MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA SOCIALA KOMMITTEN SAMT REGIONKOMMITTÉN

om det europeiska innovationspartnerskapet om vatten

1. Inledning

Översvämningar, vattenbrist och torka får enorma miljöeffekter och sociala och ekonomiska konsekvenser. Otillräcklig vattenkvalitet innebär risker för folkhälsan och den biologiska mångfalden, och tillgången till säkert dricksvatten och sanitära förhållanden är fortfarande problematisk, både inom och utanför EU. Det behövs nya och innovativa strategier för att på ett hållbart sätt förvalta det allt större trycket på vattenresurserna.

Europeiska innovationspartnerskap, som föreslås i flaggskeppsinitiativet Innovationsunionen[1] i Europa 2020-strategin, ska tillhandahålla strategier och ramar för att åtgärda bristerna i det europeiska forsknings- och innovationssystemet och driva på innovationer som på ett betydande sätt kan bidra till att lösa samhällsproblem. Därigenom bör även Europas konkurrenskraft öka, vilket bidrar till sysselsättning och ekonomisk tillväxt. Europeiska innovationspartnerskap ska sammanföra expertis och resurser inom viktiga politiska prioriteringar genom att mobilisera och koppla samman alla berörda aktörer över olika politikområden, sektorer och länder för att snabbare låta allmänheten få nytta av genombrott och innovation.

EU:s medlemsstater är medvetna om behovet av innovation i fråga om vattenförvaltning. Den 21 juni 2011 uppmanade Europeiska unionens råd kommissionen att i nära samarbete med medlemsstaterna undersöka möjligheten till ett innovationspartnerskap för vatten i syfte att uppnå en hållbar och effektiv vattenanvändning[2].

I flaggskeppsinitiativet Ett resurseffektivt Europa[3] inom ramen för Europa 2020-strategin betonas hur viktigt det är för Europa att främja en hållbar förvaltning av vatten som en viktig resurs. I Färdplanen för ett resurseffektivt Europa[4] betonas de effektivitetsvinster som kan göras.

Kommissionen håller på att utveckla en strategi för att skydda Europas vattentillgångar, som ett steg på vägen i färdplanen för resurseffektivitet. Strategin, som ska läggas fram under 2012, ska ge politiska lösningar på de genomföranderelaterade utmaningar och de luckor som finns i den nuvarande ramen för EU:s politik för förvaltning av vattenresurserna. Strategin och innovationspartnerskapet kommer att utvecklas i nära samordning så att innovativa metoder och efterfrågeinriktade åtgärder kan integreras när EU:s politik för förvaltning av vattenresurserna utvecklas och genomförs. Dessutom kommer innovationspartnerskapet att bygga på handlingsplanen för miljöinnovation[5], som är inriktad på att främja innovationer som leder till eller syftar till att minska miljöpåverkan och överbrygga klyftan mellan innovation och marknad.

2. Utnyttja möjligheterna till innovation

Allmänheten, företagen, jordbruket och industrin kommer i allt högre grad att behöva innovativa lösningar för att kunna använda vatten på ett mer effektivt och ändamålsenligt sätt. Innovativt tänkande och smartare användning av innovation kan snabbt och effektivt få ut nya lösningar på marknaden och tillgodose slutanvändarnas behov på landsbygden, i städerna och i industriområden.

Innovationspotentialen när det gäller vattenförvaltning kan kraftigt bidra till att skapa nya arbetstillfällen, ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft i Europa. En ökning med 1 % av tillväxttakten inom Europas vattensektor kan skapa mellan 10 000 och 20 000 nya arbetstillfällen[6]. Genom att utnyttja nya och avgörande marknadsmöjligheter kan Europa allt mer positionera sig som global marknadsledare i fråga om vattenrelaterad innovation och teknik.

Det finns stora möjligheter att öka konkurrenskraften och tillväxten inom den europeiska vattensektorn, som omfattar 9 000 aktiva små och medelstora företag och ger 600 000 direkta arbetstillfällen enbart inom vattentjänster. En liknande potential finns också inom andra närliggande sektorer (vattenanvändande industrier, utveckling av vattenteknik etc.) där innovation kan leda till operationella effektivitetsvinster. Den snabbt växande världsmarknaden för vatten beräknas uppgå till en biljon US-dollar 2020[7].

