 || - || 584 || 584

Till eller från sjunde EUF || 533 || 1 135 || - || 1 668 || 1 668

Till eller från åttonde EUF || - || 2 762 || 141 || 2 903 || 2 864

Till eller från nionde EUF || (2 762) || - || 161 || (2 601) || (2 531)

Till eller från tionde EUF || (141) || (161) || - || (302) || (333)

TOTALT || (2 276) || 4 227 || 301 || 2 252 || 2 252

Sedan tionde EUF trädde i kraft 2008 överförs alla återtagna anslag från tidigare fonder till reserven i tionde EUF. Denna reserv kan bara tas i anspråk enligt de villkor som anges i artikel 1.4 i det interna avtal som gäller för tionde EUF.

Under 2011 överfördes  38 miljoner euro respektive 80 miljoner euro i återtagna anslag till tionde EUF från åttonde respektive nionde EUF och 150 miljoner euro överfördes från resultatreserven för tionde EUF till nionde EUF[10].

Den 23 maj 2011 fattade rådet ett beslut[11] om att anslå 200 miljoner euro till södra Sudan från medel som återtagits från projekt under nionde och tidigare fonder. I slutet av 2011 anslås detta belopp fortfarande till resultatreserven för tionde EUF men bör frigöras från dessa reserver under 2012.

3.         NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN

3.1      RÖRELSEINTÄKTER

Miljoner euro

|| Åttonde EUF || Nionde EUF || Tionde EUF || TOTALT 2011 || TOTALT 2010

Återkrav av kostnader || 3 || 11 || 2 || 16 || 29

Återkrav av Stabexmedel || 26 || - || - || 26 || 32

Växelkursvinster || 11 || 37 || 7 || 54 || 78

Rörelseintäkter samfinansiering || - || - || 2 || 2 || 1

TOTALT || 40 || 49 || 10 || 99 || 140

3.1.1 Återkrav av kostnader

I denna rubrik redovisas de betalningskrav som EUF utfärdat, och avdragen från efterföljande betalningar som bokförts i EUF:s redovisningssystem, för att återkräva belopp som tidigare betalats ut efter kontroller, revisioner eller analys av stödberättigande. Det bör noteras att återkrav av förfinansieringsbelopp inte ingår som en intäkt, utan krediteras förfinansieringsrubriken i balansräkningen.

3.1.1.1 Återkrav av felaktigt utbetalda belopp

Under 2011 utfärdades betalningskrav på 12 miljoner euro för felaktiga utbetalningar jämfört med 11 miljoner euro under 2010. Av dessa omfattade 8 miljoner euro återkrav av kostnader och redovisades som rörelseintäkter. 4 miljoner euro avsåg återkrav av förfinansiering som utbetalats och som krediterats som förfinansieringstillgång i balansräkningen.

Typen av återkrav av felaktiga utbetalningar kan sammanfattas enligt följande:

Miljoner euro ||

|| Intäkter || Förfinansiering || TOTALT 2011 || Intäkter || Förfinansiering || TOTALT 2010

Felaktiga utbetalningar || 2 || 1 || 3 || 1 || 1 || 2

Oriktigheter || 6 || 3 || 8 || 5 || 3 || 8

Ärenden som anmälts till Olaf || 1 || - || 1 || 1 || - || 1

TOTALT || 8 || 4 || 12 || 7 || 4 || 11

3.1.2 Återkrav av Stabexmedel

Under 2011 betalades 26 miljoner euro tillbaka till EUF från konton i AVS-staterna som undertecknats av två parter i enlighet med artikel 1.4 i det interna avtalet för tionde EUF[12]. Dessa medel överfördes främst från Saint Lucia (9 miljoner euro), Kenya (7 miljoner euro) och Togo (4 miljoner euro). Dessa intäkter inkluderas i rörelseintäkterna (Stabex stödinstrument) i resultaträkningen för åttonde EUF.

3.1.3 Växelkursvinster

Växelkursvinster kan uppstå i samband med löpande transaktioner i andra valutor än euro, samt i samband med den årliga omräkning som sker i syfte att förbereda årsredovisningen. Såväl realiserade som orealiserade vinster omfattas.

3.1.4 Rörelseintäkter vid samfinansiering

Rörelseintäkter vid samfinansiering avser de bidrag som nyttjats (se punkt 3.2.2). Eftersom dessa bidrag uppfyller kriteriet för intäkter för villkorade transaktioner utan direkt motsvarande motprestation, bokförs bidraget i enlighet med genomförandet av samfinansieringsprojektet.

3.2      RÖRELSEKOSTNADER

Miljoner euro

|| Åttonde EUF || Nionde EUF || Tionde EUF || TOTALT 2011 || TOTALT 2010

Rörelsekostnader – stödinstrument || 114 || 879 || 1 640 || 2 633 || 2 852

Rörelsekostnader samfinansiering || - || - || 2 || 2 || 1

Växelkursförluster || 11 || 41 || 8 || 61 || 58

Nedskrivning av fordringar || 3 || 4 || - || 7 || 3

TOTALT || 128 || 924 || 1 650 || 2 702 || 2 914

3.2.1 Rörelsekostnader – stödinstrument

|| || || || Miljoner euro

|| Åttonde EUF || Nionde EUF || Tionde EUF || TOTALT 2011 || TOTALT 2010

Programplanerat bistånd || 58 || 56 || 1 136 || 1 251 || 1 127

Makroekonomiskt bistånd || - || 51 || - || 51 || 35

Sektorspolitik || 0 || 372 || 0 || 371 || 765

Räntesubventioner || 0 || - || - || 0 ||

Intra-AVS-projekt || - || 301 || 349 || 650 || 336

Katastrofbistånd || - || 63 || 149 || 212 || 442

Flyktinghjälp || 0 || - || - || 0 || (1)

Riskkapital || 19 || - || - || 19 ||

Stabex || 12 || - || - || 12 || 46

Sysmin[13] || (8) || - || - || (8) || 10

Andra stödprogram kopplade till tidigare EUF || - || 24 || - || 24 || (17)

Skuldlättnad – djupt skuldsatta fattiga länder och Världsbanken || - || - || - || - || 14

Institutionellt stöd || - || 2 || 6 || 8 || 44

Kompensation exportintäkter || 32 || 10 || - || 42 || 37

Fonden för Demokratiska republiken Kongo || - || 0 || - || 0 || 15

Totalt || 114 || 879 || 1 640 || 2 633 || 2 852

EUF:s rörelsekostnader omfattar de olika stödinstrumenten och kan ta olika former beroende på hur medlen förvaltas och betalas ut.

3.2.2 Rörelsekostnader vid samfinansiering

Detta är kostnader som uppstått för samfinansieringsprojekt under 2011. Eftersom de bidrag för samfinansiering som har tagits emot uppfyller kriterierna för intäkter från villkorade transaktioner utan direkt motsvarande motprestation har motsvarande bidragsbelopp erkänts som rörelseintäkter (se punkt 3.1.4).

3.2.3 Växelkursförluster

Växelkursförluster kan uppstå i samband med löpande transaktioner i andra valutor än euro, samt i samband med den årliga omräkning som sker i syfte att förbereda årsredovisningen. Såväl realiserade som orealiserade förluster omfattas.

I fråga om nettopositionen förelåg en nettokursförlust på 6 miljoner euro för året (växelkursförluster på 61 miljoner euro minus växelkursvinster på 54 miljoner euro).

3.2.4 Nedskrivning av fordringar

I denna rubrik ingår främst justeringar av förfinansiering och fordringar som har fått skrivas ned eller som inte har kunnat återkrävas till fullo.

3.3      ADMINISTRATIVA KOSTNADER

Miljoner euro

|| Åttonde EUF || Nionde EUF || Tionde EUF || TOTALT 2011 || TOTALT 2010

Administrativa kostnader || 0 || 3 || 72 || 75 || 86

TOTALT || 0 || 3 || 72 || 75 || 86

I denna rubrik ingår stödutgifter, dvs. de administrativa kostnader som avser EUF:s programplanering och genomförande. Detta inbegriper kostnader för utarbetande, uppföljning, övervakning och utvärdering av projekt samt kostnader för datanät, tekniskt bistånd etc.

3.4      FINANSIELLA INTÄKTER

Miljoner euro

|| Åttonde EUF || Nionde EUF || Tionde EUF || TOTALT 2011 || TOTALT 2010

Ränteintäkter - europeiska banker || - || 0 || 1 || 1 || 1

Ränteintäkter – Stabex || 0 || - || - || 0 || 0

Dröjsmålsränta på betalningskrav || 0 || 0 || 0 || 0 || 3

Ränta på förfinansiering || (1) || (19) || (1) || (21) || 91

TOTALT || (1) || (19) || 0 || (20) || 95

Ränteintäkterna under 2011 fortsätter vara låga på grund av de fortsatt låga räntenivåerna.

3.4.1 Dröjsmålsränta på betalningskrav

Detta är dröjsmålsränta som ackumuleras då betalningskrav regleras för sent, inklusive dröjsmålsränta vid försenade inbetalningar från medlemsstaterna. Dessa intäkter kan användas för att finansiera projekt i enlighet med artiklarna 1 och 6 i det interna avtal som gäller för tionde EUF.

3.4.2 Ränta på förfinansiering

Ränta på förfinansiering redovisas i räkenskaperna i enlighet med bestämmelserna i artiklarna 7.3 och 8 i budgetförordningen för tionde EUF.

De upplupna räntorna på förfinansierade belopp för 2011 är lägre än för 2010 och återföringen av 2010 års periodiserade räkenskaper resulterade i själva verket i negativa ränteintäkter. Detta berodde på en omklassificering under 2011 av flera avtal, som tidigare gick under beteckningen bidragsavtal under 2010 för gemensamma förvaltningsavtal med internationella organisationer. Enligt bestämmelserna i budgetförordningen som anges ovan ger den tidigare typen av avtal upphov till beräkning av upplupna räntor på förfinansiering medan den sistnämnda typen av avtal inte gör det.

4.         NOTER TILL RAPPORTEN ÖVER KASSAFLÖDEN

4.1      SYFTET MED OCH UTARBETANDET AV RAPPORTEN ÖVER KASSAFLÖDEN

Uppgifterna om kassaflödet används som underlag för att mäta EUF:s förmåga att generera likvida medel, samt behovet vad gäller användningen av dessa medel.

Rapporten över kassaflöden har sammanställts enligt den indirekta metoden. Detta innebär att nettoöverskottet eller nettounderskottet för budgetåret justeras för effekterna av transaktioner som inte påverkar likviditeten, i fall där beloppen för tidigare eller framtida ingående eller utgående transaktioner skjuts upp eller ackumuleras.

Kassaflöden som härrör från transaktioner i utländsk valuta registreras i EUF:s bokföringsvaluta, dvs. euro. Vid omräkningen används den växelkurs som gäller på transaktionsdagen.

4.2      LÖPANDE VERKSAMHET

EUF:s rapport över kassaflöden inkluderar bara kassaflöden från löpande verksamhet, eftersom EUF inte bedriver investerings- eller finansieringsverksamhet. Syftet med den löpande verksamheten är att genomföra fastställda politiska mål.

5.         EVENTUALTILLGÅNGAR OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER SAMT ÖVRIGA UPPLYSNINGAR

5.1      EVENTUALTILLGÅNGAR

Miljoner euro

|| Åttonde EUF || Nionde EUF || Tionde EUF || TOTALT 31.12.2011 || TOTALT 31.12.2010

Fullgörandegarantier || 16 || 221 || 88 || 325 || 360

Tillbakahållandegarantier || 5 || 151 || 40 || 197 || 227

Eventualtillgångar relaterade till rättsfall || - || 1 || - || 1 || 1

TOTALT || 21 || 373 || 128 || 523 || 587

5.1.1 Fullgörandegarantier

Det krävs ibland en garanti för att säkra att mottagarna av medlen från EUF fullgör förpliktelserna och rättar sig efter villkoren i de avtal de slutit med EUF.

Minskningen på 35 miljoner euro i fullgörandegarantier utgör skillnaden mellan de garantier som frigörs och de nya garantier som tas emot. Flertalet garantier frigjordes från åttonde EUF (23 miljoner euro som främst är kopplade till programplanerat bistånd) och nionde EUF (90 miljoner euro som främst är kopplade till sektorspolitiskt stöd).

5.1.2 Tillbakahållandegarantier

Tillbakahållandegarantier avser bara avtal om byggnadsarbeten. Vanligtvis hålls 10 % av de mellanliggande betalningarna till mottagarna inne för att säkerställa att uppdragstagaren uppfyller sina skyldigheter. Dessa kvarhållna belopp bokförs som skulder. Uppdragstagaren kan istället för att avvakta ett godkännande från den upphandlande myndigheten lämna en tillbakahållandegaranti som ersätter de belopp som kvarhållits från de mellanliggande betalningarna. Dessa mottagna garantier redovisas som eventualtillgångar.

Minskningen på 30 miljoner euro i tillbakahållandegarantier utgör skillnaden mellan de garantier som frigörs och de nya garantier som tas emot. Flertalet garantier frigjordes inom ramen för nionde EUF (63 miljoner euro som främst är kopplade till stöd för sektorspolitik). De nya garantierna togs i huvudsak emot under nionde EUF (31 miljoner euro som främst är kopplade till stöd för sektorspolitiken) och tionde EUF (22 miljoner euro).

5.2      EVENTUALFÖRPLIKTELSER

Miljoner euro

|| Åttonde EUF || Nionde EUF || Tionde EUF || TOTALT 31.12.2011 || TOTALT 31.12.2010

Belopp som avser rättsfall || - || 0 || - || 0 || 6

TOTALT || - || 0 || - || 0 || 6

Beloppen avser skadeståndstalan som för närvarande riktas mot EUF, andra rättstvister och beräknade rättsliga kostnader. Alla eventualförpliktelser och åtaganden kommer, om de förfaller till betalning, i framtiden att finansieras via EUF.

5.3      ÖVRIGA UPPLYSNINGAR

5.3.1 Budgetåtaganden

Miljoner euro

|| Åttonde EUF || Nionde EUF || Tionde EUF || TOTALT 31.12.2011 || TOTALT 31.12.2010

Utestående budgetåtaganden som ännu inte har betalats || 157 || 1 643 || 3 794 || 5 594 || 5 991

Därtill hörande belopp som tas upp i resultaträkningen || (29) || (308) || (309) || (646) || (714)

TOTALT || 128 || 1 335 || 3 485 || 4 948 || 5 277

Med utestående budgetåtaganden avses åtaganden som ännu inte har slutbetalats eller dragits tillbaka. Detta är en naturlig konsekvens vid förekomsten av fleråriga program. Den 31 december 2011 uppgick de utestående budgetåtagandena till sammanlagt 5 594 miljoner euro. Det belopp som tas upp som åtaganden om framtida finansiering (4 948 miljoner euro) är således summan av dessa utestående budgetåtaganden minus de belopp som redan har tagits upp som kostnader i 2011 års resultaträkning.

6.         HANTERING AV FINANSIELLA RISKER

Följande uppgifter vad gäller EUF:s hantering av finansiella risker avser den likviditetsförvaltning som Europeiska kommissionen utför för EUF:s räkning för att genomföra fondens medel.

6.1      RISKHANTERING OCH RISKSÄKRING (HEDGING)

Reglerna och principerna för EUF:s likviditetsförvaltning anges i rådets förordning (EG) nr 215/2008 med budgetförordning för tionde Europeiska utvecklingsfonden och i det interna avtalet.

Som ett resultat av ovannämnda förordning tillämpas följande huvudprinciper:

– Medlemsstaterna betalar bidragen till EUF genom särskilda konton som öppnats hos var och en av medlemsstaternas sedelutgivande banker eller hos ett finansinstitut som medlemsstaten har utsett. Bidragsbeloppen ska stå kvar på de särskilda kontona tills betalningen till EUF ska verkställas.

– Medlemsstaterna ska betala sina bidrag till EUF i euro, medan EUF:s betalningar görs både i euro och i andra valutor, också i mindre kända valutor.

– Bankkonton som öppnats av kommissionen för EUF:s räkning får inte övertrasseras.

Utöver de särskilda kontona öppnar kommissionen andra bankkonton för EUF:s räkning hos finansinstitut (centralbanker och affärsbanker) för att verkställa betalningar och ta emot andra intäkter än medlemsstaternas bidrag till budgeten i enlighet med artikel 44 i rådets förordning (EG) nr 215/2008 (se punkt 6.4 nedan).

Alla affärsbanker hos vilka andra konton än de särskilda kontona som nämns ovan som har öppnats för EUF:s räkning, väljs ut av kommissionen genom anbudsförfaranden.

Kassa- och betalningstransaktioner är i hög grad automatiserade och baseras på moderna informationssystem. Särskilda förfaranden används för att garantera säkerheten i systemen och för att säkerställa åtskillnad mellan befogenheter i enlighet med budgetförordningen, kommissionens interna kontrollstandarder och revisionsprinciper.

