RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Årsrapport om Europeiska unionens verksamhet inom forskning och teknisk utveckling 2011

1.           Bakgrund till årsrapporten om FoTU-verksamheten

Årsrapporten om Europeiska unionens verksamhet inom forskning och teknisk utveckling har utarbetas i enlighet med artikel 190 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

En del information som gäller Euratomfördraget har tagits med även om den formellt sett inte ska ingå i rapporten.

2.           Den allmänna politiska bakgrunden 2011

Vid Europeiska rådets möte den 4 februari visade stats- och regeringscheferna sitt engagemang för att sätta forskning och innovation överst på den politiska agendan för tillväxt och sysselsättning. I ett svårt ekonomiskt läge är stöd för forskning och innovation avgörande för att öka de sysselsättningsskapande investeringarna. EU:s ledare fattade ett kollektivt beslut om att upprätthålla eller öka investeringarna i forskning och innovation på både nationell nivå och EU-nivå.

Europeiska rådet framhöll också behovet av att snabbt åtgärda återstående brister för att säkra ett enat forskningsområde för att locka till sig talang och investeringar. Förverkligandet av det europeiska forskningsområdet senast 2014 skulle innebära att det skapades en verklig inre marknad för kunskap, forskning och innovation.

Stats- och regeringscheferna stödde också tanken på en gemensam strategisk ram för EU:s finansiering för forskning och innovation så att alla finansieringsinstrument för forskning och innovation fungerar tillsammans och effektiviteten i EU:s finansiering för forskning och innovation förbättras[1].

I kommissionens meddelande ”En budget för Europa 2020”[2] av den 29 juni 2011 presenteras förslaget om nästa fleråriga budgetram för perioden 2014–2020. De program och instrument som ingår i förslaget har omarbetats så att deras resultat och effekter ska främja EU:s viktigaste politiska prioriteringar.

När det gäller forskning och innovation föreslog kommissionen att det skulle inrättas en gemensam strategisk ram för de områden som omfattas av det gällande sjunde ramprogrammet och innovationsdelen i ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation. Dessutom föreslogs att Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) skulle inrättas. Syftet är att systematiskt ta itu med den stora innovationsklyfta som EU står inför och att uppfylla Europa 2020-strategins mål att öka utgifterna för forskning och utveckling till 3 % av BNP 2020.

Tanken på en gemensam strategisk ram fick därefter stöd av Europaparlamentet i dess resolution av den 27 september 2011[3].

3.           Horisont 2020 – Ramprogrammet för forskning och innovation

Den 30 november 2011 antog kommissionen paketet Horisont 2020[4] med en budget på 80 miljarder euro[5] för investeringar i forskning och innovation för att bidra till ny tillväxt och sysselsättning i Europa. Horisont 2020 har utarbetats helt i enlighet med förslaget om den fleråriga budgetramen och stöder till fullo Europa 2020-strategin, där forskning och innovation identifieras som viktiga drivkrafter för att nå målen smart och hållbar tillväxt för alla. Programmet kommer att löpa från 2014 till 2020.

I Horisont 2020 samlas för första gången all EU:s finansiering för forskning och innovation inom ett och samma program, och medlen kommer att inriktas på tre huvudmål:

· Stärka EU:s ställning som världsledande inom vetenskap. Detta kommer att främja spetsforskningen i Europa, och finansieringen för Europeiska forskningsrådet (EFR) kommer att öka avsevärt.

· Stärka det industriella ledarskapet i fråga om innovation. Här ingår stora investeringar i nyckelteknologier, ökad tillgång till kapital och stöd till små och medelstora företag.

· Bidra till att åtgärda viktiga problem som är gemensamma för alla européer, på sex huvudområden: hälsa, demografiska förändringar och välbefinnande; livsmedelstrygghet, hållbart jordbruk, havs- och sjöfartsforskning och bioekonomi; säker, ren och effektiv energi; smarta, gröna och integrerade transporter; klimatåtgärder, resurseffektivitet och råvaror; inkluderande, innovativa och trygga samhällen.