De europeiska vattenrelaterade sektorerna är redan verksamma i hela världen med att utveckla innovativa lösningar i vattenfrågor, men utnyttjar ofta inte fördelarna med att saluföra dessa lösningar. Genom att undanröja hindren för marknadsgenombrott och främja Europas komparativa fördelar inom innovationskedjan kan man hjälpa europeiska företag att få ut sina lösningar på marknaden och därigenom förverkliga sin fulla ekonomiska potential.

Innovativa lösningar på vattenrelaterade utmaningar kan innebära direkta fördelar för mer allmänna miljörelaterade mål, t.ex. skyddet av naturtillgångar och ekosystem och den biologiska mångfalden som ligger till grund för detta. Dessutom främjas folkhälsan av lösningar för dricksvatten och rening av avloppsvatten, vilket i sin tur kan leda till betydande besparingar. Vidare kommer lösningar för att förbättra skyddet av och i översvämningshotade områden, att öka den allmänna säkerheten och förebygga potentiella ekonomiska förluster.

3. Samhällsutmaningar

Utan en effektiv politik för att stimulera innovation riskerar Europa att inte kunna förverkliga sin potential på de globala marknaderna i fråga om vattenrelaterad innovation, och därmed att i onödan behöva förvärva teknik från annat håll för att hantera vattenproblemen[8].

Aktuella studier visar att konkurrerande efterfrågan efter de begränsade vattenresurserna kan leda till en brist på uppskattningsvis 40 % i den globala vattenförsörjningen fram till 2030[9], även i stora delar av Europa. Konkurrens om rent vatten förväntas få allt fler sociala, ekonomiska, miljömässiga och globala geopolitiska konsekvenser.

Utmaningarna i fråga om vattnets kvalitet och tillgängliga kvantitet är betydande. Det finns risk för att en stor del av Europas sötvatten inte når upp till målen i EU:s ramdirektiv om vatten till 2015. Enligt den preliminära analys som genomfördes 2009 finns det risk för att 30 % av ytvattnen och 38 % av grundvattnet inte uppnår god status[10]. Detta har negativa effekter på den biologiska mångfalden och folkhälsan, och utgör ett hinder för tillhandahållandet av ekosystemtjänster.

Vad gäller tillgången till vatten påverkar vattenbrist och torka redan en tredjedel av EU:s territorium på olika breddgrader. En jämförelse av effekterna av torka i EU 1976–1990 och 1991–2006 visar en fördubbling både av det område och den befolkningsmängd som berörs[11]. Dessutom har Europa under de senaste tio åren drabbats av mer än 175 stora översvämningar som orsakat dödsfall, evakueringar och stora ekonomiska förluster10.

Dessa problem förväntas tillta till följd av klimatförändringarna, den socioekonomiska utvecklingen och den ökande efterfrågan på vatten inom jordbruket för att producera livsmedel och biomassa. Urbanisering och snabb industrialisering, i kombination med den demografiska utvecklingen, har påskyndat vattenproblemen, och den åldrande vatteninfrastrukturen medför ytterligare problem. Dessutom kommer effektivitetsvinster och kopplingen mellan vatten och energi att bli allt viktigare för en hållbar vattenförvaltning.

När det gäller utvecklingsländerna är det av avgörande betydelse att uppnå millennieutvecklingsmålen i fråga om vattenrening och dricksvatten för att bekämpa fattigdom och främja den ekonomiska utvecklingen för miljontals människor.

4. EU agerar

Skyddet av vattenresurserna och främjandet av en hållbar ekonomisk tillväxt hänger samman och kräver ett integrerat grepp. Innovationspartnerskapet kommer att underlätta sökandet efter innovativa lösningar till stöd för en effektiv vattenpolitik i EU, men också tillvarata företagens och industrins innovationspotential och förmåga att uppnå konkurrensfördelar. Utöver nya strategier för forskning och teknisk utveckling kommer det att behövas nya strategier för finansiering, IKT, styrelseformer, fysisk planering, institutioner, förvaltning och liknande, eller för samspelet mellan dessa.

