13.9.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 277/143


Yttrande från Regionkommittén ”Horisont 2020 (Ramprogrammet för forskning och innovation)”

2012/C 277/14

REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

Förslaget till rådets förordning och genomförandeplanerna för Horisont 2020 måste få en starkare inriktning och inverkan på vardagspraxis. Med andra ord måste lokala och regionala myndigheter uppmanas att delta aktivt för att uppnå målen för Europa 2020-strategin.

Det system med tre pelare som Horisont 2020 grundar sig på innebär ett stort mervärde för europeisk forskning.

Horisont 2020 bör bidra med finansiering till forskning och utveckling beträffande begrepp, metoder och andra former av intellektuellt kapital som behövs för samarbete om innovation och utnyttjande av kunskap mellan regioner och städer, universitet och näringsliv.

Regionerna och städerna bör låta forskning, utveckling och innovation utgöra en viktig del av den politiska dagordningen. Genom Horisont 2020- och sammanhållningsstöd bör man skapa koncept, verktyg och andra förutsättningar, så att de lokala och regionala myndigheterna aktivt kan främja innovation, ta risker och investera i den praktiska användningen av forskning, utveckling och innovation, så att en anpassning sker till regionala särdrag.

Kommittén föreslår att ett av Horisont 2020-programmets strategiska mål ska vara att skapa en europeisk kultur för öppen innovation via specifika program och andra instrument. Ekosystem för innovation, viktig möjliggörande teknik, offentlig upphandling och forskningsinfrastrukturer kräver omfattande utveckling.

För att ramprogrammet ska kunna förnyas måste programmets praxis förenklas och effekten av EU-finansierade projekt för forskning, utveckling och innovation stärkas.

Det krävs också ett nytt tankesätt för att uppnå de fastställda målen. ReK uppmanar pionjärregioner att upprätta europeiska konsortier där kompetens inom olika områden samlas i syfte att utveckla banbrytande sociala innovationer som kan tillämpas runt om i Europa.

Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) kan ge särskilt värde också på regional nivå.

Föredragande

Markku MARKKULA (FI–PPE), stadsfullmäktigeledamot i Esbo

Referensdokument

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020)

COM(2011) 809 final

I.   POLITISKA REKOMMENDATIONER

Huvudbudskap 1:

Förslaget till rådets förordning och genomförandeplanerna för Horisont 2020 måste få en starkare inriktning och inverkan på vardagspraxis. Med andra ord måste lokala och regionala myndigheter uppmanas att delta aktivt för att uppnå målen för Europa 2020-strategin.

1.

Kommissionens förslag är en utmärkt utgångspunkt för arbetet med att fastställa EU:s verksamhet i fråga om forskning, utveckling och innovation för nästa programplaneringsperiod (2014–2020). Alla regioner och aktörer inom regionen kan och borde använda sina kunskaper effektivt. Det är därför av yttersta vikt att resultaten av forskning, utveckling och innovation sprids och vidareutvecklas i hela Europa.

2.

Om vi vill uppnå målsättningarna för Europa 2020-strategin är det viktigt att EU:s sammanhållningspolitik bidrar till att förbättra kompetensbasen och innovationsförmågan på lokal nivå och till att utveckla instrument och samarbete som främjar inomeuropeiskt samarbete mellan regioner. Sådana instrument och sådant samarbete behövs för att genomföra resultaten av Horisont 2020 på regional och lokal nivå. All regional forskningsverksamhet som finansieras via Horisont 2020 borde vidare vara inriktad på ”global spetsforskning”, med stöd av principerna för smart specialisering. Dessutom bör den närmare kopplingen mellan Horisont 2020 och strukturfonderna också återspeglas på lämpligt sätt i de operativa programmen och i strategierna för forskning, innovation och smart specialisering.

3.

Kommissionens förslag stämmer överens med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Åtgärderna inom Horisont 2020 ska inriktas så att de ger så mycket mervärde och så stor effekt som möjligt när de genomförs på EU-nivå. Verksamheten kan stärka de allmänna principerna för forskning och innovation, stödja forskningen i medlemsstaterna och bidra till att överlappningar undviks. Det är särskilt viktigt att Horisont 2020 kan bidra till att uppnå en kritisk massa i viktiga sektorer och genomföra långsiktig forskning och utveckling med stora risker, eftersom det möjliggör riskdelning och genererar en bredd och stordriftsfördelar som annars inte skulle kunna uppnås.

REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

4.