Genom ett brett spektrum av stöd som är integrerat i forsknings- och innovationscykeln kommer Horisont 2020 att vara det viktigaste instrumentet för genomförande av Innovationsunionen, det flaggskeppsinitiativ i Europa 2020-strategin som syftar till att säkra Europas globala konkurrenskraft. Stöd kommer att ges till alla stadier i innovationskedjan, särskilt verksamhet som ligger närmare marknaden, inklusive innovativa finansieringsinstrument samt icke-teknisk och social innovation, och syftar till att åstadkomma bredast möjliga användning och spridning av kunskap som härrör från de verksamheter som fått stöd och fram till det kommersiella utnyttjandet av den.

Dessutom kommer ett antal konkreta åtgärder att främja ett högt deltagande av små och medelstora företag i Horisont 2020. Här ingår ett nytt instrument, som bygger på modellen med innovationsforskning i små företag, för att göra det möjligt för små och medelstora företag att föra fram sina mest innovativa idéer och underlätta för sådana företag att få tillgång till programmet.

Internationellt samarbete kommer också att främjas ytterligare inom Horisont 2020, och programmet kommer att kompletteras med fler åtgärder för att fullborda det europeiska forskningsområdet senast 2014.

Betydande förenkling är ett annat viktigt inslag. Det kommer att bli lättare att få tillgång till finansiering från Horisont 2020 tack vare programmets enkla struktur, en enda uppsättning regler och mindre byråkrati. I praktiskt hänseende har förenklingsåtgärderna utformats för att minska de administrativa kostnaderna för deltagarna, påskynda alla förfaranden för hantering av förslag och bidrag och minska risken för fel. Genom dessa enkla finansieringsregler och en reviderad kontrollstrategi kommer en ny balans mellan förtroende och kontroll att uppnås, vilket efterlysts av alla intressenter, Europaparlamentet och Europeiska rådet.

För att EU:s finansiering ska ge största möjliga effekt ska Horisont 2020 utveckla nära synergier med andra unionsprogram såsom sammanhållningsfonderna, med nationella och regionala forsknings- och innovationsprogram samt med den privata sektorn på områden av central betydelse för Europas bästa.

3.1.        Utarbetande av Horisont 2020

Vid utarbetandet av paketet Horisont 2020 beaktades till fullo reaktionerna på ett omfattande offentligt samråd baserat på en grönbok, ”Från utmaningar till möjligheter: Mot ett gemensamt strategiskt ramverk för EU:s finansiering av forskning och innovation”[6]. Under våren 2011 inkom synpunkter från medlemsstaterna och en lång rad olika intressenter från näringslivet, den akademiska världen och det civila samhället.

Förslagen bygger också på två grundliga konsekvensbedömningar som visar att Horisont 2020 skulle leda till tydligare fokusering, bäst uppnå den nödvändiga kritiska massan och ge de största effekterna för de politiska målen och för ekonomi, konkurrenskraft och sociala förmåner i senare led samt samtidigt bidra till förenkling.

4.           Innovationsunionen, inbegripet resultat som uppnåtts genom politiken för det europeiska forskningsområdet

Innovationsunionen lanserades av kommissionen i oktober 2010 och syftar till att förbättra villkoren och tillgången till finansiering för forskning och innovation i Europa för att se till att innovativa idéer kan omsättas i produkter och tjänster som skapar tillväxt och sysselsättning.

4.1.        Övervakning av framstegen mot innovation

Under Innovationsunionens första år har den ekonomiska och finansiella krisen gått in i en ny fas där återhämtningen äventyras, allmänhetens förtroende minskar och trycket att dra ned på investeringarna i framtidens tillväxtsektorer ökar.

Samtidigt flyttas den ekonomiska makten i allt snabbare takt över från väst till öst. Budskapet från både resultattavlan för innovationsunionen och rapporten om innovationsunionens konkurrenskraft är tydligt. Europas forsknings- och innovationsresultat har försämrats på senare år, vilket har ökat den redan stora innovationsklyftan gentemot USA och Japan. Samtidigt börjar länder som Kina, Indien och Brasilien snabbt hämta in EU:s försprång. Dessutom ökar innovationsklyftan även inom EU. Mot den bakgrunden har det alltså blivit ännu viktigare och ännu mer brådskande att nå målen för Innovationsunionen.

Det gjordes goda framsteg 2011, då arbetet inleddes med 30 av de 34 åtagandena för Innovationsunionen. En heltäckande lägesrapport lades fram av kommissionen i december 2011[7].

