17.5.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 139/46

—

Regionkommittén påpekar att de lokala och regionala myndigheterna har en viktig roll att spela inom det europeiska forskningsområdet. Regionerna och städerna för inom sitt territorium samman de viktigaste aktörerna i innovationstriangeln, en blandning av akademiker, universitet, forskare och flera ekonomiska gemenskaper samt näringslivet längs med olika innovationsvärde-kedjor och värdenätverk. De är nyckelaktörer i utvecklingen av regionala forsknings- och innovationsstrategier och skapar de rätta ramförhållandena för ett innovationsvänligt klimat.

—

Kommittén uppskattar att de regionala och internationella dimensionerna av instrumenten inom det sjunde ramprogrammets delprogram ”kapacitet” särskilt omnämns i meddelandet, och anser att man bör synliggöra det internationella forskningssamarbetet under nästa programperiod och därvid ta hänsyn till de goda erfarenheterna av programmet Kunskapsregioner och koppla det till framtida ERA-NET-initiativ.

—

Internationellt samarbete måste bygga på gemensamma principer när det gäller forsknings-integritet, jämställdhetsdimensionen, företagens sociala ansvar, fri tillgång och immateriella rättigheter. Man bör också beakta klimat- och miljödimensionen, som säkrar en ”hållbar utveckling”.

—

Kommittén framhåller den regionala relevansen och de betydande (potentiella) fördelarna av forskningsinfrastrukturer, inbegripet e-infrastrukturer. De tillhandhåller den utrustning (högpresterande dator- och kommunikationsverktyg, fjärrstyrda instrument och dataset) som behövs för att genomföra ett forsknings- och innovationssamarbete i världsklass oavsett land och geografisk placering.

Föredragande

Markku MARKKULA (FI–PPE), stadsfullmäktigeledamot i Esbo

Referensdokument

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Förbättra och fokusera unionens internationella samarbete inom forskning och innovation: en strategi

COM(2012) 497 final

1.

Regionkommittén påpekar att de lokala och regionala myndigheterna har en viktig roll att spela inom det europeiska forskningsområdet. Regionerna och städerna för inom sitt territorium samman de viktigaste aktörerna i innovationstriangeln, en blandning av akademiker, universitet, forskare och flera ekonomiska gemenskaper samt näringslivet längs med olika innovationsvärdekedjor och värdenätverk. De är nyckelaktörer i utvecklingen av regionala forsknings- och innovationsstrategier och skapar de rätta ramförhållandena för ett innovationsvänligt klimat. De har en viktig roll när det gäller att skapa en regional miljö som främjar innovation och nyskapande entreprenörskap. I många fall har de lokala och regionala myndigheterna dessutom lagstiftningsbefogenheter och förvaltar finansiella resurser för forskning, innovation och internationalisering.

2.

De lokala och regionala myndigheterna är viktiga aktörer i det internationella samarbetet och i samordningen av forsknings- och innovationsverksamhet. Deras politik har en betydande inverkan på utvecklingen av forskningsinfrastruktur och skapandet av innovativa miljöer (universitet, teknikcentrum, företagskuvöser, forskningsparker och riskkapitalvänliga miljöer) som kan locka till sig forskare och innovatörer och skapa grundläggande och operativa förutsättningar för en stark utveckling av humankapitalet.

3.

Regionkommittén konstaterar att meddelandet överensstämmer med subsidiaritetsprincipen, eftersom målen i de föreslagna åtgärderna inte kan uppnås till fullo av medlemsstaterna inom ramen för deras nationella författningssystem, och det är sannolikt att åtgärder på EU-nivå kommer att ge tydliga fördelar. För att maximera den internationella forsknings- och innovationsverksamhetens effekt samtidigt som man undviker dyra kostnader till följd av fragmentering, krävs det att EU kompletterar öppenheten i Horisont 2020 med målinriktade åtgärder för att säkerställa optimal omfattning och räckvidd.

4.

Kommittén påminner om att kunskap och innovation har en allt mer internationell karaktär i de globala värdenätverken och är medveten om vikten av att tänka globalt samtidigt som man agerar lokalt.

5.

I Europa 2020-strategin betonas vikten av forskning och innovation när det gäller att leverera en smart och hållbar tillväxt för alla. Innovationsunionen, som ingår i Europa 2020-strategin, understryker den viktiga roll som internationellt samarbete spelar för att förverkliga Europas innovationspotential.

6.

Internationellt samarbete är en väsentlig del av genomförandet av det europeiska forsknings-området och dess fem nyckelområden.

7.

