MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA SOCIALA KOMMITTEN SAMT REGIONKOMMITTÉN Nationella strategier för integreringen av romer: ett första steg i genomförandet av EU-ramen /* COM/2012/0226 final */
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL
EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA SOCIALA KOMMITTEN SAMT
REGIONKOMMITTÉN Nationella strategier för integreringen av
romer: ett första steg i genomförandet av EU-ramen 1. Inledning Under senare år har romernas situation[1]
alltmer hamnat i fokus för politiken i EU. Romerna – som är Europas största
minoritet på omkring 10 till 12 miljoner människor – drabbas ofta av rasism,
diskriminering och utanförskap. De lever ofta i djup fattigdom, utan tillgång
till hälsovård och anständigt boende. Många romska kvinnor och barn är offer
för våld, utnyttjande och människohandel[2], också inom de
egna samhällena. Många romska barn håller till på gatorna i stället för att
vara i skolan. Bristande utbildning och diskriminering på arbetsmarknaden har
lett till hög arbetslöshet och inaktivitet. De arbeten som erbjuds romerna är
ofta enkla och dåligt betalda, utan några krav på särskilda kunskaper. Denna
förlorade potential gör det ännu svårare att säkerställa tillväxt[3].
En bättre integration av romerna är därför moraliskt och ekonomiskt nödvändig,
men detta kommer att kräva en ny inställning såväl bland majoritetsbefolkningen
som bland romerna själva. Medlemsstaterna har själva det främsta ansvaret
för att förändra situationen för marginaliserade delar av befolkningen, så
insatserna för att hjälpa romerna ligger främst på deras ansvar. För att stödja
deras arbete för att komma till rätta med situationen har EU ställt en lång rad
rättsliga, politiska och finansiella instrument till förfogande. Även om de
nationella förhållandena, behoven och lösningarna varierar stort mellan EU:s
medlemsstater, innebär de delade värderingarna fri rörlighet och grundläggande
rättigheter och de gemensamma målen att uppnå politisk stabilitet, ekonomisk välfärd,
social sammanhållning och solidaritet mellan medlemsstaterna att EU bör spela
en roll i strategierna för att integrera romerna. De kvarstående utmaningar som
medlemsstaterna står inför när det gäller att integrera romer som är
EU-medborgare i sina samhällen har en direkt inverkan på EU:s förbindelser med
tredjeländer, till exempel i fråga om de viseringskrav som en del av dessa
tillämpar gentemot medborgare i vissa medlemsstater[4].
Därför antog Europeiska kommissionen den 5 april
2011 en EU-ram för nationella strategier för integrering av romer fram till
2020,[5] där medlemsstaterna
uppmanas att utarbeta eller revidera sina nationella strategier för integrering
av romer[6] för att på ett mer
effektivt sätt möta de utmaningar som inkludering av romerna innebär och
åstadkomma en påtaglig förbättring av situationen fram till slutet av detta
decennium. Stödet för ramen från EU:s stats- och regeringschefer[7]
visade att inkluderingen av romerna är på väg att bli en viktig prioritering
för alla medlemsstater, trots den ekonomiska och finansiella krisen. Syftet med EU-ramen är att hjälpa medlemsstaterna
att få till stånd en påtaglig förbättring av den romska befolkningens
livsvillkor genom att förändra synen på hur integreringen ska gå till.
Diskriminering på grund av ras eller etnisk bakgrund inom utbildning,
sysselsättning, hälso- och sjukvård, boende och andra områden omfattas redan av
förbud i EU-lagstiftningen, men enbart lagstiftning är inte tillräckligt.
Medlemsstaterna behöver utarbeta och genomföra en samlad och hållbar strategi
som kombinerar insatser på olika områden, inklusive utbildning, sysselsättning,
hälsovård och boende. Genom EU-ramen tas frågan om inkludering av
romerna för första gången upp på EU-nivå, med en tydlig koppling till Europa
2020-strategin[8]. Den fortsatta ekonomiska
och sociala marginaliseringen av romerna är av direkt relevans för strategin. Tre av fem övergripande mål i Europa
2020-strategin är direkt knutna till EU-ramens mål för inkludering av romer,
nämligen att bekämpa fattigdom och social utestängning, öka sysselsättningen
och minska avhoppen från skolan, och samtidigt att få fler att delta i högre
utbildning. För medlemsstater med en stor romabefolkning kommer att behöva
vidta snabba och konkreta åtgärder för att förbättra romernas situation om de
ska kunna möta Europa 2020-strategins mål rörande sysselsättning, social
inkludering och utbildning. EU-fonder (särskilt strukturfonderna) kunde vara
ett effektivt verktyg för att förbättra den sociala och ekonomiska situationen
för missgynnade grupper, som till exempel romerna, men en alltför liten del av
de 26,5 miljarder euro som anslagits till medlemsstaternas insatser på området
social inkludering för perioden 2007–2013 kommer de missgynnade romasamhällena
till del. Europeiska kommissionen har åtagit sig att
utvärdera de nationella strategierna för integrering av romer och rapportera
resultaten till Europaparlamentet och rådet, och det är detta som är syftet med
det här meddelandet. I sin utvärdering beaktar kommissionen också det stora
antal bidrag som har inkommit från det civila samhället och andra intresserade,
samt synpunkter som framkom vid det extrainsatta mötet inom den europeiska
plattformen för integrering av romer, som hölls i Bryssel den 22 mars 2012. Antagandet av nationella strategier kommer att
bidra till att en verklig förändring av den romska befolkningens liv. I nästa
fas måste insatser riktas in på ett genomförande som grundar sig på
handlingsplaner, med specifika åtgärder som är förenliga med målen för
inkludering av romer, och som stöds av en tydlig tidsplan och tillräcklig
finansiering. 2. Utvärdering av de nationella
strategierna I mars 2002 hade alla medlemsstater lagt fram en
nationell strategi för integrering av romer eller en motsvarande uppsättning
strategiska åtgärder inom ramen för sin politik för social integrering i
bredare bemärkelse. Vissa av dem har valt att se över sina befintliga
strategier mot bakgrund av EU-ramen, medan andra har utvecklat sina första
nationella strategier. De nationella strategierna varierar efter den romska
befolkningens storlek och vilka utmaningar man står inför[9].
Kommissionens utvärdering är inriktad på att
bedöma medlemsstaternas strategier när det gäller de fyra nyckelområdena
utbildning, sysselsättning, hälso- och sjukvård och bostäder, och hur
strukturella krav (samarbete med det civila samhället och regionala och lokala
myndigheter samt övervakning, åtgärder mot diskriminering och inrättande av en
nationell kontaktpunkt) och frågor om finansiering hanteras. I varje avsnitt
finns en sammanfattande tabell som anger vilka medlemsstater som avser att
införa sådana särskilda åtgärder som förutsätts i EU-ramen[10].