En uppsättning skriftliga riktlinjer och förfaranden reglerar hanteringen av kassa- och betalningstransaktionerna i syfte att begränsa de operativa och finansiella riskerna och säkerställa en tillräcklig kontrollnivå. De täcker de olika transaktionsområdena och överensstämmelsen med riktlinjerna, och förfarandena kontrolleras regelbundet.

6.2      MARKNADSRISKER

6.2.1   Valutarisker

Alla bidrag hålls i euro och andra valutor köps först när de behövs för att verkställa betalningarna. Därmed utsätts inte EUF:s likviditetsförvaltning för valutarisker.

6.2.2   Ränterisker

EUF lånar inte upp pengar och är därmed inte utsatt för ränterisker.

Fonden får dock ränta på saldona på sina olika bankkonton. Därför har kommissionen för EUF:s räkning infört åtgärder för att säkerställa att regelbundet återkommande intäktsräntor speglar nivån på marknadsintresset samt eventuella fluktuationer.

Avkastningen på insatta medel på konton i affärsbankerna beräknas per dag. Avkastningen baseras på rörliga marknadsräntor på vilken en avtalsmässig marginal (positiv eller negativ) tillämpas. På de flesta kontona är räntan kopplad till Eonia (Euro Over Night Index Average) och justeras för att spegla eventuella fluktuationer i denna räntesats. På vissa konton är räntan kopplad till ECB:s marginalränta (den som används för refinansieringstransaktioner). Därmed riskerar inte EUF att dess saldon ersätts till lägre räntenivåer än marknadsräntorna.

6.3      KREDITRISKER (MOTPARTSRISK)

Merparten av EUF:s likvida medel innehas, i enlighet med rådets förordning (EG) nr 215/2008, på de särskilda konton som medlemsstaterna har öppnat för inbetalningen av sina bidrag. De flesta av dessa konton innehas av medlemsstaternas finansministerier eller nationella centralbanker. Dessa institutioner har den lägsta motpartsrisken för EUF (exponeringen ligger hos medlemsstaterna).

För den del av EUF:s likvida medel som innehas i affärsbanker för att täcka verkställandet av betalningar fylls dessa konton på innan utbetalningarna görs (just-in-time) och förvaltas automatiskt av kommissionens system för likviditetsförvaltning. En lägsta nivå kassatillgodohavanden, som står i proportion till de genomsnittliga dagliga utbetalningarna, finns på varje konto. Därmed hålls belopp på dessa konton konstant på en låg nivå, vilket säkerställer att EUF:s riskexponering är begränsad.

Vidare tillämpas särskilda riktlinjer vid urvalet av affärsbanker för att ytterligare minska den motpartsrisk som EUF exponeras för.

Alla affärsbanker väljs ut genom anbudsförfaranden. Den lägsta kortfristiga kreditvärdering som krävs för att få delta i anbudsförfarandena är Moodys P-1 eller motsvarande (S&P A-1 eller Fitch F1). En lägre nivå kan krävas under särskilda och vederbörligen motiverade förhållanden.

6.4      LIKVIDITETSRISKER

De budgetprinciper som tillämpas på EUF säkerställer att de samlade kassatillgodohavandena för budgetperioden alltid är tillräckliga för verkställandet av samtliga betalningar. Medlemsstaternas samlade bidrag motsvarar de samlade betalningsbemyndigandena för budgetperioden i fråga.

Medlemsstaternas bidrag till EUF betalas dock genom tre delbetalningar per år, medan betalningarna till viss del är säsongsbundna.

För att säkerställa att kassatillgodohavandena alltid är tillräckliga för att täcka de betalningar som ska verkställas under en given månad utbyts regelbundet information om situationen vad gäller de kontanta medlen mellan kommissionens likviditetsförvaltning och berörda utbetalande avdelningar för att säkerställa att de verkställda betalningarna under en given period inte överskrider tillgängliga kassatillgodohavanden.

Utöver vad som anges ovan och mot bakgrund av EUF:s dagliga likviditetsförvaltning säkerställer automatiserade likviditetsförvaltningsredskap att det varje dag finns tillräckliga medel på vart och ett av EUF:s bankkonton.

7.         REDOVISNING AV TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE

Inga transaktioner med närstående som bör redovisas separat under denna rubrik har kunnat fastställas.

8.         HÄNDELSER EFTER RAPPORTPERIODENS SLUT

Den dag då beloppen på dessa konton överfördes hade fortfarande inga väsentliga händelser som borde redovisas under denna rubrik uppmärksammats av eller rapporterats till EUF:s räkenskapsförare. Årsredovisningen och därtill hörande noter har sammanställts med stöd av senaste tillgängliga uppgifter, vilket också framgår av den information som redogörs ovan.

9.         AVSTÄMNING MELLAN DET EKONOMISKA RESULTATET OCH BUDGETUTFALLET

Årets resultat beräknas enligt principerna för periodiserad redovisning. Budgetutfallet beräknas emellertid genom kassabaserad redovisning, i enlighet med budgetförordningen. Eftersom båda resultaten emellertid bygger på samma underliggande transaktioner är det en nyttig kontroll att försöka stämma av dem mot varandra. Denna avstämning redovisas i tabellen nedan, med angivelse av de viktigaste beloppen separat för inkomst- och utgiftssidan.           

|| || Miljoner euro

|| 2011 || 2010

|| ||

EKONOMISKT RESULTAT FÖR ÅRET || (2 700) || (2 765)

|| ||

INTÄKTER || ||

Fordringar som inte påverkar budgetutfallet || (52) || (33)

Fordringar som fastställts under innevarande år men som ännu inte uppburits || (3) || (4)

Fordringar som fastställts under tidigare år och som uppburits under innevarande år || 10 || 10

Nettoeffekt av förfinansiering || 46 || 53

Upplupna intäkter netto || (13) || (173)

|| ||

KOSTNADER || ||

Kostnader under året som ännu inte betalats || 98 || 178

Kostnader från tidigare år som betalats under innevarande år || (249) || (155)

Betalningsinställelser || 17 || 39

Nettoeffekt av förfinansiering || (346) || (353)

Upplupna kostnader netto || 317 || (31)

|| ||

ÅRETS BUDGETUTFALL || (2 874) || (3 233)

9.1 Avstämning – intäkter

Budgetintäkterna under ett budgetår motsvarar intäkterna från fordringar som fastställts under årets lopp och inkasseringar av fordringar från tidigare budgetår.

Fordringar som inte påverkar budgetutfallet redovisas i resultaträkningen, men kan ur en budgetmässig synvinkel inte anses utgöra intäkter, eftersom det likvida beloppet överförs till reserven och inga åtaganden kan ingås på nytt utan ett rådsbeslut.

De fordringar som fastställs under budgetåret men som ännu inte uppburits ska dras ifrån det ekonomiska resultatet vid avstämningen, eftersom de inte ingår i budgetintäkterna. Däremot måste fordringar som fastställts under tidigare år men som uppbärs under det aktuella året läggas till det ekonomiska resultatet för att avstämningen ska bli rättvisande.

Nettoeffekten av förfinansieringen är avräkningen av återkrävda förfinansieringsbelopp. Dessa belopp påverkar inte årets resultat.

De upplupna intäkterna netto består främst av upplupna belopp som sammanställts i samband med periodavgränsningen vid årets slut. Endast nettoeffekten, dvs. de upplupna intäkterna för innevarande år minus återföringen av de upplupna intäkterna från föregående år, ska beaktas.

9.2 Avstämning – kostnader

Kostnader under året som ännu inte har betalats ska läggas till för att avstämningen ska bli rättvisande, eftersom de ingår i årets resultat men inte i budgetutgifterna. Däremot måste kostnader från föregående år som betalats under innevarande år dras av från det ekonomiska resultatet vid avstämningen, eftersom de utgör en del av innevarande års budgetutgifter, men utan att varken påverka det ekonomiska resultatet eller minska utgifterna i det fall korrigeringar görs.

Kontantbehållningen från betalningar som ställts in påverkar inte resultatet men påverkar budgetutfallet.

Nettoeffekten av förfinansiering utgörs av en kombination av ny förfinansiering som utbetalas under det aktuella budgetåret (budgetutgifter) och avräkningen av förfinansiering som betalats ut under innevarande eller tidigare år genom att de stödberättigande kostnaderna godkänns. De senare beloppen utgör kostnader i den periodiserade redovisningen, men däremot inte kostnader i budgeträkenskaperna, eftersom den ursprungliga förfinansieringen redan tagits upp som en budgetutgift i det skede då den betalades ut.

De upplupna kostnaderna netto består av belopp som sammanställs i samband med periodavgränsningen vid årets slut, t.ex. stödberättigande kostnader som burits av mottagare av stöd från EUF men som ännu inte har rapporterats till EUF. Endast nettoeffekten, dvs. de upplupna kostnaderna för innevarande år minus återföring av upplupna kostnader från föregående år, ska beaktas.  

2. RAPPORT OM DET FINANSIELLA GENOMFÖRANDET

INLEDANDE NOT

Tidigare EUF-fonder

· I AVS–EG-ministerrådets beslut nr 1/2000 av den 27 juli 2000 om övergångsbestämmelser föreskrivs att en del av de anslag som inte tilldelats tidigare utvecklingsfonder ska användas i enlighet med bestämmelserna avseende dessa anslag i Cotonouavtalet, vilka i enlighet med övergångsbestämmelserna får tillämpas provisoriskt.

· I kommissionens beslut nr 410/2001 av den 16 mars 2001 fastställdes anslag till de vägledande programmen för AVS-staterna enligt AVS-EG-partnerskapsavtalet. I beslutet anges att anslag som inte tilldelalats tidigare utvecklingsfonder ska användas för genomförandet enligt bestämmelserna och förfarandena för var och en av fonderna till ett högsta belopp på 1,2 miljarder euro. Detta avser perioden innan finansprotokollet för nionde EUF trädde i kraft.

· I kommissionens beslut nr 1033/2001 av den 15 juni 2001 fastställdes anslagen till de regionala programmen och samarbetsprogrammen mellan AVS-staterna enligt finansprotokollet för AVS–EG-partnerskapsavtalet.

· I kommissionens beslut nr 1252/2002 av den 11 juli 2002 ökade anslaget till samarbetet mellan AVS-staterna med 60 miljoner euro, ur de allmänna reserverna i den sjätte och sjunde EUF. Det föreskrevs också att dessa ytterligare anslag måste användas innan finansprotokollet för nionde EUF trädde i kraft, i enlighet med de bestämmelser och förfaranden som gällde för de ursprungliga utvecklingsfonderna.

· Genom beslut nr 3/2002 av AVS–EG-ministerrådet av den 23 december 2002 omfördelades 25 miljoner euro av icke tilldelade medel från åttonde EUF (allmän reserv) till regionalt samarbete enligt AVS–EG-partnerskapsavtalet.

· Eftersom sjätte EUF avslutades under 2006 och sjunde EUF avslutades under 2008 innhåller årsredovisningarna inte längre några tabeller över genomförandet för dessa EUF. Däremot finns överförda saldon i nionde EUF.

· För att göra räkenskaperna för 2009 mer insynsvänliga redovisas, liksom under tidigare år, i nedanstående tabeller anslag till program enligt Lomékonventionen och den del som används för programplanering under Cotonouavtalet, separat för åttonde EUF. Vad gäller sistnämnda har konteringen och redovisningen gjorts enligt artikel 3.2 i bilaga IV till AVS–EG-partnerskapsavtalet vad avser enskilda länder. I fråga om AVS-staterna föreskrivs i denna artikel att de medel som anslås ska bestå av två delar, dels ett anslag enligt del A som ska täcka makroekonomiskt stöd samt stöd till program och projekt, dels ett anslag enligt del B som ska täcka oförutsedda behov, exempelvis katastrofbistånd, bidrag till skuldlättnadsinitiativ samt stöd för att lindra negativa verkningar av instabilitet i exportinkomster[14]. I fråga om regionerna bygger redovisningen på de regionala program som nämns i kapitel 2 i AVS–EG-partnerskapsavtalet (dvs. regionala vägledande program och samarbete mellan AVS-staterna).

· Enligt punkt 4 i bilaga Ib (den fleråriga finansieringsramen för perioden 2008–2013) till AVS-EG-partnerskapsavtalet överfördes resterande saldon och återtagna belopp från fonderna mellan den 31 december 2007 och ikraftträdandet av tionde EUF till nionde EUF för att säkerställa att EU:s förvaltning fungerar och täcka löpande kostnader för pågående projekt till dess att tionde EUF träder i kraft.

· I rådets beslut 2010/406/EU beslutades att ett belopp på 150 miljoner euro av de medel som återtagits från projekt inom ramen för nionde och tidigare EUF skulle användas till förmån för Sudan i syfte att täcka behoven hos den mest utsatta befolkningen. Detta belopp tilldelades under 2011.

· I rådets beslut 2011/315/EU beslutades att ett belopp på 200 miljoner euro av de medel som återtagits från projekt inom ramen för nionde och tidigare EUF skulle användas till förmån för södra Sudan i syfte att stödja genomförandet av den treåriga utvecklingsplanen för södra Sudan. Detta belopp har ännu inte anslagits för programplaneringen.

Tionde EUF

Det AVS–EG-partnerskapsavtal som undertecknades den 23 juni 2000 i Cotonou av Europeiska gemenskapens medlemsstater och gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS-staterna) trädde i kraft den 1 april 2003. Cotonouavtalet ändrades den 25 juni 2005 och den 23 juni 2010.

Rådets beslut 2001/822/EG av den 27 november 2001 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska gemenskapen (ULT-beslut) trädde i kraft den 2 december 2001. Detta beslut ändrades den 19 mars 2007 (beslut 2007/249/EG).

Det interna avtalet om finansiering av gemenskapsstöd under den fleråriga budgetramen för perioden 2008–2013 i enlighet med det reviderade Cotonouavtalet, som antogs av företrädarna för medlemsstaternas regeringar och Europeiska gemenskapen den 17 juli 2006, trädde i kraft den 1 juli 2008.

I enlighet med Cotonouavtalet finansieras den andra perioden (2008–2013) med stöd från EU till AVS-staterna och ULT genom tionde EUF med medel på totalt 22 682 miljoner euro, varav

– 21 966 miljoner euro anslagits till AVS-staterna i enlighet med den fleråriga budgetramen i bilaga Ib till det reviderade Cotonou-avtalet, varav 20 466 miljoner euro förvaltas av Europeiska kommissionen,

– 286 miljoner euro har anslagits till ULT i enlighet med bilaga IIAa i det reviderade rådsbeslutet om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska gemenskapen, av vilka 256 miljoner euro förvaltas av Europeiska kommissionen,

– 430 miljoner euro har anslagits för kommissionens finansiering av kostnaderna för programplanering och genomförande av medlen i tionde EUF, i enlighet med artikel 6 i det interna avtalet.

Den dag när tionde EUF trädde i kraft kompletterades dessa belopp med icke-utnyttjade saldon och kompletteras fortfarande med återtagna anslag från systemet för att garantera stabilisering av exportinkomster från jordbruksråvaror (Stabex) från de utvecklingsfonder som föregår nionde EUF. Dessa saldon och återtagna anslag bör användas och förvaltas i enlighet med det reviderade Cotonouavtalet och det interna avtalet.

Av ovan nämnda anslag från tionde EUF förvaltar Europeiska kommissionen ett belopp på 21 152 miljoner euro enligt följande

– 15 300 miljoner euro för de nationella vägledande programmen, varav:

· 13 500 miljoner euro för A-anslag, av vilka anslag på 12 467 miljoner euro fanns tillgängliga och av detta belopp överfördes 33 miljoner euro till regionala anslag (MTR region-PALOP, flera regioner portugisisktalande afrikanska länder). Dessutom ökades A-anslagen med 57 miljoner euro genom anslag som återtagits från Stabex.

· 1 800 miljoner euro för B-anslag, av vilka 601 miljoner euro som ursprungliga anslag och 1 199 miljoner euro som en reserv för oförutsedda behov (som används för att finansiera olika instrument som det årliga Flex-instrumentet och det särskilda sårbarhets-FLEX-instrumentet samt som svar på livsmedelspriskrisen). Av detta totala belopp finns ett belopp på 1 624 miljoner euro tillgängligt.

– 1 783 miljoner euro för regionala vägledande program, som tillsammans med en överföring på 33 miljoner euro resulterar i att 1 816 miljoner euro finns tillgängliga.

– 2 700 miljoner euro i anslag mellan AVS-staterna, av vilka 2 664 miljoner euro finns tillgängliga.

– 683 miljoner euro som en reserv för senare anslag till de nationella och regionala vägledande programmen efter översynerna efter halva löptiden respektive efter löptidens slut.

– 430 miljoner euro finns tillgängliga för genomförandekostnader.

– 256 miljoner euro i territoriella anslag:

· Medel ur A-anslag på 195 miljoner euro, av vilka 66 miljoner euro finns tillgängliga.

· Medel ur B-anslag på 15 miljoner euro, av vilka 7 miljoner euro finns tillgängliga.

· Medel ur regionala anslag på 40 miljoner euro, av vilka samtliga finns tillgängliga.

