MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA SOCIALA KOMMITTEN SAMT REGIONKOMMITTÉN

om ett mellanstatligt avtal om driften av det europeiska programmet för jordövervakning (GMES) 2014–2020

(Text av betydelse för EES)

1.           Inledning

Målet för GMES-programmet är att utveckla en europeisk jordobservation av hög kvalitet. Nu när EU:s internationella partnerländer investerar starkt i sådan kapacitet har ett samordnat EU-svar strategisk betydelse. GMES-tjänsterna kommer dessutom att bidra till en rad EU-politiska insatser. Programmet innebär också stor potential för ekonomisk tillväxt och nya jobb i enlighet med strategin Europa 2020 för smart, hållbar tillväxt för alla.

Läget för GMES-programmet

Kommissionen föreslog i meddelandet En budget för Europa 2020[1] att det europeiska jordövervakningsprogrammet (GMES) skulle finansieras utanför nästa fleråriga budgetram, eftersom EU-budgeten har begränsat utrymme för finansiering av den här typen av storskaliga projekt. Kommissionen är dock fast besluten att se till att GMES kröns med framgång, och antog därför i november 2011 ett meddelande[2] om huvuddragen i styrformerna och den långsiktiga finansieringen av GMES från och med 2014.

Kommissionen föreslog bl.a. att en särskild GMES-fond skulle grundas med bidrag från alla EU:s 27 medlemsstater efter deras bruttonationalinkomst (BNI), på ungefär samma sätt som för Europeiska utvecklingsfonden. Det innebär att ett mellanstatligt avtal behöver tecknas mellan EU:s medlemsstater församlade i rådet. Fondens förvaltning bör delegeras till kommissionen.

Den 16 februari 2012 antog Europaparlamentet en resolution om framtiden för GMES, där man sade sig föredra att GMES finansieras inom den fleråriga budgetramen. Meddelandet har också dryftats i rådet, särskilt finansieringen genom en mellanstatlig fond, men det utmynnade inte i några konkreta slutsatser.

Fara i dröjsmål

Sedan GMES inleddes 1998 har programmet varken upplevt fördyringar eller nämnvärda förseningar. Alla eventuella avbrott i driftens kontinuitet skulle dock drabba användarna, äventyra de hittills gjorda investeringarna och skada programmets trovärdighet. De skulle dessutom leda till fördyringar.

GMES-tjänsterna har innan de togs i drift lett till avsevärda samverkansfördelar i nationella och regionala investeringar. Från och med början av 2012 är två GMES-tjänster i drift: markövervakningstjänsten och nödsvarstjänsten, som nu brukas av många användare. Ett avbrott av dessa tjänster skulle leda till allvarlig informationsbrist och drabba användarnas verksamheter. Så skulle också bli fallet för de andra GMES-tjänster som tillhandahålls på försöksbasis, t.ex. GMES havs- och atmosfärsövervakning, eller för GMES säkerhets- och klimatförändringstjänster, som fortfarande utvecklas. Den rådande osäkerheten inför driftsfasen hämmar redan i dag de berörda parternas vilja att satsa på verksamheten, bl.a. inom räddningstjänst, miljöskydd och forskning samt privata företag, särskilt små och medelstora inom tjänster som bygger på GMES.

Osäkerheten kring driftsfasen riskerar också att försvåra utstationeringen av rymdsegmentet, med de första tre Sentinel-satelliterna färdiga för uppskjutning 2013. Europeiska rymdorganisationens (ESA) råd ifrågasatte vid sitt möte i april 2012 lämpligheten i att ge klartecken för uppskjutning av dem utan tydliga besked om den framtida driften och styrformerna. En försenad uppskjutning skulle leda till betydande merkostnader, bl.a. för lagring av satelliten under lämpliga förhållanden. Dessutom förlorades nyligen Envisat[3], som visserligen fungerade långt efter sin förutsedda livslängd, vilket visar på det stora behovet av data från Sentinel för de europeiska användarna.

Kommissionen har visserligen inte ändrat åsikt om att GMES bör finansieras utanför den fleråriga budgetramen, men åtar sig att bistå medlemsstaterna med att ingå det mellanstatliga avtal som krävs och utarbeta de förordningar som behövs för att driften av GMES ska kunna inledas i tid så att avbrott av programmet undviks.