4.1 Mervärde för EU

Den europeiska vattensektorn förfogar över utmärkta men splittrade kunskaper och tekniker. Innovationspartnerskapet kan skapa en kritisk massa genom att samla resurser över sektors- och landsgränser och främja konkurrens och lika villkor. Åtgärder på europeisk nivå kan underlätta samordningen av insatser, förebyggande av dubbelarbete, fastställandet av gemensamma mål, skalökningsinitiativ och snabbare tillhandahållande av innovativa lösningar. Innovationspartnerskapet ska på bästa sätt utnyttja befintliga resurser och rekommendera åtgärder för vilka ytterligare stöd krävs. Dessutom kommer en EU-strategi att ge de nödvändiga stordriftsfördelarna, och utveckla, genomföra och främja spridningen av innovativa lösningar.

Vatten låter sig inte begränsas av administrativa gränser. Vattenförvaltningens gränsöverskridande egenskaper kräver ett helhetsgrepp och integrerade insatser på europeisk nivå, tillämpat på avrinningsområdesnivå, så som det formuleras i EU:s vattenpolitik. Regional och internationell samordning är av avgörande betydelse för att uppnå detta.

Åtgärder på efterfrågesidan (offentlig upphandling, rättsliga ramar, standardisering etc.) är av avgörande betydelse för utvecklingen och införandet av vattenrelaterade innovationer, och bör identifieras av innovationspartnerskapet. Europeisk lagstiftning är en viktig drivkraft för innovation och näringsliv. Innovationspartnerskapet kan bidra till att innovativa lösningar på ett korrekt sätt översätts till politiska utvecklingar och genomförs i praktiken. Offentliga myndigheters och allmännyttiga företags upphandling av vattenrelaterad infrastruktur kan komma att bli en viktig drivkraft för utveckling och användning av innovativa lösningar. Andra rättsliga ramar, som t.ex. direktivet om ekodesign, kan bidra till att innovativ design som stöder politiska mål snabbare tas upp på marknaden. För detta kan standarder behöva utvecklas eller uppdateras.

EU-instrument med inriktning på tillhandahållandet av innovation (dvs. utbudssidan), t.ex. finansiering av forskning och utveckling, behöver lämplig koppling till åtgärder på efterfrågesidan, dvs. åtgärder och politik som behövs för att främja innovationer. Innovationspartnerskapet ska kombinera en stark inriktning på forskning och innovation med åtgärder på efterfrågesidan inom olika politiska områden för att med hjälp av innovation stödåtgärder på EU-nivå och nationell nivå förkorta den tid det tar innan innovationer kommer ut på marknaden (dvs. översyn av bestämmelser och förlag till nya regler, snabbare produktgodkännanden och standarder, strategier för offentlig upphandling osv.). Slutligen ska innovationspartnerskapet skapa gränsöverskridande möjligheter för företag, i synnerhet små och medelstora företag att finna partner för att utveckla innovativa lösningar inom hela EU.

4.2 Syften och mål

I linje med vad som sagts ovan om de problem och möjligheter som EU står inför, och med tanke på hur viktigt det är med insatser på EU-nivå, bör innovationspartnerskapet om vatten bidra till uppnåendet av de övergripande målen för EU:s vattenpolitik enligt definitionen i ramdirektivet om vatten och färdplanen för resurseffektivitet, och till att komma tillrätta med genomförandesvårigheterna. Innovationspartnerskapets strategiska mål fram till 2020 är följande:

· Säker, lättillgänglig och överkomlig åtkomst till vatten för alla, samtidigt som man ser till att det finns tillräckligt mycket vatten för miljön.

· Upphävande av kopplingen mellan utarmnig av vattenresurserna och ekonomisk verksamhet i EU:s viktigaste näringslivssektorer (som energi, jordbruk och kemikalier).

· Bevarande och ökning av god vattenstatus i EU:s alla avrinningsområden – i fråga om kvalitet, kvantitet och användning, och mot bakgrund av det ökade trycket på vattenresurserna.

Konkreta mål håller på att utarbetas för att mäta framstegen mot dessa strategiska mål och skapa incitament för berörda parter att engagera sig aktivt. Dessa konkreta mål återspeglar de olika insatsområden som omfattas av det strategiska målet och innovationspartnerskapet. Målen kommer att vidareutvecklas i den strategiska genomförandeplan som ska utarbetas under hösten 2012 och kommer att samordnas med den strategi för att skydda Europas vatten som ska läggas fram i november 2012.