Kommittén uppskattar att de regionala och internationella dimensionerna av instrumenten inom det sjunde ramprogrammets delprogram ”kapacitet” särskilt omnämns i meddelandet, och anser att man bör synliggöra det internationella forskningssamarbetet under nästa programperiod och därvid ta hänsyn till de goda erfarenheterna av programmet Kunskaps-regioner och koppla det till framtida ERA-NET-initiativ.

8.

Kommittén stöder en ambitiös budget för Horisont 2020 och påminner om att det behövs samverkanseffekter med andra finansieringsinstrument som är förknippade med internationalisering. Det är viktigt att använda de rätta instrumenten inom Horisont 2020 för samarbetet med tredjeländer.

9.

Kommittén välkomnar den grundliga insats som kommissionen har gjort för att ta fram en tydlig, koncis och uttömmande ram som grund för en mer strategisk metod för att förbättra det internationella samarbetet inom forskning och innovation i Europa.

10.

ReK berömmer meddelandets välstrukturerade och koncisa översikt över verktyg och (potentiella) motparter i ett internationellt forskningssamarbete.

11.

Kommittén betonar att internationellt samarbete alltid måste ha ett mervärde för EU.

12.

Internationellt samarbete måste bygga på gemensamma principer när det gäller forsknings-integritet, jämställdhetsdimensionen, företagens sociala ansvar, fri tillgång och immateriella rättigheter. Man bör också beakta klimat- och miljödimensionen, som säkrar en ”hållbar utveckling”.

13.

Kommittén urskiljer tre övergripande frågor i meddelandet som är relevanta för regionerna: vetenskapsdiplomati, smart specialisering och forskningsinfrastrukturer.

14.

Regionkommittén är övertygad om att det stora antalet initiativ från medlemsstater och regioner som inte samordnas med andra medlemsstater då och då resulterar i initiativ som inte är internt sammanhängande och inte leder till en tillräcklig kritisk massa. Därför är det viktigt att den europeiska forsknings- och innovationsagendan och de nationella och regionala innovationsstrategierna samordnas.

15.

Man måste i ännu högre grad samordna enskilda medlemsstaters aktiviteter inom det internationella samarbetet, och i detta sammanhang kan ett ytterligare mervärde skapas genom samarbete med regioner. Det är i regionernas och städernas eget intresse att erbjuda konkret stöd till det europeiska forskningsområdet och genom sin förenande funktion i en triple helix-miljö bidra till att skapa de rätta ramförhållandena för att locka till sig internationella forskningsinvesteringar och framstående utländska forskare.

16.

För att Europa ska vara en global aktör krävs koncentration på forskning om innovativa lösningar som bidrar till att möta samhällsutmaningarna. ReK framhåller i detta sammanhang vikten av ett marknadsorienterat och efterfrågestyrt tillvägagångssätt samt de små och medelstora företagens centrala roll när det gäller att omsätta (internationell) vetenskaplig forskning i tillämpningar och släppa ut dem på marknaden.

17.

ReK understryker den roll som de europeiska nationella regeringarna och de lokala och regionala myndigheterna förväntas spela i syfte att omvandla Europa till en stor integrerad realitet, som kan konkurrera i en globaliserad värld och delta i dialog med mer industrialiserade länder (t.ex. USA och Japan), nya tillväxtekonomier (t.ex. Briks-länderna), grannländer och utvecklingsländer.

18.

Kommittén efterlyser en tydligare definition av ”region” i kommissionens meddelande, som kan beteckna ett område både över och under den nationella nivån.

19.

Kommittén anser att regionerna har särskilda förutsättningar att sammankoppla forsknings- och innovationsverksamhet med horisontell och tematisk politik. När de förvaltar sina områden, hanterar miljö- och säkerhetsutmaningar, utvecklar planer och tillhandahåller tjänster kan det skapas ett mervärde i form av nya idéer, strategier och innovativa tekniska lösningar.

20.

Regionkommittén menar att global konkurrens inte enbart rör länder, utan också stora regionala system med olika distrikt, forskningsinriktade industrikluster, företagsnätverk och företagsparker. Den regionala dimensionen förväntas konkurrera och samarbeta internationellt med liknande system i andra delar av världen.

21.

Kommittén anser därför att Horisont 2020 kan vara ett viktigt tillfälle att tänka över det regionala styrets roll och bidrag till uppbyggnaden av ett europeiskt system som kan stå emot den globala konkurrensen.

22.

ReK betonar behovet av stöd till modellen för flernivåstyre i det internationella samarbetet inom forskning, utveckling och innovation, där regioner och lokala myndigheter kan spela en central roll tillsammans med medlemsstaterna och EU.