Att ingå ett mellanstatligt avtal och anta en förordning om genomförande av avtalet och en finansieringsförordning kommer att kräva en hel del tid. Eftersom allt detta behöver vara färdigt den 1 januari 2014 uppmanar kommissionen medlemsstaterna att inleda förberedelserna inför det mellanstatliga avtalet utan dröjsmål.

För att underlätta diskussionerna bifogas till detta meddelande ett mer utförligt utkast till huvuddragen i ett mellanstatligt avtal som kan tjäna som förhandlingsunderlag.

2.           GMES-fonden

I sitt meddelande från november 20112 bekräftade kommissionen att de medel som krävs för GMES verksamhet 2014–2020 är högst 5 841 miljoner euro i fasta priser.

Hittills har tre alternativ för finansiering av GMES övervägts, samtliga utanför den fleråriga budgetram som ska börja gälla 2014: en särskild GMES-fond (liknande modellen för Europeiska utvecklingsfonden), ett alternativ med utökat samarbete (där de medlemsstater som har stort intresse av programmet deltar) samt ett alternativ där näringslivet deltar och ansvar och finansiering delas med privata aktörer. Kommissionen sade också i sin bedömning att den inte förordade de sistnämnda två alternativen, eftersom utökat samarbete skulle äventyra programmets räckvidd över hela EU medan erfarenheterna av Galileo redan visat att det är svårt att locka till sig och hålla kvar näringslivet på kort sikt och det dessutom inte skulle rimma med programmets allmännyttiga inriktning.

Därför föreslog kommissionen att en särskild GMES-fond skulle inrättas. Fonden bör finansieras enbart med bidrag från alla 27 medlemsstater. Även om beslutet uteslutande är medlemsstaternas ansvar, uppmanar kommissionen alla medlemsstater att ansluta sig till satsningen så att GMES-programmets europeiska räckvidd bevaras och befästs.

Det förutsätter ett mellanstatligt avtal mellan alla EU-länder församlade i rådet. Huvuddragen i ett sådant avtal återfinns i bilagan till detta meddelande.

I det mellanstatliga avtalet anges ekonomiska bidrag från alla 27 EU-länderna på grundval av deras bruttonationalinkomst (BNI) 1 januari 2014–31 december 2020. Vidare ska ett GMES-råd inrättas som fondens huvudsakliga övervakande organ, med uppgift att anta den allmänna budgeten, godkänna genomförandet av budgeten och föregående års räkenskaper samt godkänna eventuella avtal med medlemsstaterna, tredjeländer, internationella offentliga och icke-offentliga organisationer eller nationella organisationer i medlemsstaterna.

För att trygga kontinuiteten i programmet bör vissa bestämmelser för GMES-fonden tillämpas provisoriskt från och med den 1 januari 2014 i väntan på att de 27 medlemsstaterna ratificerar avtalet.

3.           Genomförande av GMES-fonden

Det mellanstatliga avtalet är det första steget i att föra vidare GMES-programmet efter 2013, och formerna för tillämpningen av det bör vidareutvecklas i en genomförandeförordning.

Förordningen om verksamheten inom GMES bör innehålla bestämmelser om avbrottsfritt tillhandahållande av korrekta, tillförlitliga uppgifter om miljö, klimatförändringar och säkerhet till beslutsfattare i EU och medlemsstaterna. Den bör också bidra till ekonomisk stabilitet och tillväxt genom att främja kommersiella tillämpningar i olika sektorer genom fullständig, öppen tillgång till information och observationer från GMES.

Förordningen bör innehålla bestämmelser om administration, förvaltning, tillämpning, redovisning, revision och ansvarsfrihet för GMES-fonden. Den bör antas av rådet och parlamentet på förslag av kommissionen. Den bör vidare innehålla bestämmelser om planering och genomförande av verksamheten inom GMES, bl.a. regler om delegeringsavtal och tilldelning av upphandlingar och bidrag. Den bör också innehålla lämpliga bestämmelser så att kommissionen kan anlita utomstående expertis för att följa upp och övervaka genomförandet av GMES.