· Medel från undersökningar och tekniskt bistånd på 6 miljoner euro, av vilka samtliga finns tillgängliga.

- Resultatreserv för tionde EUF som inte kan tas i anspråk

Sedan tionde EUF trädde i kraft den 1 juli 2008 överförs resterande saldon och anslag som återtagits från projekt under nionde EUF och tidigare fonder till resultatreserven för tionde EUF, med undantag för Stabexmedel och administrativa anslag under nionde EUF. Denna reserv kan tas i anspråk enligt de villkor som anges i artikel 1.4 i det interna avtal som gäller för tionde EUF.

Närmare uppgifter om denna reserv per den 31 december 2011 ges nedan (miljoner euro):

Totala anslag som överförts till den reserv för tionde EUF som inte kan tas i anspråk: || 438

            Minus tillgångar som överförts till nionde EUF till förmån för Sudan genom rådets beslut 2010/406/EU av den 12 juli 2010 || -150

Totala tillgängliga anslag i reserven (AVS+ULT) || 288

Märk: Denna reserv ska minskas med 200 miljoner euro till följd av rådets beslut 2011/315/EU av den 23 maj 2011 till förmån för södra Sudan och överföras till nionde EUF.

- Stabexreserv för tionde EUF

Efter avslutet av räkenskaperna i Stabex överförs outnyttjade anslag eller återtagna anslag till Stabexreserven med A-anslag för tionde EUF (artikel 1.4 i det interna avtalet för tionde EUF) och sedan till de berörda ländernas nationella vägledande program.

- Samfinansiering i tionde EUF

Inom tionde EUF undertecknades överföringsavtal för samfinansiering från medlemsstaterna på 89 miljoner euro, och åtagandebemyndiganden på totalt 79 miljoner euro gjordes tillgängliga, medan betalningsbemyndiganden bara gjordes tillgängliga för inbetalda belopp på sammanlagt 73 miljoner euro.

Situationen vad gäller anslag för samfinansiering per den 31 december 2011 visas i tabellen nedan (i miljoner euro).

|| Åtagandebemyndiganden || Betalningsbemyndiganden

Samfinansiering – A-anslag || 69 || 61

Samfinansiering mellan AVS-staterna || 12 || 12

Samfinansiering – administrativa kostnader || 2 || 2

|| 83 || 75

Följande tabeller innehåller nettobeloppen för de beviljade anslagen, anslag för vilka åtaganden gjorts samt anslag som betalats ut.

De tabeller som visar situationen per land och instrument finns i bilagan.

2.1         ANSLAG

2.2 KONSOLIDERAD REDOVISNING

2.3.       ÖVRIGA FÖRVALTNINGSUPPGIFTER

Samfinansiering med Italien (1985)

År 1985 undertecknade Europeiska kommissionen och Italiens regering ett avtal om samfinansiering av utvecklingsprojekt som förvaltas av kommissionen.

Fram till den 31 december 2004 förlängdes avtalet i omgångar genom skriftväxling mellan Italiens regering och kommissionsledamoten med ansvar för bistånd.

Genom det skriftliga förfarandet E/1588/2004 fattade kommissionen ett beslut om genomförandet av ramavtalet för samfinansieringen. Syftet med beslutet var att fastställa budgetramen och bestämmelserna för åtagandena enligt avtalet. I kommissionens beslut föreskrivs därför att samfinansieringen ska genomföras av kommissionen i enlighet med bestämmelserna i budgetförordningen för EUF. I beslutet föreskrivs att den delegerade eller vidaredelegerade utanordnaren för EUF ska ha behörighet att förvalta Italiens bidrag till samfinansieringen. De har också behörighet att fastställa lämpligt slutdatum för genomförandet med hänsyn till gällande regler.

Enligt vad som anges i artikel 4.4 i det avtal som ingicks i juli 1985 mellan Europeiska kommissionen och den italienska regeringen, och som bekräftas i artikel 3.3 i beslut E/1588/2004, uppmanade den italienska regeringen genom sin skrivelse av den 15 december 2006 kommissionen att återbetala saldot på kontona för de projekt som avslutats. Dessa saldon uppgick till 4 708 867,66 euro. Detta belopp betalades tillbaka till den italienska regeringen i mars 2008.

Situationen avseende de italienska anslag som förvaltas av kommissionen för projekt i AVS-stater per den 31 december 2011 redovisas nedan.

Sammanlagt 52 projekt som genomförs i AVS-staterna har samfinansierats av Italien sedan avtalet ingicks, varav bara så kallade fjärde programmet för återuppbyggnad av Somalia fortfarande pågår och förvaltas av EU:s delegation i Kenya. Banktillgodohavandena för varje enskild post uppgår till följande:

Projekt nr: || Land || Projekt || Saldo (euro) || Saldo (euro)

|| || || || 31/12/2010 || 31/12/2011

ITA COF || 37 || || Samfinansieringsränta || 317 230.20 || 320 646.67

ITA COF || 40 || || Administrativa utgifter || 408 990.37 || 410 580.63

ITA COF || 50 || SOMALIEN || Återuppbyggnad || 6 722 163.55 || 5 452 595.91

TOTALT || || || 7 429 706.86 || 6 183 823.21

DEL II – EUF:s ÅRSREDOVISNING: REDOVISNING AV INVESTERINGSANSLAGET

EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN || CA/454/12

|| Den 15 mars 2012

|| Dokument 12/069

||

|| Revision utförd av KPMG

STYRELSEN

Investeringsanslaget

ÅrsREDOVISNING

per DEN 31 december 2011

|| ||

|| - Rapport över finansiell ställning - Rapport över totalresultat - Förändringar i medlen från bidragsgivarna - Rapport över kassaflöden - Bokslutskommentarer och noter  - Revisionsberättelse ||

ORG.: E ||

3.           REDOVISNING AV INVESTERINGSANSLAGET

3.1         Rapport över totalresultat för det räkenskapsår som slutade den 31 december 2011

(i tusental euro)

|| || Fr.o.m. 1.1.2011 || Fr.o.m. 1.1.2010

|| Noter || t.o.m. 31.12 2011 || t.o.m. 31.12 2010

|| || ||

Räntor och liknande intäkter || 16 || 59 561 || 54 601

Räntor och liknande kostnader  || 16 || -940 || -2 591

|| || ||

Räntor och liknande intäkter netto || || 58 621 || 52 010

|| || ||

Intäkter avseende arvoden och provisioner || 17 || 2 149 || 11 775

Kostnader avseende arvoden och provisioner || 17 || -144 || -372

|| || ||

Nettointäkter från avgifter och provisioner || || 2 005 || 11 403

|| || ||

Nettoresultat av finansiella transaktioner || 18 || 18 070 || -15 823

|| || ||

Förändring i nedskrivning av lån och fordringar netto efter återföring || 7 || 27 452 || 25 428

Nedskrivning av finansiella tillgångar som kan säljas || 8 || -6 888 || -3 714

|| || ||

Allmänna administrativa kostnader || 19 || -38 006 || -34 086

|| || ||

|| || ||

Årets resultat || || 61 254 || 35 218

|| || ||

Övriga totalresultat: || || ||

Finansiella tillgångar som kan säljas – reserv i verkligt värde || || ||

1. Nettoförändring i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas || || 20 574 || 2 962

2. Nettobelopp som överförs till resultaträkningen || || -3 394 || 1 898

Totala finansiella tillgångar som kan säljas || || 17 180 || 4 860

|| || ||

Totala övriga totalresultat || || 17 180 || 4 860

|| || ||

Summa totalresultat för året || || 78 434 || 40 078

3.2         Rapport över finansiell ställning per den 31 december 2011

(i tusental euro)

|| Noter || 31.12.2011 || 31.12.2010 || 31.12.2009

|| || || ||

TILLGÅNGAR || || || ||

Likvida medel || 5 || 452 279 || 411 587 || 330 057

Finansiella derivat || 6 || 434 || 1 376 || 12 870

Lån och fordringar || 7 || 1 033 160 || 844 428 || 693 441

Finansiella tillgångar som kan säljas || 8 || 251 660 || 194 828 || 164 606

Fordringar på bidragsgivare || 9/14 || 87 310 || 100 000 || 87 310

Övriga tillgångar || 10 || 416 || 3 172 || 925

|| || || ||

Summa tillgångar ||   || 1 825 259 || 1 555 391 || 1 289 209

|| || || ||

|| || || ||

SKULDER OCH MEDEL FRÅN BIDRAGSGIVARNA || || || ||

|| || || ||

SKULDER || || || ||

Finansiella derivat || 6 || 12 702 || 6 110 || 5 522

Förutbetalda intäkter || 11 || 33 003 || 29 579 || 24 317

Skulder till tredje part || 12 || 329 660 || 298 415 || 213 850

Övriga skulder || 13 || 1 113 ||  940 || 1 560

|| || || ||

Totala skulder || || 376 478 || 335 044 || 245 249

|| || || ||

MEDEL FRÅN BIDRAGSGIVARNA || || || ||

Infordrade bidrag från medlemsstaterna || 14 || 1 281 309 || 1 131 309 || 995 000

Reserv verkligt värde || || 41 750 || 24 570 || 19 710

Balanserade vinstmedel || || 125 722 || 64 468 || 29 250

|| || || ||

Totala medel från bidragsgivarna || || 1 448 781 || 1 220 347 || 1 043 960

|| || || ||

Summa skulder och medel från bidragsgivarna || || 1 825 259 || 1 555 391 || 1 289 209

3.3         FÖRÄNDRINGAR I MEDLEN FRÅN BIDRAGSGIVARNA

(i tusental euro)

|| Infordrade medel || Reserv  verkligt värde || Balanserade vinstmedel || Totalt

Per den 1 januari 2011 || 1 131 309 || 24 570 || 64 468 || 1 220 347

|| || || ||

Bidrag som infordrats under året från medlemsstaterna || 150 000 || - || - || 150 000

|| || || ||

Vinst år 2011 || - || - || 61 254 || 61 254

|| || || ||

Summa övriga totalresultat för året || - || 17 180 || - || 17 180

|| || || ||

Förändringar av medlen från bidragsgivarna || 150 000 || 17 180 || 61 254 || 228 434

|| || || ||

Per den 31 december 2011 || 1 281 309 || 41 750 || 125 722 || 1 448 781

|| || || ||

|| Infordrade medel || Reserv verkligt värde || Balanserade vinstmedel || Totalt

Per den 1 januari 2010 || 995 000 || 19 710 || 29 250 || 1 043 960

|| || || ||

Bidrag som infordrats under året från medlemsstaterna || 130 000 || - || - || 130 000

Outnyttjade räntebidrag || 6 309 || - || - || 6 309

Vinst år 2010 || - || - || 35 218 || 35 218

|| || || ||

Summa övriga totalresultat för året || - || 4 860 || - || 4 860

|| || || ||

Förändringar av medlen från bidragsgivarna || 136 309 || 4 860 || 35 218 || 176 387

|| || || ||

Per den 31 december 2010 || 1 131 309 ||  24 570 || 64 468 || 1 220 347

|| || || ||

|| || || ||

3.4         Rapport över kassaflöden för det räkenskapsår som slutade den 31 december 2011

|| Fr. o.m. 1 januari 2010– t.o.m. 31 december 2010 || Fr.o.m. 1 januari 2010– t.o.m. 31 december 2010

LÖPANDE VERKSAMHET || ||

Budgetårets vinst || 61 254 || 35 218

Justeringar || ||

Nedskrivning av finansiella tillgångar som kan säljas || 3 172 || 3 714

Förändring netto i nedskrivning av lån och fordringar || -27 452 || -25 428

Balanserad ränta på lån och fordringar || -10 512 || -13 239

Ändringar i upplupen ränta och upplupet anskaffningsvärde på lån och fordringar || -2 801 || -466

Ökning av förutbetalda intäkter || 3 424 || 5 262

Växelkursändringars effekter på lån || -15 337 || -24 626

Växelkursändringars effekt på finansiella tillgångar som kan säljas || 34 || -538

Rörelsevinst före ändringar av tillgångar och skulder || 11 782 || -20 103

|| ||

Låneutbetalningar || -237 040 || -206 952

Återbetalning av lån || 104 410 || 119 724

Ändringar i verkligt värde på derivat || 7 534 || 12 082

Ökning av finansiella tillgångar som kan säljas || -67 829 || -50 952

Försäljning av finansiella tillgångar som kan säljas || 24 971 || 22 414

Minskning/ökning av övriga tillgångar || 2 756 || -2 247

Ökning eller minskning av övriga skulder || 173 || -620

Minskning/ökning av andra belopp som ska utbetalas till Europeiska investeringsbanken || 4 144 || -2 324

|| ||

Nettokassaflöde från löpande verksamhet || -149 099 || -128 978

|| ||

FINANSIERINGSVERKSAMHET || ||

Bidrag från medlemsstaterna || 136 345 || 187 310

Belopp som tagits emot från medlemsstaterna för räntebidrag || 76 345 || 40 000

Belopp som betalats för medlemsstaternas räkning för räntebidrag || -22 899 || -16 802

|| ||

Nettokassaflöde från finansieringsverksamhet || 189 791 || 210 508

|| ||

Nettoökning av likvida medel || 40 692 || 81 530

Likvida medel vid budgetårets början || 411 587 || 330 057

|| ||

Likvida medel vid budgetårets slut || 452 279 || 411 587

3.5         Bokslutskommentarer och noter

1 Allmän information

Investeringsanslaget (nedan också kallat instrumentet) har upprättats inom ramen för Cotonouavtalet (nedan kallat avtalet) om samarbete och utvecklingsstöd, som länder i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS-staterna) respektive Europeiska unionen och dess medlemsstater enades om den 23 juni 2000 och reviderade den 25 juni 2005 samt den 23 juni 2010.

Finansieringen inom ramen för avtalet tillhandahålls från EU-medlemsstaternas budgetar och betalas ut enligt de finansprotokoll som fastställts för på varandra följande perioder på fem–sex år. Inom ramen för avtalet och efter det att ett andra finansprotokoll trädde i kraft den 1 juli 2008 (som omfattar perioden 2008–2013), som kallas den tionde Europeiska utvecklingsfonden (EUF), har Europeiska investeringsbanken (nedan kallad EIB eller banken) anförtrotts förvaltningen av

- investeringsanslaget som är en rörelsekapitalfond på 3 185,5 miljoner euro som består av riskexponerat eget kapital avsett att främja investeringar från den privata sektorn i AVS-staterna, av vilka 48,5 miljoner euro tilldelas de utomeuropeiska länderna och territorierna (ULT),

- bidrag för finansiering av räntesubventioner värda 400 miljoner euro för AVS-stater och 1,5 miljoner euro för ULT, upp till 10 % av dessa subventioner kan användas för att finansiera projektrelaterat tekniskt bistånd.

På förslag från EIB:s förvaltningskommitté antog EIB:s styrelse årsredovisningarna den 15 mars 2012 och godkände att dessa lämnandet till EIB:s råd för godkännande senast den 30 april 2012.

2 Viktiga redovisningsprinciper

2.1 Grund för upprättandet – uttalande om att IFRS följs

Under 2011 tillämpades för investeringsanslaget de internationella redovisningsrekommendationer (IFRS) som Europeiska unionen antagit för utarbetandet av sin årsredovisning och som genomfördes enligt IFRS 1, ”Första gången International Financial Reporting Standards tillämpas” , med den 1 januari 2011 som övergångsdag.

2.2 Centrala bedömningar och uppskattningar vid redovisningen

Vid utarbetandet av finansiella rapporter krävs det att man använder sig av uppskattningar och bedömningar. Det krävs också att EIB:s ledning gör sina egna avvägningar vid tillämpningen av redovisningsprinciperna för investeringsanslaget. De områden som är särskilt komplicerade, som kräver en hög grad av avvägning eller där uppskattningar och bedömningar är av betydelse för räkenskaperna lyfts fram nedan.

Bedömningar och uppskattningar används särskilt i följande fall:

§ Finansiella instruments verkliga värde

När det verkliga värdet på finansiella tillgångar och skulder som bokförts i rapporten över finansiell ställning inte kan härledas från aktiva marknader fastställs de genom användning av en rad olika värderingstekniker som inkluderar matematiska modeller. Uppgifterna till dessa modeller tas när det är möjligt från observerbara marknader, men när det inte är möjligt krävs en viss grad av uppskattning för att fastställa det verkliga värdet. Uppskattningarna inkluderar bedömningar av likviditeten och modelluppgifter som korrelation och volatilitet för derivat med en löptid på mer än tre månader.

§ Nedskrivningsförlust på lån och fordringar

Genom investeringsanslaget görs en översyn av problematiska lån och fordringar på varje rapporteringsdag för att bedöma om avsättningar ska göras för förluster i rapporten över totalresultat. Det krävs särskilt att EIB:s ledning gör en bedömning av storleken och tidpunkten för de framtida kassaflödena när det ska beräknas vilka avsättningar som krävs. Dessa beräkningar baseras på antaganden om ett antal faktorer och de faktiska resultaten kan skilja sig åt, vilket kan leda till framtida ändringar av avsättningen. Utöver särskilda avsättningar för enskilda betydande lån och fordringar kan man genom investeringsanslaget också göra kollektiva avsättningar mot exponeringar där, även om de inte kräver särskilda avsättningar, risken för försummelse kan bli större än när de ursprungligen beviljades.