4.2.        Förbättring av ramvillkoren

Väsentliga insatser har också gjorts för att skapa förutsättningar som underlättar vägen från idé till marknad och bidrar till att främja privata investeringar i forskning och innovation:

– I april 2011 lade kommissionen fram lagstiftningsförslag om ett enhetligt patentskydd, som kommer att minska kostnader för översättning och därmed sammanhängande kostnader i Europa med upp till 80 %.

– I juni 2011 presenterade kommissionen ett standardiseringspaket med syftet att modernisera fastställandet av standarder i Europa med hänsyn till dagens och framtidens utmaningar. Målet är att påskynda förfarandena för fastställande av standarder med 50 % till 2020.

– I december 2011 föreslog kommissionen ett nytt system för riskkapitalfonder, så att det blir lättare att anskaffa kapital i hela Europa. Dessutom föreslogs nya konkreta åtgärder för att underlätta innovation i samband med översynen av EU:s lagstiftning om offentlig upphandling. Här ingår ett nytt förfarande för inköp av innovativa produkter och tjänster och förenklad gemensam upphandling över gränser.

– Om man tittar framåt har kommissionen undersökt möjligheterna att förbättra utnyttjandet av immateriella rättigheter och kommer under 2012 att diskutera hur man ska gå vidare.

4.3.        Förbättrad tillgång till finansiering

I december 2011 vidtog kommissionen och Europeiska investeringsbanken (EIB) åtgärder till följd av Europeiska rådets och Europaparlamentets uppmaningar att utveckla och förbättra finansieringsinstrumentet för riskdelning. Målet var att erbjuda lån till entreprenörer inom privat och offentlig sektor, av alla storlekar och med alla ägarstrukturer, och avtalet om finansieringsinstrumentet för riskdelning ändrades för att möjliggöra en högre risk för en högre multiplikatoreffekt för dess bidrag. Dessutom inrättades riskdelningsinstrumentet för små och medelstora företag, en ny garantifacilitet för att hjälpa små och medelstora företag att få tillgång till finansiering från banker. Syftet med detta nya instrument, med en budget på 120 miljoner euro, är att nå upp till 500 stödmottagare med en sammanlagd lånevolym på åtminstone 1 miljard euro.

Innovativa finansieringsinstrument kommer att vidareutvecklas för Horisont 2020 för att förbättra tillgången till riskfinansiering för forskning och innovation, särskilt för innovativa små och medelstora företag. De kommer att innefatta eget kapital- och skuldfinansieringsinstrument, som inrättas i anslutning till programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag. Detta kommer att bygga på de resultat som nås i dag, framför allt framgången för finansieringsinstrumentet för riskdelning.

4.4.        Ta itu med samhällsutmaningarna: europeiska innovationspartnerskap

Kommissionen har upprättat det första europeiska innovationspartnerskapet på området för aktivt och hälsosamt åldrande. Målet är att till 2020 ge den genomsnittliga EU-medborgaren ytterligare två friska levnadsår. Den strategiska genomförandeplanen för pilotpartnerskapet presenterades i november 2011.

Det europeiska innovationspartnerskapet är ett nytt koncept för att påskynda innovation för att uppnå ett väl definierat mål som avser en specifik samhällsutmaning. Det ger en plattform för att mobilisera aktörer från olika politikområden och sektorer och över gränser att delta i och bidra till tillgångs- och efterfrågeåtgärder längs hela forsknings- och innovationscykeln. Erfarenheterna i samband med upprättandet av pilotpartnerskapet kommer att bana vägen för andra.

4.5.        Främja Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT)

I november 2011 antog kommissionen ett förslag om EIT:s strategiska innovationsprogram, där ramarna för institutets verksamhet under kommande år fastställs. Fokus ligger på att befästa de tre befintliga kunskaps- och innovationsgrupperna (KI-grupperna) och gradvis inrätta nya med syftet att ta itu med stora samhällsutmaningar i enlighet med målen för Horisont 2020.

4.6.        Andra initiativ på samma område

Viktiga milstolpar har nåtts under 2011 för många andra åtaganden inom Innovationsunionen. Initiativet Social Innovation Europe lanserades i mars, och ”plattformen för smart specialisering” lades fram i juni. En branschpanel för europeisk formgivning (European Design Leadership Board) har inrättats och ett pilotprojekt för kunskapsallianser mellan näringslivet och den akademiska världen har inletts. Kommissionen har också lanserat ett stöd på EU-nivå för offentliga upphandlare genom samarbetsprojekt gällande upphandling av innovativa produkter och tjänster.

