Rekommendation till

RÅDETS REKOMMENDATION

om Luxemburgs nationella reformprogram för 2012 och om avgivande av rådets yttrande om Luxemburgs stabilitetsprogram för 2012–2015

EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken[1], särskilt artikel 5.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens rekommendation[2],

med beaktande av Europaparlamentets resolutioner[3],

med beaktande av Europeiska rådets slutsatser,

med beaktande av sysselsättningskommitténs yttrande,

efter att ha hört ekonomiska och finansiella kommittén, och

av följande skäl:

(1)       Den 26 mars 2010 antog Europeiska rådet Europeiska kommissionens förslag till en ny strategi för sysselsättning och tillväxt – Europa 2020. Strategin bygger på en utökad samordning av den ekonomiska politiken med inriktning på ett antal nyckelområden där åtgärder måste vidtas för att öka Europas potential för hållbar tillväxt och konkurrenskraft.

(2)       Den 13 juli 2010 antog rådet en rekommendation om de allmänna riktlinjerna för medlemsstaternas och unionens ekonomiska politik (2010–2014) och den 21 oktober 2010 ett beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik[4], vilka tillsammans utgör de så kallade integrerade riktlinjerna. Medlemsstaterna uppmanades att beakta de integrerade riktlinjerna i sin nationella ekonomiska politik och sysselsättningspolitik.

(3)       Den 12 juli 2011 antog rådet en rekommendation om Luxemburgs nationella reformprogram för 2011 och avgav ett yttrande om Luxemburgs uppdaterade stabilitetsprogram för 2011–2014.

(4)       Kommissionen antog den 23 november 2011 den andra årliga tillväxtöversikten, vilket inledde den andra europeiska planeringsterminen med integrerad politisk förhandssamordning förankrad i Europa 2020-strategin. Den 14 februari 2012 antog kommissionen, på grundval av förordning (EU) nr 1176/2011, Rapporten om varningsmekanismen[5], i vilken Luxemburg inte finns med bland de medlemsstater för vilka en närmare granskning skulle utföras.

(5)       Den 2 mars 2012 godkände Europeiska rådet prioriteringarna för att säkerställa finansiell stabilitet, finanspolitisk konsolidering och åtgärder för att främja tillväxten. Europeiska rådet betonade behovet av att eftersträva differentierad och tillväxtfrämjande finanspolitisk konsolidering, återställa normala lånevillkor i ekonomin, främja tillväxt och konkurrenskraft, ta itu med arbetslösheten och krisens sociala följdverkningar samt modernisera den offentliga förvaltningen.

(6)       Den 2 mars 2012 uppmanade Europeiska rådet också de medlemsstater som deltar i europluspakten att i tid lägga fram sina åtaganden så att de kan inkludera dem i sina stabilitets- eller konvergensprogram och nationella reformprogram.

(7)       Den 27 april 2012 lade Luxemburg fram sitt stabilitetsprogram för perioden 2012–2015 och sitt nationella reformprogram för 2012. I syfte att beakta inbördes samband mellan de båda programmen har de bedömts samtidigt.