I princip betraktas ett lån som nedskrivet när betalningen av ränta och amortering inte reglerats på 90 dagar eller mera och då EIB:s ledning samtidigt anser att det föreligger ett objektivt belägg  på nedskrivning.

§ Värdering av icke-börsnoterade investeringar i eget kapital som kan säljas

Värderingen av icke-börsnoterade investeringar i eget kapital baseras normalt på ett av följande inslag:

- Nyligen gjorda transaktioner på marknadsmässiga villkor (armslängds avstånd).

- Aktuellt verkligt värde på andra instrument som i stort sett är desamma.

- Det förväntade kassaflödet diskonteras till nuvärdet för tillgångar med liknande villkor och risk, eller

- andra värderingsmodeller.

Beräkningen av kassaflödet och diskonteringsfaktorer för icke-börsnoterade investeringar i eget kapital omfattar en hög grad av uppskattning. Instrumentet anpassar värderingstekniken med jämna mellanrum och testar giltigheten genom att endera använda priser från observerbara aktuella marknadstransaktioner med samma instrument eller andra tillgängliga observerbara marknadsuppgifter.

§ Nedskrivning av finansiella tillgångar som kan säljas

Enligt principerna för investeringsanslaget anses investeringar i eget kapital som kan säljas vara nedskrivna om deras verkliga värde i betydande omfattning eller under en längre tid har minskat under anskaffningsvärdet eller när det finns andra objektiva belägg för nedskrivning. En bedömning krävs för att avgöra vad som kan anses utgöra ”betydande omfattning” eller ”en längre tid”. I instrumentet anses ”betydande omfattning” vanligtvis vara 30 % eller mer och ”en längre tid” mer än 12 månader. Vidare utvärderas i instrumentet andra faktorer, inklusive normal volatilitet i aktiepriser för noterade aktier och framtida kassaflöden och diskonteringsfaktorer för icke noterade aktier.

2.3 Ändrade redovisningsprinciper

För utarbetandet av investeringsanslagets årsbokslut per den 31 december 2011 har redovisningsprinciperna ändrats från redovisningsprinciper som vägleds av IFRS som Europeiska unionen antagit till redovisningsprinciper som grundas på IFRS som antagits av Europeiska unionen. EIB:s ledning anser att de ändrade redovisningsprinciperna kommer att leda till mer relevanta uppgifter om instrumentets transaktioner och finansiella situation. Ändringen av redovisningsprinciperna har inga effekter på instrumentets rapport över finansiell ställning, rapport över totalresultat, förändringar i medlen från bidragsgivarna eller rapport över kassaflöden. Ändringarna påverkar bara noten om riskhantering till årsredovisningen som utarbetades i enlighet med IFRS 7 samt redovisning till verkligt värde för finansiella instrument i enlighet med IFRS 7.

Ett antal nya tillämpliga standarder, ändringar av standarder och tolkningar träder i kraft för det räkenskapsår som inleds efter den 1 januari 2012, och har inte tillämpats vid utarbetandet av dessa redovisningar.

IFRS 9 Financial instruments (finansiella instrument)

Det första steget i ett projekt i tre delar som genomförs av IASB för att ersätta IAS 39 Financial instruments, omdefinierar denna standard för de olika kategorierna av finansiella tillgångar och skulder och deras redovisningsmetod. Arbetet med IFRS 9 pågår fortfarande och kommer så småningom att ersätta IAS 39 i sin helhet. Det aktuella faktiska datumet för antagande av den senaste revisionen av IFRS 9 är den 1 januari 2013 med en föreslagen tillämpningstidpunkt den 1 januari 2015. Det finns inga planer på att förtidstillämpa denna standard på instrumentet och effekternas omfattning har ännu inte fastställts.

Följande två tillämpliga standarder utfärdades under 2011, båda med tillämpningstidpunkt den 1 januari 2013. Effekterna av antagandet av dessa standarder på instrumentets årsbokslut har ännu inte fastställts.

IFRS 12 Disclosure of interests in other entities (upplysningar om innehav i andra enheter)

Syftet med denna standard är att kräva att upplysningar lämnas som gör det möjligt för användare av de finansiella rapporterna att bedöma karaktären av, och risker hänförliga till innehav i andra enheter, samt den påverkan som dessa innehav har på enhetens finansiella ställning, finansiella resultat och kassaflöden.

IFRS 13 Fair value measurement (värdering till verkligt värde)

IFRS 13 definierar och fastställer ett regelverk för värdering till verkligt värde och kräver upplysningar om värderingar till verkligt värde.

2.4 Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper

2.4.1 Omräkning av utländsk valuta

Investeringsanslagets årsbokslut upprättas i euro, som också är funktionell valuta.

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den valutakurs som råder vid tidpunkten för transaktionen.

Monetära tillgångar och skulder i andra valutor än euro redovisas i euro till den växelkurs som gäller vid rapportperiodens slut. Vinster eller förluster som uppstår till följd av sådana omräkningar bokförs i rapporten över totalresultat.

Icke-monetära poster som förs upp till anskaffningsvärdet i en utländsk valuta omräknas till de valutakurser som gäller vid tidpunkten för de ursprungliga transaktionerna. Icke-monetära poster som förs upp till ett verkligt värde i en utländsk valuta omräknas med hjälp av de växelkurser som gäller vid den tidpunkt när värdet fastställs.

Skillnader i växelkursen som uppstår vid avräkningen av transaktioner till andra kurser än dem som gäller på transaktionsdagen och orealiserade skillnader i växelkursen på tillgångar och skulder i utländsk valuta som inte avräknats förs upp i rapporten över totalresultat.

Posterna i rapporten över totalresultat räknas om till euro enligt gällande växelkurs i slutet av varje månad.

2.4.2 Likvida medel

För investeringsanslaget definieras likvida medel som avistakonton, kortfristig inlåning eller värdepapper med ursprungliga löptider på tre månader eller mindre.

2.4.3 Andra finansiella tillgångar än derivat

Finansiella tillgångar redovisas på avräkningsdagen.

§ Lån

Lån som har finansierats med hjälp av investeringsanslaget bokförs under tillgångar när ett kontant belopp utbetalas till låntagarna. Lån som har finansierats med hjälp av investeringsanslaget registreras ursprungligen i bokföringen till inköpspriset (utbetalade nettobelopp), som är det verkliga värdet på de likvida medel som har använts för att finansiera lånet, inbegripet eventuella transaktionskostnader, och värderas sedan till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av metoden för faktisk avkastning, med avdrag för eventuella avsättningar för nedskrivning eller fordringar som inte kan drivas in.

§ Finansiella tillgångar som kan säljas

Finansiella tillgångar som kan säljas är de tillgångar som särskilt hänförts till denna kategori eller som inte identifierats som värderade till verkligt värde genom årets resultat, investeringar som hålls till förfall eller lånefordringar och kundfordringar. De inkluderar egetkapitalinstrument och investeringar i riskkapitalfonder.

Efter den första värderingen bokförs dessa finansiella tillgångar som kan säljas till verkligt värde. Notera följande uppgifter för värderingen till verkligt värde för investeringar i eget kapital som inte kan härledas från aktiva marknader:

a. Riskkapitalfonder

Det verkliga värdet i varje riskkapitalfond baseras på det nettovärde som tillgångarna har bokförts till i fonden, om beräkningen har gjorts på grundval av en internationell värderingsstandard som överensstämmer med IFRS (t.ex: International Private Equity and Venture Capital Valuation guidelines eller IPEV Guidelines som offentliggörs av Europeiska riskkapitalföreningen). Förvaltarna av instrumentet kan emellertid besluta att korrigera tillgångarnas nettovärde i fonden, om det finns omständigheter som kan påverka värderingen.

b. Direktinvesteringar i eget kapital

Investeringens verkliga värde baseras på den senast tillgängliga årsredovisningen, varvid man i tillämpliga fall återanvänder samma modell som användes vid förvärvet av innehavet.

Orealiserade vinster eller förluster i riskkapitalfonder och direktinvesteringar i eget kapital redovisas under medel från bidragsgivarna till dess att investeringen har sålts, återkallats eller avvecklats, eller till dess att det bedöms att den bör avskrivas helt. Om en investering som är tillgänglig för försäljning är planenligt avskriven förs de ackumulerade orealiserade vinster eller förluster som tidigare bokförts i eget kapital upp i rapporten över totalresultat.

För icke noterade investeringar beräknas det verkliga värdet med hjälp av erkända värderingstekniker (t.ex. diskonterade kassaflöden eller multipelvärdering). Om värdering till verkligt värde inte kan göras på ett tillförlitligt sätt redovisas sådana investeringar till anskaffningsvärde.

Innehav som förvärvats genom instrumentet motsvararar vanligtvis investeringar i privatkapitalfonder eller riskkapitalfonder. Enligt branschens praxis har sådana investeringar i allmänhet tecknats gemensamt av ett flertal investerare. Ingen av dessa är i stånd att individuellt påverka fondens dagliga verksamhet och investeringar. Följaktligen berättigar en investerares deltagande i ledningsgruppen för en sådan fond i princip inte investeraren att påverka fondens dagliga verksamhet. Dessutom kan enskilda investerare i en privatkapitalfond eller riskkapitalfond inte fastställa strategier för en fond, som t.ex. aktieutdelning eller annan värdeöverföring. Sådana beslut fattas vanligtvis av ledningsgruppen för en fond på grundval av det aktieägaravtal som styr ledningsgruppens och alla aktieägares rättigheter och förpliktelser. Aktieägaravtalet hindrar också i allmänhet enskilda investerare från att bilateralt verkställa stora transaktioner genom fonden, utbyta personal i ledande ställning eller att få privilegierad tillgång till nödvändig teknisk information. Investeringsanslagets investeringar genomförs i linje med ovannämnda branschpraxis, som säkerställer att instrumentet varken kontrollerar eller utövar någon form av betydande inflytande enligt innebörden i IAS 27 och IAS 28 över någon av dessa investeringar, också sådana investeringar där instrumentet innehar mer än 20 % av rösträtterna.

§ Garantier

Vid den första redovisningen bokförs de finansiella säkerheterna till verkligt värde motsvarande nettonuvärdet på förväntade premieintäkter. Denna beräkning utförs på startdagen för varje transaktion och bokförs i balansräkningen som finansiella garantier under övriga tillgångar och övriga skulder.

Efter den första redovisningen mäts instrumentets skulder under dessa säkerheter som det högre av:

- Den bästa uppskattningen av de ugifter som krävs för att reglera eventuella finansiella skyldigheter som uppstår till följd av garantin, vilken uppskattas på grundval av alla relevanta faktorer och uppgifter som finns den dag då rapportering över den finansiella ställningen avges.

- Det belopp som från början bokfördes minus ackumulerade avskrivningar. Avskrivningar av det belopp som från början bokfördes görs genom tillämpning av den försäkringsmatematiska metoden.

Varje ökning eller minskning av skulderna i samband med finansiella garantier förs upp i rapporten över totalresultat under ”intäkter från avgifter och provisioner”.

Investeringsanslagets tillgångar enligt dessa garantier avräknas följaktligen genom den försäkringsmatematiska metoden och prövning görs av om tillgångarna behöver skrivas ned.

Vidare bokförs ett garantiavtal när det undertecknas som en eventualförpliktelse för instrumentet och när garantin tas i anspråk, som ett åtagande.

2.4.4 Värdeminskning av finansiella tillgångar

Vid slutet av varje rapportperiod för investeringsanslaget bedöms huruvida det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång behöver skrivas ned. En finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar skrivs bara ned om det finns belägg för nedskrivning till följd av en eller flera händelser som har inträffat efter det att tillgången bokförts (en ”förlust”) och att förlusten påverkar det beräknade framtida kassaflödet från den finansiella tillgången eller den grupp av finansiella tillgångar som kan värderas med tillförlitlighet. Belägg för nedskrivning kan omfatta tecken på att låntagaren eller gruppen av låntagare har stora ekonomiska svårigheter, det råder missförhållanden eller förekommer betalningsförsummelser av räntor eller amorteringar, det finns en sannolikhet för att låntagaren försätts i konkurs eller annan ekonomisk omstrukturering, eller det finns observerbara uppgifter som tyder på att det finns mätbara minskningar i det beräknade framtida kassaflödet, som ett ökat antal försenade betalningar eller ekonomiska missförhållanden.

För lån som är utestående vid slutet av budgetåret och som bokförs till upplupet anskaffningsvärde, görs nedskrivningar om belägg visar att det finns en risk för att lånen inte kommer att återbetalas, antingen i fråga om hela eller delar av lånebeloppen enligt de ursprungliga avtalsvillkoren eller motsvarande värde. Om det finns objektiva belägg på att det uppstått en värdeminskning mäts förlustbeloppet som skillnaden mellan tillgångens värde och nuvärdet på det beräknade framtida kassaflödet. Tillgångens redovisade värde skrivs ned genom användningen av ett avsättningskonto och förlusten förs upp i rapporten över totalresultat. Ränteintäkter fortsätter att påföras det minskade redovisade värdet på grundval av tillgångens effektiva räntesats. Lånen och avsättningen avskrivs när det inte finns någon realistisk utsikt till framtida återvinning. Om den beräknade förlusten ökar eller minskar under påföljande år på grund av en händelse som uppstår efter det att förlusten bokfördes, ökas eller minskas den tidigare bokförda förlusten vid justeringen av kontot.

Inom investeringsanslaget utförs kreditriskbedömningar för varje enskild transaktion och därför övervägs inga kollektiva nedskrivningar.

För finansiella tillgångar som kan säljas bedöms vid varje rapportperiods slut om det finns objektiva belägg på att en investerings värde minskat. Objektiva belägg omfattar en betydande minskning eller minskning under en längre period av investeringens verkliga värde till under anskaffningsvärdet. Om det finns belägg för nedskrivning, avlägsnas den ackumulerade förlusten (mätt som skillnaden mellan förvärvskostnaden och aktuellt verkligt marknadsvärde med avdrag för en eventuell värdeminskning på investeringen som tidigare förts upp i resultaträkningen) från medlen från bidragsgivarna och bokförs i rapporten över totalresultat. Värdeminskning på finansiella tillgångar som kan säljas återförs inte genom rapporten över totalresultat, utan ökningar i de verkliga värdena efter värdeminskning förs upp direkt under medlen från bidragsgivarna.

Europeiska investeringsbankens riskförvaltare går igenom de finansiella tillgångarna med avseende på eventuella nedskrivningar minst en gång om året. De korrigeringar som sker till följd av detta inbegriper förändringar av nuvärdet i rapporten över totalresultat över tillgångarnas livscykel och eventuella korrigeringar till följd av omvärderingar av de ursprungliga nedskrivningarna.

2.4.5 Finansiella derivat

Derivat inkluderar valutaswappar, valutaränteswappar och valutaforwards.

Inom ramen för den sedvanliga verksamheten med investeringsanslaget är det tillåtet att förvärva valutaswappar för att täcka risken för vissa lånetransaktioner eller valutaforwardsavtal i syfte att säkra sina valutapositioner, som är utställda i annan valuta än euro som det handlas aktivt med på valutamarknaderna, för att säkra vinst och förlust som beror på växelkursfluktuationer.

Inga transaktioner med säkringsredovisning har genomförts för investeringsanslaget per den 31 december 2010 och 2011. Alla derivat redovisas därför till verkligt marknadsvärde i rapporten över totalresultat. Verkligt värde beräknas huvudsakligen enligt modeller för diskonterade kassaflöden, optionsprismodeller eller prisuppgifter från tredje part.

Derivat redovisas som tillgångar när deras verkliga värde är positivt och som skulder när det verkliga värdet är negativt. Förändringar i det verkliga värdet på finansiella derivat ingår i ”Nettoresultat av finansiella transaktioner”.

2.4.6 Bidrag

Bidrag från medlemsstaterna tas upp som utestående fordringar i rapporten över finansiell ställning den dag då rådet fattar beslut om det finansiella bidrag som medlemsstaterna ska betala till medlen för investeringsanslaget.

Medlemsstaternas bidrag uppfyller följande villkor och betecknas följaktligen som eget kapital:

- Enligt vad som fastställs i bidragsavtalet ger de medlemsstaterna rätt att besluta om hur investeringsanslagets nettotillgångar ska användas om investeringsanslaget avvecklas.

- Instrumentet tillhör den instrumentklass som är underordnad alla andra instrumentklasser.

- Alla finansiella instrument i den instrumentklass som är underordnad alla andra instrumentklasser har identiska egenskaper.

- Instrumentet innehåller inga egenskaper som kräver att det klassificeras som en skuld.

- De totala förväntade kassaflöden som kan hänföras till investeringsanslaget under dess livslängd baserar sig huvudsakligen på resultatet, förändringen av redovisade nettotillgångar eller förändringen av det verkliga värdet av investeringsanslagets redovisade och icke redovisade nettotillgångar under dess livslängd.