Regionkommittén framhåller betydelsen av Horisont 2020. Det finns starka skäl för den planerade budgeten på 80 miljarder euro, som är ett absolut minimum med tanke på den viktiga roll som programmet spelar vid genomförandet av Europa 2020-strategin och annan EU-politik och vid upprättandet av och verksamheten i det europeiska forskningsområdet. Eftersom Europa håller på att återhämta sig efter den finansiella krisen och måste skapa en fast grund för utvalda prioriteringar i sin globala roll måste Horisont 2020 dock också omfatta instrument som är inriktade på förändringar i vardagspraxis och som leder till snabbare samhällsresultat i form av nya arbetstillfällen, smart tillväxt och ökad välfärd på både kort och lång sikt.

5.

Kommittén välkomnar målet i Horisont 2020 att forskning ska leda till mer innovation, med beaktande av den innovativa potentialen. Det är därför viktigt att regionala politiska beslutsfattare och lokala universitet och forskningsinstitut – redan innan den nya programplaneringsperioden börjar – aktivt börjar utarbeta gemensamma regionala innovationsstrategier och genomförandeprogram som har en strategisk inriktning på smart specialisering och som finansieras gemensamt ur olika källor, bl.a. kommunala budgetar, bidrag från näringslivet och olika EU-finansieringsinstrument. Det är också viktigt att de europeiska forsknings- och innovationsprogrammen samordnas med de nationella och regionala innovationsstrategierna.

6.

Regionkommittén anser att planerna inom ramen för Horisont 2020 (med avseende på innehåll och tilldelning av medel och instrument) bör bedömas med avseende på sin inverkan, framför allt sin stimulerande verkan, som ett led i all forskning, utveckling och innovation i hela Europa. Horisont 2020 är ett mycket omfattande program i finansiellt avseende (80 miljarder euro under perioden 2014–2020). Budgeten för Marie Curie-åtgärderna kommer dock att minska från nästan 1 miljard euro 2013 till bara 0,7 miljarder 2014. Med tanke på fördelarna med detta program, bör de finansiella anslagen till dessa åtgärder ligga mer i linje med anslagen till det europeiska forskningsområdet. Om man dessutom tänker på att Horisont 2020-programmet bara står för några procent av all forskning, utveckling och innovation i Europa borde man i beslutsfattandet framhäva det europeiska systemet för forskning, utveckling och innovation som helhet och göra strikta prioriteringar när det gäller användningen av medlen i Horisont 2020.

7.

Regionkommittén upprepar (1) att djärva steg framåt måste tas på ett praktiskt plan för att ge alla styresnivåer i medlemsstaterna – såväl lokala och regionala som nationella – ett större ansvar och involvera alla övriga berörda parter. De regionala och lokala myndigheternas viktiga roll i arbetet med att utforma och genomföra Europa 2020-strategin förtjänar därför ett erkännande i de nationella reformprogrammen. Det krävs också ett gemensamt engagemang från alla centrala aktörer som genom territoriella pakter kan fokusera på regional forskning, utveckling och innovation.

8.

Regionkommittén anser att städer och regioner bör spela en avgörande roll för att skapa nya former av samriskföretag och partnerskap mellan myndigheter, företag och människor, och framhålla en starkare roll för användare, öppen innovation och utnyttjande av spetskompetens för att stimulera den forskning, utveckling och innovation som behövs för att skapa innovativa lösningar på olika samhällsutmaningar. För att Europa ska bli en global ledare när det handlar om att ta itu med de stora samhällsutmaningarna, såsom uppges i Horisont 2020, måste forskningen, utvecklingen och innovationen till sin natur vara tvärvetenskaplig, multisektoriell, flerdimensionell och multikulturell. Detta innebär att det krävs ett stort deltagande från fältet. Laboratorierna är inte längre bara traditionella universitetsanläggningar utan regionala ekosystem för innovation som fungerar som testbäddar för snabb prototypframställning av olika former av användardriven innovation: nya produkter, processer, strukturer och system som är anpassningsbara och inriktade på förändringar. Dessa kan inte skapas och upprätthållas utan de lokala och regionala myndigheternas aktiva medverkan.

9.

Kommittén framhåller vikten av en regional komponent i Horisont 2020 i syfte att uppnå målet om samordningsvinster mellan regionalpolitiken och forskningspolitiken. Kommittén menar att man därför bör bibehålla instrumenten och programmen inom Horisont 2020, t.ex. programmet ”Kunskapsregioner” och ”Levande laboratorier”. Dessa program har en stark regional dimension, regional förankring och regional verkan, stärker den regionala innovationspotentialen och går längre än ett rent ”kunskapsutbyte”.

10.

Kommittén framhåller att programmet ”Kunskapsregioner” inte får läggas ned – inte ens med hänvisning till att sammanhållningspolitikens fonder i stor utsträckning anordnar och finansierar liknande aktiviteter. Programmet ”Kunskapsregioner” borde tvärtemot användas som ett instrument för att utveckla regional spetskunskap och programmet borde utökas. Programmet ”Kunskapsregioner” kan spela en avgörande roll för att uppmana och stödja regioner på vägen mot smart specialisering och bli en trappa till ökat europeiskt samarbete och ”bench-learning”. ”Bench-learning” är en process med fokus på systemförändringar som skapas gemensamt genom benchmarking och inlärning i samarbete.