Medlemsstater som inte finns med i förteckningen har inte angett några sådana
åtgärder och behöver ta itu med dessa särskilda frågor, om det är av relevans
för deras romska befolkning. På grundval av utvärderingen finns i varje avsnitt
en rad rekommendationer, utformade med hänsyn till de nationella förhållandena,
av vilka det framgår vilka prioriteringar som medlemsstaterna bör arbeta vidare
med för att fullgöra sitt ansvar. Dessa politiska rekommendationer bör
integreras i den allmänna ramen för kampen mot fattigdom och utslagning 2.1. De fyra nyckelområdena (a)
Utbildning EU:s mål är att se till att alla romska barn
får en skolgång motsvarande åtminstone primärskola och har tillgång till
kvalitetsundervisning[11]. Alla medlemsstater erkänner vikten av utbildning,
och flertalet har målsättningar som generellt sett går utöver den miniminorm om
fullgörande av primärskola som fastställs i EU-ramen och täcker ett bredare
spektrum av utbildning, från förskola[12] till sekundärskola och
till och med tertiär utbildning. Enligt medlemsstaternas nationella lagstiftning
måste alla barn i skolåldern i EU gå i skolan. I en undersökning som nyligen
genomfördes av byrån för grundläggande rättigheter uppgavs att åtminstone 10 %
av alla romska barn i åldern 7–15 år i en rad medlemsstater inte gick i skolan[13].
Eftersom skolan är ett första steg på vägen mot att skaffa sig grundläggande
kunskaper bör medlemsstaterna sträva efter att höja närvarotalen. För att öka
närvaron i primärskolan bör medlemsstaterna särskilt se till att öka
deltagandet i utbildning och tillsyn för mindre barn, förbättra utbildningen av
lärare och stödpersoner och främja inkludering av romska elever i allmänna
skolor. Åtgärder för att minska skolavhoppen på
sekundärskolenivå är under planering i flera medlemsstater, samtidigt som vissa
medlemsstater avser att få fler romaelever att delta i tertiär utbildning. Åtgärder för att öka utbildningsnivån hos barn Åtgärder som ska vidtas enligt EU-ramen || Medlemsstater som har vidtagit dessa åtgärder[14] Uppfyllande av det allmänna målet || BE, BG, CZ, DK, DE, EE, IE, EL, ES, IT, CY, LV, LT, LU, HU, AT, PL, PT, RO, SI, SK, FI, UK Konkreta mål för att minska utbildningsgapet || BE, BG, CZ, EL, ES, IT, CY, LU, HU, AT, PL, PT, RO, SI, SK, FI, UK Utvidga tillgången till förskoleundervisning och tillsyn för små barn av hög kvalitet || CZ, EL, ES, IT, CY, LV, HU, AT, PL, PT, RO, SI, SK, FI Åtgärder för att se till att romska barn fullgör åtminstone primärskolan || BE, BG, DE, EE, IE, EL, ES, FR, IT, LV, LU, HU, NL, PT, RO, SI, SK, FI, SE, UK Minska avhoppen från sekundärskolan || BG, CZ, IE, EL, ES, FR, IT, HU, AT, PL, PT, RO, SK, FI, UK Öka andelen personer som genomgår tertiär utbildning || CZ, ES, IT, HU, PT, FI Åtgärder för att förebygga segregering || CZ, EL, ES, HU, PL, RO, SK Stödåtgärder || BE, CZ, EE, IE, ES, IT, CY, LV, LT, HU, AT, PL, PT, RO, SI, SK, FI, SE, UK Flera medlemsstater tillhandahåller ytterligare
stödåtgärder, såsom undervisning och studieprogram i språket romani, program
för undervisningsstöd, till exempel stödundervisning efter ordinarie skoltid
eller särskilda klasser för elever som erbjuds en ny chans, föräldrautbildning
inklusive familjerådgivning samt insatser för att öka medvetenheten om hur
viktigt det är med utbildning. Exempel på åtgärder som främjar inkludering av romer i
utbildningen Samtidigt som man engagerar romska assistenter och stödpersoner strävar Slovenien efter att inkludera romska barn så tidigt som möjligt i utbildningsprocessen (redan förskolan). Med en bättre utbildning av utbildarna och fler nätverk för lärande, kommer andelen romska barn som slutför den allmänna skolgången att öka betydligt (i Ljubljana är andelen i genomsnitt 54,3 % vad gäller sekundärskolan jämfört med 18,7 % för romer). Vidare görs insatser för att främja romsk kultur och romskt kulturarv. Spanien inrättar nya familjerådgivningsprogram för att bidra till att minska avhopp och frånvaro (för primärskolan är målet att minska dessa siffror från dagens 22,5 % till 15 % till 2015 och till 10 % till 2020. Kauhajoki-modellen i Finland bygger på insatser från tre instruktörer med romsk bakgrund. En förskollärare ger stöd till barn och familjer som deltar i undervisning för små barn. Grundskoleelever får stöd av en särskild assistent. En personlig vägledare stödjer unga vuxna som vill fortsätta studera eller söker ett arbete. Dessutom nämns stöd till romsk kultur och historia
i den allmänna läroplanen i ett stort antal dokument. I allmänhet understryks i
de flesta strategier att en bättre förståelse för kulturella skillnader är
nödvändig för att bekämpa fördomar. Som en del av en samlad strategi bör medlemsstaterna i första hand vidta åtgärder för att komma till rätta med följande problem på utbildningsområdet: · Avskaffa segregering i skolan och missbruk av utbildning för elever med särskilda behov. · Genomdriva fullständig obligatorisk skolgång och främja yrkesutbildning. · Öka deltagandet i förskoleundervisning och tillsynsverksamhet för små barn. · Förbättra fortbildningen av lärare och möjligheterna till rådgivning i skolan. · Främja föräldrarnas förståelse för vikten av utbildning. (b)
Sysselsättning EU:s mål är att minska sysselsättningsgapet
mellan romerna och resten av befolkningen[15]. Alla medlemsstater erkänner behovet av att minska
sysselsättningsgapet mellan romer och övrig befolkning. För att uppnå detta är
det nödvändigt att uppmuntra en samlad strategi i alla medlemsstater, särskilt
medlemsstater med en större romsk befolkning eller där utbildningsgapet är
särskilt markant. Dessutom bör det finnas aktiva inkluderingsstrategier[16]
som når ut till romerna. För att uppnå påtagliga resultat behöver
medlemsstaterna dessutom beskriva sina mål på ett kvantifierbart sätt, med stöd
av klara utgångsdata, så att utvecklingen kan övervakas. Särskilt i de medlemsstater som har en högre procentandel romer, finns
den romska befolkningen till stor del på landsbygden. Den strategi som dessa
medlemsstater tillämpas bör ta hänsyn till denna geografiska fördelning,
definiera lämpliga verksamheter (både inom jordbruket och inom andra sektorer)
som romerna kan delta i och därigenom säkerställa verkliga möjligheter till