För att trygga verksamheten inom GMES på längre sikt är det viktigt att GMES-programmet, oavsett vilken struktur som väljs, har nödvändig kapacitet i form av resurser, kunnande och rättshandlingsförmåga att utnyttja resurserna för att genomföra GMES-verksamheten och uppfylla programmets mål i enlighet med användarnas förväntningar.

4.           Slutsatser

Med tanke på den tid som krävs för förberedelserna inför driftsfasen och risken för avbrott i kontinuiteten

– uppmanar kommissionen medlemsstaterna att inleda nödvändiga förfaranden för att i god tid ingå det mellanstatliga avtalet och anta en förordning om GMES-programmets verksamhet,

– upprepar kommissionen sitt åtagande att stödja medlemsstaterna i denna process.

BILAGA

Huvuddrag i ett utkast till MELLANSTATLIGT AVTAL

om inrättandet av en mellanstatlig fond för det europeiska jordövervakningsprogrammet (GMES) 2014–2020

mellan företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om finansieringen av det europeiska jordövervakningsprogrammet (GMES) 2014–2020

FÖRETRÄDARNA FÖR EUROPEISKA UNIONENS MEDLEMSSTATERS REGERINGAR, FÖRSAMLADE I RÅDET, HAR ENATS OM DETTA AVTAL

av följande skäl:

(1)       [Stor bokstav…].

(2)       [Stor bokstav …].

(3)       [Stor bokstav …].

HÄRIGENOM AVTALAS FÖLJANDE.

Inrättandet av GMES-fonden

1.           Genom detta avtal inrättar medlemsstaterna sinsemellan en fond för att finansiera det europeiska jordövervakningsprogrammet, nedan kallad GMES-fonden.

2.           GMES-fonden ska finansiera all verksamhet och alla åtgärder inom GMES-programmet. För detta ändamål får den använda alla finansieringsinstrument som anses nödvändiga eller bäst lämpade för att nå målen för GMES.

3.           GMES-fonden ska regleras i en förordning, där bestämmelser om förvaltning, genomförande, verkställighet, redovisning, ansvarsfrihet och revision för fonden ska anges. Förordningen ska antas av rådet och parlamentet på förslag av kommissionen.

4.           Förordningen ska innehålla bestämmelser om GMES-fondens förvaltning och om planering och genomförande av GMES-åtgärder, inbegripet bestämmelser om delegering av befogenheter till kommissionen, bestämmelser om delegeringsavtal med organ som regleras av unionslagstiftningen, organ som inrättats av unionen och andra specialiserade unionsorgan och nationella eller internationella offentligrättsliga organ eller privaträttsliga organ med allmännyttiga uppgifter samt bestämmelser om tilldelning av avtal och bidrag.

5.           Vidare ska det i förordningen anges medlemsstaternas skyldigheter i fråga om kontroller och revision vid genomförandet av budgeten och de därav följande åliggandena. I förordningen ska det också anges ansvarsfördelning och närmare bestämmelser för varje organ som budgetgenomförandebefogenheter delegeras till, vad gäller verkställighet av organets utgifter.

Övervakning och förvaltning

6.           GMES-fonden ska övervakas av ett GMES-råd, som består av en företrädare som utses av varje medlemsstat och ha en företrädare för kommissionen som ordförande.

7.           Kommissionen ska förvalta GMES-fonden. Kommissionen ska sköta det finansiella genomförandet av den budget som GMES-rådet har godkänt samt det finansiella genomförandet av projekt och program.

8.           Kommissionen ska genomföra de åtgärder som finansieras av GMES-fonden. Den får för detta ändamål delegera genomförandeuppgifter till

a)      organ som regleras av unionslagstiftningen,

b)      organ som inrättats av unionen och andra specialiserade unionsorgan, förutsatt att detta är förenligt med organets uppdrag i enlighet med dess grundrättsakt,

c)      nationella eller internationella offentligrättsliga organ eller privaträttsliga organ med allmännyttiga uppgifter, förutsatt att dessa ställer tillräckliga ekonomiska garantier och uppfyller villkoren i förordningen om genomförande av detta avtal.

9.           Kommissionen får dock inte i samband med denna delegering delegera sådana befogenheter enligt fördragen eller detta avtal som omfattar ett betydande utrymme för skönsmässiga bedömningar som förutsätter ett politiskt ställningstagande.