11.

Kommittén anser att programmet ”Kunskapsregioner” bör spela en särskild roll när det handlar om att finansiera forskning om hur regionala aktiviteter kan integreras i olika flaggskeppsinitiativ för ett fruktbart europeiskt samarbete. Ett av målen för programmet ”Kunskapsregioner” borde vara att stimulera konkurrenskraften i forskningsdrivna regionala ekosystem i fråga om den digitala agendan och resurseffektiv teknik i hela Europa och världen och att därigenom öppna nya affärsmöjligheter för de små och medelstora företag som deltar och som spelar en avgörande roll i marknadsföringen och genomförandet av innovationer.

12.

ReK hyser farhågor för att det i varken EU:s fleråriga budgetram för 2014–2020 eller Horisont 2020 talas om programmet Intelligent energi för Europa, som under den nuvarande programperioden har varit av största betydelse för nytänkandet vad avser lokal förvaltning, finansieringslösningar, arbetet med att attrahera lokala aktörer och medborgare, långsiktiga visioner och nätverksarbete. Det har också gjort det möjligt att lansera initiativ som borgmästaravtalet. Kommittén efterlyser därför en separat budgetrubrik som är avsedd för icke-tekniska lösningar inom Horisont 2020-programmet, i samma anda och med samma syfte som programmet Intelligent energi för Europa.

Huvudbudskap 2:

Det system med tre pelare som Horisont 2020 grundar sig på innebär ett stort mervärde för europeisk forskning.

13.

För att öka den regionala genomslagskraften hos europeisk forskning, utveckling och innovation måste flera aspekter tas upp:

a)

Öka allmänhetens medvetenhet om vikten av innovation och om effekterna av och anpassningsbarheten hos forskning, utveckling och innovation.

b)

Utveckla ett system för värdering: för att bidra till att öka det regionala samarbetet och på så sätt ta itu med stora samhällsutmaningar och för att skapa och driva gemensamma plattformar för öppen innovation och partnerskap mellan myndigheter, företag och människor.

c)

Uppmuntra dialogen mellan forskning och samhälle och på så sätt öka förståelsen för innovationens och framsynthetens systemiska natur.

REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

14.

Regionkommittén framhåller att följande uppgifter med anknytning till forskning, utveckling och innovation i Europas regioner är centrala:

a)

Fastställa den roll som forskning, utveckling och innovation bör spela när det handlar om att förnya de traditionella förfarandena inom den offentliga sektorn, inklusive beslutsfattandet.

b)

Öka relevansen och användbarheten i resultaten av EU:s flaggskeppsinitiativ och på så sätt påskynda dessa aktiviteter.

c)

Sträva efter att utnyttja och marknadsföra befintliga kunskaper med anknytning till forskning och innovation genom offentlig-privata partnerskap och genom att sprida bästa praxis och andra relevanta kunskaper.

15.

Regionkommittén framhåller att det system med tre pelare som Horisont 2020 grundar sig på skapar möjligheter att uppnå de strategiska målen för Europa 2020-strategin. Med tanke på att Horisont 2020 fokuserar på forskning, utveckling och innovation på EU-nivå, som borde fungera som katalysator för forskning, utveckling och innovation i medlemsstaterna och regionerna, borde följande rekommendationer beaktas när bestämmelserna och metoderna för Horisont 2020 ses över:

a)

Om man ser till utvärderings- och finansieringskriterierna ligger tonvikten på global spetsforskning. Alla aktiviteter grundar sig på vetenskaplig expertis. Man borde dock framhålla att varje pelare måste ha sina egna kvalitetskriterier: inom den första borde det vara vetenskaplig spetskompetens; inom den andra pelaren spetskompetens i fråga om industriella innovationer och förnyelse av företag; och inom den tredje pelaren spetskompetens i fråga om samhällsinnovationer och deras inverkan.

b)

Inom pelaren vetenskaplig spetskompetens borde större tonvikt läggas på vikten av framtida eller nya teknikområdens tvärvetenskapliga karaktär. Utöver vetenskapliga publikationer och patent borde konsekvensbedömningskriterierna också avse andra former av kunskapsflöden mellan olika aktörer, från skapare av kunskap, via användare av kunskap till de slutliga mottagarna.

c)