sysselsättning för romerna. Åtgärder för att öka deltagandet på arbetsmarknaden Åtgärder som ska vidtas enligt EU-ramen || Medlemsstater som har vidtagit dessa åtgärder Uppfyllande av det allmänna målet || Alla medlemsstater Konkreta mål för att minska sysselsättningsgapet || BG, CZ, EL, ES, FR, HU, PL, PT, RO, SI, SK, FI Allmänna åtgärder enligt principen om likabehandling, för att minska sysselsättningsgapet || DK, DE, EE, IE, FR, CY, LV, LU, NL, AT, PL, SE Kompletterande eller särskilda åtgärder för romer[17] || BG, CZ, IE, ES, HU, AT, PT, RO, SI, SK, FI, SE Tillgång till mikrokrediter Tjänstemän i den offentliga sektorn Individanpassade tjänster || IE, EL, ES, FR, IT, HU, PT, RO, SK, FI IE IE, IT, HU, PT, RO, FI, SE En samlad strategi || BG, CZ, ES, HU, SI, SK, FI, UK Endast vissa medlemsstater har vidtagit sådana
åtgärder som föreslås i EU-ramen, till exempel att ge tillgång till
mikrokrediter, anställa kvalificerade tjänstemän i den offentliga sektorn och
tillhandahålla individanpassade tjänster och rådgivning. Flera medlemsstater
planerar andra särskilda åtgärder för att garantera romerna tillträde till
arbetsmarknaden utan diskriminering, inklusive yrkesutbildning och praktik och
underlättad tillgång till barntillsyn. Flera medlemsstater planerar också
åtgärder utöver de som föreslås i EU-ramen. Exempel på åtgärder som främjar romernas inkludering
på arbetsmarknaden Spanien avser att öka sysselsättningsgraden bland romerna från 44 % (under 2011) till 50 % under 2015 och 60 % under 2020, och har fastställt särskilda mål när det gäller sysselsättningen för romska kvinnor. Programmen kommer att bidra med nödvändiga kunskaper och samtidigt underlätta tillgången till ordinarie fortbildningsprogram för att stärka möjligheterna till anställning. Österrike främjar möjligheterna för unga romer från inhemska och invandrade grupper av romer att få tillgång till arbetsmarknaden genom det förbättrade Thara-projektet som omfattar arbete i lokalsamhället, coachning och fortbildning. Det föregående Thara-projektet (2011–2012) var inriktat på inhemska och invandrade romers tillgång till sysselsättning, och nådde 107 romer och 56 deltagare från den offentliga förvaltning och det civila samhället. Det nuvarande projektet bygger på de tidigare resultaten, men är mer specifikt inriktat på integrering på arbetsmarknaden, också genom stöd till egenföretagande. Bulgarien strävar efter att öka antalet romer i sysselsättning till 2015, i första hand med stöd från ESF, genom att organisera fortbildningskurser för över 28 000 arbetslösa och anställda romer i syfte att stärka deras anställningsbarhet och kvalifikationer samt genom att fortbilda 1 500 personer i företagsledning och entreprenörskap. Ökad integrering av romer på arbetsmarknaden i
medlemsstater med stor romsk befolkning kommer att ge tydliga ekonomiska
fördelar, särskilt i tider av ekonomiska svårigheter. Som en del av en samlad strategi bör medlemsstaterna på sysselsättningens område prioritera att · tillhandahålla skräddarsydd hjälp med att hitta arbete, · stödja offentliga sysselsättningsprojekt i ett övergångsskede, i kombination med utbildning och sociala företag som anställer romer eller tillhandahåller särskilda tjänster för dem, · främja möjligheterna att få en första arbetslivserfarenhet och fortbildning på arbetsplatsen, · undanröja hindren, även diskriminering, för att komma in (på nytt) på arbetsmarknaden, särskilt när det gäller kvinnor, · tillhandahålla ett bättre stöd till egenföretagande och entreprenörskap. (c)
Hälso- och sjukvård EU:s mål är att minska hälsogapet mellan
romerna och resten av befolkningen. Även om tillgången till hälso- och sjukvård är
universell i alla medlemsstater, är det i realiteten så att långt ifrån alla
romer har tillgång till dessa tjänster i samma utsträckning som resten av
befolkningen. De flesta medlemsstater strävar efter att förbättra romernas
tillgång till hälso- och sjukvård genom uppsökande arbete och andra metoder.
Vissa medlemsstater inkluderade åtgärder för att minska skillnaderna i hälsa
mellan romer och övrig befolkning. Det rör sig om en rad förebyggande insatser
som går utöver dem som uppmärksammades i EU-ramen. Endast ett fåtal
medlemsstater har dock utformat en övergripande strategi för att förbättra
romernas hälsosituation. Flera medlemsstater har redan infört eller håller
på att överväga program där romer med lämplig kompetens fungerar som
kontaktpersoner som ska hjälpa romerna att få en förbättrad tillgång till
hälso- och sjukvård. Dessa initiativ är mycket välkomna. Sådana åtgärder
behöver emellertid kompletteras av andra insatser för att ha en verklig effekt
på hälsogapet mellan romerna och resten av befolkningen. Behovet av en systematisk, integrerad strategi på
hälsoområdet har identifierats som en central utmaning. Det kräver samordning
mellan hälso- och sjukvårdssektorn och andra sektorer – särskilt utbildning,
bostäder, sysselsättning och antidiskriminering. Åtgärder för att förbättra hälso- och sjukvård Åtgärder som ska vidtas enligt EU-ramen || Medlemsstater som har vidtagit dessa åtgärder Insatser för att uppfylla det allmänna målet || BG, CZ, IE,, EL, ES, FR, IT, HU, RO, SI, SK, SE Konkreta mål för att minska hälsoklyftorna || BG, CZ, IE, EL, ES, FR, IT, HU, RO, SI, SK Allmänna åtgärder som bygger på befintliga strukturer för att minska hälsoklyftorna || DK, DE, EE, FR, CY, LV, LU, NL, AT, PL, PT, SE Tillgång till kvalitativ hälso- och sjukvård av god kvalitet, särskilt för kvinnor och barn || EE, EL, ES, FR, IT, HU, PL, SK, SE Ytterligare åtgärder[18] || BE, BG, CZ, EE, ES, HU, PT, RO, SI, SK, FI, SE, UK Flera medlemsstater betonar behovet av att
fokusera på kvinnors och barns hälsa[19]. Vissa medlemsstater
nämner vikten av att fortbilda hälso- och sjukvårdspersonal, så att de kan
arbeta med människor med olika sociala och ekonomiska bakgrunder. Exempel på insatser som främjar romernas inkludering i