Under dessa förhållanden ska innovationspartnerskapet ha följande mål för 2020:

· Alla förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt ska ha genomförts i tid till 2015. Eftersom trycket på vattenresurserna fortsätter att öka måste målen även framöver uppnås och effekterna av torka och översvämningar minimeras, grödorna anpassas, vattenhållningsförmågan i marken ökas och bevattningen göras mer effektiv. Alternativa vattenförsörjningslösningar ska endast användas om inga billigare besparingsmöjligheter finns.

· Vattenförlusterna ska minskas till hållbara nivåer i hela EU, genom innovation som fokuserar på de regioner där dessa förluster är mest problematiska.

· Uttaget av vatten ska ligga under 20 % av de tillgängliga förnybara vattenresurserna i alla regioner.

Detta bör leda till följande innovations- och konkurrenskraftsfördelar:

· Den tid det tar för vattenrelaterade innovationer att nå ut till marknaden är kortare i Europa än i andra ekonomier på samma utvecklingsnivå. Europa är världsledande på marknaden för innovativa och effektiva lösningar av vattenrelaterade problem.

· EU:s vattenförvaltningsrelaterade miljöindustri kommer att öka sin omsättning i EU med 20 % och skapat 20 % extra arbetstillfällen fram till 2030[12].

· Hållbara metoder för vattenförvaltning förs ut på den globala marknaden och integreras i EU:s och medlemsstaternas vattenrelaterade samarbete med grannländer och utvecklingsländer.

Innovationspartnerskapet kommer att ha följande operationella mål:

· Att till slutet av 2012 enas om en strategisk genomförandeplan.

· Att till 2013 utgöra en plattform för konkret effektivt samarbete mellan offentliga och privata aktörer som vill utveckla innovativa lösningar för vattenrelaterade problem.

· Att till 2013 upprätta en webbaserad marknadsplatttform för vatteninnovationer, som gör det möjligt för aktörer på både utbuds- och efterfrågesidan inom EU att samarbeta.

· Att till 2015 visa de första resultaten av åtgärder för att avlägsna de viktigaste hindren för innovation i EU, i medlemsstaterna och på regional nivå så att lagstiftning och finansiella instrument verkligen främjar innovation.

· Att till 2020 lägga fram provade lösningar på tio stora vattenrelaterade problem som framgångsrikt har spritts och uppgraderats.

5. Områden för innovationssatsningar

I syfte att optimera undanröjandet av hinder för innovation, utveckla marknadsmässiga lösningar och utforma spridningsstrategier föreslås tre arbetspaket: Vattenförvaltning i städerna, vattenförvaltning på landsbygden och industriell vattenförvaltning. Omfattande samråd har visat att det finns ett brett stöd för detta tillvägagångssätt bland berörda parter. Användningen av arbetspaket är ett pragmatiskt sätt att organisera innovationspartnerskapets verksamhet med hjälp av en sammanhängande grupp av intressenter som står inför relativt likartade problem. Följande vägledande beskrivning ska ligga till grund för utvecklingen av arbetspaketen.

· Vattenförvaltning i städer

Vattenförvaltning i städer blir allt mer problematisk till följd av ökande urbanisering (över 80 % av befolkningen i EU-länderna förväntas bo i tätortsområden år 2050[13]). Det finns ett behov av en integrerad strategi med städernas vattenkretslopp i centrum, med medverkan av alla intressenter som påverkar eller behöver hantera vattenproblem. Till dessa intressenter hör yrkesmässiga aktörer, men också enskilda personer och lokala myndigheter, om man vill garantera att innovationer verkligen accepteras och tillämpas. Innovativa lösningar som fokuserar på sambandet mellan vatten och energi, vatteneffektivitet (hushåll och industri), vattenkvalitet, vatteninfrastruktur, fritid, folkhälsa och IKT-baserad information till användarna kommer att vara av avgörande betydelse. Insatserna kommer att samordnas med Europeiska kommissionens initiativ ”smarta städer och samhällen” inom områdena energi, transport och informations- och kommunikationsteknik.