(8)       Baserat på bedömningen av 2012 års stabilitetsprogram enligt rådets förordning (EG) nr 1466/97 anser rådet att det makroekonomiska scenario som ligger till grund för programmets finanspolitiska beräkningar är rimligt. I synnerhet ligger programmets scenario för 2012 och 2013 mycket nära kommissionens vårprognos 2012. Beräkningar av underskott på medellång sikt genomförs enligt ett något optimistiskt tillväxtscenario, över den potentiella tillväxten men ändå klart under genomsnittliga historiska nivåer. Syftet med den finanspolitiska strategi som skisseras i programmet är att få ned underskottet från 1,5 % år 2012 till 0,9 % år 2014, med ett konsolideringspaket motsvarande cirka 1,2 % av BNP, och ge ett större handlingsutrymme i händelse av negativa störningar. Programmet bekräftar det tidigare målet på medellång sikt avseende ett strukturellt överskott på 0,5 %. Detta mål på medellång sikt kan dock inte anses vara lämpligt enligt bestämmelserna i stabilitets- och tillväxtpakten eftersom det, på grundval av nuvarande politik och beräkningar, inte förefaller ta tillräcklig hänsyn till de implicita skulder som är kopplade till den åldrande befolkningen, trots att skulden ligger under fördragets referensvärde. Dessutom skulle Luxemburg – baserat på både kommissionens vårprognos för 2012 och det (omräknade) strukturella saldot i de offentliga finanserna enligt programmet – påtagligt avvika från sitt eget mål på medellång sikt från och med 2012. Ökningstakten för de offentliga utgifterna, efter diskretionära åtgärder på inkomstsidan, väntas påtagligt överstiga riktmärket för utgifter enligt definitionen i stabilitets- och tillväxtpakten. Den offentliga bruttoskulden – 20 % av BNP – ligger under fördragets referensvärde.

(9)       Den 20 januari 2012 antog regeringen i Luxemburg ett lagförslag för att reformera pensionssystemet för både den privata och den offentliga sektorn. Reformen inbegriper vissa korrigeringsmekanismer, för den händelse systemets finansiella läge skulle utvecklas negativt, och innehåller anpassningar av den mycket generösa beräkningsmetoden för förmåner. Den nya beräkningsmetoden kommer emellertid att fasas in under en mycket lång tidshorisont på 40 år. Dessutom är möjligheterna till förtidspensionering i stort sett oförändrade, och inga åtgärder har föreslagits för att koppla den lagstadgade pensionsåldern till den förväntade livslängden. På det hela taget tar Luxemburg steg i rätt riktning, men den föreslagna reformen förefaller inte utgöra en tillräcklig garanti för långsiktig hållbarhet i de offentliga finanserna.

(10)     I januari 2012 antog det nationella parlamentet en lag för att begränsa tillämpningen av den automatiska löneindexeringen mellan 2012 och 2015 i syfte att öka konkurrenskraften i Luxemburgs ekonomi. Utöver en eventuell ändring av referensindexet har regeringen emellertid inte tillkännagivit några ytterligare planer på en permanent revidering av lönebildningssystemet. Luxemburgs produktivitet är för närvarande mycket hög, men manöverutrymmet när det gäller produktivitetsökningar blir allt mindre. En permanent revidering av lönebildningssystemet, i samråd med arbetsmarknadens parter och i enlighet med nationell praxis, är nödvändig för att man ska kunna bevara konkurrenskraften i Luxemburgs ekonomi på längre sikt.

(11)     Luxemburg har vidtagit några relevanta och trovärdiga åtgärder för att ta itu med landets relativt höga ungdomsarbetslöshet. För att underlätta ungdomars inträde på arbetsmarknaden behövs det emellertid en enhetlig strategi för att, bland annat, stärka samarbetet mellan kommuner och förbättra arbetsförmedlingarnas effektivitet. Unga arbetssökande, särskilt sökande med lägre utbildningsnivå, skulle också ha nytta av ytterligare investeringar i utbildning.

(12)     Luxemburg väntas få svårt att nå sitt mål för 2020 avseende minskade utsläpp av växthusgaser. Enligt de senaste beräkningarna inför 2020, på grundval av befintliga åtgärder, väntas Luxemburg öka sina utsläpp inom sektorer som inte omfattas av EU:s utsläppshandelssystem med 9 % mellan 2005 och 2020, samtidigt som minskningsmålet är 20 %. Vägtransportsektorn är den mest betydande utsläppskällan och har en stor utsläppsminskningspotential. Drivmedelspriserna hör fortfarande till de lägsta i EU, något som uppmuntrar ”bränsleturism” och medför negativa externa effekter i form av föroreningar och trafikstockningar. Ytterligare åtgärder krävs för att minska utsläppen av växthusgaser. Om inga sådana åtgärder vidtas kommer man att behöva använda kostsamma flexibla mekanismer.