Under 2011 hölls dessutom den första innovationskongressen, ett stort europeiskt innovationsrelaterat evenemang, den 5–6 december i Bryssel. Vid denna kongress delades de första priserna till kvinnliga innovatörer ut, för att öka allmänhetens medvetenhet om behovet av mer innovation och fler kvinnliga innovatörer.

4.7.        Förverkligandet av det europeiska forskningsområdet

Forskningsverksamheten och forskningspolitiken i Europa är fortfarande fragmenterad, det råder bristande samstämmighet och samordning och det finns hinder för den fria rörligheten för kunskap. Genom fullbordandet av det europeiska forskningsområdet ska dessa brister åtgärdas. Det detaljerade utarbetandet av meddelandet om det europeiska forskningsområdet var en av huvuduppgifterna 2011 och ingick i verksamheten inom ramen för Innovationsunionen.

4.7.1.     Forskare

Styrgruppen för mänskliga resurser och rörlighet fortsatte arbetet med genomförandet av det europeiska partnerskapet för forskare och bidrog dessutom till att lägga grunderna för meddelandet om det europeiska forskningsområdet på de områden som rör forskningskarriärer, utbildning och rörlighet. I maj 2011 antog gruppen dessutom en europeisk ram för forskarkarriärer som ett frivilligt öppenhetsinstrument för att underlätta rörlighet och jämförbarhet i samband med karriärutveckling.

Andra viktiga åtgärder var inrättandet av en expertgrupp för forskaryrket, som undersöker frågor som gäller öppen rekrytering, samt inledandet av en genomförbarhetsstudie om en framtida informations- och datainfrastruktur för europeiska forskare.

4.7.2.     Gemensam programplanering

I kommissionens meddelande 2011 om partnerskap inom forskning och innovation[8] redogörs för lärdomarna hittills när det gäller offentlig-offentligt partnerskapsarbete[9] och offentlig-privat partnerskapsarbete[10] samt beskrivs hur dessa partnerskap kan vidareutvecklas.

Den viktigaste slutsatsen var att partnerskapsinitiativ har visat sig kunna bidra till Europa 2020-målen och därför kommer att fortsätta att vara ett viktigt inslag i EU:s framtida forsknings- och innovationspolitik. Samtidigt finns det ett behov av ett större långsiktigt engagemang för partnerskapsarbete från alla intressenter, bl.a. medlemsstaterna och näringslivet, och det måste bli enklare att utnyttja partnerskapsinstrument.

Rekommendationer från kommissionen och rådsslutsatser antogs 2011, varigenom ytterligare sex gemensamma programplaneringsinitiativ inleddes. Sammanlagt har nu tio gemensamma programplaneringsinitiativ inletts.

4.7.3.     Forskningsinfrastruktur

I maj 2011 offentliggjorde Europeiska strategiska forumet för forskningsinfrastruktur (Esfri) sin strategirapport och färdplansuppdatering. Färdplanen innehåller sex nya infrastrukturprojekt på områden som energiförsörjning, hälsa, klimatförändring och livsmedelsförsörjning. Esfri har för avsikt att inleda ett ambitiöst program och försöka genomföra så många som möjligt av färdplanens forskningsinfrastrukturer. Esfri inrättade därför i juni 2011 en arbetsgrupp för genomförandet, som kommer att spela en väsentlig roll för att underlätta genomförandeprocessen.

Förordningen om inrättande av en rättslig ram för ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortium) utformades för att underlätta inrättande och drift av större forskningsinfrastrukturer där flera europeiska länder medverkar. Det enhetliga och planenliga genomförandet av denna förordning i de olika medlemsstaterna är visserligen fortfarande en utmaning, men det första Eric-konsortiet, Share-Eric-konsortiet (Survey of Health, Ageing and Retirement in Europe), bildades i mars 2011 och sedan dess har projekten Clarin, Ecrin och Euro-Argo ansökt om att få inrättas som Eric-konsortier.