hälso- och sjukvården Ungern planerar att fortbilda 2 000 romska kvinnor med stöd av Europeiska socialfonden och öka deras möjligheter att skaffa praktisk erfarenhet av arbete inom socialtjänst och med frågor om tillsyn och skydd av barn. Dessutom ska man utbilda socialarbetare som ger stöd åt familjer, samhällsutvecklare, arbetsförmedlare och kontaktpersoner inom hälso- och sjukvården. Irland har infört en lång rad hälso- och sjukvårdstjänster som riktar sig till resande (travellers), såsom vårdenheter för resande och primärvårdsprojekt (inklusive kontaktpersoner inom hälso- och sjukvården och sjuksköterskor med inriktning på folkhälsa för resande). Sedan 1994, har ett antal resandekvinnor fått fortbildning som kontaktpersoner för hälsofrågor inom resandegemenskaperna. Syftet är att utveckla primärvården på ett sätt som grundar sig på värderingarna inom resandegemenskaperna. I Rumänien har regeringen anställt omkring 450 kontaktpersoner inom hälso- och sjukvården (per 2011) i syfte att förbättra romernas tillgång till allmän hälso- och sjukvård. Deras roll är att underlätta dialogen mellan romerna å ena sidan och hälso- och sjukvårdsinstitutionerna och deras personal å den andra. De ger ett aktivt stöd till romer när det gäller att skaffa identitetshandlingar, erhålla sjukförsäkringar, ordna registrering på förteckningarna över familjeläkare och göra mödrar medvetna om olika hälsoproblem. Eftersom resultaten har varit positiva är ett av målen för inkluderingen av romer att öka antalet kontaktpersoner inom hälso- och sjukvården med 25 % fram till 2020. Dessa åtaganden behöver emellertid underbyggas
genom att man fastställer klara tidsfrister för genomförandet och ställer upp
mätbara mål så att utvecklingen kan övervakas. Dessutom behöver många
medlemsstater anslå medel som på ett tydligare sätt är avsedda att minska skillnaderna
i fråga om hälsa. Som en del av en samlad lösning bör medlemsstaterna på hälso- och sjukvårdens område prioritera att · utvidga sjukförsäkringen och den grundläggande socialförsäkringen (täckning och tjänster), också genom att främja registrering hos de lokala myndigheterna, · förbättra romernas, och andra sårbara gruppers, tillgång till grundläggande tjänster och akut- och specialisttjänster, · starta informationskampanjer om regelbundna hälsokontroller, pre- och postnatal vård, familjeplanering och immunisering, · se till att förebyggande hälsoinsatser når ut till romerna, särskilt kvinnor och barn, · förbättra levnadsvillkoren, med fokus på segregerade bostadsområden. (d)
Boende och grundläggande tjänster EU:s mål är att minska det gap som finns när
gäller andelen romer som har tillgång till bostäder och allmännyttiga tjänster
jämfört med resten av befolkningen. Även om alla medlemsstater håller med om behovet
av att förbättra många romers boendeförhållanden, är det få som föreslår
konkreta åtgärder som en del av en samlad strategi för att tackla situationen.
Fristående åtgärder som inte är en del av en övergripande boendestrategi,
inklusive andra kompletterande åtgärder på områdena utbildning, sysselsättning
och hälso- och sjukvård, riskerar att inte leda till bestående resultat.
Medlemsstaterna uppmuntras därför att överväga en bredare utformning av
bostadsinsatser, stadsplanering och landsbygdsutveckling och låta insatser på
dessa områden omfattas av sådana övergripande planer. Vissa medlemsstater,
särskilt de med relativt små romska befolkningar, försöker lösa problemen med
att finna värdiga bostäder för romerna inom ramen för befintliga strukturer.
Flera medlemsstater försöker förbättra tillgången till bostäder, inklusive
subventionerat boende. Åtgärder för att förbättra boendesituationen Åtgärder som ska vidtas enligt EU-ramen || Medlemsstater som har vidtagit dessa åtgärder Uppfyllande av de allmänna målen || Alla medlemsstater (utom LT) Konkreta mål för att minska gapet när det gäller tillgång till bostäder och allmännyttiga tjänster || Alla medlemsstater (utom LT) Allmänna åtgärder som bygger på befintliga strukturer || DK, DE, EE, LV, LU, NL, AT, SE Tillgång till bostäder, inbegripet subventionerat boende || BG, CZ, DK,DE, IE, ES, IT, CY, HU, AT, PT, SI, SK, SE Tillvarata behoven för den icke bofasta delen av befolkningen || BE, IE, FR, AT,UK Samlad strategi || CZ, ES, FR, HU, PT, RO, FI Endast ett fåtal medlemsstater planerar särskilda
åtgärder för att främja romernas möjligheter att få tillgång till bostäder utan
att bli utsatta för diskriminering. De flesta medlemsstater som har resande i
sin befolkning har inkluderat åtgärder som riktar sig till icke bofasta
befolkningsgrupper. Det är av största vikt för medlemsstaterna att såväl
regionala och lokala myndigheter som lokala romska grupper och andra lokala
gemenskaper deltar i insatserna om man ska kunna finna hållbara lösningar. Exempel på åtgärder som främjar romernas tillgång till
värdiga bostäder I Storbritannien har walesiska regionala myndigheter infört särskilda åtgärder för att förbättra boendet och tillgången till tjänster för romer och resande. Den finansiering som den walesiska regeringen ställt till de lokala myndigheternas förfogande för att möjliggöra renovering och uppförande av nya bostäder ökades från 75 % till 100 %. För att främja den sociala integrationen av de som lever i segregerade områden har man i Ungern infört integrerade program som syftar till att förbättra förhållandena socialt, lokalt, utbildningsmässigt och vad gäller hälso- och sjukvård, sysselsättning och boende, vilka kommer att finansieras med medel från både Europeiska socialfonden och Europeiska regionala utvecklingsfonden. Vid sidan av inrättandet av lokala servicecentrum för att tillhandahålla hygieniska och andra tjänster för invånarna, görs även insatser för att lösa deras bostadsproblem. I detta ingår att tillhandahålla subventionerade bostäder. I Frankrike har lokala myndigheter på flera håll skapat särskilda ”genomslussningsbyar” för att möta behoven hos missgynnade människor, inklusive romer, som lever i olagliga bosättningar. Dessa projekt kommer att kopieras av andra lokala myndigheter, med stöd av Europeiska regionala utvecklingsfonden. Med hänsyn till att bostadsproblemen kräver
insatser på lokal nivå, uppmanas medlemsstaterna att främja både lokala
insatser, ledda av de lokala myndigheterna, och integrerade territoriella
investeringar som stöds av den europeiska regionalfonden, Europeiska
socialfonden och Sammanhållningsfonden[20]. Som en del av en samlad strategi bör medlemsstaterna i fråga om bostäder prioritera att · främja en utveckling mot mindre segregering, · underlätta integrerade bostadslösningar på lokal nivå, med särskild hänsyn till behoven av infrastruktur för allmännyttiga och sociala tjänster, · förbättra tillgången till och kvaliteten på subventionerade bostäder och genomgångsbostäder och samtidigt hålla kostnaderna för dessa på en överkomlig nivå; det ska också finnas tillgång till rimligt prissatta tjänster som en del av en integrerad lösning. 2.2. Bedömning av de strukturella