23.

Kommittén framhäver de regionala nätverkens betydelse för interregionalt och internationellt samarbete mellan regioner och lokala myndigheter när det gäller forskning, utveckling och innovation. Regionala nätverk ger regionala och lokala aktörer ett forum där de kan samla den nödvändiga kritiska massan av idéer, färdigheter och finansiella medel för att delta i samarbete inom forskning, utveckling och innovation och som gör det möjligt för dem att gå med i storskaliga internationella projekt. Nätverk är kraftfulla när det gäller att samla resurser, expertis, kunskap och olika färdigheter. Aktörer inom forskning, utveckling och innovation med goda förbindelser samt deras intressenter skapar gynnsamma ekosystem för internationellt samarbete tack vare behovet av allt närmare globala kontakter och tendensen att fokusera på territoriella realiteter.

24.

Regionkommittén erkänner mervärdet av det strategiska forumet för internationellt samarbete inom vetenskap och teknik, där användningen av nationella, europeiska och globala resurser optimeras så att man undviker överlappning av aktiviteter.

25.

Kommittén uppskattar arbetet i det strategiska forumet, som ger en välstrukturerad överblick över de internationella samarbetsaktiviteter som utvecklats av medlemsstaterna som en del av deras politik och program.

26.

ReK påminner om det bidrag som regionala och lokala myndigheter kan ge det strategiska forumet för internationellt samarbete inom vetenskap och teknik när de har institutionell behörighet och resurser för att ta initiativ och samarbeta på internationell nivå. Flera regioner i EU är mycket aktiva genom avtal, utländska representationer och samfinansierade aktiviteter. Europeiska näringslivs- och teknikcentrum i utlandet är exempel på initiativ utanför EU där regionala aktörer aktivt deltar.

27.

Kommittén anser att eftersom de europeiska regionernas samarbete med länder utanför EU ofta genomförs oavsett om det finns tillgängliga EU-medel eller inte, bör man överväga att upprätta en samordningsstrategi med det strategiska forumet för internationellt samarbete, så att detta samarbete är kompatibelt och inriktat på samma mål.

28.

Med hänsyn till subsidiaritetsprincipen – och eftersom de är närmast fältet – är de regionala och lokala myndigheterna de mest lämpade aktörerna att upptäcka forskare och innovativa företag som, genom ett tillvägagångssätt nedifrån och upp, kan besluta om nyttan med att vara närvarande i vissa länder eller regioner och att samarbeta med lokala aktörer.

29.

Kommittén anser att samordning av de nationella/federala/regionala/lokala nivåerna i det internationella samarbetet är viktigt, men att medlemsstaterna (eller de regioner som utarbetar och genomför politiken) bör behålla huvudansvaret inom detta område. Om man fastställt gemensamma prioriteringar i förhållande till tredjeländer/regioner är mervärdet av en gemensam samordning av initiativen på europeisk nivå uppenbar.

30.

Kommittén anser att det är viktigt att ha ett strategiskt tillvägagångssätt med fleråriga färdplaner, men att det inte bör vara för strikt. Det behövs flexibilitet för att göra det möjligt för medlemsstaterna eller regionerna att göra lämpliga anpassningar i tilldelningen av nationella/federala/regionala medel.

31.

Regionkommittén önskar bli informerad om och eventuellt involverad i det föreslagna systemet för informationsinsamling, som kan användas som en källa för bidrag till strategiska forsknings- och innovationsagendor inom ramen för smart specialisering.

32.

Kommittén instämmer i att global vetenskaplig specialisering och kvaliteten på den skapar tillfällen till internationellt samarbete som bygger på komplementaritet, och lovordar de ansträngningar som presenteras i meddelandet i syfte att på överstatlig nivå kartlägga styrkor och svagheter inom forskningen.

33.

Kommittén anser att kartläggningen bör utvidgas till att även omfatta nivån under den nationella och eventuellt bygga på befintliga informationssystem. ReK noterar vikten av utbyte med globala partner när det gäller konfiguration och användning av informations-system, t.ex. det europeiska ERA-Watch och nordamerikanska databaser som Star Metrics, Comets och Orcid.

34.

ReK menar att sådana informationssystem har potential när det gäller att identifiera jämförbara (tekniska) fördelar och ge information vid fastställandet av strategier för smart specialisering i fråga om synergier, komplementaritet och partnerskap. För regioner som är intresserade av samarbete med regioner eller länder utanför EU kan sådan information ge relevant input för att fastställa strategier för smart specialisering.

35.