4.7.4.     Det europeiska forskningsområdets externa dimension

Det europeiska partnerskapet för internationellt samarbete inom vetenskap och teknik syftar till att åstadkomma större samstämmighet mellan EU:s och medlemsstaternas verksamhet. Genom Strategiska forumet för internationellt samarbete inom vetenskap och teknik säkrades framsteg på följande områden:

– Pilotinitiativet med Indien gjorde betydande framsteg genom utvecklingen av en agenda för strategisk forskning och innovation mellan EU/medlemsstaterna och Indien. Den innehåller gemensamma utmaningar och mål, prioriterade områden och instrument för samarbetet mellan EU och Indien under kommande år. Fem strategiska områden har valts ut: vatten, biologiska resurser, energi, hälsa och IKT.

– Pilotinitiativet med Kina vidareutvecklades också, främst genom två workshoppar.

– Inom pilotinitiativet med USA förbereddes två informerande och uppsökande evenemang under 2011.

4.7.5.     Kunskapsöverföring

Under 2011 utarbetade ERAC-arbetsgruppen för kunskapsöverföring en vägledning för berörda aktörer om förvaltning av immateriella rättigheter och kunskapsöverföring vid samarbete med tredjeländer. Den gav vägledning och återkoppling för undersökningen av framstegen i genomförandet av kommissionens rekommendation om immateriella rättigheter från 2008, en undersökning som fortsatte under 2011 och har uppvisat goda resultat. Dessutom offentliggjordes en expertrapport om internationell kunskapsöverföring med en översikt över europeisk praxis.

4.7.6.     Universiteten: moderniseringsagendan

En genomförbarhetsstudie inleddes om en europeisk ackrediteringsmekanism för god förvaltning av mänskliga resurser vid universitet och offentliga forskningsinstitutioner som baserar sin politik på principerna i den europeiska stadgan för forskare och riktlinjer för rekrytering av forskare. En annan genomförbarhetsstudie slutfördes om innovativ doktorandutbildning. Syftet är att gå mot en gemensam hållning i hela det europeiska forskningsområdet så att institutioner uppmuntras att följa vissa principer, t.ex. spetsforskningskompetens, tvärvetenskaplig forskning, näringslivskontakter, utmärkta arbetsförhållanden och karriärutveckling inklusive jämställdhetsfrågor.

5.           Sjunde ramprogrammet

5.1.        Genomförandet av arbetsprogrammen 2011

Under 2011 genomfördes 46 ansökningsomgångar med en total preliminär budget på 4,4 miljarder euro. Totalt lämnades 14 567 stödberättigande förslag in, varav 2 813 valdes ut för finansiering[11], vilket innebär att 19,3 % av förslagen godkändes.

Totalt deltog 59 955 sökande i alla stödberättigande förslag, motsvarande en total projektkostnad på 23,1 miljarder euro och ett totalt ansökt EU-bidrag på 17,9 miljarder euro. Totalt 12 932 sökande deltog i de förslag som valdes ut, motsvarande totala projektkostnader på 4,9 miljarder euro och begärda EU-bidrag på totalt 3,7 miljarder euro. Sammanlagt godkändes 21,6 % av ansökningarna.

5.2.        Arbetsprogrammen för 2012

Ansökningsomgångarna för 2012, som antogs i juli 2011, uppgick till nästan 7 miljarder euro och var kommissionens hittills största finansieringspaket för att främja forskning och innovation. Dessa ansökningsomgångar var dessutom de första som skräddarsytts för att vara helt förenliga med den nya politiska ram som fastställts genom initiativet Innovationsunionen. Arbetsprogrammen innehåller bl.a. följande:

– 220 miljoner av de 656 miljoner euro som avsatts för hälsoforskning och 192 miljoner av de 1,1 miljarder euro som avser finansiering för IKT kommer att anslås för att hantera utmaningen med en åldrande befolkning och därmed stödja det första europeiska innovationspartnerskap som gäller aktivt och hälsosamt åldrande.

– EFR kommer att ge nästan 1,6 miljarder euro till de bästa erfarna forskare och de bästa unga forskare som är verksamma i Europa. För att bidra till att minska klyftan mellan spetsforskningsresultat och kommersialisering har ett litet initiativ kallat ”Proof of Concept” inletts.

– Omkring 900 miljoner euro i stöd för forskares rörlighet och karriärer kommer att ges genom ”Marie Curie-åtgärder” för ca 10 000 högkvalificerade forskare. Detta kommer att inkludera ett pilotprojekt för att finansiera europeiska doktorsexamina inom näringslivet, för att främja entreprenörskap och samarbete mellan den akademiska världen och näringslivet.