2.4.7 Ränteintäkter på lån

Räntor på lån som beviljas genom investeringsanslaget bokförs i rapporten över totalresultat (ränteintäkter och liknande intäkter) och i rapporten över finansiell ställning (lån och fordringar) enligt periodiseringsprincipen genom användning av den effektiva räntesatsen, som är den räntesats som exakt diskonterar framtida beräknade kontanta ut- eller inbetalningar under lånets förväntade löptid till lånets redovisade värde. När lånets redovisade värde har minskats på grund av en nedskrivning bokförs ränteintäkterna fortsatt genom att man använder den ursprungliga effektiva räntesatsen som tillämpas på det nya redovisade värdet.

2.4.8 Räntesubventioner och tekniskt bistånd

Som en del av förvaltningen av investeringsanslaget handläggs också räntesubventioner och tekniskt bistånd för medlemsstaternas räkning.

Den del av medlemsstaternas bidrag som har anslagits till betalning av räntesubventioner redovisas inte som medel från bidragsgivare för investeringsanslaget utan betecknas som en skuld till tredje part. Genom instrumentet verkställs utbetalningarna till slutmottagarna och skuldbeloppet till tredje parter minskas.

När bidragsbelopp för räntesubventioner och tekniskt bistånd inte till fullo beviljas omklassificeras de som bidrag till investeringsanslaget.

2.4.9 Ränteintäkter på likvida medel

Ränteintäkterna för likvida medel redovisas enligt periodiseringsprincipen i rapporten över totalresultat för instrumentet.

2.4.10  Avgifter, provision och utdelning

Avgifter som betalas för tjänster som sker under en viss tidsperiod redovisas som intäkter vid den tidpunkt då tjänsten tillhandahålls. Avgifter på garantiåtaganden redovisas som förutbetalda intäkter med tillämpning av effektiv ränta för perioden från det att det berörda lånet betalas ut till dess att det återbetalas.

Utdelningar på finansiella tillgångar som kan säljas redovisas när de erhålls.

2.4.11  Beskattning

I protokollet om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier, som är fogad till fördraget av den 8 april 1965 om upprättandet av ett gemensamt råd och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna, fastställs att EU-institutionernas tillgångar, intäkter och övrig egendom ska befrias från all direkt beskattning.

3 Riskhantering

I denna not lämnas information om stödets exponering för och förvaltning och kontroll av kreditinstitut och finansiella risker, särskilt de primära risker som är förenade med dess användning av finansiella instrument. Det rör sig om följande risker:

- Kreditrisk - risken för förluster till följd av fallissemang från kundens eller kundens motparts sida och som uppkommer vid kreditexponering i alla former, inbegripet avvecklingsrisker.

- Likviditetsrisk - risken för att ett företag får svårigheter att fullgöra förpliktelser som sammanhänger med finansiella skulder som regleras med kontanter eller annan finansiell tillgång.

- Marknadsrisk – exponering för verifierbara marknadsvariabler såsom räntor, växelkurser och kurser på värdepapper.

3.1 Organisering av riskhanteringen

Europeiska investeringsbanken anpassar fortlöpande sin riskhantering. System har inrättats för att kontrollera och rapportera om verksamhetens huvudsakliga risker, dvs. kredit-, marknads- och likviditetsrisker.

Bankens riskhantering konstaterar, bedömer, övervakar och rapporterar självständigt de kreditrisker och aktiekursrisker som instrumentet är exponerat för. Inom en ram där uppdelningen av uppgifter bibehålls, är riskhanteringen fristående från  de yttre avdelningarna (front offices). Generaldirektören för riskhantering rapporterar om riskfrågor till den kommissionär som utsetts som vice ordförande i Europeiska investeringsbanken. Den utsedde vice ordföranden sammanträder regelbundet med revisionskommittén för att diskutera frågor relaterade till risker. Denne är också ansvarig för tillsynen över riskrapporteringen till Europeiska investeringsbankens förvaltningskommitté och styrelse.

3.2  Kreditrisker

Kreditrisk är den potentiella risken för förluster till följd av fallissemang från kundens eller kundens motparts sida och som uppkommer vid kreditexponering i alla former, inbegripet avvecklingsrisker.

3.2.1.  Riktlinjer för kreditrisker

Vid kreditbedömningen av de låntagande motparterna bedömer banken kreditrisken i syfte att kvantifiera och prissätta den. Inom investeringsanslaget har en intern riskklassificeringsmetod (IRM) utvecklats för företag eller finansinstitut för att fastställa den interna kreditvärdigheten för dess viktigaste låntagare/mottagande garantigivare. Metoden bygger på ett system med poängsättning som särskilt utformats för varje större typ av kreditmotpart (t.ex. företag, banker, offentliga organ, osv). Med beaktande av båda, bästa bankpraxis och de principer som fastställdes i överenskommelsen om de internationella reglerna för kapitaltäckning (Basel II), indelas alla motparter som är väsentliga för kreditprofilen för en specifik transaktion i kategorier genom den interna riskklassificeringmetoden för den särskilda motpartstypen. Varje motpart är ursprungligen indelad i en intern riskklassificering som speglar motpartens  långsiktiga rating av utländsk valuta (eller motsvarande lokala valuta när så krävs) efter en fördjupad analys av motpartens riskprofil och den risk som landet bedöms ha när det gäller driften av verksamhet.

Kreditvärderingen av projektfinansiering och annan strukturerad begränsad tillgång till transaktioner är inte föremål för någon intern riskklassificeringsmetod och använder kreditriskinstrument som är relevanta för sektorn, som främst är inriktade på tillgången till kassaflöden och förmåga att fullgöra skuldtjänstbetalningar. Dessa redskap inbegriper bedömningen av projektens avtalsmässiga ram, motpartsanalys och kassaflödesimuleringar. På samma sätt som företag och finansinstitut, tilldelas varje projekt en intern riskklassificering och en förväntad förlust.

Alla icke-statliga (eller garanterade eller likställda icke statliga) transaktioner omfattas av särskilda storleksbegränsningar vad gäller nivån på transaktioner och motparter. Det högsta nominella beloppet för varje transaktion begränsas av transaktionens förväntade förlust. Motsvarande gränser tillämpas på konsoliderade exponeringar. Dessa begränsningar speglar normalt storleken på motparternas egna medel samt deras totala externa långfristiga finansiering.

För att reducera kreditrisken används i investeringsanslaget olika former av kreditförstärkning såsom:

- Projektrelaterade värdepapper (t.ex. pantsättning av aktier, pantsättning av tillgångar, överlåtelse av rättigheter, pantsättning av konton). Garantier, som i allmänhet som lämnas av sponsorn för det finansierade projektet (t.ex. slutförandegarantier, självständiga garantier).

Dessutom används sällan kreditförstärkning inom investeringsanslaget som inte är direkt korrelerad till projektrisken, t.ex. säkerheter eller bankgarantier.

Inom investeringsanslaget används inte några kreditderivat för att minska kreditrisken.

3.2.2.  Maximal exponering för kreditrisk utan beaktande av eventuella säkerheter och andra former av minskning av kreditrisk

Följande tabell visar den maximala kreditriskexponeringen för de delar som ingår i rapporten över finansiell ställning, inklusive derivat. Den maximala exponeringen anges brutto, innan hänsyn tas till effekten av kreditrisklindring genom användningen av säkerheter.

Maximal exponering (i tusental euro) || 31.12.2011 || 31.12.2010

|| ||

TILLGÅNGAR || ||

Likvida medel || 452 279 || 411 587

Finansiella derivat || 434 || 1 376

Lån och fordringar || 1 033 160 || 844 428

Fordringar på bidragsgivare || 87 310 || 100 000

Övriga tillgångar || 416 || 3 172

Summa tillgångar || 1 573 599 || 1 360 563

|| ||

Utanför balansräkningen || ||

Eventualförpliktelser || ||

- Icke åberopade garantier || 20 000 || 45 000

Åtaganden || ||

- Ej utbetalda lån || 701 092 || 808 865

- Åberopade garantier || 7 909 || 9 484

Summa utanför balansräkningen || 729 001 || 863 349

|| ||

Summa kreditexponering || 2 302 600 || 2 223 912

3.2.3. Kreditrisker för lån och fordringar

3.2.3.1  Värdering av kreditrisker för lån och fordringar

Varje lånetransaktion som genomförs genom instrumentet genomgår en omfattande riskbedömning och kvantifiering av förväntade förluster som återspeglas i ett system för gradering av lån. Graderingen av lånen fastställs enligt allmänt erkända kriterier, baserade på kvaliteten på låntagaren, lånets löptid, garantin samt, när det är tillämpligt, garantigivaren.

Systemet för lånegradering omfattar metoder, processer, databaser och IT-system som stöder bedömningen av kreditrisken vid lånetransaktioner och kvantifieringen av den förväntade förlusten. Det sammanfattar en stor mängd information i syfte att erbjuda en inbördes rangordning av kreditriskerna i samband med lån. Lånegraderingen speglar nuvärdet av den beräknade nivån på den ”förväntade förlusten”, vilket är produkten av sannolikheten för betalningsförsummelse från de viktigaste gäldenärerna, riskexponeringen och förlusternas omfattning i fall av fallissemang. Lånegradering används för följande ändamål:

- Hjälp till en mer förfinad och kvantitativ bedömning av låneriskerna.

- Hjälp att fördela övervakningsinsatserna.

- En beskrivning av lånets portföljkvalitet vid varje given tidpunkt.

- Ett av flera inlägg vid beslut om riskprissättning som bygger på förväntade förluster.

Följande faktorer ingår vid fastställandet av en lånegradering:

i) Låntagarens kreditvärdighet: Vid hanteringen av risker görs självständiga översyner av låntagare och deras kreditvärdighet bedöms enligt interna metoder och externa uppgifter. I enlighet med det av banken valda avancerade tillvägagångssättet enligt Basel II har den utvecklat en intern riskklassificeringsmetod (IRM) för att fastställa den interna ratingen (nedan kallad kreditvärdighet) för låntagare och garantigivare. Detta baseras på en poängsättning som är specifik för definierade motpartstyper.

ii) Sambandet med fallissemang: Det kvantifierar sannolikheten för att samtidiga ekonomiska svårigheter uppstår för både låntagaren och garantigivaren. Desto större samband mellan långivarens och garantigivarens sannolikhet för fallissemang, desto lägre värde på garantin och därmed en lägre lånegradering.

iii) Värdet på garantiinstrument och värdepapper: Detta värde ska beräknas på grundval av kombinationen av emittentens kreditvärdighet och den typ av instrument som används.

iv) Avtalsramen: En sund avtalsmässig ram bidrar till lånets kvalitet och förbättrar dess interna kreditvärdighet.

v) Lånets varaktighet: Då alla faktorer är lika gäller att desto längre lånets varaktighet, desto större är risken för att drabbas av svårigheter vid betalningen av lånet.

Ett låns förväntade förlust beräknas genom att kombinera de fem faktorer som diskuteras ovan. Beroende på nivån på denna förlust, hänförs ett lån till en av följande lånegradsklasser:

A    Lån av högsta kvalitet: Det finns tre underkategorier. Underkategori A° omfattar alla risker i EU:s medlemsstater, dvs. lån som beviljats till eller är fullt, uttryckligen, och ovillkorligt garanterade av medlemsstaterna, där inga återbetalningssvårigheter förväntas och där den förväntade förlusten är 0 %. A+ betecknar lån som beviljats (eller garanteras av) andra enheter än medlemsstaterna, utan att någon försämring förväntas under deras varaktighet. A- inbegriper de utlåningstransaktioner där det fortfarande finns en viss tveksamhet om underhållet av deras nuvarande status (till exempel på grund av en lång löptid, eller för den höga volatiliteten hos det framtida priset i en för övrigt utmärkt säkerhet), men där en eventuell risk för nedgång förväntas bli tämligen begränsad.

B    Högkvalitativa lån: Dessa utgör en tillgångsklass som banken anser tillfredsställande, även om en mindre försämring inte är utesluten i framtiden. B+ B- används för att ange den relativa sannolikheten för möjligheten att sådana försämringar inträffar.

C    Lån av god kvalitet: Ett exempel skulle kunna vara lån utan säkerhet till solida banker och företag med sjuårig löptid, eller motsvarande amorteringstid, eller som löper ut vid avbetalning.

D     Denna kreditvärdighetskategori utgör gränsen mellan lån med ”godtagbar kvalitet” och de lån där man har erfarit vissa svårigheter. Denna vattendelare vad gäller lånegradering definieras mer exakt genom underklassificeringarna D+ och D-. Lån med en kreditvärdighet på D- kräver ökad övervakning.

E    Denna lånegradering omfattar lån med en högre riskprofil än vad som i allmänhet godtas. Den omfattar också lån som någon gång under sin löptid har erfarit allvarliga problem och det kan inte uteslutas att de hamnar i en situation som leder till förlust. Av denna anledning omfattas dessa lån av en noggrann och hög övervakning. I underklasserna E+ och E- differentieras intensiteten i denna särskilda kontroll, där de transaktioner som graderas till E- befinner sig i en position där det finns ett stor möjlighet att skuldtjänsten inte kan upprätthållas i tid och därför kräver någon form av skuldsanering, och som eventuellt kan leda till en nedskrivning.

F    F (inte godkända) betecknar lån som medför oacceptabla risker. Lån graderade till F– kan endast uppstå ur utestående transaktioner som, efter undertecknandet, erfarit oförutsedda, exceptionella och dramatiskt ofördelaktiga omständigheter. Alla transaktioner med en förlust av instrumentets kapital graderas till F och en särskild bestämmelse tillämpas.

Generellt placeras lån som graderas D- eller lägre på bevakningslistan. Om ett lån ursprungligen beviljades med riskprofil på D- eller lägre kommer det bara att placeras på bevakningslistan till följd av en väsentlig kredithändelse som orsakar ytterligare en försämring av dess lånegradsklassificering.

Tabellen i avsnitt 3.2.3.3 visar kreditvärdighetsbedömningen av investeringsanslagets låneportfölj som bygger på de olika lånegradsklasser som beskrivs ovan.

3.2.3.2  Bedömning av kreditrisken vid utlåning 

Följande tabell visar den maximala exponeringen för kreditrisker för de lån som undertecknats per låntagare med hänsyn tagen till de garantier som lämnats av garantigivarna:

Per den 31.12.2011 (i tusental euro) || Garanterade || Inte garanterade || Totalt

Banker || 111 020 || 197 245 || 308 265

Företag || 71 300 || 475 012 || 546 312

Offentliga institutioner || 37 670 || - || 37 670

Stater || 6 214 || 134 699 || 140 913

Totala utbetalade || 226 204 || 806 956 || 1 033 160

Undertecknade men inte utbetalade || 183 918 || 517 174 || 701 092

Per den 31.12.2010 (i tusental euro) || Garanterade || Inte garanterade || Totalt

Banker || 101 675 || 156 488 || 258 163

Företag || 304 283 || 127 611 || 431 894

Offentliga institutioner || 36 667 || - || 36 667

Stater || 6 779 || 110 925 || 117 704

Totala utbetalade || 449 403 || 395 025 || 844 428

Undertecknade men inte utbetalade || 279 425 || 529 410 || 808 865

3.2.3.3 Bedömning av kreditkvaliteten per typ av låntagare

Tabellerna nedan visar bedömningen av kreditkvaliteten på investeringsanslagets låneportfölj per den 31 december 2011 och den 31 december 2010 genom tillämpning av lånegradering, baserade på de exponeringar som undertecknats (utbetalade och inte utbetalade).