Inom pelaren för industriellt ledarskap borde tonvikten i stor utsträckning ligga på att kombinera olika teknikområden inom forskning, utveckling och innovation för att öka de europeiska företagens – och särskilt de små och medelstora företagens – tillväxtpotential. Detta skulle kunna omfatta ett främjande av de små och medelstora företagens deltagande i offentlig-privata partnerskap. För att ta itu med komplexa industriella frågor krävs det också större flexibilitet i fråga om forskning, utveckling och innovation, och detta innebär att små och medelstora företag måste medverka i större utsträckning. Teknikområdena borde betraktas som instrument för snabb utveckling och till och med för radikala förändringar, och detta innebär att den största tonvikten bör ligga på att integrera digitalisering, mänskligt beteende och marknadsdynamik.

d)

Inom pelaren ”Samhällsutmaningar” borde tonvikten ligga på att kombinera bästa tillgängliga europeiska sakkunskaper med storskaliga och gemensamt skapade projekt, som gör det möjligt för Europa att genomföra stora strukturella systemförändringar över de traditionella gränserna. Ämnesinriktad forskning är inte tillräcklig för att skapa kunskaper för att lösa stora samhällsutmaningar. Inriktningen borde ligga på tvärvetenskaplig forskning, utveckling och innovation som leder till koncept och komponenter som behövs i dessa strukturella systemförändringar. Forskning grundar sig på experiment och testning. Ett bra exempel på detta är det omfattande verksamhetsområdet för projektet Smart City. En viktig del av allt detta är att resultaten kan anpassas till olika förhållanden över hela Europa.

e)

Eftersom man även på kort sikt måste nå resultat av toppkvalitet, bör i synnerhet pelaren för samhälleliga utmaningar användas för att förnya rampolitiken, som för närvarande är alltför stelbent och isolerad från verkligheten. De olika programmen har olika finansieringssystem beroende på sina mål. En lösning skulle kunna vara en strategi för finansiering i flera faser, där varje fas erhåller fullt stöd och resultaten utvärderas på grundval av kriterier som framhäver behovet av toppkvalitet. Endast framgångsrika projekt, dvs. projekt som uppfyller dessa kvalitetskriterier, får fortsätta till nästa nivå. Nivåerna skulle kunna uppdelas i projektfaser som 1) genomförbarhet, 2) försök, 3) gemensamt kunskapsskapande och 4) lansering och användning i stor skala. Den första fasen fokuseras på att skapa lösningar genom omfattande och öppen interaktion. Syftet med den andra fasen är att testa de olika alternativen och göra sig en föreställning om systemet. Under den tredje fasen utarbetar de mest framstående forskarna de nödvändiga elementen. Den fjärde fasen består av en rad parallella, målinriktade och samtidigt nyskapande experiment som ökar projektets samhälleliga effekter.

f)

Under förutsättning att den tillämpas på ett öppet sätt och att resultaten sprids på ett effektivt sätt kommer den strategi i flera faser som beskrivs ovan att ge regionerna och andra mottagare av sammanhållningsstöd en mycket stor mängd nyttiga upplysningar om redan existerande sakkunskap och potentiella aktörer när det gäller utvecklingsverksamhet.

Huvudbudskap 3:

Regionerna och städerna bör låta forskning, utveckling och innovation utgöra en viktig del av den politiska dagordningen. Genom Horisont 2020- och sammanhållningsstöd bör man skapa koncept, verktyg och andra förutsättningar, så att de lokala och regionala myndigheterna aktivt kan främja innovation, ta risker och investera i den praktiska användningen av forskning, utveckling och innovation, så att en anpassning sker till regionala särdrag.

16.

Regionerna måste öka sin beredskap när det gäller att dra nytta av forskningsresultat. Detta kräver ökad fokusering och ökade anslag. Den kompetens och de metoder och verktyg som utvecklats bör sedan användas för att sprida forskningsresultaten så att de kan användas i hela Europa. Detta är endast möjligt om man samtidigt stärker samverkan vid användningen av samtliga finansieringsinstrument, dvs. Horisont 2020, sammanhållningspolitiken samt de nationella, regionala och lokala resurserna. Ett gemensamt utnyttjande av resurserna är emellertid inte tillräckligt, utan det krävs dessutom förändringar när det gäller driftskultur och förvaltningspraxis. Det finns särskilt ett behov av att öka det regionala samarbetet och det gemensamma lärandet vad gäller effektiv användning av RIS3-strategierna (nationella/ regionala forsknings- och innovationsstrategier för smart specialisering).

17.

När det gäller komplementariteten mellan Horisont 2020 och andra finansieringsprogram på EU-nivå, exempelvis strukturfonderna, måste man dock se till att även de regioner och städer som inte kommer i fråga för stöd från sådana fonder ges stöd i utvecklingen av den så kallade triple helix-modellen (samarbete mellan lokala och regionala myndigheter, kunskapsinstitut och näringsliv) med anknytning till innovation och utnyttjande av kunskap. Av den anledningen, och med tanke på Horisont 2020:s betydelse för EU som helhet, bör det i programmets budget finnas utrymme för specifika anslag till forskning och utveckling inom sådana samarbeten.