– Vid sidan av nya förenklade regler innefattar investeringspaketet på nästan 1 miljard euro för små och medelstora företag särskilda incitament för sådana företags medverkan.

– Mot bakgrund av den tilltagande efterfrågan på säkrare, hälsosammare livsmedel och hållbara biologiska resurser kommer 307 miljoner euro att investeras i att bygga upp en stark bioekonomi som kommer att ge bättre produktionsmetoder, nya branscher och arbetstillfällen.

– 365 miljoner euro har öronmärkts för tre utmaningsbaserade offentlig-privata partnerskap: initiativet för europeiska miljövänliga bilar, framtidens fabriker och energisnåla byggnader.

– 40 miljoner euro kommer att anslås för initiativet för smarta städer, för att bidra till effektivare sätt att använda energi och driva kollektivtrafik.

5.3.        Andra initiativ på samma område

De fem europeiska gemensamma teknikinitiativen – Artemis (inbyggda datorsystem), Clean Sky (flygteknik och luftfart), det gemensamma företaget Eniac (nanoelektronik), det gemensamma företaget för bränsleceller och vätgas samt initiativet för innovativa läkemedel – presenterade i oktober 2011 gemensamt för Europaparlamentet de första resultaten av sina forsknings- och innovationsprogram värda 10 miljarder euro. Av den sammanlagda budgeten kommer omkring en tredjedel från unionen för att stödja dessa offentlig-privata partnerskap som syftar till att slå samman begåvning och investeringar från den offentliga och den privata sektorn.

En annan viktig insats var rådets antagande den 19 december 2011 av ramprogrammet för Europeiska atomenergigemenskapens verksamhet inom området forskning och utbildning på kärnenergiområdet för 2012–2013, som innefattar tilläggsfinansiering för Iter på 1,3 miljarder euro. Kommissionen föreslog att Iter skulle finansieras utanför nästa fleråriga budgetram för perioden 2014–2020 genom ett kompletterande forskningsprogram.

Information om de direkta åtgärderna inom sjunde ramprogrammet under 2011 finns i årsrapporten från kommissionens gemensamma forskningscentrum[12].

5.4.        Viktiga händelser

5.4.1.     Innovation

Arbetsprogrammen för 2012 stärker många innovationsaspekter, framför allt marknadsintroduktion av innovationer, och främjar åtgärder för en smidig övergång till Horisont 2020.

Inom flera teman under det särskilda programmet Samarbete läggs ökad tonvikt på verksamhet som prototyputveckling, testning och demonstration. Inom ett antal teman har tillämpningsinriktning, uppgradering och pilotverksamhet betonats, inte bara genom valet av prioriterade ämnen utan även genom öronmärkta budgetar.

Inom vissa teman ägnas särskild uppmärksamhet åt att omsätta resultat av finansierade projekt i innovativa tillämpningar, och vissa har innefattat stödåtgärder för att främja tekniköverföring och hantering av immateriella rättigheter. Mer stöd ägnas också åt efterfrågestyrda åtgärder som bidrar till introduktion av innovationer på offentliga och privata marknader, främst genom standardiseringsrelaterad verksamhet och mer stöd till förkommersiell upphandling.

Nya strategier för att stimulera och påskynda innovationer införs också. Ett motivationspris införs inom hälsotemat för att uppmuntra utveckling av ett nytt alternativ till kylkedjeteknik för framställning, lagring och transport av vaccin.

Generellt sett tillämpas ett bredare synsätt på innovation i arbetsprogrammen 2012. Vid sidan av forsknings-, teknik- och produktinnovation stöds nu även tjänsteinnovation, vilket även innefattar process- och organisationsinnovation. Även andra typer av innovation ingår, framför allt social innovation, undersökning av nya affärsmodeller och designinnovation med nära medverkan av användare.

Inom ett antal teman under programmet Samarbete uppmuntras ökat deltagande av näringslivet, i synnerhet små och medelstora företag. En del genomför detta genom öronmärkta budgetar medan andra låter det ingå i utvärderingskriterierna, och inom några teman tillämpas en nedifrån-och-upp-princip för att öka små och medelstora företags möjligheter att föreslå egna lösningar. Inom temat Hälsa stöds en särskild ordning för små och medelstora företag med små marknadsnära teknikutvecklingsprojekt ledda av små och medelstora företag.

