19.1.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 17/56

—

Regionkommittén vill på nytt framhålla sin övertygelse om behovet av en gemensam strategisk ram (GSR) för perioden 2014–2020 som säkerställer samordning och samverkan mellan de fem GSR-fondernas insatser för att ge en tydlig strategisk inriktning för partnerskapsavtal och operativa program.

—

Kommittén ställer sig tveksam till den föreslagna uppdelningen av GSR i en bilaga till den allmänna förordningen och en delegerad akt som innehåller tänkbara åtgärder med högt europeiskt mervärde och prioriteringar för samarbete. Vi anser att GSR bör antas som en bilaga till den allmänna förordningen.

—

Vi anser att de tänkbara åtgärderna med högt europeiskt mervärde ska antas av kommissionen i form av ett icke bindande meddelande, på samma sätt som för gemenskapens strategiska riktlinjer för perioden 2007–2013.

—

Vi understryker att målet för GSR bör vara att skapa förutsättningar för en smidig övergång mellan lagstiftningspaketet och partnerskapsavtalen och de operativa programmen, och pekar på behovet av att mer i detalj klargöra genomförandemekanismerna.

—

Vi beklagar att de elva tematiska mål som anges i förslaget till allmän förordning skiljer sig från de sex prioriteringar som fastställs i Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och de sex strategiska riktlinjerna i Europeiska havs- och fiskerifonden, vilket innebär att samordningen blir extremt svår.

—

Vi är övertygade om behovet av att decentralisera den operativa förvaltningen till lokal och regional nivå för att öka samordningen och samarbetet mellan fonderna, vilket skulle säkerställa en effektiv integrerad strategi, dvs. en temaövergripande strategi, uppbyggd nedifrån-och-upp på basis av varje regions särart.

—

Kommittén rekommenderar starkt en användning av operativa program som bygger på flera fonder.

—

Vi efterlyser stabila programplaneringsramar för att kunna säkerställa förenlighet med den fleråriga budgetplanen för sammanhållningspolitiken.

—

Kommittén ifrågasätter möjligheten att genomföra förändringar i GSR genom delegerade akter.

Föredragande

Marek WOŹNIAK (PL–PPE), regionpresident i Wielkopolskie

Referenser

Ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden som omfattas av den gemensamma strategiska ramen, om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006

COM(2012) 496 final, bilaga I

1.

Regionkommittén vill på nytt framhålla sin övertygelse om behovet av en gemensam strategisk ram (GSR) för perioden 2014–2020 för Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden (ESF), Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) och Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF), som säkerställer samordning och samverkan mellan GSR-fondernas insatser för att ge en tydlig strategisk inriktning för partnerskapsavtal och operativa program.

2.

ReK påminner om de politiska rekommendationer som kommittén lade fram i sitt yttrande om den allmänna förordningen och betonar, med tanke på att GSR ska antas som en bilaga till den allmänna förordningen, att det är den allmänna förordningen som innehåller den strategiska visionen och målen medan GSR bör ses som det huvudsakliga genomförandeinstrumentet.

3.

Kommittén ställer sig tveksam till den föreslagna uppdelningen av GSR i en bilaga till den allmänna förordningen (1) och en delegerad akt som innehåller tänkbara åtgärder med högt europeiskt mervärde och prioriteringar för samarbete. Vi anser att GSR bör antas som en bilaga till den allmänna förordningen. Kommittén påminner om att användning av delegerade akterna bör begränsas till ”icke väsentliga” delar av de grundläggande rättsakterna, medan alla frågor som rör GSR har grundläggande eller väsentlig betydelse för de lokala och regionala myndigheterna och är av strategisk natur. Regionkommittén behöver inte höras om delegerade akter, medan GSR är ett område där det är obligatoriskt att rådfråga kommittén enligt artikel 177 i EUF-fördraget.

4.

Kommittén anser att GSR bör antas av rådet och Europaparlamentet och enbart revideras om den socioekonomiska situationen i EU förändras. I det sammanhanget ifrågasätter kommittén möjligheten att genomföra förändringar i bilaga I genom delegerade akter.

5.

Vi anser att de tänkbara åtgärderna med högt europeiskt mervärde ska antas av kommissionen i form av ett icke bindande meddelande, på samma sätt som för gemenskapens strategiska riktlinjer för perioden 2007–2013 (COM(2005) 299 final).

6.