kraven I EU-ramen uppmanas medlemsstaterna att följa en
målinriktad strategi i enlighet med de gemensamma grundläggande principerna för
integrering av romer, och samtidigt säkerställa överensstämmelse med nationella
integrationsstrategier och reformprogram inom ramen för Europa 2020-strategin. (a)
Mobilisering på regional och lokal nivå och
medverkan från det civila samhället I EU-ramen betonas behovet av en fortlöpande
dialog med regionala och lokala myndigheter samt det romska civila samhället om
utformningen, genomförandet och övervakningen av nationella strategier. Medan de flesta medlemsstater betonar lokala
projekt eller initiativ som tagits av lokala eller regionala myndigheter för
att främja inkluderingen av romer, är det bara ett fåtal som uttryckligen
räknar med att ta hjälp av dessa myndigheter vid genomförandet och
övervakningen av strategierna. Vidare finns det bara små indikationer på
medverkan från eller samråd med dessa lokala offentliga aktörer vid
utformningen av strategierna. I ett fåtal fall har medlemsstaterna inte
fastställt några klara åtgärder på nationell nivå, utan konkreta program
genomförs på regional och lokal nivå. När det gäller det civila samhället har flera
medlemsstater utfört breda samråd med företrädare för romerna och med det
civila samhällets organisationer vid utformningen av politiska dokument, även
om det verkar som om man inte alltid har tagit hänsyn till de bidrag som
erhållits. Mobilisering av regionala och lokala myndigheter samt
det civila samhället Åtgärder som ska vidtas enligt EU-ramen || Medlemsstater som har vidtagit dessa åtgärder Samråd med lokala och regionala myndigheter eller företrädare för romerna eller det civila samhället vid utformningen av strategin || BE, BG, DK, DE, EE, IE, ES, FR, IT, LV, HU, NL, AT,, PL, PT, RO, SI, SK, FI, SE, UK Planerad medverkan från regionala och lokala myndigheter i genomförandet || BE, BG, CZ, DE, IE, EL, ES, FR, CY, LV, LT, AT, PT, RO, SI, SK, FI, SE, UK Planerad medverkan från företrädare för romerna/det civila samhället i genomförandet || BE, BG, DE, IE, EL, ES, FR, LV, HU, AT, PL, PT, RO, SI, SK, FI, SE, UK Flertalet medlemsstater kunde emellertid inte
förklara hur de ser på samarbetet med å ena sidan regionala och lokala
myndigheter, å andra sidan det civila samhället och de romska gemenskaperna vid
genomförandet och övervakningen av sina strategier. Medlemsstaterna behöver
anstränga sig mer för att på ett meningsfullt sätt involvera såväl regionala
och lokala myndigheter som det civila samhället i alla etapper av de nationella
strategierna. Som en del av en samlad strategi bör medlemsstaterna prioritera att · involvera regionala och lokala myndigheter, i enlighet med deras respektive specifika behörighetsområden, i översynen, genomförandet och övervakningen av strategierna, · involvera det civila samhället, däribland romska organisationer, i genomförandet och övervakningen av strategierna, · säkerställa samordning mellan de olika myndigheter som är involverade i genomförandet av strategierna, · ta med inkluderingen av romerna i den regionala och lokala dagordningen, · använda den europeiska socialfonden för att stärka de romska organisationernas kapacitet. (b)
En effektiv övervakning och utvärdering av
politikens genomförande I EU-ramen uppmanas alla medlemsstater att låta
sina strategier omfatta väl fungerande övervakningsmetoder, så att det blir
möjligt att utvärdera resultaten av åtgärder för att inkludera romer, och en
översynsmekanism för anpassning av strategier. Flera medlemsstater erkänner behovet av ett väl
fungerande övervakningssystem och vissa strävar efter att inrätta, eller har
åtminstone planer på att utveckla, ett sådant system. Några medlemsstater har
framgångsrikt testat en territoriell strategi för att övervaka hur situationen
utvecklar sig, särskilt i de områden där behoven är som störst. Det behövs
emellertid avsevärda insatser för att uppfylla de förväntningar som kommer till
uttryck i EU-ramen och för att säkerställa tillräcklig rapportering om romernas
sociala och ekonomiska inkludering inom ramen för Europa 2020-processen i
förekommande fall. Övervakning och genomförande Åtgärder som ska vidtas enligt EU-ramen || Medlemsstater som har vidtagit dessa åtgärder Väl fungerande övervakning för att utvärdera effekterna || IE, LV, PT, SK En översynsmekanism som möjliggör ändringar av strategin || BG, IE, EL, ES, LV, SK, FI, SE Som en del av en samlad strategi bör medlemsstaterna · utveckla eller använda befintliga tillförlitliga övervakningssystem genom att fastställa referensvärden, lämpliga indikatorer och mätbara mål, om möjligt i samarbete med de nationella statistikbyråerna, · se till att varje program omfattar bestämmelser om bedömningen av dess relevans, effektivitet och resultat. (c)
Bekämpning av diskriminering och skydd av
grundläggande rättigheter I EU-ramen uppmanas medlemsstaterna att se till
att romer inte utsätts för diskriminering, utan blir behandlade som vilken
person som helst, med lika tillgång till alla grundläggande rättigheter som
fastställs i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Alla medlemsstater engagerade sig i att motverka
diskriminering och skydda grundläggande rättigheter i sina strategier. I de
flesta strategier finns det ett särskilt avsnitt eller kapitel som särskilt tar
upp spridningen av kunskap om grundläggande rättigheter samt kampen mot
diskriminering och kränkningar av de mänskliga rättigheterna (däribland kampen
mot människohandel). Åtgärder för att främja mänskliga rättigheter och
icke-diskriminering Åtgärder som ska vidtas enligt EU-ramen || Medlemsstater som har vidtagit dessa åtgärder Insatser på området för mänskliga rättigheter och icke-diskriminering || BE, BG, CZ, DK, DE, EE, IE, EL, ES, FR, IT, CY, LV, LT, LU, HU, NL, AT, PL, PT, RO, SI, SK, FI, SE, UK En absolut nödvändig förutsättning för att
garantera lika tillgång till offentliga tjänster är att komma till rätta med
den bristfälliga registreringen av romer i de nationella
folkbokföringsregistren och avsaknaden av ID-handlingar i förekommande fall.