5.4.2.     Spridning

Spridning av resultaten av EU-finansierad forskning spelar en central roll för förverkligandet av det europeiska forskningsområdet och främjar öppenhet och utnyttjande av EU:s kreativa potential. Kommissionen stöder spridning av forskningsresultat genom att tillhandahålla finansiering inom projekten för aktiv spridning av resultaten. Kommissionen bidrar också aktivt till att öka allmänhetens medvetenhet om resultaten av finansierad forskning och offentliggör resultaten på Internet via CORDIS[13], Gemenskapens informationstjänst för forskning och utveckling och det gemensamma forskningscentrumets publikationsarkiv[14].

Kommissionen lanserade i augusti 2008 sjunde ramprogrammets pilotprojekt för öppen åtkomst. Projektet omfattar sju forskningsområden som står för nästan 20 % av sjunde ramprogrammets sammanlagda budget. Syftet är att öka spridningen av forskningsresultat genom kostnadsfri åtkomst. Enligt 2011 års undersökning om pilotprojektet anser merparten av respondenterna att det är lätt att uppfylla kraven på öppen åtkomst, och tre fjärdedelar av respondenterna skulle samtycka till ett mandat om öppen åtkomst för data inom sitt respektive forskningsområde.

Kommissionen undersöker dessutom möjligheterna att gå längre än i dag och ytterligare förbättra spridningen, kommunikationen och utnyttjandet av resultaten av EU-finansierad forskning.

5.4.3.     Förenkling

Verksamheten 2011 har byggt på impulserna från meddelandet i april 2010 om förenkling[15] och den debatt som följde. Ett antal åtgärder som fick allmänt stöd genomfördes i praktiken. Bland annat antogs genom kommissionens beslut av den 24 januari[16] ett paket omfattande tre åtgärder:

– Möjlighet att använda genomsnittliga personalkostnader, utan förhandscertifiering, för alla stödmottagare om detta är deras gängse redovisningspraxis.

– Möjlighet för små och medelstora företagare och fysiska personer som inte betalar lön till sig själva att hänföra personalkostnader till projekt inom sjunde ramprogrammet på grundval av en enhetskostnadstariff.

– Inrättande av en forskningsclearingkommitté mellan de generaldirektorat som förvaltar bidrag inom sjunde ramprogrammet, för att säkra konsekvens i tolkningen och genomförandet av reglerna för sjunde ramprogrammet.

Portalen för forskning och innovation utvecklades ytterligare genom nya tjänster för deltagare och fler förbättringar av systemets användarvänlighet.

Resultatet av förenklingsdebatten har också bidragit till diskussioner om att se över budgetförordningen. Finansieringsbestämmelserna för EU-bidrag blir tydligare och enklare, vilket, när lagstiftaren antar den nya förordningen, möjliggör en bred acceptans för stödmottagarnas gängse redovisningspraxis, med förbehåll för vissa minimirandvillkor. Här ingår även följande:

– Ändrade regler om stödberättigandet för moms. Detta underlättar den finansiella förvaltningen av bidrag för forskning och innovation, t.ex. för universitet och andra offentliga forskningsorgan.

– Avskaffande av skyldigheten att generera och redovisa räntor. Denna skyldighet finns i dag och har gett upphov till ett betydande administrativt arbete och avsevärda kostnader för att öppna och hantera separata konton, och för att hantera en uppsättning undantag för organisationer som på grund av nationell lagstiftning inte kan öppna räntebärande konton.

6.           Planer för 2012

Efter kommissionens antagande och presentation av Horisont 2020 ska paketet diskuteras av rådet och Europaparlamentet under 2012 och därefter, med sikte på ett antagande före utgången av 2013. Förhandlingarna pågår under en av de svåraste perioder som EU någonsin upplevt. Samtidigt som Europa sakta återhämtar sig efter lågkonjunkturen står man nu inför en statsskuldkris och farhågor för en ny recession. Europeiska ledare och offentliga myndigheter måste därför agera beslutsamt för att säkra hållbar tillväxt och nya arbetstillfällen, vilket är vad Horisont 2020 handlar om. Samtidigt pågår förhandlingarna om förslaget till EU:s allmänna budget, inklusive det totala beloppet för forskning och innovation. Kommissionen kommer att stödja förhandlingarna och samtidigt arbeta hårt för att vidta alla de åtgärder som krävs för att programmet ska kunna inledas och genomföras på ett smidigt sätt.