· Vattenförvaltning på landsbygden

På landsbygden kan biologisk mångfald, jordbruk, fysisk planering och förvaltning av markanvändningen påverka varandra och till och med konkurrera när det gäller utnyttjandet av tillgängliga vattenresurser. Dessutom kan landsbygdsområden spela en viktig roll för att förebygga översvämningar och mildra effekterna av vattenbrist och torka. Innovationspartnerskapet för vatten ska hantera gränssnittet mellan vattenförvaltning på de enskilda jordbrukens nivå och fördelningen av vattenresurser till jordbruket på avrinningsområdes- och vattenförekomstnivå, och undersöka vilken belastning på vattenkvaliteten som kan tillåtas. Innovationspartnerskapet kommer att samordna med innovationspartnerskapet om produktivitet och hållbarhet inom jordbruket, som ska behandla frågor som vattenkvalitet och vattenkvantitet på gårdsnivå.

· Industriell vattenförvaltning

Innovationer i industriprocesser, IKT-tillämpningar och ny teknik för mer effektiv vattenrening kommer att leda till minskade kostnader och minskat energibehov, samt till mindre förorening. Inom branscher med hög vattenförbrukning, såsom energiproduktion eller kemisk industri, kommer innovationer för att öka vattnets effektivitet i produktionsprocesser att få positiva effekter genom att minska den totala vattenförbrukningen. Innovationspartnerskapet om vatten kommer att inriktas på att underlätta för industrin och för små och medelstora företag att sprida dessa innovationer. Man kommer att undersöka om det finns komplementaritet med det europeiska innovationspartnerskapet om råvaror.

Ett antal övergripande teman kommer att fastställas för att hantera övergripande frågor som är relevanta för verksamheten inom två eller samtliga tre arbetspaket. De kan till exempel innefatta förvaltning av avrinningsområden, klimatförändring och vatten, kopplingen mellan energi och vatten, vattenförvaltning, vattenrelaterat utvecklingssamarbete, finansieringslösningar eller standardisering.

6. Genomförande av innovationspartnerskapet

En strategisk genomförandeplan kommer att ligga till grund för innovationspartnerskapets verksamhet. Genom en bottom-up-strategi kommer det i genomförandeplanen att fastställas prioriterade åtgärder inom arbetspaketen samt övergripande teman. Genomförandeplanen kommer att ta full hänsyn till EU:s finansieringsprogram[14] och initiativ för att optimera effekterna av finansiering och bidra till innovationspartnerskapets mål. Den kommer också att granska innovationspartnerskapets mål mot bakgrund av strategin för Europas vattentillgångar.

6.1 Resultat

Genomförandet av innovationspartnerskapet kommer att ge följande resultat:

· Innovationsområden

En första omgång innovationsområden kommer att lanseras under 2013 i syfte att hitta hinder för innovation, utveckla, testa och demonstrera konkreta åtgärder, insatser, prototyper och lösningar i enlighet med genomförandeplanen, mot bakgrund av ett specifikt vattenproblem. Det kan röra sig om allt från fysiska demonstrationsplatser till samarbetsprojekt eller nätverksutveckling. Innovationsområdena kommer att få en avgörande roll i genomförandet av det europeiska innovationspartnerskapet.

· Spridning av innovativa lösningar

Innovationspartnerskapet kommer att göra det lättare att utarbeta strategier för att sprida information om genombrott och innovativa lösningar för de största vattenrelaterade frågorna, och därmed påskynda strategiernas spridning på marknaden.

· Undanröja hinder för innovation i vattenfrågor

Utarbetande av lösningar för att på ett framgångsrikt sätt lansera innovationer på marknaden och sprida dem hindras på olika sätt (rättsligt, finansiellt, standardisering, tekniskt, socialt osv.). Innovationspartnerskapet kommer att fastställa de största hindren för innovation. Man kommer att kartlägga de åtgärder och insatser som krävs för att undanröja flaskhalsar och hitta möjligheter att påskynda genombrott och innovation, från forskning till marknad.