Sammankopplade europeiska nätverk, som fungerar som ett kommunikationsnät och som hela tiden förbättrar sina resultat tack vare inbördes utvärderingar, benchlearning, konstant benchmarking och geografisk kartläggning av europeiska innovationer, kan ge ett betydelse-fullt bidrag.

36.

Regionkommittén anser att idén om att fokusera på teman där internationellt samarbete kan göra skillnad är positiv, i synnerhet inom den globala forskningsinfrastrukturen. Vetenskaps-diplomati och specialisering är andra relevanta frågor för EU:s internationella forsknings- och innovationsverksamhet.

37.

Globala samarbetsmodeller som bygger på öppen innovation, internet, sociala onlinenätverk, kluster, gemensamma internationella aktiviteter, gemensamma teknikplattformar, ”levande laboratorier” och samarbetsbaserade gemenskapsinitiativ är fantastiska verktyg för öppna och samarbetsbaserade internationella aktiviteter.

38.

Regionkommittén håller med om att det i utvecklingen av strategisk forskningsinfrastruktur finns en inneboende internationell samarbetsdimension. Det är av avgörande betydelse att bygga upp sammanhängande (fysiska och icke-fysiska) infrastrukturer för att förbättra områdenas innovativa potential på global nivå.

39.

Kommittén framhåller den regionala relevansen och de betydande (potentiella) fördelarna av forskningsinfrastrukturer, inbegripet e-infrastrukturer. De tillhandhåller den utrustning (högpresterande dator- och kommunikationsverktyg, fjärrstyrda instrument och dataset) som behövs för att genomföra ett forsknings- och innovationssamarbete i världsklass oavsett land och geografisk placering.

40.

Globala e-infrastrukturer är viktiga delar av ett europeiskt digitalt forskningsområde som är öppet för resten av världen, eftersom de kan bidra till hanteringen av globala forsknings-utmaningar.

41.

Kommittén rekommenderar att de regionala och lokala myndigheterna hörs i samband med utarbetandet av färdplanen för Europeiska strategiska forumet för forskningsinfrastruktur (Esfri).

42.

Regionkommittén erkänner att internationellt samarbete inom forskning och innovation är ett viktigt verktyg i utövandet av ”mjuk makt” och en mekanism för att förbättra förbindelserna med centrala länder och regioner.

43.

Kommittén understryker den roll som vetenskapsdiplomatin spelar, i synnerhet för men inte nödvändigtvis begränsad till att garantera den lokala och regionala dimensionen i EU:s nya grannskapspolitik. Biregionala partnerskap inom vetenskap och teknik med utvecklings-länderna kan komplettera EU:s utrikespolitik och instrumenten inom denna politik genom att utarbeta partnerskap för hållbar utveckling, som kan lösa globala problem.

44.

Internationellt samarbete inom forskning och innovation med industriländer och tillväxt-ekonomier kan skapa affärsmöjligheter och öppna nya marknader för företag och regionala och lokala aktörer. Databasen ERA-Watch, med landsspecifik information om internationalisering av samarbetet inom vetenskap och teknik, kan hjälpa regionerna att identifiera ämnesområden för forsknings- och innovationssamarbete samt regioner utanför EU där samarbete skulle vara till nytta för båda parter.

45.

Regionkommittén påminner om den vetenskapliga specialiseringens potential att skapa internationella samarbetsmöjligheter som bygger på komplementaritet.

46.

Kommittén betonar den avgörande betydelse som den internationella dimensionen i strategierna för smart specialisering har, eftersom den är en viktig drivkraft för ytterligare investeringar och möjligheter för både europeiska regioner och tredjeländer.

47.

Regionkommittén erkänner att globalt samarbete inom vetenskap och innovation är viktigt, och att Horisont 2020 kan vara ett effektivt vetenskapligt svar på globala utmaningar.

48.

Kommittén betonar det viktiga bidrag som regionerna kan ge när det gäller att lösa samhälls-utmaningar genom politik, samordnade program och gemensamma aktiviteter som utformas i ett synergiskapande sammanhang med nationella instrument och instrument utanför EU.

49.

De regionala och lokala myndigheterna har en avgörande betydelse som centrala aktörer för effektiva och ändamålsenliga forsknings- och innovationsekosystem, där kluster och den bästa europeiska sakkunskapen (lokala universitet, näringslivet, små och medelstora företag, regionala forsknings-/utvecklingskontor osv.) kan vara en drivkraft för innovation som bygger på efterfrågan och möjligheter, och som löser verkliga globala problem och viktiga internationella samhällsutmaningar.