10.         Vad gäller återkrav av felaktigt utbetalda belopp ska kommissionens beslut vara verkställbara i enlighet med artikel 299 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

GMES-rådet

11.         GMES-rådet ska med en kvalificerad majoritet om två tredjedelar av sina röstande ledamöter ha rätt

a)      att anta den allmänna budgeten och godkänna genomförandet av budgeten och föregående års redovisning, tillsammans med GMES-fondens balansräkning över tillgångar och skulder, efter att ha tagit del av den externa revisorns rapport,

b)      att besluta om alla åtgärder i finansieringsprogram, även genom särskilda finansieringsinstrument,

c)      att besluta om villkor för tredjeländers anslutning,

d)      att godkänna ingående av alla avtal med medlemsstaterna, tredjeländer, internationella offentliga och icke-offentliga organisationer eller nationella organisationer i medlemsstaterna.

12.         GMES-rådet ska med enkel majoritet av sina röstande ledamöter ha rätt

a)      att besluta om ändring av medlemsstaternas årliga bidrag till GMES-fonden,

b)      att utse revisorer och besluta om längden på deras förordnanden,

c)      att anta sin arbetsordning,

d)      att anta rekommendationer till medlemsstaterna om ändringar av detta avtal,

e)      att vidta alla förvaltningsåtgärder som inte anförtrotts kommissionen men som motiveras av god förvaltning av GMES-fonden.

13.         GMES-rådet ska med enhällighet bland sina medlemsstater besluta om uteslutande av en medlemsstat, villkoren för ett sådant uteslutande samt om upplösning eller likvidering av GMES-fonden.

14.         Varje medlemsstat ska ha ett antal röster i GMES-rådet i proportion till deras bidrag till GMES-fonden. En medlemsstat ska dock inte ha någon röst i GMES-rådet om dess obetalda bidrag överstiger summan av dess bidrag för innevarande räkenskapsår. Medlemsstater som lägger ned sin röst ska anses inte ha röstat.

15.         Det totala röstetalet ska vara 999 med följande fördelning:

Medlemsstat || Röster

Belgien || 29

Bulgarien || 3

Tjeckien || 12

Danmark || 19

Tyskland || 203

Estland || 1

Irland || 12

Grekland || 17

Spanien || 85

Frankrike || 157

Italien || 126

Cypern || 1

Lettland || 2

Litauen || 2

Luxemburg || 3

Ungern || 8

Malta || 1

Nederländerna || 48

Österrike || 24

Polen || 29

Portugal || 14

Rumänien || 10

Slovenien || 3

Slovakien || 6

Finland || 15

Sverige || 31

Förenade kungariket || 138

Summa || 999

16.         GMES-rådet får till kommissionen delegera uppdrag i förening med alla andra erforderliga befogenheter utöver dess förvaltningsbefogenheter för att uppnå målen för GMES och återkalla varje sådan delegering.

GMES-fondens sammansättning

17.         GMES-fonden ska bestå av 5 841 miljoner euro i 2011 års priser, som medlemsstaterna bidrar med efter bruttonationalinkomst, och ska löpa 1 januari 2014–31 december 2020. För det första verksamhetsåret ska medlemsstaterna ställa följande medel till förfogande före den 30 september 2013:

Medlemsstat || Fördelnings­nyckel || Bidrag för 2014 (euro)[4]