Det är viktigt att väl riktade åtgärder vidtas omgående för att komma till
rätta med dessa problem i de medlemsstater där de förekommer. En intensifierad kamp mot diskriminering och
rasism, också de former som drabbar romerna, måste vara del av en väl
fungerande strategi i varje medlemsstat. Den bör grunda sig på att EU-lagstiftningen[21]
och den nationella lagstiftningen på området följs fullt ut och på att skapa
ökad medvetenhet om samhällets intresse av att integrera romerna. Tillfällen
till möten mellan kulturer kan främja sådan medvetenhet och underlätta
avstigmatisering. Romska barn är en särskilt sårbar grupp när det
gäller möjligheterna att komma i åtnjutande av grundläggande rättigheter, en
fråga som bara sällan kommer upp till diskussion utanför utbildnings- och
hälsoområdena. Flera strategier ägnar särskild uppmärksamhet åt de romska
kvinnornas situation, men det krävs ytterligare insatser för att de ska kunna
använda sig av sina rättigheter. En stor del av de romer som lever i
medlemsstaterna är lagligt bosatta tredjelandsmedborgare som ställs inför samma
utmaningar som migranter som anländer från länder utanför EU . De får inte bli
utsatta för diskriminering, utan ska åtnjuta samma rättigheter som migranter
från länder utanför EU. Som en del av en samordnad strategi bör medlemsstaterna prioritera att · se till att alla romer folkbokförs hos behöriga myndigheter, · intensifiera kampen mot rasism och diskriminering, inklusive flerfaldig diskriminering, · främja allmänhetens förståelse för de gemensamma fördelarna med att inkludera romerna, · bekämpa barnarbete och människosmuggling på ett mer effektivt sätt, också genom internationellt samarbete. (d)
Nationella kontaktpunkter I EU-ramen uppmanas medlemsstaterna att utse
nationella kontaktpunkter för den nationella strategin för integrering av
romer, med ansvar för att samordna utarbetandet och genomförandet av strategin.
Alla har nu följt denna begäran och har nationella kontaktpunkter, de flesta av
dem på hög nivå[22]. Den tydliga
identifikationen av de samordnande myndigheterna i alla 27 medlemsstater är en
förbättring jämfört med tidigare, och en stark indikation på den politiska
viljan att möta utmaningarna i insatserna för att integrera romerna[23].
Samtidigt är det viktigt att säkerställa ett nära samarbete mellan nationella
kontaktpunkter och de myndigheter som handhar finansieringen och ansvarar för
genomförandet. Nationella
kontaktpunkter Åtgärder som ska vidtas enligt EU-ramen || Medlemsstater som har vidtagit dessa åtgärder Utse nationella kontaktpunkter || Alla medlemsstater Alla åtgärder bör införas på ett sådant sätt att
de nationella kontaktpunkterna kan samordna strategierna för integrering av
romer på ett väl fungerande sätt. 2.3. Utvärdering av
finansieringsåtgärderna I EU-ramen uppmanades medlemsstaterna att bevilja
tillräcklig finansiering från de nationella budgetarna. Denna finansiering
skulle när så behövdes kompletteras med EU-medel och internationella anslag
till åtgärder för inkludering av romer. Utvärderingen av de nationella
strategierna visar att de flesta medlemsstater inte har anslagit tillräckliga
budgetmedel till åtgärder för att inkludera romer. Endast ett fåtal
medlemsstater har identifierat finansieringskällor och konkreta belopp för
sådana åtgärder. För att säkerställa genomförandet av strategierna
för inkludering av romer avser flera medlemsstater att förlita sig till
finansiering från EU, särskilt Europeiska socialfonden och Europeiska regionala
utvecklingsfonden. Även om det finns möjlighet att stödja sårbara grupper, som
romerna, inom ramen för politiken för landsbygdsutveckling, omfattar de flesta
strategier ingen hänvisning till Europeiska jordbruksfonden för
landsbygdsutveckling (EJFLU). Budgetanslag till nationella strategier för
integrering av romer bör bygga på en territoriell lösning som tar upp särskilda
behov i de geografiska områden som lider mest av fattigdom eller riktas in på
de grupper som löper störst risk för diskriminering eller utanförskap, med
särskild hänsyn till marginaliserade grupper som romerna[24].
Fördelning av medel Åtgärder som ska vidtas enligt EU-ramen || Medlemsstater som har vidtagit dessa åtgärder Inga uppgifter om finansiering || IE, FR, CY, LU, NL, AT, FI, UK Inga budgetanslag || BE, DK, DE, EE, ES Uppgifter om tilldelning av medel från den nationella budgeten || BG, EL, LV, LT, HU, PL, RO, SI, SK, SE Uppgifter om tilldelning av medel från internationella källor/EU-medel || CZ, EL, LV, LT, HU, PL, PT, RO, SI, SK Medlemsstaterna bör i högre grad och på ett bättre
sätt använda EU-medel för inkludering av romer som en del av sina insatser för
att förbättra anslagsutnyttjandet. För att säkerställa ett hållbart genomförande av sina strategier för inkludering av romer bör medlemsstaterna i tydliga ordalag åta sig att trygga finansieringen av strategierna fram till 2020, och på så sätt manifestera sin politiska vilja att åtgärda exkluderingen av romer. 3. Utmaningarna för utvidgningsländerna I EU-ramen betonas att EU:s mål när det gäller
integrering av romer i lika hög grad gäller för utvidgningsländer. De
nationella strategierna för integrering av romer i dessa länder bör ses över
mot bakgrund av dessa mål, så att de återspeglar det övergripande perspektiv
som krävs enligt EU-ramen. Detta tas tydligt upp i kommissionens meddelande Strategi
för utvidgningen och huvudfrågor 2011–2012[25] Kommissionen följer noga utvecklingen i sina
årliga lägesrapporter. Utöver att fokusera på EU-ramens fyra nyckelområden
behöver länderna på västra Balkan och Turkiet ägna särskild uppmärksamhet åt
att underlätta tillgången till personliga id-handlingar och folkbokföring vid
de lokala myndigheterna[26]. De nationella myndigheterna
i utvidgningsländerna behöver förbli fast beslutna att vidta konkreta åtgärder
på alla angränsande områden[27]. Ett antal åtgärder erhåller redan finansiering i
kandidatländer, inom ramen för den del av instrumentet för stöd inför
anslutningen (IPA) som rör utveckling av mänskliga resurser. Mottagarländerna
har ett avsnitt om sårbara grupper och romer i sitt operationella program, som
syftar till att främja social integration, till exempel genom fortbildning,
yrkesorientering och verksamhet för att stärka deltagandet på arbetsmarknaden. För att ytterligare stödja utvidgningsländerna i
deras ansträngningar för att främja inkluderingen av romer har kommissionen
tagit vissa steg för att förbättra användningen av instrumentet för stöd inför
anslutningen (IPA), i syfte att ta itu med frågan om inkludering av romer på
nationell och regional nivå på ett mer strategiskt och resultatorienterat sätt[28]. En bättre integrering av romer är en fråga om
social rättvisa och om att garantera mer inkluderande samhällen i utvidgningsländerna.
Detta är en del av EU:s gemensamma värderingar som utvidgningsländerna uppmanas
att ta till sig som ett steg på vägen mot anslutning. Den nuvarande
situationen för de romer som lever under svåra förhållanden i
utvidgningsländerna har haft följdverkningar i form av det ökade antal romer
som tillfälligt migrerar till EU:s medlemsstater med stöd av det viseringsfria
systemet och till och med ansöker om asyl[29]. Detta kan ha en
negativ inverkan på liberaliseringen av viseringskraven, som är en av de
viktigaste framgångarna i strävandena att integrera västra Balkan i EU.