Kommissionen kommer under 2012 att fortsätta med sina insatser inom ramen för Innovationsunionen, framför allt genom att presentera två av de återstående initiativen: meddelandet om det europeiska forskningsområdet, som ska slutföras senast 2014 enligt Europeiska rådets krav vid dess vårmöte 2012, och den nya huvudindikatorn för innovation. Kommissionen kommer dessutom att fortsätta att främja innovation i anslutning till andra samhällsutmaningar genom att lägga fram förslag om europeiska innovationspartnerskap för produktivitet och hållbarhet i jordbruket, råvaror, vatten och, eventuellt, smarta städer.

I och med de kommande arbetsprogrammen för 2013 har man också nått slutet för genomförandet av sjunde ramprogrammet. Dessa arbetsprogram kommer, tillsammans med Europa 2020-strategin för tillväxt och sysselsättning, att utgöra kommissionens största finansieringspaket någonsin för att främja forskning och innovation. De kommer samtidigt att möjliggöra en smidig övergång till Horisont 2020.

7.           Ytterligare informationskällor

Följande ytterligare information har offentliggjorts:

· Årliga övervakningsrapporter om ramprogrammet och de särskilda programmen[17]

· Regelbundna rapporter med nyckelsiffror om vetenskap, teknik och konkurrenskraft[18]

· Statistik över vetenskap och teknik i Europa[19]

· Studier och analyser som publicerats i samband med EU:s forskningsverksamhet och forskningspolitik[20]

· Årliga verksamhetsrapporter från generaldirektoraten för forskning[21]

· Läget för Innovationsunionen[22]

· Rapporten om Innovationsunionens konkurrenskraft[23]

· Resultattavlan för Innovationsunionen[24]

· Rapport från kommissionen med utvärdering av unionens finanser på grundval av de resultat som uppnåtts[25]

De flesta av dokumenten kan laddas ner eller beställas från följande webbplatser:

· Kommissionens webbplats för forskning och innovation: http://ec.europa.eu/research;

· Webbplatsen för det europeiska forskningsområdet: http://ec.europa.eu/research/era;

· Webbplatsen för investering i europeisk forskning: http://ec.europa.eu/invest-in-research;

· Webbplatsen med information om Erawatch: http://erawatch.jrc.ec.europa.eu/

[1]               EUCO 2/1/11

[2]               KOM(2011) 500.

[3]               P7 TA(2011)0401.

[4]               http://ec.europa.eu/research/horizon2020/index_en.cfm?pg=home

[5]               I 2011 års fasta priser.

[6]               KOM(2011) 48.

[7]               KOM(2011) 849 – för läget i fråga om samtliga 34 åtaganden, se Innovationsunionens informations- och underrättelsesystem: http://i3s.ec.europa.eu/home.html.

[8]               KOM(2011) 572.

[9]               ERA-NET, artikel 185-initiativ, gemensamma programplaneringsinitiativ osv.

[10]             Gemensamma teknikinitiativ, offentlig-privata partnerskap inom ramen för återhämtningsplanen osv.

[11]             Dessa klarade alla utvärderingströsklar och togs upp på huvudlistan för urvalsförfarandet.

[12]             http://ec.europa.eu/dgs/jrc/index.cfm?id=2530

[13]             http://cordis.europa.eu/

[14]             http://publications.jrc.ec.europa.eu/repository/

[15]             KOM(2010) 187.

[16]             K(2011) 174.

[17]             http://ec.europa.eu/research/evaluations/index_en.cfm?pg=fp7-monitoring

[18]             http://ec.europa.eu/research/era/facts/figures/key_figures_en.htm

[19]             http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/science_technology_innovation/introduction

[20]             http://ec.europa.eu/research/evaluations/index_en.cfm

[21]             http://ec.europa.eu/atwork/synthesis/aar/index_en.htm

[22]             http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=COM:2011:0849:FIN:sv:PDF

[23]             http://ec.europa.eu/research/innovation-union/index_en.cfm?section=competitiveness-report&year=2011

[24]             http://ec.europa.eu/enterprise/policies/innovation/files/ius-2011_en.pdf

[25]             http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=COM:2012:0040:FIN:sv:PDF