18.

Det krävs också ett nytt tankesätt för att uppnå de fastställda målen. ReK uppmanar pionjärregioner att upprätta europeiska konsortier där kompetens inom olika områden samlas i syfte att utveckla banbrytande sociala innovationer som kan tillämpas runt om i Europa. Kommittén anser också att regioner och kommuner bör få större förmåga att utnyttja Horisont 2020-programmet och andra liknande initiativ. Särskild fokus bör sättas på att utnyttja digitaliseringen och ny viktig möjliggörande teknik fullt ut för att modernisera den regionala innovationspolitiken. ReK uppmuntrar dessutom regionerna att arbeta i riktning mot öppen innovation, med en vision som sätter människan i centrum inom ramen för ett partnerskap mellan aktörer inom offentlig och privat sektor, där universitet och andra kunskapsinstitutioner spelar en viktig roll.

REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

19.

Kommittén vill framhäva den kompletterande roll som Horisont 2020 spelar för forskning, utveckling och innovation i medlemsstaterna. Genomförandet av Horisont 2020 bör framför allt leda till program och andra finansieringsinstrument som främjar den europeiska innovationspolitiken, uppmuntrar till nytänkande och fungerar som en hävstång för företagens deltagande, särskilt de små och medelstora företagen. Detta förutsätter att man uppmuntrar det risktagande som ofta förknippas med större innovationer och att man ökar finansieringsmöjligheterna för små och medelstora företag, i synnerhet när det gäller att snabbt ta fram prototyper, bedriva marknadsföring och genomföra innovationer.

20.

Gemensamma forskningscentrumets roll bör förändras, så att det bidrar till det regionala och lokala beslutsfattandet med de senaste resultaten av forskning, utveckling och innovation. Detta bör ske genom en strikt avstämning mot den senaste utvecklingen inom plattformen för smart specialisering. I stället för rapporter och andra publikationer bör resultaten i långt högre grad fokusera på finansiering av försök och på snabb framställning av prototyper, samt tillämpning av forskningsresultaten på reella förändringsprocesser i hela Europa, så att förnyelsekapitalet på regional och lokal nivå ökar.

21.

ReK lägger särskild vikt vid metoder som leder till att nya och effektiva instrument med en uttalad regional dimension utvecklas och utnyttjas. De politiska riktlinjerna finns redan i Horisont 2020. I de specifika programmen för genomförandet av Horisont 2020 omnämns uttryckligen frågor som är viktiga för regionerna och behovet av samordning med stödet till sammanhållningspolitiken. Prioriteringarna när det gäller samhälleliga utmaningar omfattar en punkt om att överbrygga klyftan mellan forskning och innovation i Europa, exempelvis genom att låta framstående forskningsinstitut arbeta tillsammans med mindre utvecklade regioner, erkänna toppkvalitet i mindre utvecklade regioner och underlätta politiskt lärande på regional nivå.

22.

Kommittén sänder ett kraftfullt budskap till de lokala och regionala myndigheterna för att uppmuntra deras aktiva roll i Horisont 2020. För att få ut mesta möjliga av Horisont 2020 måste de utveckla ett regionöverskridande samarbete som omfattar hela EU. I det syftet måste de också utnyttja den potential som finns i de europeiska grupperingarna för territoriellt samarbete (2). Framför allt måste de kunna inrätta gemensamma plattformar (till exempel innovationsforum och försöksfaciliteter för samarbete genom att integrera den verkliga och den virtuella världen) i syfte att främja öppen innovation och regionala ekosystem för innovation. Ett aktivt samarbete på EU-nivå skulle kunna leda till stordriftsfördelar och större marknader för lokala företag och annan lokal utveckling. Smart specialisering – som är den viktigaste vägledande principen för såväl Horisont 2020 som sammanhållningspolitiken – öppnar nya möjligheter för allt detta.

23.

Kommittén påpekar att man vid genomförandet av Horisont 2020 bör framhålla den systemiska karaktären hos forskning, utveckling och innovation samt slutfasen, dvs. kommersialiseringen av forskningsresultaten på marknaderna. En ökning av den öppna innovationen kräver mer forskning i samband med innovation och ekosystem för innovation. Tvärvetenskaplig forskning, utveckling och innovation bör därför särskilt fokusera på viktiga instrument för innovativa förändringar, som exempelvis framtidsforskning, mänskligt kapital, kompetensförnyelse och metoder för att bedöma innovation.

24.