Per den 31.12.2011 || ||  Hög gradering ||  Standardgradering ||  Minsta godtagbara ||  Hög risk ||  Ingen gradering ||  TOTALT

(i tusental euro) || || ||  risk || || ||

|| ||  A till B- ||  C ||  D+   ||  D- och lägre || ||

Låntagare || Banker || 50 002 || 9 674 || 39 966 || 356 629 || 351 476 || 807 747

Företag || 3 917 || 5 279 || - || 635 825 || - || 645 021

Offentliga institutioner || - || - || - || 38 761 || - || 38 761

Stater || - || - || - || 242 723 || - || 242 723

TOTALT || || 53 919 || 14 953 || 39 966 || 1 273 938 || 351 476 || 1 734 252

Per den 31.12.2010 || ||  Hög ||  Standardgradering ||  Minsta godtagbara ||  Hög risk ||  Ingen gradering ||  TOTALT

(i tusental euro) || gradering || ||  risk || || ||

|| ||  A till B- ||  C ||  D+   ||  D- och lägre || ||

Låntagare || Banker || 4 915 || 19 754 || 16 208 || 335 759 || 359 497 || 736 133

Företag || 4 189 || 5 095 || 3 366 || 595 062 || - || 607 712

Offentliga institutioner ||  - || - || - || 37 757 || - || 37 757

Stater ||  - ||  - || - || 271 691 || - || 271 691

TOTALT || || 9 104 || 24 849 || 19 574 || 1 240 269 || 359 497 || 1 653 293

3.2.3.4 Riskkoncentrationer för lån och fordringar

3.2.3.4.1       Geografisk analys

På grundval av låntagarens land kan instrumentets låneportfölj bedömas enligt följande geografiska regioner (i tusental euro):

Låntagarens land || 31.12.2011 || 31.12.2010

Regionalt - AVS-stater || 99 543 || 94 789

Uganda || 117 035 || 102 676

Regionalt - Västafrika || 14 161 || 6 659

Moçambique || 126 666 || 86 992

Mauretanien || 43 427 || 29 359

Etiopien || 84 266 || 52 449

Dominikanska republiken || 66 118 || 55 717

Kenya || 65 611 || 69 183

Kamerun || 60 706 || 67 546

Zambia || 43 294 || 50 557

Demokratiska republiken Kongo || 8 980 || 2 742

Nigeria || 28 691 || 49 395

Regionalt – Stilla havsregionen || 20 603 || 29 766

Regionalt - Centralafrika || 12 109 || 13 838

Jamaica || 59 317 || 30 062

Madagaskar || 1 253 || 1 503

Mauritius || 12 732 || 14 742

Ghana || 7 812 || 10 585

Angola || 13 598 || 6 719

Trinidad och Tobago || 1 002 || 5 269

Burkina Faso || 12 588 || 14 242

Malawi || 5 833 || 6 086

Nya Kaledonien || 4 673 || 1 802

Rwanda || 11 197 || 9 600

Niger || 3 950 || 5 935

Franska Polynesien || 3 131 || 2 734

Botswana || - || 1 609

Senegal || 10 329 || 6 779

Lesotho || 3 902 || 3 751

Vanuatu || 3 917 || 4 189

Belize || 103 ||  729

Grenada || 2 698 || 2 907

Gabon || 1 509 || 2 014

Togo || 53 224 || -

Kap Verde || 28 405 || -

Djibouti || 777 || 1 504

TOTALT || 1 033 160 || 844 428

3.2.3.4.2 Branschsektorsanalys

I tabellen nedan analyseras investeringsanslagets låneportfölj efter låntagarens branschsektor. Transaktioner som först betalas till en finansiell mellanhand innan de betalas till slutmottagaren redovisas under globala lån (i tusental euro):

Låntagarens branschsektor || 31.12.2011 || 31.12.2010

Globala lån och agentavtal || 218 912 || 232 581

Lufttrafikföretag och flygplanstillverkning || 103 ||  729

Flygplatser och flygtrafikledningssystem || 31 052 || 30 062

Grundmaterial och gruvdrift || 135 573 || 119 512

Kemiska produkter, plaster och läkemedel || 20 400 || 5 925

Rening av dricksvatten || 33 247 || 17 074

Elektricitet, kol och andra bränslen || 358 745 || 320 490

Livsmedelskedja || 1 244 || 1 491

Investeringsvaror/varaktiga konsumtionsvaror || 3 902 || 3 751

Sjötransport och andra transporter || 6 214 || 6 779

Materialbearbetning, byggnation || 29 025 ||  64

Papperskedja || 4 840 || 2 603

Vägar och motorvägar || 62 856 || 23 125

Telekommunikationer || 24 963 || 26 621

Tjänstesektorn och övriga tjänster || 102 084 || 53 620

TOTALT || 1 033 160 || 844 428

3.2.3.5 Försenade återbetalningar på lån

Belopp i utestående skulder fastställs, övervakas och rapporteras enligt en rad förfaranden kallade riktlinjer för övervakning av försenade betalningar.

Övervakningen och rapporteringen av belopp i utestående skulder förvaltas i allmänhet  av enheten för försenade betalningar (LPU) i EIB:s avdelning för transaktionshantering och omstrukturering. Enheten för försenade betalningar utarbetar en månatlig rapport om instrumentets obetalda lånedelsbetalningar, inbegripet en tabell som från månad till månad jämför skulder som varit utestående i mer än åtta dagar. I den månatliga rapporten finns en detaljerad beskrivning av de åtgärder som redan vidtagits eller som kommer att vidtas per land, lån och delbetalning.

Dessutom utarbetas en månatlig rapport om lån som är försenade med mer än 90 dagar och som sänds till Europeiska kommissionen. Två gånger om året tar EIB:s förvaltningskommitté emot en sammanfattande tabell över utestående lån som är försenade med mer än 30 dagar och 90 dagar samt en rapport som innehåller jämförande information om den årliga och halvårsvisa utvecklingen av betalningseftersläpningar.

De berörda utestående lånebetalningarna kan analyseras enligt följande (i tusental euro):

|| Utestående betalningar  som överstiger 30 dagar || Utestående betalningar  som överstiger 90 dagar || Utestående betalningar som överstiger 180 dagar

|| || ||

31.12.2011 || 14 087 || 10 179 || 10 146

31.12.2010 || 8 224 || 4 461 || 4 366

3.2.4. Kreditrisker för likvida medel

Tillgängliga medel investeras i enlighet med instrumentets tidsplan för de avtalsenliga betalningsskyldigheterna. Från och med den 31 december 2011 gjordes bara investeringar i form av insättningar i bank och andra kortfristiga finansiella instrument. Investeringar i obligationer på medellång och lång sikt kan också bli möjliga enligt riktlinjerna för investeringar och beroende på likviditetskraven.

Den lägsta kortfristiga kreditvärdering som krävs för godkända banker eller emittenter är A-1/P-1/F1 (Moody's, Fitch och S&P). När olika kreditvärdering lämnas av mer än ett kreditvärderingsinstitut gäller det lägsta värdet. Den högsta tillåtna gränsen för varje godkänd bank eller emittent är för närvarande 50 000 000 (50 miljoner euro).

Inlåningen görs med godkända enheter med en maximal löptid på tre månader från handelsdagen och upp till gränsvärdena för kreditexponering.

Per den 31 december 2011 och den 31 december 2010 hade alla bankinsättningar och kortfristiga värdepapper som innehades av instrumentet en lägsta kreditvärdering på P-2 enligt uppgifter från Moody’s.

Följande tabell visar situationen för banktillgodohavanden inklusive upplupen ränta (i tusental euro):

Lägsta kortfristiga rating || Moodys rating || 31.12.2011 || 31.12.2010

P-1 || A1 || 117 603 || 26% ||        138 724 || 36%

P-1 || A2 || 179 938 || 40% ||          18 822 || 5%

P-1 || Aa2 || 28 622 || 6% ||        118 562 || 31%

P-1 || Aa3 || 105 547 || 24% ||        110 527 || 29%

P-2 || A3 ||    17 441 || 4% || - || -

TOTALT || || 449 151 || 100% ||        386 635 || 100%

Följande tabell visar situationen för kortfristiga värdepapper (i tusental euro):

Lägsta kortfristiga rating || Moodys rating || 31.12.2011 || 31.12.2010

P-1 || A1 || - || - ||          21 473 || 100%

TOTALT || || - || - ||          21 473 || 100%

3.2.5.  Kreditrisker för derivat

3.2.5.1 Kreditriskstrategi för derivat

Kreditrisken avseende derivat representeras av den förlust som en viss part ådrar sig om motparten i en transaktion inte kan uppfylla sina avtalsförpliktelser. Kreditrisken i samband med derivat varierar beroende på ett antal faktorer (såsom räntor och växelkurser) och motsvarar i allmänhet endast en liten andel av deras nominella värde.

Inom ramen för instrumentets sedvanliga verksamhet kan swappavtal ingås för att täcka risken vid vissa särskilda lånetransaktioner eller valutaforwardsavtal i syfte att säkra dess valutapositioner, som är utställda i annan valuta än euro och som det handlas aktivt med på valutamarknaderna. Alla swappar genomförs av Europeiska investeringsbanken med en extern motpart. Swapparna regleras genom samma ramswappavtal och kreditstödsavtal som undertecknas mellan Europeiska investeringsbanken och dess externa motparter.

3.2.5.2 Bedömning av kreditrisken avseende derivat

Europeiska investeringsbanken genomför alla swappar som hänför sig till investeringsanslaget, vilka hanteras inom samma avtalsram och metoder som tillämpas för de derivat som Europeiska investeringsbanken förhandlat fram för eget bruk. Europeiska investeringsbanken avgör om parterna i swappavtalen kan godkännas på grundval av samma urvalskriterier som den tillämpar på sina andra swappavtal.

Europeiska investeringsbanken uppskattar kreditriskexponeringen vid swapp- and derivattransaktioner genom att använda metoderna marknadsexponering netto (Net Market Exposure, NME) och potentiell framtida exponering (Potential Future Exposure, PFE) för rapportering och begränsad övervakning. NME and the PFE inkluderar helt och hållet derivat som rör investeringsanslaget.

Följande tabell visar swappavtalens löptider (inbegripet valutaswappar, valutaränteswappar och med undantag för kortfristiga valutaswappar), underindelade enligt deras nominella och verkliga värde:

Swappavtal per den 31.12.2011 || mindre än || 1 år || 5 år || mer än || Totalt 2011

(i tusental euro) || 1 år || – 5 år || – 10 år || 10 år ||

|| || || || ||

Nominellt belopp || 7 042 || 43 593 || 16 899 || - || 67 534

Verkligt värdet (dvs. diskonterat nettovärde) || -674 || -1 331 || -3 869 || - || -5 874

Swappavtal per den 31.12.2011 || mindre än || 1 år || 5 år || mer än || Totalt 2010

(i tusental euro) || 1 år || - 5 år || - 10 år ||  10 år ||

|| || || || ||

Nominellt belopp || 431 || 37 822 || 65 514 || 1 440 || 105 207

Verkligt värdet (dvs. diskonterat nettovärde) || - 6 || -728 || - 3 787 || - 213 || - 4 734

Genom investeringsanslaget ingås kortfristiga valutaswappsavtal för att säkra valutarisken vid lånebetalningar i andra valutor än euro. Kortfristiga valutaswappar har en löptid på högst tre månader och förlängs regelbundet.

Det nominella beloppet för kortfristiga valutaswappar uppgick till 585 miljoner euro den 31 december 2011 jämfört med 458 miljoner euro den 31 december 2010. Det verkliga värdet för kortfristiga valutaswappar uppgår till -6,4 miljoner euro den 31 december 2011 jämfört med noll euro den 31 december 2010.

3.3 Likviditetsrisk

Likviditetsrisk är risken för att ett företag får svårigheter att fullgöra förpliktelser som sammanhänger med finansiella skulder som regleras med kontanter eller annan finansiell tillgång.

Investeringsanlaget finansieras i första hand genom årliga bidrag från medlemsstaterna (medel från nionde och tionde EUF) och i andra hand genom återflöden som härrör från dess verksamhet. Varje år ska kommissionen med hänsyn till EIB:s prognoser om investeringsanslagets förvaltning och drift, utarbeta och förelägga rådet senast den 15 oktober en redogörelse för åtaganden, betalningar och det årliga beloppet för infordran av bidrag (räntesubventioner inkluderade) som ska betalas under innevarande och följande budgetår.

För att beräkna medlemsstaternas årliga bidrag, analyseras utbetalningarna från befintliga portföljer och planerade portföljer och dessa följs upp under hela året. Särskilda händelser, t.ex. återbetalningar i förtid, försäljning av aktier eller fall av fallissemang beaktas för att korrigera de årliga likviditetskraven. Att ytterligare minimera likviditetsrisker, upprätthåller en likviditetsreserv i instrumentet som är tillräcklig för att vid varje tidpunkt täcka beräknade utbetalningar, vilket regelbundet meddelades av avdelningen med ansvar för verksamheten.

De likvida tillgångarna på de konton som öppnats i investeringsanslagets namn förvaltas av bankens finansavdelning i enlighet med principen om åtskillnad mellan funktionerna mellan avdelningen med ansvar för verksamheten (front office) och kontoren i finansavdelningen (back office). Den operativa avdelningens planerings- och avvecklingsenhet ansvarar för avvecklingstransaktioner relaterade till investeringen av dessa tillgångar.

När ledningen i avdelningen med ansvar för verksamheten och finansavdelningen i sin dagliga förvaltning av de likvida tillgångarna anser att det av operativa skäl är nödvändigt, fattar bankens Liquidity and Cash flows Operational Committee (LICOCOM), ett organ som håller möten varje vecka, tillsammans med enheten med ansvar för finansiella frågor och enheten med ansvar för utlåning och riskhantering beslut i de särkilda frågor som tagits upp och föreslår lämpliga lösningar. Operativa krav som faller utanför ramen för den dagliga förvaltningen av tillgångarna, och de lämpliga lösningar som valts ska i princip överlämnas till kommissionen för överenskommelse.

Enligt principen om åtskillnad mellan funktioner åligger det bankens avdelning för riskhantering att ansvara för motparternas godkännande och gränserna för investeringarna av de likvida tillgångarna samt övervakningen av dessa gränser.

I nedanstående tabell visas investeringsanslagets tillgångar och skulder grupperade efter löptid på grundval av avtalens återstående löptid (i tusental euro).

Per den 31 december 2011 || Upp till 3 månader || 3–12 månader || 1–5 år || Mer än 5 år || Ingen fastställd löptid || Totalt

TILLGÅNGAR || || || || || ||

Likvida medel || 452 279 || - || - || - || - || 452 279

Finansiella derivat || - || 15 || 419 || - || - || 434

Lån och fordringar || 62 505 || 14 649 || 118 795 || 837 211 || - || 1 033 160

Finansiella tillgångar som kan säljas || - || - || - || 236 446 || 15 214 || 251 660

Fordringar på bidragsgivare || 87 310 || - || - || - || - || 87 310

Övriga tillgångar ||  122 || - || - || 294 || - || 416

Summa tillgångar || 602 216 || 14 664 || 119 214 || 1 073 951 || 15 214 || 1 825 259

SKULDER OCH MEDEL FRÅN BIDRAGSGIVARNA || || || || || ||

Skulder || || || || || ||

Finansiella derivat || 6 469 || 615 || 1 749 || 3 869 || - || 12 702

Förutbetalda intäkter || 505 || - || - || 32 498 || - || 33 003

Skulder till tredje parter || 329 660 || - || - || - || - || 329 660

Övriga skulder || 178 ||  - || - || 935 || - || 1 113

Summa skulder || 336 812 || 615 || 1 749 || 37 302 || - || 376 478

Medel från bidragsgivarna || || || || || ||

Infordrade bidrag från medlemsstaterna || - || - || - || - || 1 281 309 || 1 281 309

Reserv verkligt värde || - || - || - || 31 873 || 9 877 || 41 750

Balanserade vinstmedel || - || - || - || - || 125 722 || 125 722

Summa medel från bidragsgivarna || - || - || - || 31 873 || 1 416 908 || 1 448 781

Summa skulder och medel från bidragsgivarna || 336 812 || 615 || 1 749 || 69 175 || 1 416 908 || 1 825 259

|| || || || || ||

Per den 31 december 2010 || Upp till 3 månader || 3–12 månader || 1–5 år || Mer än 5 år || Ingen fastställd löptid || Totalt

TILLGÅNGAR || || || || || ||

Likvida medel || 411 587 || - || - || - || - || 411 587

Finansiella derivat || - ||  3 ||  572 ||  801 || - || 1 376

Lån och fordringar || 7 431 || 7 146 || 131 222 || 698 629 || - || 844 428

Finansiella tillgångar som kan säljas || - || - || - || 171 637 || 23 191 || 194 828

Fordringar på bidragsgivare || 100 000 || - || - || - || - || 100 000

Övriga tillgångar || 2 822 || - || - || - ||  350 || 3 172

Summa tillgångar || 521 840 || 7 149 || 131 794 || 871 067 || 23 541 || 1 555 391

SKULDER OCH MEDEL FRÅN BIDRAGSGIVARNA || || || || || ||

Skulder || || || || || ||

Finansiella derivat || - ||  10 || 1 300 || 4 800 || - || 6 110

Förutbetalda intäkter || - || - || - ||  92 || 29 487 || 29 579

Skulder till tredje part || 298 415 || - || - || - || - || 298 415

Övriga skulder ||  169 ||  419 || - ||  352 || - ||  940

Summa skulder || 298 584 ||  429 || 1 300 || 5 244 || 29 487 || 335 044

Medel från bidragsgivarna || || || || || ||

Infordrade bidrag från medlemsstaterna || - || - || - || - || 1 131 309 || 1 131 309

Reserv verkligt värde || - || - || - || 10 113 || 14 457 || 24 570

Balanserade vinstmedel || - || - || - || - ||  64 468 ||  64 468

Summa medel från bidragsgivarna || - || - || - || 10 113 || 1 210 234 || 1 220 347

Summa skulder och medel från bidragsgivarna || 298 584 ||  429 || 1 300 || 15 357 || 1 239 721 || 1 555 391

3.4 Marknadsrisker

Marknadsrisk motsvarar risken för att förändringar i marknadspriser såsom räntor, aktiekurser, växelkurser och kreditspread (som inte rör förändringar i emittentens kreditvärdighet) påverkar en entitets inkomst eller värdet av dess innehav i finansiella instrument.