(13)     Luxemburg har gjort en rad åtaganden inom ramen för europluspakten. Dessa åtaganden – och genomförandet av åtagandena från 2011 – handlar om att förbättra konkurrenskraften, främja sysselsättningen och stärka den finansiella stabiliteten. Kommissionen har bedömt genomförandet av åtagandena inom ramen för europluspakten. Resultaten av denna bedömning har beaktats i rekommendationerna.

(14)     Inom ramen för den europeiska planeringsterminen har kommissionen genomfört en omfattande analys av Luxemburgs ekonomiska politik. Den har bedömt stabilitetsprogrammet och det nationella reformprogrammet. Kommissionen har beaktat inte bara programmens relevans för en hållbar finanspolitik och socioekonomisk politik i Luxemburg utan även i vilken utsträckning EU:s regler och riktlinjer har iakttagits, mot bakgrund av behovet att stärka den övergripande ekonomiska styrningen i EU genom att framtida nationella beslut fattas med beaktande av synpunkter på EU-nivå. Kommissionens rekommendationer inom ramen för den europeiska planeringsterminen återspeglas i rekommendationerna 1–5 nedan.

(15)     Mot bakgrund av denna bedömning har rådet granskat Luxemburgs stabilitetsprogram, och dess yttrande[6] återspeglas särskilt i rekommendation 1 nedan.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS Luxemburg att vidta följande åtgärder under perioden 2012–2013:

1.           Bevara en sund ställning i de offentliga finanserna, med korrigering av eventuella avvikelser från ett budgetmål på medellång sikt som säkerställer de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet, särskilt med hänsyn till implicita skulder som är kopplade till den åldrande befolkningen. För detta ändamål bör Luxemburg förstärka och strikt genomföra den finanspolitiska strategin, med stöd av tillräckligt specificerade åtgärder, för år 2013 och framåt, inklusive nå riktmärket för utgifter.

2.           Öka effekterna av den föreslagna pensionsreformen genom att påskynda genomförandet av åtgärder som begränsar åldersrelaterade utgifter, vidta ytterligare åtgärder för att öka förvärvsfrekvensen bland äldre arbetstagare, särskilt genom att begränsa möjligheterna till förtidspensionering, och vidta åtgärder för att koppla den lagstadgade pensionsåldern till den förväntade livslängden, för att säkerställa pensionssystemets långsiktiga hållbarhet.

3.           Vidta ytterligare åtgärder för att i samråd med arbetsmarknadens parter och i enlighet med nationell praxis reformera löneförhandlings- och löneindexeringssystemen, i syfte att bevara konkurrenskraften i Luxemburgs ekonomi på längre sikt, i ett första steg genom att bibehålla nuvarande ettåriga indexeringsintervall efter 2014 och genom att minska effekten av energi och andra volatila poster på referensindexet.

4.           Fortsätta ansträngningarna för att minska ungdomsarbetslösheten genom att förstärka de berörda aktörernas delaktighet och genom att stärka utbildningsåtgärder, framförallt för arbetssökande med låg utbildningsnivå, i syfte att uppnå en bättre överensstämmelse mellan ungdomars färdigheter och kvalifikationer å ena sidan och arbetsmarknadens behov å andra sidan.

5.           Se till att målen avseende minskade växthusgasutsläpp från sektorer som inte omfattas av EU:s utsläppshandelssystem kommer att uppfyllas, särskilt genom att integrera ett miljötänkande i skattesystemet.

Utfärdad i Bryssel den

                                                                       På rådets vägnar

                                                                       Ordförande

[1]               EGT L 209, 2.8.1997, s. 1.

[2]               COM(2012) 315 final.

[3]               P7_TA(2012)0048 och P7_TA(2012)0047

[4]               Rådets beslut 2012/238/EU av den 26 april 2012.

[5]               COM(2012) 68 final.

[6]               Enligt artikel 5.2 i rådets förordning (EG) nr 1466/97.