Kommittén föreslår att ett av Horisont 2020-programmets strategiska mål ska vara att skapa en europeisk kultur för öppen innovation via specifika program och andra instrument, till exempel genom att slutanvändarna, medborgarna och det civila samhällets organisationer deltar vid framtagandet av IKT-baserade metoder och redskap för öppen innovation. Målet bör omfatta verksamhet som skapar anpassningsbara erfarenheter när det gäller öppen innovation med avseende på förvaltning, metoder, verktyg och tillämpningsmiljöer. Det behövs ett experimentellt synsätt, särskilt på områden där innovationer kopplade till digitalisering kan få en enorm effekt, exempelvis smarta städer och smart rörlighet.

Huvudbudskap 4:

För att ramprogrammet ska kunna förnyas måste programmets praxis förenklas och effekten av EU-finansierade projekt för forskning, utveckling och innovation stärkas.

25.

En effektivisering av förvaltningspraxis är en av de största förväntningarna i samband med Horisont 2020. Fokus bör ligga på forskningsområden och flexibla finansieringssystem som medger insyn och som är så attraktiva att universitet, forskningsinstitut och företag anser det vara mödan värt att söka sig till ett omfattande europeiskt samarbete och att avsätta avsevärda egna medel till dessa strävanden. Den enskilda operatörens rättsligt giltiga räkenskaper och rutinmässiga revision skulle kunna fungera som lämpliga kontrollåtgärder för att övervaka användningen av medlen. Detta skulle nedbringa det antal revisioner som genomförs av EU och medlemsstaternas förvaltningspersonal till en ännu lägre nivå än planerat.

REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

26.

Kommittén efterlyser en förenkling av förvaltningen och betonar att förvaltningspraxis alltid bör stödja och tjäna det faktiska innehållet i projektens mål. Inrättandet av en enda kontaktpunkt inom Europeiska kommissionen skulle kunna förhindra att samordningen av innovativa projekt fragmenteras. Detta är särskilt viktigt för tvärvetenskapliga projekt och för projekt som finansieras via flera EU-fonder.

27.

Kommittén anser att det är absolut nödvändigt att ändra artikel 24 i förslaget till förordning om reglerna för deltagande (COM(2011) 810 final), som handlar om indirekta kostnader. Enligt den modell som nu föreslås (med en schablonnivå) fastställs de indirekta kostnaderna genom att man tillämpar en schablonnivå på 20 % av de totala direkta stödberättigande kostnaderna. Detta skulle ofta göra det orimligt svårt att klara de faktiska indirekta kostnaderna. Man bör antingen höja procentandelen märkbart eller göra det möjligt att godkänna faktiska kostnader även när det gäller indirekta kostnader.

28.

Kommittén är positiv till samordningen av Horisont 2020 och sammanhållningspolitiken och till sammankopplingen av EU:s olika program och finansieringsinstrument. Planerna inom ramen för Horisont 2020 bör dock specificeras ytterligare så att de nödvändiga ändringarna sker. Det betyder att det bör fastställas kriterier för alla program som tar hänsyn till målen för programmet i fråga, samtidigt som de följer den gemensamma principen att projektet bör omfatta effektiva åtgärder för att överföra forskningsresultaten, så att även de som inte deltar i projektet kan använda dem. I syfte att öka effekten bör det finnas möjlighet till en mer flexibel användning av medlen under den tid projektet pågår. Det är resultatet som räknas, inte administrationen.

29.

ReK upprepar sitt stöd till Europaparlamentets förslag om ett system som baseras på vetenskap och teknik eller vetenskap och innovation och som bygger på välgrundade vetenskapliga och tekniska kvalitetskriterier och realistisk förvaltningspraxis och som tar hänsyn till likheterna och skillnaderna mellan vetenskap, teknikutveckling och spridning på marknaden (3).

30.

Vi betonar vikten av ett nära samarbete i de aktiviteter som finansieras av Horisont 2020 och Sammanhållningsfonden. Under den nya programperioden bör Sammanhållningsfonden användas i det syfte som ReK pekade på i sitt yttrande om ”Förenklat genomförande av ramprogrammen för forskning”. ReK efterlyste att man skapar nya mekanismer för att bevilja kommuner och regioner finansiering så att de kan köpa goda resultat som forskare inom olika projekt nått fram till i syfte att möta de krav på kompetens som ställs inom innovativ regional utveckling (4).

31.