3.4.1. Ränterisker

Ränterisk är prisvariationerna i det ekonomiska värdet av, eller i intäkten från, instrumentets ställning till följd av ogynnsamma förändringar i den marknadsmässiga avkastningen eller räntesatsernas löptider. Exponering för ränterisk uppstår när det finns skillnader i egenskaperna vad gäller räntejustering och löptid hos de olika tillgångarna och skulderna.

Ränterisken hanteras inte inom instrumentet.

I följande tabell sammanfattas instrumentets exponering för räntesatser genom dess lån och fordringar (i tusental euro):

|| 31.12.2011 || 31.12.2010

Fast räntesats || 516 175 || 412 428

Rörlig räntesats || 516 985 || 432 000

Totalt || 1 033 160 || 844 428

3.4.2. Växelkursrisker

Växelkursrisk är prisvariationerna i det ekonomiska värdet av, eller i intäkten från, instrumentets ställning till följd av en ogynnsam utveckling av växelkurserna.

Instrumentet är exponerat för växelkursrisk närhelst det uppstår valutaobalans mellan dess tillgångar och skulder. Växelkursrisk omfattar också effekten till följd av oväntade och ogynnsamma förändringar i värdet av framtida kassaflöden som orsakats av valutarörelser.

3.4.2.1  Växelkursrisker och likvida tillgångar

Instrumentets likvida tillgångar redovisas i euro eller US-dollar.

Växelkursrisken säkras genom avista- eller terminstransaktioner, valutaswappar eller valutaränte- swappar. Bankens finansavdelning kan, om så anses nödvändigt och lämpligt, använda andra instrument, i enlighet med bankens strategi för att ge säkerhet mot marknadsrisker som uppstått i samband med finansiell verksamhet inom instrumentet.

3.4.2.2  Växelkursrisker och transaktioner som finansieras eller garanteras genom instrumentet

Medlemsstaternas bidrag till instrumentet tas emot i euro. De transaktioner som finansieras eller garanterats genom instrumentet samt räntesubventioner kan redovisas i euro, US-dollar eller andra godkända valutor.

En växelkursrisk (exponering mot referensvalutan euro) uppstår så snart transaktioner i andra valutor än euro har lämnats utan växelkurssäkring. Instrumentets riktlinjer för växelkursrisker anges nedan.

3.4.2.2.1.  Växelkurssäkring av transaktioner i annan valuta än euro eller US-dollar

- Instrumentets lån i andra valutor än euro och US-dollar ska säkras genom valutaswappavtal med samma finansiella profil som det underliggande lånet, förutsatt att en swappmarknad är operativ.

- Finansavdelningen ska utföra en växelkurstransaktion två arbetsdagar innan utbetalningar inom ramen för instrumentets verksamhet som görs i en annan valuta än euro och US-dollar, och för vilka en långfristig säkring inte gjorts. De omräkningskurser som tillämpas på instrumentets transaktioner ska motsvara marknadens växelkurs som finns att tillgå från finansavdelningen. För återbetalningar i annan valuta än euro och US-dollar ska finansavdelningen, när så krävs, utföra en växelkurstransaktion för att räkna om de valutor som tagits emot.

- Garantier som inte åberopats omfattas inte av någon växelkurssäkring. Garantier som åberopas i andra valutor än euro och US-dollar kommer att vara säkrade.

- De transaktioner i andra valutor än euro och US-dollar för vilka finansavdelningen inte kan lämna någon växelkurssäkring lämnas utan säkring. Detta inbegriper också (syntetiska) transaktioner uttryckta i lokal valuta, men som regleras i euro eller US-dollar. Instrumentet fortsätter att vara exponerat till den växelkursrisk som därigenom uppstår.

3.4.2.2.2. Säkring av transaktioner i US-dollar

- Det totala utestående beloppet för instrumentets alla transaktioner i US-dollar (utom garantier som inte åberopats) ska säkras med hjälp av valutaswappar i US-dollar och euro, vilka regelbundet förlängs. I början av varje period ska de kassaflöden som ska tas emot eller betalas i US-dollar under nästa period beräknas på grundval av beräknade eller förväntade återflöden eller utbetalningar. Därefter ska de valutaswappar som löper ut förlängas och deras belopp justeras för att täcka åtminstone det beräknade likviditetsbehovet i US-dollar för nästa period.

- En periodisk beräkning av den totala exponeringen av US-dollar i räkenskaperna kommer att göras för att, vid behov, justera säkringen av nästa förlängning av valutaswappar.

- Om finansavdelningen anser det lämpligt ur verksametssynpunkt kan valutaswappar också användas för att säkra särskilda lån i US-dollar.

- Inom en förlängningsperiod ska oväntade likviditetsunderskott i US-dollar täckas med hjälp av tillfälliga valutaswappstransaktioner medan likviditetsöverskotten antingen investeras i likvida tillgångar eller byts till euro.

- Inte vid någon tidpunkt får det totala utestående beloppet från transaktioner i US-dollar som inte är kurssäkrade (i nominella termer) överstiga 5 000 000 (fem miljoner US-dollar). Denna gräns ska justeras varje år. I fall denna gräns överträds ska finansavdelningen föra tillbaka exponeringen inom gränserna genom en valutaswappstransaktion.

Följande tabeller visar instrumentets utländska valutareserv (i tusental euro):

Per den 31 december 2011 || Euro || USD || CAD || AVS-/ULT- valutor || Totalt

|| || || || ||

TILLGÅNGAR || || || || ||

Likvida medel || 416 384 || 35 895 || - || - || 452 279

Finansiella derivat || 13 419 || -12 985 || - || - || 434

Lån och fordringar || 477 340 || 501 923 || - || 53 897 || 1 033 160

Finansiella tillgångar som kan säljas || 54 287 || 186 525 || 4 303 || 6 545 || 251 660

Fordringar på bidragsgivare || 87 310 || - || - || - || 87 310

Övriga tillgångar || 50 || - || - || 366 || 416

Summa tillgångar || 1 048 790 || 711 358 || 4 303 || 60 808 || 1 825 259

|| || || || ||

SKULDER OCH MEDEL FRÅN BIDRAGSGIVARNA || || || || ||

Skulder || || || || ||

Finansiella derivat || - 641 758 || 654 460 || - || - || 12 702

Förutbetalda intäkter || 32 689 || 314 || - || - || 33 003

Skulder till tredje part || 329 598 || 62 || - || - || 329 660

Övriga skulder || 691 || 19 || - || 403 || 1 113

Summa skulder || -278 780 || 654  855 || - || 403 || 376 478

Medel från bidragsgivarna || || || || ||

Infordrade bidrag från medlemsstaterna || 1 281 309 || - || - || - || 1 281 309

Reserv verkligt värde || 41 750 || - || - || - || 41 750

Balanserade vinstmedel || 125 722 || - || - || - || 125 722

Summa medel från bidragsgivarna || 1 448 781 || - || - || - || 1 448 781

Summa skulder och medel från bidragsgivarna || 1 170 001 || 654 855 || - || 403 || 1 825 259

Valutaställning per den 31 december 2011 || -121 211 || 56 503 || 4 303 || 60 405 || -

|| || || || ||

Per den 31 december 2011: || || || || ||

ÅTAGANDEN || || || || ||

Ej utbetalda lån och finansiella tillgångar som kan säljas || 761 319 || 204 340 || - || - || 965 659

Åberopade garantier || - || - || - || 7 909 || 7 909

|| || || || ||

EVENTUALFÖRPLIKTELSER || || || || ||

Garantier som inte åberopats || - || - || - || 20 000 || 20 000

Per den 31 december 2010 || Euro || USD || CAD || AVS-/ULT- valutor || Totalt

|| || || || ||

TILLGÅNGAR || || || || ||

Likvida medel || 378 570 || 33 017 || - || - || 411 587

Finansiella derivat || 332 399 || - 331 023 || - || - || 1 376

Lån och fordringar || 385 187 || 403 417 || - || 55 824 || 844 428

Finansiella tillgångar som kan säljas || 40 184 || 137 505 || 12 444 || 4 695 || 194 828

Fordringar på bidragsgivare || 100 000 || - || - || - || 100 000

Övriga tillgångar || 2 742 || - || - || 430 || 3 172

Summa tillgångar || 1 239 082 || 242 916 || 12 444 || 60 949 || 1 555 391

|| || || || ||

SKULDER OCH MEDEL FRÅN BIDRAGSGIVARNA || || || || ||

Skulder || || || || ||

Finansiella derivat || - 69 815 || 75 925 || - || - || 6 110

Förutbetalda intäkter || 29 235 || 344 || - || - || 29 579

Skulder till tredje part || 298 415 || - || - || - || 298 415

Övriga skulder || 577 || 1 || - || 362 || 940

Summa skulder || 258 412 || 76 270 || - || 362 || 335 044

Medel från bidragsgivarna || || || || ||

Infordrade bidrag från medlemsstaterna || 1 131 309 || - || - || - || 1 131 309

Reserv verkligt värde || 24 570 || - || - || - || 24 570

Balanserade vinstmedel || 64 468 || - || - || - || 64 468

Summa medel från bidragsgivarna || 1 220 347 || - || - || - || 1 220 347

Summa skulder och medel från bidragsgivarna || 1 478 759 || 76 270 || - || 362 || 1 555 391

Valutaställning per den 31 december 2010 || - 239 677 || 166 646 || 12 444 || 60 587 || -

|| || || || ||

Per den 31 december 2010: || || || || ||

ÅTAGANDEN || || || || ||

Ej utbetalda lån och finansiella tillgångar som kan säljas || 858 279 || 236 035 || - || - || 1 094 314

Åberopade garantier || - || - || - || 9 484 || 9 484

|| || || || ||

EVENTUALFÖRPLIKTELSER || || || || ||

Garantier som inte åberopats || 45 000 || - || - || - || 45 000

3.4.3.  Aktiekursrisker

Aktiekursrisk är risken för att det verkliga värdet på aktier minskar till följd av ändringar i nivåerna av aktieindex och värdet av enskilda aktieinvesteringar.

Instrumentet är utsatt för aktiekursrisker via sina riskkapitalinvesteringar, dvs. direkta investeringar i eget kapital och riskkapitalfonder

Investeringar i eget kapital poängsätts. Varje investering bedöms utifrån flera kriterier som indelas i tre huvudkategorier: förvaltning, affärsplan och struktur. Enskilda poäng slås sedan samman till en enda övergripande poäng som tilldelas investeringen och som sammanfattar dess globala styrka.

Aktieriskexponeringar är också föremål för begränsningar, som fastställs på både enskild och sammanlagd nivå. Storleken på dessa begränsningar beror på kvaliteten på aktieinvesteringarna.

4 Verkliga värden på tillgångar och skulder

I nedanstående tabell visas en jämförelse per kategori av redovisade belopp och verkliga värden för instrumentets tillgångar och skulder som redovisas i de finansiella rapporterna (i tusental euro):

|| Redovisat värde 31.12.2011 || Verkligt värde 31.12.2011 || Redovisat värde 31.12.2010 || Verkligt värde 31.12.2010

Tillgångar redovisade till verkligt värde || || || ||

Finansiella tillgångar som kan säljas || 251 660 || 251 660 || 194 828 || 194 828

Finansiella derivat || 434 || 434 || 1 376 || 1 376

Totalt || 252 094 || 252 094 || 196 204 || 196 204

|| || || ||

Tillgångar redovisade till upplupet anskaffningsvärde || || || ||

Likvida medel || 452 279 || 452 279 || 411 587 || 411 587

Lån och fordringar || 1 033 160 || 1 022 679 || 844 428 || 844 428

Fordringar på bidragsgivare || 87 310 || 87 310 || 100 000 || 100 000

Övriga tillgångar || 416 || 416 || 3 172 || 3 172

Totalt || 1 573 165 || 1 562 684 || 1 359 187 || 1 359 187

|| || || ||

Summa tillgångar || 1 825 259 || 1 814 778 || 1 555 391 || 1 555 391

|| || || ||

Skulder redovisade till verkligt värde || || || ||

Finansiella derivat || 12 702 || 12 702 || 6 110 || 6 110

Totalt || 12 702 || 12 702 || 6 110 || 6 110

|| || || ||

Skulder till upplupet anskaffningsvärde || || || ||

Förutbetalda intäkter || 33 003 || 33 003 || 29 579 || 29 579

Skulder till tredje part || 329 660 || 329 660 || 298 415 || 298 415

Övriga skulder || 1 113 || 1 113 || 940 || 940

Totalt || 363 776 || 363 776 || 328 934 || 328 934

|| || || ||

Summa skulder || 376 478 || 376 478 || 335 044 || 335 044

Nedan beskrivs de metoder och antaganden som använts för att bestämma det verkliga värdet på tillgångar och skulder:

§ Tillgångar där det verkliga värdet ungefärligen motsvarar det redovisade värdet

För tillgångar och skulder som är flytande eller har en kortfristig löptid på mindre än tre månader, antas det redovisade beloppet ungefärligen motsvara deras verkliga värde.

§ Tillgångar och skulder redovisade till verkligt värde

- Publicerade prisnoteringar på en aktiv marknad är det första källan för att bestämma det verkliga värdet på ett finansiellt instrument. Till följd av investeringsområdet i investeringsstödets portfölj är dessa sällan tillgängliga. För instrument utan tillgängliga marknadspris, beräknas verkliga värden genom tillämpning av värderingstekniker eller modeller som om möjligt bygger på de observerbara marknadsuppgifter som rådde på balansdagen.

I följande tabell bedöms finansiella tillgångar till verkligt värde genom en värderingsmetod. De olika nivåerna har fastställts enligt följande:

- Nivå 1:   Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader.

- Nivå 2:   Andra uppgifter än de noterade priser som ingår i nivå 1, som kan observeras för tillgången, antingen direkt (dvs. som priser) eller indirekt (dvs. härledda från priser).

- Nivå 3:   Uppgifter för tillgången i fråga, som inte bygger på marknadsuppgifter som kan observeras (icke observerbara uppgifter).

Per den 31 december 2011 || Nivå 1 || Nivå 2 || Nivå 3 || Totalt

(i tusental euro) || || || ||

|| || || ||

Finansiella tillgångar || || || ||

Finansiella derivat || - || 434 || - || 434

Finansiella tillgångar som kan säljas || 15 214 || - || 236 446 || 251 660

TOTALT || 15 214 || 434 || 236 446 || 252 094

|| || || ||

Finansiella skulder || || || ||

Finansiella derivat || - || 12 702 || - || 12 702

TOTALT || - || 12 702 || - || 12 702

Per den 31 december 2010 || Nivå 1 || Nivå 2 || Nivå 3 || Totalt

(i tusental euro) || || || ||

|| || || ||

Finansiella tillgångar || || || ||

Finansiella derivat || - || 1 376 || - || 1 376

Finansiella tillgångar som kan säljas || 23 190 || - || 171 638 || 194 828

TOTALT || 23 190 || 1 376 || 171 638 || 196 204

|| || || ||

Finansiella skulder || || || ||

Finansiella derivat || - || 6 110 || - || 6 110

TOTALT || - || 6 110 || - || 6 110

Under 2011 gjordes inga överföringar från instrumentets nivå 1 till 2 eller från 2 till 1 i nivåerna för verkligt värde.