Utvidgningsländerna måste ytterligare öka ansträngningarna för att integrera
sina romska medborgare. Detta kunde även inbegripa hållbara lösningar för
flyktingar och internt fördrivna personer, av vilka många är romer[30]. 4. Det fortsatta arbetet Kommissionens bedömning av de nationella
strategierna för integrering av romer visar att medlemsstaterna anstränger sig
för att utveckla en övergripande strategi på området. Fortfarande återstår dock
mycket att göra på nationell nivå. Den sociala och ekonomiska inkluderingen av
romer förblir i första hand medlemsstaternas ansvar och dessa kommer att behöva
göra mer för att leva upp till sina åtaganden genom att anta mer konkreta
åtgärder, uttryckliga mål för mätbara resultat, tydligt öronmärkt finansiering
på nationell nivå och ett sunt nationellt system för övervakning och
utvärdering. För att möta de utmaningar som konstaterats och
uppnå en effektiv integrering av de romska minoriteterna bör medlemsstaterna,
särskilt de med en större romabefolkning, i första hand vidta följande
åtgärder: ·
Fortsätta att föra en fortlöpande dialog med
kommissionen och berörda intressenter för att –
säkerställa att nationella strategier och
handlingsplaner är anpassade till EU:s lagstiftning och politik och till den
specifika nationella situationen, inklusive politiken i stort och reformer i
den offentliga sektorn, samt tar hänsyn till effekterna av den ekonomiska
krisen, –
säkra en effektiv användning av såväl nationella
som EU-medel, –
främja och övervaka det konkreta genomförandet av
strategierna. ·
Involvera regionala och lokala myndigheter Medlemsstaterna behöver se till att genomförandet
av strategierna överensstämmer med regional och lokal planering. Medverkan från
regionala och lokala myndigheter är ett helt nödvändigt inslag för att uppnå
förändring. Deras fulla medverkan är avgörande när strategierna ses över och
genomförs. Dessutom kommer kommissionen att fortsätta främja utbyte av
erfarenheter och samarbete i nätverk mellan regionala och lokala myndigheter. ·
Ett nära samarbete med det civila samhället Det civila samhället, särskilt romska
organisationer, bör inte ses som passiva åskådare till förändringarna, utan
uppmanas att spela en aktiv roll i arbetet med att få dessa till stånd. Det
måste ges en avgörande uppgift när det gäller att övertyga den romska
befolkningen och bygga förtroende mellan majoritets- och
minoritetsbefolkningar. Medlemsstaterna måste vidta nödvändiga åtgärder för att
säkerställa det civila samhällets medverkan i översynen, genomförandet och
övervakningen av de nationella strategierna. ·
Anslå proportionerliga finansiella resurser Medlemsstaterna behöver anslå tillräckliga
resurser för genomförandet av de nationella strategierna för integrering av
romer, eftersom det är ett mått på medlemsstaternas ambitioner. Vid sidan av
den nationella finansieringen kommer åtgärder som ingår i dessa strategier även
att utgöra en del av förhandlingarna om strukturfonderna och Europeiska
jordbruksfonden för landsbygdsutveckling för programperioden 2014-2020. Den ram
för sammanhållningspolitiken som kommissionen har föreslagit inbegriper: ett
minimianslag till social integration och bekämpande av fattigdom, bättre
tillgång till medel och förbättrad samordning och integrering av dessa, en
prioritering av investeringar som främjar integreringen av marginaliserade
samhällen som romernas, och förhandskrav som gör investeringar genom
strukturfonderna beroende av att det finns en nationell strategi för
integrering av romer i enlighet med EU-ramen. ·
Övervaka övergången och möjliggöra anpassningar
av strategierna Nationella reformprogram inom den europeiska
terminen för samordning av den ekonomiska politiken kommer att granskas så att
de överensstämmer med den nationella strategin för integrering av romer, och
när så är lämpligt kommer hänvisningar till integreringen av romer att göras i
de landsspecifika rekommendationerna, för att leda de berörda medlemsstaterna
mot vidare framsteg. För kommande år uppmanas medlemsstaterna att på ett
systematiskt sätt ta upp frågan om inkludering av romer i sina nationella
reformprogram, i proportion till storleken på deras romabefolkningar. Vidare innehåller det arbetsdokument från
kommissionens avdelningar som åtföljer detta meddelanden sammanfattning av
nyckelfaktorer som hjälper medlemsstaterna att stänga gapet mellan romer och
majoritetsbefolkningen. Den närmare bedömningen kommer att delges
medlemsstaterna i samband med en dialog med dem. Medlemsstaterna uppmanas också att informera kommissionen
om resultaten från övervakningen av genomförandet av sina respektive
strategier. EU:s byrå för grundläggande rättigheter kommer att
fortsätta sina undersökningar i hela EU och ha ett nära samarbete med
medlemsstaterna för att hjälpa dem att utveckla tillförlitliga nationella
övervakningssystem. Kommissionen kommer att fortsätta att stödja
insatserna för att mobilisera den kapacitet som finns inom medlemsstaterna. För
detta ändamål kommer ett nätverk av nationella kontaktpunkter i alla EU-medlemsstater
att inrättas. Syftet är att medlemsstaterna ska dela med sig sinsemellan av
resultaten från åtgärder som vidtas för att inkludera romer, utbyta bästa
praxis och ömsesidigt granska varandras genomförande av strategierna. Den
europeiska plattformen för integrering av romer kommer även i fortsättningen
att fungera som ett forum där intresserade parter kan utbyta synpunkter. Kommissionen kommer årligen att se över
genomförandet av de nationella strategierna för integrering av romer och
rapportera till Europaparlamentet och rådet, men också inom ramen för Europa
2020-strategin. ·
Bekämpa diskriminering på ett övertygande sätt Medlemsstaterna måste se till att lagstiftningen
mot diskriminering verkligen tillämpas inom deras territorier. I samband med
rapporteringen 2013 om tillämpningen av EU:s direktiv om alla rasers lika
rättigheter[31] kommer kommissionen att
ta upp rättsliga frågor med särskild betoning på aspekter som är av relevans
för integreringen av romer. [1] Termen “roma” används här, på samma sätt som av ett
antal internationella organisationer och företrädare för romska grupper i
Europa, för att beteckna en rad olika grupper (Roma, Sinti, Kale, zigenare,
Romanichels, Boyash, Ashkali, egyptier, Yenish, Dom, Lom, etc.) och inbegriper
även s.k. resande, utan att detta i något avseende innebär ett förnekande av
dessa gruppers särdrag och olika livsstilar och situationer. [2] Europol Organised Crime Threat Assessment 2011, s. 26. [3] Economic costs of Roma exclusion, Världsbanken,
april 2010 http://siteresources.worldbank.org/EXTROMA/Resources/Economic_Costs_Roma_Exclusion_Note_Final.pdf [4] Se exempelvis de farhågor som Kanada gav uttryck för sedan
antalet asylansökningar från medborgare i vissa medlemsstater ökat kraftigt. [5] Meddelandet av den 5 april 2011 En EU-ram för
nationella strategier för integrering av romer fram till 2020
(KOM(2011)173). Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 16
juni 2011 om ökat samhällsdeltagande och integration av romska medborgare i
Europa (CESE 998/2011) och regionkommitténs yttrande av den 14 december 2011 om
en EU-ram för nationella strategier för integrering av romer fram till 2020
(CDR247-2011) innebär ett starkt stöd för EU-ramen. [6] I detta meddelande bör termen strategi förstås som att
den täcker både integrerade uppsättningar av policyåtgärder och strategier i
egentlig mening. [7] Europeiska rådets slutsatser, EUCO23/11 av den 23 och 24
juni 2011, som följde på rådets (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och
sjukvård samt konsumentfrågor) slutsatser om en EU-ram för nationella
strategier för integrering av romer fram till 2020, 106665/11 av den 19 maj
2011. [8] http://ec.europa.eu/europe2020/index_en.htm [9] Malta har inte antagit någon nationell strategi för
integrering av romer, eftersom det inte finns någon betydande romsk befolkning
på landets territorium. [10] De sammanfattande tabellerna på de fyra policyområdena tar
konsekvent upp två kategorier av frågeställningar: mål, dvs.