Vi föreslår att följande åtgärder tillämpas på en stor del av Horisont 2020-programmen, där varje program ska lyfta fram de teman som är mest relevanta för dess mål.

a)

En av de främsta svagheterna i det nuvarande systemet hänger samman med att befintlig kunskap inte utnyttjas i tillräcklig omfattning. När ett projekt startas bör tillräcklig tid och andra resurser avsättas för insamling och analys av redan existerande ämnesrelaterad kunskap. Resultaten av denna projektfas bör offentliggöras även för parter som inte ingår i projektet för att förbättra informationsspridningen och möjligheterna att använda kunskaperna överallt.

b)

Betydelsen av att nå resultatmålen bör understrykas mer än tidigare. I praktiken innebär detta t.ex. att programbeskrivningar och projektansökningar ska lyfta fram inverkan på samhället av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheten på såväl kort som lång sikt. Större resurser bör satsas på att öka inverkan, och även styrnings- och resultatspridningsaktiviteterna bör ökas och spridas ut över projektets hela livscykel. Resurser bör tilldelas för att inkludera nya parter under projektfaserna, särskilt genom att involvera medskapare av kunskap och aktörer från olika regioner och kunskapsområden som omsätter resultaten i praktiken.

c)

Man bör öka öppenheten, samarbetet och reaktionskänsligheten i projektkulturen, så att en del av projektets budget (i typfallet 10–20 %) avsätts för icke målinriktade åtgärder som vidtas under projektet för att reagera på externa förändringar och utveckling på området, och som därmed planeras under projektets gång. Sådan finansiering kan också användas till att introducera nya partner i projektet, när man konstaterar att det finns sakkunskap som är av värde för projektet hos aktörer som ursprungligen inte ingick i projektet.

d)

Inom ramen för budgetförordningen bör mekanismer utvecklas som gör det möjligt att öronmärka små finansieringsbelopp för vidareutveckling av enastående projektresultat. Ett sådant stöd skulle kunna knytas till särskilda kvalitetskriterier och i första hand fungera som incitament för att enastående resultat ska kunna nå nästa skede i innovationscykeln (t.ex. från forskning till demonstration och vidare till marknadsintroduktion).

e)

Kunskapstriangeln (samordningsvinster mellan forskning, utbildning och innovation) bör utgöra en av huvudprinciperna, inte bara i EIT, utan i hela Horisont 2020. Varje projekt bör planera aktiviteter för att genomföra kunskapstriangeln.

Huvudbudskap 5:

Ekosystem för innovation, viktig möjliggörande teknik, offentlig upphandling och forskningsinfrastrukturer kräver omfattande utveckling.

32.

Horisont 2020 måste leda till att avancerade metoder och processer för partnerskap mellan universitet och företag används i alla delar av Europa. Fokus måste sättas på en ökad potential för resultat som skapar fler former av innovation från forskningen, samt på vinstgivande företag, inbegripet sådana som bedriver verksamhet i den offentliga sektorn.

33.

Internationellt framgångsrika produkter – oavsett om det handlar om produkter i strikt mening eller system, tjänster eller bredare operativa helheter – är ett resultat av spetskompetens som bygger på värdekedjor och ekosystem. Horisont 2020 måste kunna skapa de rätta förutsättningarna för funktionella innovationskedjor. Bara på så sätt är det möjligt att hantera stora samhällsutmaningar och industrins behov av förnyelse.

REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

34.

Regionkommittén understryker den roll som viktig möjliggörande teknik spelar i Horisont 2020. Tekniken bör dock inte utvecklas bara i enskilda vetenskaps- och teknikprogram, utan måste redan i forsknings- och utvecklingsskedet kopplas till industriella värdekedjor och globala nätverk för innovationsvärde, och till verksamhet som utvecklar regionala ekosystem och innovationskluster samt stärker kompetensen. Campusutveckling på regional nivå skulle kunna bidra i detta avseende. Detta är viktigt eftersom det gör det möjligt för den produktutveckling som sker framför allt i små men även i större företag att komma över de första svåra faserna.

35.

Vi anser att man fullt ut måste dra fördel av den offentliga sektorns behov av nya tjänster, produkter och teknik och använda detta som en hävstång för att skapa större efterfrågan på innovationer via offentlig upphandling. ReK har lyft fram (5) den offentliga upphandlingens omfattande köpkraft, motsvarande 17 % av BNP i EU-27, och konstaterat att offentlig upphandling är en avgörande drivkraft bakom innovation och en uppenbar motor för ökning av (sociala, miljörelaterade, osv.) standarder. Denna potential bör utnyttjas på regionala, nationella och europeiska styrelsenivåer och stödjas genom lämpliga åtgärder för kapacitetsuppbyggnad.

36.

Vi anser fortfarande att det europeiska forskningsområdet skulle kunna stärkas om upphandlingen av forsknings- och utvecklingstjänster innefattades i förfarandena för offentlig upphandling. Vi vill erinra om ReK:s yttrande om grönboken om upphandlingsmarknaden (6) och yttrandet om förkommersiell upphandling (7), förutsatt att dessa tjänster inte utsätts för konkurrens.

37.

Kommittén konstaterar städernas viktiga roll som miljöer för breda och systemförändrande innovationer med stor potentiell förmåga att hantera vår tids svåra miljörelaterade, sociala och ekonomiska utmaningar. Det krävs mer omfattande stöd från politiskt håll och från kunskapsinstitutioner till den omvandlingsprocess genom vilken de systemförändrande innovationerna i stadsmiljöerna kan utvecklas, styras och trappas upp.