Följande tabeller visar förändringarna i nivå 3-instrumenten för det år som slutade den 31 december 2011 och den 31 december 2010:

(i tusental euro) || Finansiella tillgångar som kan säljas

Saldo per den 1 januari 2011 || 171 638

Summa vinster eller förluster ||

- i resultaträkningen || -3 206

- i rapporten över totalresultat || 21 759

Utbetalningar || 67 829

Återbetalningar || -21 574

Saldo per den 31 december 2011 || 236 446

(i tusental euro) || Finansiella tillgångar som kan säljas

Saldo per den 1 januari 2010 || 151 049

Summa vinster eller förluster ||

- i resultaträkningen || -3 176

- i rapporten över totalresultat || -4 773

Utbetalningar || 50 952

Återbetalningar || -22 414

Saldo per den 31 december 2010 || 171 638

5 Likvida medel (i tusental euro)

Likvida medel kan delas upp mellan medel som har betalats in av medlemsstaterna och som ännu inte betalats ut och medel från instrumentets rörelseverksamhet och finansiella verksamhet.

|| 31.12.2011 || 31.12.2010

|| ||

Bidrag från medlemsstaterna som tagits emot men ännu inte utbetalats || 195 205 || 33 128

Medel från investeringsstödets finansiella verksamhet och rörelseverksamhet || 257 074 || 378 459

|| ||

Likvida medel || 452 279 || 411 587

6 Finansiella derivat (i tusental euro)

De viktigaste delarna i de finansiella derivaten är följande:

Per den 31 december 2011 || Verkligt värde || Nominellt belopp

Tillgångar || Skulder

Valutaswappar || 434 || -953 || 29 376

Valutaränteswappar || - || -5 355 || 38 158

Kortfristiga valutaswappar || - || -6 394 || 585 000

|| || ||

Finansiella derivat || 434 || -12 702 ||

Per den 31 december 2010 || Verkligt värde || Nominellt belopp

Tillgångar || Skulder

Valutaswappar || 1 235 || -945 || 47 526

Valutaränteswappar ||  141 || -5 165 || 57 681

Kortfristiga valutaswappar ||  - || - || 458 000

|| || ||

Finansiella derivat || 1 376 || -6 110 ||

7 Lån och fordringar (i tusental euro)

De viktigaste inslagen för lån och fordringar är följande:

|| Globala lån (*) || Prioriterade lån || Oprioriterade lån || Totalt

Nominellt per den 1 januari 2011 || 246 500 || 542 322 || 123 910 || 912 732

Utbetalningar || 25 689 || 211 351 || - || 237 040

Avskrivningar || - || - || -2 000 || -2 000

Återbetalningar || -48 554 || -51 712 || -4 144 || -104 410

Balanserad ränta || - || 459 || 10 053 || 10 512

Växelkursskillnader || 1 730 || 13 930 || 860 || 16 520

Nominellt per den 31 december 2011 || 225 365 || 716 350 || 128 679 || 1 070 394

|| || || ||

Nedskrivningar per den 1 januari 2011 || -15 006 || -18 056 || -44 023 || -77 085

Nedskrivningar redovisade i rapporten över totalresultat || -1 746 || -1 514 || -773 || -4 033

Avskrivningar || - || - || 2 000 || 2 000

Återföring av nedskrivning || 9 499 || 3 263 || 18 723 || 31 485

Växelkursskillnader || -356 || -65 || -762 || -1 183

Nedskrivningar per den 31 december 2011 || -7 609 || -16 372 || -24 835 || -48 816

|| || || ||

Upplupet anskaffningsvärde || -1 700 || -3 428 || -99 || -5 227

Upplupen ränta || 3 498 || 9 499 || 3 812 || 16 809

|| || || ||

Lån och fordringar per den 31 december 2011 || 219 554 || 706 049 || 107 557 || 1 033 160

(*) inklusive agentavtal

|| Globala lån (*) || Prioriterade lån || Oprioriterade lån || Totalt

Nominella per den 1 januari 2010 || 230 989 || 406 799 || 145 482 || 783 270

Utbetalningar || 39 596 || 165 781 || 1 575 || 206 952

Återbetalningar || -33 573 || -46 053 || -40 098 || -119 724

Balanserad ränta || - || - || 13 239 || 13 239

Växelkursskillnader || 9 488 || 15 795 || 3 712 || 28 995

Nominellt per den 31 december 2010 || 246 500 || 542 322 || 123 910 || 912 732

|| || || ||

Nedskrivningar per den 1 januari 2010 || -8 371 || -30 217 || -59 556 || -98 144

Nedskrivningar redovisade i rapporten över totalresultat || -6 522 || - || -582 || -7 104

Återföring av nedskrivning ||  266 || 13 843 || 18 423 || 32 532

Växelkursskillnader || -379 || -1 682 || -2 308 || -4 369

Nedskrivningar per den 31 december 2010 || -15 006 || -18 056 || -44 023 || -77 085

|| || || ||

Upplupet anskaffningsvärde || -1 727 || -2 047 || - 118 || -3 892

Upplupen ränta || 3 670 || 6 226 || 2 777 || 12 673

Lån och fordringar per den 31 december 2010 || 233 437 || 528 445 || 82 546 || 844 428

(*) inklusive agentavtal

8 Finansiella tillgångar som kan säljas (i tusental euro)

De viktigaste delarna i finansiella tillgångar som kan säljas är följande:

|| Riskkapital-fond || Direkta investeringar i eget kapital || Totalt

Kostnader per den 1 januari 2011 || 142 932 || 33 350 || 176 282

Utbetalningar || 59 579 || 8 250 || 67 829

Återbetalningar/försäljning || -20 236 || -4 735 || -24 971

Växelkursskillnader vid återbetalning/försäljning || 417 || -300 || 117

Kostnader per den 31 december 2011 || 182 692 || 36 565 || 219 257

|| || ||

Orealiserade vinster och förluster per den 1 januari 2011 || 11 335 || 13 235 || 24 570

Ändring netto i orealiserade vinster och förluster || 18 446 || -1 266 || 17 180

Orealiserade vinster och förluster per den 31 december 2011 || 29 781 || 11 969 || 41 750

|| || ||

Nedskrivningar per den 1 januari 2011 || -2 || -6 022 || -6 024

Nedskrivningar redovisas i rapporten över totalresultat under året || - 6 888 || - || -6 888

Användning av nedskrivningar som förts upp i rapporten över totalresultat under tidigare år || 2 || 3 714 || 3 716

Växelkursskillnader vid nedskrivning || 1 || -152 || -151

Nedskrivningar per den 31 december 2011 || -6 887 || -2 460 || -9 347

|| || ||

Finansiella tillgångar som kan säljas per den 31 december 2011 || 205 586 || 46 074 || 251 660

|| Riskkapital-fond || Direkta investeringar i eget kapital || Totalt

Kostnader per den 1 januari 2010 || 116 652 || 30 462 || 147 114

Utbetalningar || 48 040 || 2 912 || 50 952

Återbetalning/försäljning || -22 414 || - || -22 414

Växelkursskillnader vid återbetalning/försäljning ||  654 || -24 ||  630

Kostnader per den 31 december 2010 || 142 932 || 33 350 || 176 282

|| || ||

Orealiserade vinster och förluster per den 1 januari 2010 || 18 138 || 1 572 || 19 710

Förändring netto i orealiserade vinster och förluster || -6 803 || 11 663 || 4 860

Orealiserade vinster och förluster per den 31 december 2010 || 11 335 || 13 235 || 24 570

|| || ||

Nedskrivningar per den 1 januari 2010 || -2 || -2 308 || -2 310

Nedskrivningar redovisas i rapporten över totalresultat under året || - || -3 714 || -3 714

Nedskrivningar per den 31 december 2010 || -2 || -6 022 || -6 024

|| || ||

Finansiella tillgångar som kan säljas per den 31 december 2010 || 154 265 || 40 563 || 194 828

9 Fordringar på bidragsgivare (i tusental euro)

De viktigaste delarna i fordringarna på bidragsgivarna är följande:

|| 31.12.2011 || 31.12.2010

|| ||

Infordrade bidrag från medlemsstaterna som ännu inte betalats || 87 310 || 100 000

|| ||

Summa fordringar på bidragsgivare || 87 310 || 100 000

10 Övriga tillgångar (i tusental euro)

De huvudsakliga delarna i övriga tillgångar består av följande:

|| 31.12.2011 || 31.12.2010

|| ||

Fordringar på EIB || 59 || 2 743

Finansiella garantier || 357 ||  429

|| ||

Summa övriga tillgångar || 416 || 3 172

11 Förutbetalda intäkter (i tusental euro)

De huvudsakliga delarna i förutbetalda intäkter består av följande:

|| 31.12.2011 || 31.12.2010

|| ||

Förutbetalda räntesubventioner || 32 744 || 29 073

Förutbetalda provisioner på lån och fordringar || 259 ||  506

|| ||

Summa förutbetalda intäkter || 33 003 || 29 579

12 Skulder till tredje parter (i tusental euro)

De viktigaste delarna i skulder till tredje parter är följande:

|| 31.12.2011 || 31.12.2010

|| ||

Allmänna administrationskostnader netto som ska betalas till EIB || 38 011 || 34 086

Övriga belopp som ska betalas till EIB || 219 || -

Räntesubventioner som ännu inte betalats till medlemsstaterna || 291 430 || 264 329

|| ||

Summa skulder till tredje man || 329 660 || 298 415

13 Övriga skulder (i tusental euro)

De viktigaste delarna i övriga skulder är följande:

|| 31.12.2011 || 31.12.2010

|| ||

Finansiella garantier || 294 ||  351

Övrigt || 819 ||  589

|| ||

Summa övriga skulder || 1 113 ||  940

14 Bidrag som infordrats från medlemsstaterna (i tusental euro)

Medlemsstater || Bidrag till investerings-anslaget || Bidrag till ränte-subventioner || Totala bidrag || Infordrade  men inte betalade (*)

Österrike || 33 955 || 10 168 || 44 123 || 2 650

Belgien || 50 227 || 15 041 || 65 268 || 3 920

Danmark || 27 420 || 8 211 || 35 631 || 2 140

Finland || 18 963 || 5 679 || 24 642 || 1 480

Frankrike || 311 358 || 93 237 || 404 595 || 24 300

Tyskland || 299 314 || 89 630 || 388 944 || 23 360

Grekland || 16 016 || 4 796 || 20 812 || 1 250

Irland || 7 944 || 2 379 || 10 323 || 620

Italien || 160 676 || 48 115 || 208 791 || 12 540

Luxemburg || 3 716 || 1 113 || 4 829 || 290

Nederländerna || 66 884 || 20 028 || 86 912 || 5 220

Portugal || 12 429 || 3 722 || 16 151 || 970

Spanien || 74 828 || 22 407 || 97 235 || 5 840

Sverige || 34 980 || 10 475 || 45 455 || 2 730

Förenade kungariket || 162 599 || 48 690 || 211 289 || -

Summa per den 31 december 2011 || 1 281 309 || 383 691 || 1 665 000 || 87 310

Summa per den 31 december 2010 || 1 131 309 ||  333 691 || 1 465 000 ||  100 000

(*) Den 18 november 2010 fastställde rådet hur stora finansiella bidrag som varje medlemsstat skulle betala in senast den 21 januari 2012.

15 Eventualförpliktelser och åtaganden (i tusental euro)

|| 31.12.2011 || 31.12.2010

|| ||

Åtaganden || ||

Ej utbetalda lån || 701 092 || 808 865

Ej betalda finansiella tillgångar som kan säljas || 264 567 || 285 449

Åberopade garantier || 7 909 || 9 484

|| ||

Eventualförpliktelser || ||

Garantier som inte åberopats || 20 000 || 45 000

|| ||

Totalt || 993 568 || 1 148 798

16 Ränteintäkter netto (i tusental euro)

De huvudsakliga delarna i ränteintäkter och ränteliknande intäkter är följande:

|| Fr.o.m. 1.1.2010 || Fr.o.m. 1.1.2010

|| t.o.m. 31.12 2011 || t.o.m. 31.12 2010

|| ||

Likvida medel || 5 518 || 1 878

Lån och fordringar || 50 800 || 50 299

Räntesubventioner || 3 243 || 2 424

|| ||

Summa ränteintäkter och ränteliknande intäkter || 59 561 || 54 601

De huvudsakliga delarna för räntekostnader och ränteliknande kostnader är följande:

|| Fr.o.m. 1.1.2011 || Fr.o.m. 1.1.2010

|| t.o.m. 31.12.2011 || t.o.m. 31.12. 2010

|| ||

Finansiella derivat || -940 || -2 591

|| ||

Summa räntekostnader och ränteliknande kostnader || -940 || -2 591

17 Nettointäkter från avgifter och provisioner (i tusental euro)

De viktigaste delarna för intäkter från avgifter och provisioner är följande:

|| Fr.o.m. 1.1.2011 || Fr.o.m. 1.1.2010

|| t.o.m. 31.12.2011 || t.o.m. 31.12. 2010

|| ||

Avgifter och provisioner på lån och fordringar || 1 894 || 11 510

Avgifter och provisioner på finansiella garantier || 255 ||  265

|| ||

Summa intäkter från avgifter och provisioner || 2 149 || 11 775

De viktigaste delarna för kostnader för avgifter och provisioner är följande:

|| Fr.o.m. 1.1.2011 || Fr.o.m. 1.1.2010

|| t.o.m. 31.12.2011 || t.o.m. 31.12. 2010

|| ||

Provisioner som betalats till tredje parter för finansiella tillgångar som kan säljas || -144 || -372

|| ||

Summa kostnader för avgifter och provisioner || -144 || -372

18 Nettoresultat av finansiella transaktioner (i tusental euro)

De viktigaste delarna i nettoresultatet av finansiella transaktioner är följande:

|| Fr.o.m. 1.1.2011 || Fr.o.m. 1.1.2010

|| t.o.m. 31.12.2011 || t.o.m. 31.12. 2010

|| ||

Ändringar i verkligt värde på finansiella derivat || -7 534 || -12 082

Växelkursvinst/-förlust || 8 376 || -5 556

Intäkter från utdelning och realiserade vinster från finansiella tillgångar som kan säljas || 17 228 || 1 815

|| ||

Nettoresultat av finansiella transaktioner || 18 070 || -15 823

19 Allmänna administrativa kostnader (i tusental euro)

Allmänna administrativa kostnader är de faktiska kostnader som uppstår hos EIB i samband med förvaltningen av investeringsanslaget, med avdrag för intäkter från standardvärderingsavgifter som EIB tar ut direkt från mottagarna av investeringsanslaget.

|| Fr.o.m. 1.1.2011 || Fr.o.m. 1.1.2010

|| t.o.m. 31.12.2011 || t.o.m. 31.12. 2010

|| ||

Faktiska kostnader för EIB || -39 937 || -36 028

Intäkter från värderingsavgifter som direkt ålagts mottagare av investeringsanslaget || 1 931 || 1 942

|| ||

Allmänna administrationskostnader netto || -38 006 || -34 086

Efter det att det reviderade partnerskapsavtalet från Cotonou trädde i kraft den 1 juli 2008 är det inte längre medlemsstaterna som täcker de allmänna administrativa kostnaderna.

20 Senare händelser

Inga väsentliga händelser har ägt rum efter balansdagen som skulle motivera ytterligare redogörelser för eller korrigeringar av årsredovisningen per den 31 december 2011.

BILAGA TILL DEL I - KAPITEL 2 (RAPPORT OM DET FINANSIELLA GENOMFÖRANDET): Situationen per land och instrument

Noter till tabellerna:

· Siffran 0,00 anger att motsvarande belopp ligger mellan –4 999 och 4 999 euro. Om inga siffror anges innebär det att beloppet är noll.   Länder med nollsaldo i samtliga kolumner är inte med i tabellerna.

· Rubriken ”alla AVS-stater och ULT” avser projekt som omfattar flera länder, men som inte finansieras genom det regionala samarbetet.

· Rubriken ”finansiella och administrativa kostnader” avser projekt som finansieras genom räntan från EUF eller de samlade anslag som täcker administrativa kostnader.

[1]              EUT L 247, 9.9.2006.

[2]            Alla belopp avrundas till miljoner euro. På grund av avrundningen går eventuellt vissa finansiella uppgifter i tabellerna inte jämnt upp när de summeras. Siffran 0 avser belopp som understiger 500 000 euro. Belopp som är lika med noll visas som ett tankstreck (-).

[3]            Under 2010 omklassificerades samfinansieringsbidragen och redovisades som skulder till medlemsstaterna. Samfinansieringsbidragen uppfyller kriterierna för intäkter från villkorade transaktioner utan direkt motsvarande motprestation och bör redovisas som sådana. Det omklassificerade beloppet representerar de ackumulerade samfinansieringsbidragen från åren 2008 och 2009.

[4]            Nettotillgångarna för tionde EUF är negativa på grund av att bidragen för första gången infordrades först 2011.

[5]            Under 2010 omklassificerades samfinansieringsbidragen och redovisades som skulder till medlemsstaterna. Samfinansieringsbidragen uppfyller kriterierna för intäkter från villkorade transaktioner utan direkt motsvarande motprestation och bör redovisas som sådana. Det omklassificerade beloppet representerar de ackumulerade samfinansieringsbidragen från åren 2008 och 2009.

[6]            I enlighet med artikel 153 i budgetförordningen för tionde EUF redovisas likvida medel i balansräkningen för tionde EUF. De olika typerna av bankkonton anges i kapitel 6 om hantering av finansiella risker.

[7]            Detta saldo motsvarar de belopp som ställts till Demokratiska republiken Kongos förfogande i enlighet med rådets beslut 2003/583/EG. Dessa medel har avsatts för ett särskilt ändamål och mottagarland.

[8]            EGT L 156, 29.5.1998, s. 3.

[9]            EUT L 247, 9.9.2006.

[10]         Rådets beslut 2010/406/EU av den 12 juli 2010 om tilldelning av medel som har återtagits från projekt inom ramen för nionde och tidigare Europeiska utvecklingsfonder (EUF) i syfte att täcka behov hos de mest utsatta befolkningsgrupperna i Sudan.

[11]          Rådets beslut 2011/315/EU av den 23 maj 2011.

[12]          EUT L 247, 9.9.2006.

[13]           Den negativa balansen för Sysmin beror på en återföring av upplupna kostnader.

[14]          Icke tilldelade anslag ur tidigare EUF omfattar saldot av Sysmins medel som enligt AVS–EG-ministerrådets beslut nr 3/2000 fastställdes till 410,926 miljoner euro. Kommissionens beslut PE/410/2001 inbegriper dessa resurser i de preliminära anslagen till nationella program (del B) enligt finansprotokollet till AVS–EG-partnerskapsavtalet.