Vi påminner i det sammanhanget om att GSR-fonderna har en viktig roll när det gäller att främja åtgärder för att genomföra Europa 2020-strategin och investeringar för att minska utvecklingsklyftan mellan medlemsstaterna samt mellan och inom regionerna. ReK anser samtidigt att man bör hålla fast vid de åtaganden som fastställs i fördraget som vägledande principer.

7.

Vi ser positivt på att förslagen i den gemensamma strategiska ramen ska innebära ett genomförande av de principer som fastställs i artikel 11 i den allmänna förordningen, enligt vilken GSR ska utgöra ett svar på de viktigaste territoriella utmaningarna. Samtidigt vill kommittén peka på att GSR-förslagen måste innehålla tydliga hänvisningar till de yttersta randområdena och till områden med särskilda territoriellt betingade särdrag, såsom bergsområden, perifera områden, industriområden i omvandling, öar och områden med mycket spridd befolkning eller glest befolkade områden, som kräver särskilda former av åtgärder.

8.

Vi ser positivt på att man framhåller behovet av att involvera regionala och lokala partner som en förutsättning för att uppnå de politiska målen. Detta kommer att underlätta tillämpningen av en territoriell nedifrån-och-upp-strategi.

9.

Kommittén anser att GSR i enlighet med proportionalitetsprincipen bör uppfylla sin roll när det gäller att fastställa och precisera grundtanken i fondernas åtgärder under den kommande programperioden, samtidigt som man möjliggör en anpassning av de planerade åtgärderna till de särskilda behoven och möjligheterna i de enskilda medlemsstaterna och regionerna. GSR bör införa vägledande ramar för de partnerskapsavtal och operativa program som utarbetas i de enskilda medlemsstaterna, som ger medlemsstaterna och de regionala och lokala myndigheterna möjlighet till egenansvar när det gäller att välja utvecklingsutmaningar, särskilt med hänsyn till målen för Europa 2020-strategin. Vi understryker att målet för GSR bör vara att skapa förutsättningar för en smidig övergång mellan lagstiftningspaketet och partnerskapsavtalen och de operativa programmen.

10.

ReK pekar på behovet av att mer i detalj klargöra genomförandemekanismerna.

11.

Vi beklagar att de elva tematiska mål som anges i förslaget till allmän förordning skiljer sig från de sex prioriteringar som fastställs i Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och de sex strategiska riktlinjerna i Europeiska havs- och fiskerifonden, vilket innebär att samordningen blir extremt svår.

12.

Kommittén beklagar att GSR saknar information om de viktigaste riktmärken som GSR ska uppnå.

13.

Vi efterlyser stabila programplaneringsramar för att kunna säkerställa förenlighet med den fleråriga budgetplanen för sammanhållningspolitiken.

14.

Vi anser att de viktigaste åtgärderna redan från början bör vara att fastställa lämpliga programprioriteringar för hela perioden 2014–2020, t.ex. i samband med förberedelserna av partnerskapsavtalen och de operativa programmen. I det sammanhanget har ReK vissa farhågor för att ett hänsynstagande till de landsspecifika rekommendationerna och de nationella reformprogrammen skulle kunna strida mot en samordnad flerårig programplanering på regional nivå.

15.

Vi erinrar om ReK:s yttrande om den allmänna förordningen, där vi motsatte oss förslaget om en sammankoppling mellan sammanhållningspolitiken och efterlevnaden av stabilitets- och tillväxtpakten (2), men såg en möjlighet till översyn av partnerskapsavtal och operativa program på grundval av rekommendationer baserade på den europeiska terminsplaneringen.

16.

ReK vill dock peka på att vanligt förekommande omprogrammering stör förutsägbarheten i förvaltningen av medlen, och som därför bör genomföras endast när det är absolut nödvändigt.

17.

Regionkommittén betonar behovet av bättre samordning mellan GSR-fonderna, vilket skulle leda till ökad effektivitet i åtgärderna för att säkerställa de nödvändiga samverkanseffekterna med tanke på dagens svåra budgetsituation och de begränsade ekonomiska medlen. Detta skulle göra det möjligt att förbättra samverkan och komplementaritet i EU:s investeringar.

18.

Komplementaritet bör stå i centrum för den gemensamma strategiska ramen. Man bör därför sträva efter att utarbeta en integrerad flertematisk strategi där man sammankopplar tänkbara åtgärder från olika fonder som ömsesidigt kompletterar varandra för att uppnå samma mål. ReK beklagar dock att kommissionen inte har gått längre i beskrivningen av denna potentiella komplementaritet mellan olika tematiska prioriteringar, investeringsprioriteringar för vissa GSR-fonder samt mellan tänkbara åtgärder och investeringsprioriteringar. Mot bakgrund av ovanstående understryker kommittén att förslaget till dokument om den gemensamma strategiska ramen måste säkerställa komplementaritet mellan insatsområdena för de enskilda fonderna och undanröja risken för dubbelarbete.