Belgien || 2,93 % || 24 451 749

Bulgarien || 0,31 % || 2 573 644

Tjeckien || 1,25 % || 10 398 781

Danmark || 1,91 % || 15 917 693

Tyskland || 20,34 % || 169 693 249

Estland || 0,13 % || 1 056 893

Irland || 1,23 % || 10 304 449

Grekland || 1,72 % || 14 378 433

Spanien || 8,49 % || 70 851 816

Frankrike || 15,72 % || 131 203 971

Italien || 12,55 % || 104 702 411

Cypern || 0,14 % || 1 183 430

Lettland || 0,16 % || 1 294 145

Litauen || 0,24 % || 2 004 516

Luxemburg || 0,33 % || 2 757 700

Ungern || 0,79 % || 6 553 633

Malta || 0,05 % || 425 091

Nederländerna || 4,81 % || 40 095 555

Österrike || 2,38 % || 19 861 219

Polen || 2,92 % || 24 377 945

Portugal || 1,36 % || 11 329 104

Rumänien || 1,04 % || 8 681 881

Slovenien || 0,28 % || 2 363 824

Slovakien || 0,55 % || 4 616 893

Finland || 1,50 % || 12 521 438

Sverige || 3,06 % || 25 492 378

Förenade kungariket || 13,82 % || 115 336 728

Summa || 100 % || 834 430 583

18.         GMES-rådet ska besluta om justeringar av medlemsstaternas årliga bidrag för varje påföljande år på grundval av den reviderade fördelningsnyckeln för medlemsstaternas bruttonationalinkomst. Beslut om justeringen ska verkställas av kommissionen och vara verkställbart i enlighet med artikel 299 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. När en medlemsstat väl har delgetts beslutet om justering ska den åta sig att betala sitt bidrag före den 30 september.

19.         Medlen i GMES-fonden får inte anslås efter den 31 december 2020, om inte Europeiska unionens råd enhälligt på förslag av kommissionen beslutar annat.

Bidrag till GMES-fonden

20.         Kommissionen ska varje år upprätta och senast den 30 september till GMES-rådet överlämna en sammanställning av åtaganden, betalningar och årsbelopp för de bidrag som ska äskas det innevarande budgetåret och nästföljande två budgetår.

21.         Dessa belopp ska grundas på förmågan att faktiskt tillhandahålla de föreslagna resursnivåerna.

22.         GMES-rådet ska på förslag av kommissionen med kvalificerad majoritet besluta om den övre gränsen för det årliga beloppet på bidragen för det andra året efter kommissionens förslag (n+2), och inom den övre gräns som fastslogs föregående år om det årliga beloppet för de bidrag som äskas för det första året efter kommissionens förslag (n+1).

23.         Om bidragen skulle avvika från GMES faktiska behov under räkenskapsåret i fråga ska kommissionen lämna förslag om ändring av bidragen till GMES-rådet, som ska fatta beslut med kvalificerad majoritet.

24.         Äskade bidrag får inte överskrida den övre gräns som avses i ovanstående punkter, och gränsen får inte heller höjas utom om GMES-rådet med kvalificerad majoritet beslutar det i händelse av särskilda behov på grund av exceptionella eller oförutsedda omständigheter. I sådana fall ska kommissionen och GMES-rådet se till att bidragen motsvarar förväntade utbetalningar.

25.         Kommissionen ska senast den 30 oktober varje år till GMES-rådet lämna sina skattningar för åtaganden, utbetalningar och bidrag för nästföljande år.

26.         Närmare bestämmelser om medlemsstaternas betalningar av bidrag ska anges i förordningen om genomförande av detta avtal.

GMES-fondens övriga medel

27.         Om ett nytt land ansluter sig till EU ska bidragsfördelningen ändras genom ett beslut av GMES-rådet.

28.         Finansiella resurser får ändras genom ett beslut av GMES-rådet med kvalificerad majoritet.

29.         Varje medlemsstat får, utan att det påverkar tillämpningen av beslutsregler och beslutsförfaranden i förordningen, till kommissionen lämna bidrag till stöd för målen för GMES. Medlemsstaterna får också medfinansiera projekt eller program inom ramen för särskilda initiativ som förvaltas av kommissionen, Europeiska investeringsbanken, övriga unionsorgan eller sådana organisationer med vilka GMES-fonden ingått ett partnerskapsavtal eller till vilka särskilda genomförandeuppdrag anförtrotts.

30.         I förordningen om genomförande av detta avtal ska det finnas nödvändiga bestämmelser om medfinansiering av GMES-fonden och om medfinansieringsverksamhet som medlemsstaterna bedriver.

31.         Medlemsstaterna ska underrätta GMES-rådet på förhand om sina bidrag.

Verksamhet enligt GMES-fonden

32.         Drift av GMES-tjänster

a)      Drift av GMES-tjänsterna:

– Övergripande systematisk eller rutinmässig verksamhet för övervakning och prognos av de markbaserade delsystemen regionalt och globalt, särskilt vad gäller havsmiljö, atmosfär, luftkvalitet samt globala tjänster för markövervakning och övervakning av klimatförändringar.