huruvida strategierna uppfyller det allmänna EU-målet inom givet område som
fastställs i EU-ramen och huruvida de uppställer konkreta, specifika och
kvantifierbara mål; åtgärder (både generella och specifikt utformade för
romerna). [11] EU mål för integrering av romer fastställdes i meddelandet
av den 5 april 2011 En EU-ram för nationella strategier för integrering av
romer fram till 2020 (KOM(2011) 173). [12] Preventing Social Exclusion through the Europe 2020
strategy - Early Childhood Development and the Inclusion of Roma Families –
officiell rapport från den europeiska plattformen för inkludering av romer
under det belgiska ordförandeskapet, utarbetad av Unicef och det europeiska
sociala observatoriet i samarbete med den belgiska federala tjänsten för
planering av social integration, 2011; http://www.ecdgroup.com/pdfs/Preventing-Social-Exclusion.pdf. [13] I undersökningen konstaterades att åtminstone 10 % av
romska barn i åldrarna 7–15 år i Grekland, Rumänien, Bulgarien, Italien och
Frankrike inte gick i skolan. De var fortfarande i förskolan, hade inte börjat
i skolan än, hade hoppat över läsåret, hoppat av skolan helt eller redan börjat
arbeta. Andelen är högst i Grekland, där över 35 % av de romska barnen inte går
i skolan (The situation of Roma in 11 EU Member States; Survey results at a
glance. Byrån för grundläggande rättigheter, Världsbanken, Förenta
nationernas utvecklingsprogram, 2012) [14] Medlemsstater har tagits med om deras respektive
strategier omfattar sådana åtgärder som anges i tabellen. [15] I de flesta medlemsstater är antalet romer som säger sig vara
arbetslösa åtminstone dubbelt så högt som antalet icke-romer som säger sig vara
arbetslösa. I Tjeckien och Slovakien sade sig upp till fyra eller till och med
fem gånger fler romer än icke-romer att de var arbetslösa (The situation of
Roma in 11 EU Member States; Survey results at a glance. Byrån för
grundläggande rättigheter, Världsbanken, Förenta nationernas
utvecklingsprogram, 2012). [16] Kommissionens rekommendation 2008/867/EG om aktiv
inkludering av människor som är utestängda från arbetsmarknaden (EUT L 307,
18.11.2008, s. 11). [17] Särskilda åtgärder syftar till att säkerställa romers lika
tillgång till arbetsmarknaden, till exempel åtgärder som rör yrkesutbildning
och praktik, rådgivning, underlättad tillgång till barntillsyn, osv. [18] Dessa åtgärder är inriktade på förebyggande vård, såsom
förbättrade vaccinationstal och kampanjer för en hälsosammare livsstil bland
romer, men även reproduktiv hälsa (t.ex. förebyggande av ungdomsgraviditeter).
Åtgärder som syftar till att förebygga fördomar hos hälso- och
sjukvårdspersonal nämns också av flera medlemsstater. [19] Med fokus på reproduktiv hälsa och förebyggande vård,
inklusive förbättrad immunisering. [20] Elements for a Common Strategic Framework 2014-2020,
arbetsdokument från kommissionens avdelningar (2012) 61 slutlig, av den 14 mars
2012. [21] Rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om
genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras
eller etniska ursprung (EGT L 180, 19.7.2000). Rådets rambeslut 2008/913/RIF av den 28 november 2008 om bekämpande av
vissa former av och uttryck för rasism och främlingsfientlighet enligt
strafflagstiftningen (EUT L 328, 6.12.2008).. [22] Se de nationella kontaktpunkterna på: http://ec.europa.eu/justice/discrimination/roma/national-strategies/index_en.htm [23] I Grekland beräknas den nationella kontaktpunkten kunna
utses under andra halvåret 2012. [24] Europeiska kommissionen samarbetar med Världsbanken för
att utveckla en kartläggningsmetod samt kartläggningar av fattigdom och
utanförskap för de flesta av de medlemsstater som anslöt sig till EU 2004 och
därefter. Observationsorgan i samverkan för europeisk regional
utvecklingsplanering begärde 2011 in förslag på hur man skulle kunna utveckla kartor
över fattigdom och utanförskap för ett antal medlemsstater som anslöt sig till
EU före 2004. I slutet av 2011 föreslog Europeiska kommissionen att
medlemsstaterna vad gäller nästa programplaneringsperiod skulle låta sitt
bidrag enligt partnerskapskontraktet och det operativa programmet få formen av
insatser inriktade på vissa geografiska områden och målgrupper. [25] (KOM (2011) 666) [26] Zagrebdeklarationen av den 27 oktober 2011, som godkändes
på konferensen om dokumentation av civil status och folkbokföring i
Sydosteuropa. [27] Detta åtagande inbegriper att fastställa eller se över
relevanta allmänna och särskilda handlingsplaner och program inom de fyra
nyckelområdena, underlätta tillgång till personliga handlingar och
registrering, främja skolgång för små barn och förebygga att romska barn lämnar
skolan i förtid, stimulera anställning av romer i den offentliga och privata
sektorn, förebygga diskriminering inom social- och sjukvård samt förbättra
romernas boendeförhållanden, särskilt för dem som lever i informella
bosättningar. [28] Genomförandet övervakas genom den mekanism som
tillhandahålls genom stabiliserings- och associeringsprocessen (SAA) och de
årliga lägesrapporterna; de operativa slutsatserna kommer att följas upp inom
ramen för SAA-kommitténs möten under 2012. [29] SEK(2011) 695 och SEK(2011) 1570. [30] Sarajevoprocessen (Belgraddeklarationen av den 7 november
2011) inkluderar ett gemensamt regionalt program (med anslag på 584 miljoner
euro) för denna fråga. [31] Rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om
genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras
eller etniska ursprung (EGT L 180, 19.7.2000).