19.

Vi är övertygade om behovet av att decentralisera den operativa förvaltningen till lokal och regional nivå för att öka samordningen och samarbetet mellan fonderna, vilket skulle säkerställa en effektiv integrerad strategi, dvs. en temaövergripande strategi, uppbyggd nedifrån-och-upp på basis av varje regions särart.

20.

Kommittén rekommenderar starkt en användning av operativa program som bygger på flera fonder, och som därmed gör det möjligt att få maximal positiv effekt av EU-åtgärderna i regionerna genom en integrerad användning av de möjligheter som skapas av olika regionala utvecklingsinstrument och de strategier för social och ekonomisk utveckling som faktiskt genomförs av lokala och regionala myndigheter.

21.

Regionkommittén konstaterar med tillfredsställelse att Europeiska kommissionen lägger stor vikt vid behovet av programplanering för integrerad territoriell utveckling. ReK ser positivt på hänvisningarna till ”integrerade territoriella investeringar”, ”integrerad verksamhet” och ”gemensamma handlingsplaner”, men beklagar att man inte nämner instrument och begrepp som ”integrerad verksamhet” i den allmänna förordningen och GSR-bilagan. Vi vill dock understryka behoven av att fastställa en tydlig definition av ”integrerad verksamhet” som ett instrument för samordnad finansiering mellan EU:s olika politikområden och instrument.

22.

Med hänvisning till strategin för stadsutveckling i enlighet med artikel 7 i Eruf-förordningen vill kommittén framhålla att de medel som avsatts för integrerade åtgärder för en hållbar stadsutveckling är mycket betydelsefulla och har en innovativ karaktär. Dessa medel ska omsättas i ”integrerade territoriella investeringar”, och vi beklagar att regelverket inte uttryckligen nämner att ansvaret för förvaltningen och genomförandet av ”integrerade territoriella investeringar” i detta fall ligger direkt hos de lokala myndigheterna.

23.

Den lokala karaktären i lokalt ledd utveckling bör bevaras.

24.

I linje med ReK:s yttrande om lokalt ledd utveckling vill kommittén rikta uppmärksamheten på den holistiska karaktären i den lokala utvecklingen, som är inriktad på utmaningarna och potentialen i alla typer av regioner, t.ex. stadsområden, landsbygdsområden, områden med både tätbebyggelse och landsbygd samt funktionella geografiska områden. I det sammanhanget anser kommittén att man bör möjliggöra lokalt ledd utveckling för att uppfylla alla de elva tematiska mål som fastställs i den strategiska ramen i linje med de lokala behoven.

25.

Regionkommittén ser positivt på hänvisningen till behovet av samordning med EU:s andra politiska åtgärder och instrument utanför GSR. Detta kommer att möjliggöra starkare band mellan Europa 2020-strategin och EU:s sammanhållnings- och sektorspolitik på EU-nivå och på nationell och lokal nivå. Vi anser framför allt att detta kommer att göra det möjligt att förbättra styresformerna och öka effektiviteten i de program som genomförs.

26.

Vi efterlyser ett klargörande av samordningsmekanismerna och riktlinjer för EU:s övriga politikområden och instrument med koppling till den gemensamma strategiska ramen, särskilt på EU-nivå. ReK påminner om att majoriteten av dessa instrument är centralt förvaltade, och man bör därför utöver medlemsstaternas roll också understryka kommissionens medansvar.

27.

Regionkommittén ser positivt på förteckningen över EU:s politiska områden och instrument och program som ingår i förslaget till bilaga (som inbegriper programmen Horisont 2020, NER, Cosme, Life, Erasmus för alla, programmet för social förändring och social innovation, Fonden för ett sammanlänkat Europa, det europeiska grannskapsinstrumentet, instrumentet för stöd inför anslutningen samt Europeiska utvecklingsfonden).

28.

Kommittén välkomnar att man betonar kopplingen mellan GSR-fonderna och programmet Horisont 2020. Kommittén påpekar att kommissionen har lagt fram detaljerade riktlinjer och föreslår att GSR-fonderna ska kunna stödja strategier för smart specialisering som bygger på åtgärder i olika riktningar – dels kapacitetsuppbyggnad, dels utnyttjande och snabb spridning av resultaten av forskning och innovation – med avseende på programmet Horisont 2020.