– Regional och lokal verksamhet på begäran, särskilt vad gäller krishantering, säkerhet och alleuropeiska markövervakningstjänster, i och utanför Europa.

b)      Utveckling, bestående i att förbättra de befintliga tjänsternas kvalitet och prestanda, utveckla nya delar av tjänsterna och främja spridning nedströms.

33.         Rymdsegmentets drift.

34.         Drift av rymdburen observation:

a)      Drift av särskild rymdinfrastruktur (t.ex. Sentinel).

b)      Medverkan i tredje parts uppdrag.

c)      Datadistribution.

d)      Tekniskt stöd till kommissionen för att sammanställa datatjänstkrav.

e)      Kartläggning av luckor i observationerna och bidrag till specifikationerna för nya rymduppdrag.

35.         Utveckling:

a)      Konstruktion och upphandling av nya delar av rymdinfrastrukturen.

b)      Tekniskt stöd till kommissionen så att den kan omsätta tjänstekrav i specifikationer för nya rymduppdrag med rymdinfrastrukturoperatörernas bistånd.

c)      Samordning av utvecklingen av rymdverksamhet, inbegripet utveckling avsedd att modernisera och komplettera rymdobservationskapaciteten.

36.         Drift av GMES-verksamheten för observationer på plats:

a)      Samordning av tillhandahållandet av platsinhämtade data till GMES-tjänster, enligt administrativa överenskommelser från fall till fall med operatörerna.

b)      Samordning av tillhandahållandet av uppgifter på plats från tredje part på det internationella planet.

c)      Tekniskt stöd för omsättning av krav på GMES-data till specifikationer för observationsinfrastruktur och nätverk på plats.

d)      Samverkan med operatörer av infrastruktur på plats för att främja enhetlig utveckling av betydelse för GMES observationskapacitet.

Tredjeländers och internationella organisationers medverkan

37.         GMES-rådet får ingå internationella avtal, även om anslutning till GMES-fonden, med följande tredjeländer:

a)      De länder i Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) som är parter i EES-avtalet, på villkoren i EES-avtalet.

b)      Kandidatländerna och de potentiella kandidatländer som ingår i stabiliserings- och associeringsprocessen i enlighet med ramavtalen eller protokoll till associeringsavtalen med de länderna om de allmänna principerna för ländernas deltagande i unionsprogram.

c)      Schweiziska edsförbundet, andra tredjeländer som inte avses i leden a eller b samt internationella organisationer i enlighet med avtal som unionen ingår med sådana tredjeländer eller internationella organisationer med stöd av artikel 218 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, där närmare villkor och bestämmelser för deras medverkan anges.

Antagande och ikraftträdande

38.         Medlemsstaterna ska underrätta generalsekreteraren vid Europeiska unionens råd om fullgörandet av de interna förfaranden som krävs för att detta avtal ska träda i kraft.

39.         Detta avtal träder i kraft den första dagen i den andra månaden efter det att den sista medlemsstaten till generalsekreteraren vid Europeiska unionens råd anmäler fullgörandet av de interna förfaranden som krävs för att detta avtal ska träda i kraft.

40.         Detta avtal upphör att gälla den 31 december 2020, och inga rättsliga eller finansiella åtaganden får göras som sträcker sig efter den dagen.

41.         Utan hinder av vad som sägs ovan ska alla betalningar och skyldigheter som följer av åtaganden som GMES-fonden gjort eller som gjorts i dess namn före den 31 december 2020 fullgöras av GMES-fonden till och med den 31 december 2023. Efter den dagen ska alla utestående skyldigheter återgå till medlemsstaterna.

42.         Generalsekreteraren vid Europeiska unionens råd ska fungera som depositarie för detta avtal, och avtalet ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

TILL BEVIS HÄRPÅ har nedanstående företrädare för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, undertecknat detta avtal.

[1]               KOM(2011) 500 slutlig, 29.6.2011.

[2]               KOM(2011) 831 slutlig, 30.11.2011.

[3]               Envisat är ett vetenskapligt satellituppdrag från ESA. Det inleddes 2002 med tio instrument ombord. Det är det största europeiska civila jordobservationsuppdraget. Dess förväntade livslängd löpte ut redan 2007.

[4]               Källa: Eurostat 2012