· En marknad för vatteninnovation

En webbaserad marknad kommer att utvecklas och lanseras till 2013. Marknaden kommer att göra det möjligt för dem som har problem och dem som har lösningar att interagera oberoende av var de befinner sig. Marknaden kommer att övervakas genom det europeiska innovationspartnerskapets ledningsstruktur och kommer att kopplas till andra verksamhetsområden.

6.2 Finansiering

Innovationspartnerskapet kommer att kartlägga hur olika finansieringsprogram på EU-nivå, nationell och regional nivå samt privata källor bäst kan samverka för att påskynda utvecklingen av innovativa lösningar, exempelvis genom nätverket av aktörer som finansierar miljöinnovation, som inrättats under handlingsplanen för miljöinnovation. Kommissionen kommer att överväga lämpligt stöd för verksamhet inom innovationspartnerskapet genom det sjunde ramprogrammet. Medlemsstaterna uppmanas att inkludera relevanta investeringar i de framtida strukturfondsprogrammen 2014–2020.

7. Styrelseformer

Det kommer att krävas att alla berörda parter i innovationskedjan aktivt deltar i innovationspartnerskapet.

Partnerskapet kommer att utnyttja och samordnas med verksamheter och resultat av befintliga europeiska, nationella och regionala initiativ. Dessa omfattar berörda gemensamma initiativ för programplanering, nationella och regionala program för forskning och innovation, europeiska teknikplattformar, finansiella mekanismer, andra europeiska innovationspartnerskap och innovationsinitiativ, i syfte att undvika dubbelarbete och främja synergieffekter.

Tack vare styrningsmodellen kommer blir det möjligt att med en bottom-up-strategi prioritera områden där innovationsåtgärder kan och bör eftersträvas. Samtidigt kommer det att garantera att alla berörda parter medverkar på högsta beslutsfattande nivå.

Figur 1: Styrningsmodellen

En styrgrupp på hög nivå kommer att upprättas på Europeiska kommissionens initiativ. Gruppen kommer att ledas av miljökommissionären och bestå av andra kommissionärer, medlemsstaternas företrädare, Europaparlamentet och en mängd berörda parter. Ledamöter kommer att inbjudas individuellt och representera hela innovationskedjan. Gruppen kommer att fastställa mandatet för det europeiska innovationspartnerskapet och anta en flerårig handlingsplan för 2012–2020. Gruppens roll under genomförandefasen kommer att ses över efter antagandet av den strategiska genomförandeplanen.

Gruppen kommer att utse en arbetsgrupp som ska spegla dess sammansättning för att koppla den operativa nivån till beslutsfattandenivån. Arbetsgruppen kommer att ansvara för utarbetandet av genomförandeplanen och säkerställa att en bottom-up-strategi används. Efter antagandet av genomförandeplanen kan arbetsgruppens sammansättning ses över, med möjlighet att öka det antal berörda parter som företräds under genomförandefasen samtidigt som en effektiv beslutsfattandekapacitet bibehålls. Under genomförandefasen kommer arbetsgruppen att övervaka genomförandet av verksamheten på grundval av de mål som uppställts. Dessutom kommer den arbetsgruppen att stå för samordning och utbyte av erfarenheter mellan innovationspartnerskapets verksamheter samt stödja utarbetandet av strategier för informationsspridning.

Operationella nätverk kommer att inrättas för varje arbetspaket, bestående av alla berörda parter för varje arbetspaket och aktörer som deltar i innovationsområdena. För att säkerställa högsta möjliga utbyte av kunskap och erfarenheter och för att stimulera till ökad verksamhet inom innovationspartnerskapet kommer nätverken att vara öppna för annan vattenrelaterad innovationsverksamhet i Europa. Alla nätverksmedlemmar kommer att behöva underteckna en åtagandeförklaring. Nätverken ska ansvara för samordningen mellan arbetspaketen, för kontakter med innovationsområdena och för att underlätta innovationspartnerskapets verksamhet (hitta marknadsmöjligheter, åtgärda de olika hindren för innovation, kartlägga finansieringsmöjligheter och utarbeta strategier för informationsspridning). Verksamheten i nätverken ska samordnas och övervakas av arbetsgruppen.