29.

Regionkommittén välkomnar rekommendationen att GSR-fonderna kan samfinansiera partnerskap mellan utbildning, näringsliv och forskning och att dessa åtgärder ska samordnas med internationella partnerskap mellan företag och utbildningsinstanser i form av sektorsspecifika kunskaps- och kompetensallianser som kan få stöd genom programmet ”Erasmus för alla”.

30.

ReK anser att man bör införa en möjlighet att använda GSR-fonderna som komplement till verksamheten inom Fonden för ett sammanlänkat Europa, t.ex. genom sekundära och tertiära kopplingar till EU:s infrastrukturprioriteringar.

31.

Vi vill erinra om ReK:s yttrande om Life-programmet och instämmer i att det spelar en avgörande roll för mobiliseringen av avsevärda medel ur Eruf, ESF och Sammanhållningsfonden för miljöändamål. ReK stöder de integrerade projekten inom Life – projekt som tillhör en ny, överordnad kategori.

32.

Regionkommittén understryker behovet av att öka samordningen mellan de externa instrumenten, nämligen det europeiska grannskapsinstrumentet, instrumentet för stöd inför anslutningen samt Europeiska utvecklingsfonden, med särskild hänvisning till regioner som gränsar till länder i det östliga partnerskapet och unionen för Medelhavsområdet, samt regioner i EU:s yttersta randområden som gränsar till AVS-länderna.

33.

Kommittén vill framhålla att det europeiska territoriella samarbetet inte beaktas i partnerskapsavtalen, vilket också påpekas i Regionkommitténs yttrande om den allmänna förordningen. Vi anser därför att avsnittet om prioriteringar för samarbete inte bör ingå i den delegerade akten.

34.

Kommittén ställer sig emellertid positiv till att en sammanfattning av avsnittet ”Samordning med samarbetsverksamhet” i GSR-bilagan ingår.

35.

Kommittén påpekar att det skulle vara lämpligt att utöka det gränsöverskridande territoriella samarbetet inom ramen för ESF så att det omfattar interregionalt och gränsöverskridande samarbete.

36.

ReK välkomnar att den makroregionala dimensionen har beaktats och betonar den betydelse som man inom ramen för instrumentet för territoriellt samarbete fäster vid att målen för de makroregionala strategierna uppnås.

37.

Regionkommittén ser positivt på att den gemensamma strategiska ramen inbegriper principen om flernivåstyre och partnerskapsprincipen i de övergripande principerna, i enlighet med artikel 5 i förslaget till allmän förordning.

38.

Vi anser att principen om flernivåstyre ska tillämpas i praktiken och understryker betydelsen av en nedifrån-och-upp-strategi i beslutsprocessen och utarbetandet av partnerskapsavtal och operativa program.

39.

Regionkommittén ställer sig helt klart bakom insatser för att främja jämställdhet. Kommittén anser dock att det inte är effektivt att inrätta nya, separata organ som uteslutande ägnar sig åt denna fråga i systemet för genomförandet av fonderna. Det vore lämpligare att införa förfaranden som gör det möjligt att genomföra denna politik effektivt inom de befintliga institutionella strukturerna.

40.

Vi vill erinra om Regionkommitténs tidigare yttranden om Eruf och ESF, där kommittén pekar på det bristande intresset för frågan om de demografiska förändringarna. Mot den bakgrunden ser vi positivt på att frågan om de demografiska förändringarna har förts in som ett av de övergripande politiska målen.

41.

Regionkommittén ser positivt på att den gemensamma strategiska ramen tar hänsyn till behovet av att anpassa åtgärderna till lokala utmaningar och möjligheter, men förväntar sig en djupare analys och ytterligare arbete på detta område om resultaten ska kunna fungera som indikatorer för de regionala och lokala myndigheterna.

42.

Vi välkomnar förslaget beträffande partnerskapsavtal, som ska kunna omsätta innehållet i den gemensamma strategiska ramen i ett nationellt sammanhang. Man bör dock beakta enheter även på andra nivåer i den territoriella indelningen. De behöriga regionala och lokala myndigheterna måste involveras i detta arbete.

43.

Vi noterar svårigheterna med att utforma harmoniserade definitioner av geografiska områden i GSR-fonderna och bidrar gärna till detta arbete. Definitionerna förändras beroende på sektorslagstiftningen, vilket inte underlättar identifieringen av de viktigaste utmaningarna på territoriell nivå.