Ett årligt möte om europeiska innovationspartnerskap om vatten kommer att anordnas, så att alla aktörer får tillfälle att mötas och diskutera innovationspartnerskapets verksamhet. Vid detta möte kommer nätverken att samlas för att rapportera om verksamheten, övervaka utvecklingen och bedöma framstegen på innovationsområdena. Efter mötet i arbetspaketsnätverket ska övergripande teman kopplas samman i diskussioner om framsteg och områden där åtgärder krävs. Efter dessa möten kommer arbetsgruppen att sammanträda, och det kommer att rapporteras och ges strategiska riktlinjer om nätverk och övergripande teman. Under dessa möten kommer framstegen att mätas.

Europeiska kommissionen kommer att fungera som en drivkraft och kontaktpunkt för det europeiska innovationspartnerskapet. Europeiska kommissionen kommer att inrätta ett sekretariat som ska stödja arbetsgruppen i utarbetandet av den strategiska genomförandeplanen och stödja innovationspartnerskapets genomförandefas. Efter antagandet av genomförandeplanen kommer EU-kommissionen att bedöma planen och föreslå hur den kan bidra till att uppnå innovationspartnerskapets mål.

8. Nästa steg

Europeiska kommissionen föreslår följande milstolpar:

· Beaktande av Europaparlamentets och rådets meddelande om europeiska innovationspartnerskap från maj 2012.

· Inrättande av en styrgrupp på hög nivå och inledande möte före sommaren 2012.

· Utnämning av arbetsgruppen och inrättande av innovationspartnerskapets sekretariat senast i september 2012.

· Arbetsgruppen tar fram den strategiska genomförandeplanen senast i december 2012.

· Styrgruppen på hög nivå antar genomförandeplanen i december 2012. Kommissionen kommer att lägga fram planen för Europaparlamentet och rådet tillsammans med sitt svar på planen.

· Genomförandet av det europeiska innovationspartnerskapet inleds i början av 2013, exempelvis genom att man väljer de första innovationsområdena, upprättar nätverk för arbetspaketen, genomför åtgärder på efterfrågesidan och tar fram en webbaserad marknad.

· Europeiska kommissionen anordnar en översyn av de europeiska innovationspartnerskapen under 2013 för att bedöma framstegen.

· Regelbunden översyn av genomförandeförloppet och uppnåendet av målen.

[1]               Meddelande KOM(2010) 546 slutlig.

[2]               Slutsatser från Europeiska unionens råds möte av den 21 juni 2011. (dok. 11308/11).

[3]               Ett resurseffektivt Europa, KOM(2011) 21 slutlig.

[4]               Färdplan för ett resurseffektivt Europa, KOM(2011) 571 slutlig.

[5]               COM(2011) 899 final.

[6]               Kommissionens arbetsdokument Research Joint Programming Initiative on Water (dok. SEC (2011) 1250 final).

[7]               LUX-forskningsrapport Water Cultivation: The Path to Profit in Meeting Water Needs, 2008.

[8]               Global Water Intelligence, 2011. Global Water Market 2011 - Meeting the world's water and wastewater needs until 2016.

[9]               McKinsey & Company, 2009. Charting our Water Future: Economic frameworks to inform decision-making.

[10]             Not till vattendirektörer, Preliminary analysis of the River Basin Management Plans in 2009. Möte mellan vattendirektörer, Warszawa, 8–9 december 2011.

[11]             EEA (Europeiska miljöbyrån), 2010: Water resources: quantity and flows – SOER 2010, tematisk bedömning.

[12]             Vattenrelaterade näringsgrenar står för 33 % av den globala marknaden för miljöindustrin, uppskattningsvis 1,15 biljoner euro i årsomsättning år 2010. Sysselsättningen i vattenrelaterade branscher stod 2010 för 22 % av den totala sysselsättningen inom miljöföretag i Europa. Ecorys undersökning av antalet arbetstillfällen som är beroende av miljön och av ökad resurseffektivitet (februari 2012).

[13]             Befolkningsenheten i avdelningen för ekonomiska och sociala frågor vid FN-sekretariatet, Världsbefolkningsprognoser: 2006 års revidering och World Urbanization Prospects: 2007 års ändring, http://esa.un.org/unup

[14]             Även genom nationella och regionala strategier för forskning och innovation i EU:s framtida sammanhållningspolitik.