38.

Kommittén betonar att de lokala och regionala myndigheternas fulla medverkan är av avgörande betydelse om vi vill uppnå Europa 2020-strategins mål för tillväxt och sysselsättning, särskilt målen inom ”Innovationsunionen”, på grundval av en skräddarsydd regional dimension. Vi framhåller den centrala roll som de spelar för att sammanföra företag, universitet, forskningsinstitut och offentliga institutioner (via triple helix-modellen eller en liknande metod).

39.

Vi framhåller vikten av investeringar i alleuropeiska forskningsinfrastukturer. För att få med de lokala och regionala aktörerna i arbetet med att uppnå Europa 2020-strategins mål, bör innovationsaspekten vara ordentligt företrädd i alla delar av ramverket för det europeiska forskningsområdet. Det europeiska forskningsområdet måste alltså utvecklas mot ett europeiskt område för forskning och innovation. De alleuropeiska forskningsinfrastrukturerna är viktiga resurser som kompletterar universitetens forskningsanläggningar och forskningsutrustning. Forskningsinfrastrukturerna lockar också framstående forskare från hela världen och bör betraktas som gemensamma plattformar för forskare från olika vetenskapsgrenar och viktiga centrum för samarbete mellan akademiker, yrkesverksamma inom den privata och offentliga industrin och andra samhällsaktörer.

Huvudbudskap 6:

Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) kan ge särskilt värde också på regional nivå.

40.

Kommissionen framhåller (8) att EIT:s centrum för samlokalisering har stor betydelse för att stärka de lokala-globala kopplingarna mellan kunskaps- och innovationsgrupperna (KI-grupper), genom nära samarbete med de regionala myndigheterna och då särskilt dem som utformar och genomför regionala innovationsstrategier för smart specialisering (RIS3). Ett mycket bra exempel på utvecklingen av detta koncept är KI-gruppens klimatrelaterade regionala innovations- och genomförandegrupper. Detta är en originell alleuropeisk regional innovationsmodell som använder regioner som testbäddar och knyter samman utvecklingen av förvaltningskapacitet och regionala styrkor för att svara på globala utmaningar.

REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

41.

Regionkommittén välkomnar kommissionens planer på att skapa nya kunskaps- och innovationsgrupper på de tematiska områdena: en första omgång med inriktning på innovation för ett hälsosamt liv och aktivt åldrande, råvaror och livsmedel för framtiden, och en andra omgång med inriktning på rörlighet i städerna, produktion med mervärde och smarta och säkra samhällen. Kunskaps- och innovationsgrupperna är av särskild betydelse när det handlar om att uppmuntra och stödja öppen innovation genom avancerad digitalisering och på så sätt stimulera innovation i hela Europa.

42.

Regionkommittén uppmanar EIT att fullfölja sitt uppdrag, som är en förutsättning för att man aktivt ska kunna utveckla och främja spridning av god praxis så att kunskapstriangeln integreras och så att man kan utveckla en gemensam kultur där innovation och kunskaper delas. I framtiden borde EIT verka för att kunskaps- och innovationsgruppernas erfarenheter kan användas i Europas regioner och skapa en samarbetskultur som kan fungera som en rollmodell i och utanför Europa.

43.

Regionkommittén stöder EIT:s utvecklingsplaner för förvaltningsstrukturer. Av särskild betydelse är kommissionens förslag (9) i förordningen om att EIT borde ha direkta kontakter med nationella och regionala företrädare och andra berörda aktörer över hela innovationskedjan, eftersom detta kan skapa gynnsamma effekter för båda sidor. För att denna dialog och detta utbyte ska bli mer systematiska borde det anordnas ett EIT-forum för berörda aktörer, där en bredare krets av berörda aktörer samlas kring övergripande frågor. ReK borde fungera som en bro mellan forumet och regionerna.

44.

Regionkommittén föreslår att EIT:s kunskaps- och innovationsgrupper tar på sig uppgiften att anordna ledarskapsutbildning på högsta nivå för regionala beslutsfattare så att de lär sig att utnyttja de tillfällen som finns när det handlar om att använda forskning, utveckling och innovation som en central del i beslutsfattandet på gräsrotsnivå och bench-learning i nätverk mellan europeiska regioner. Detta är ytterst viktigt eftersom EIT-nätverket fungerar som Europas innovationsmotor och för samman aktörer på högsta nivå inom utbildning, forskning och näringsliv.

II.   ÄNDRINGSREKOMMENDATIONER

Ändringsrekommendation 1

Skäl 19

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsrekommendation

 

Motivering

För att Europa ska bli en global ledare när det handlar om att ta itu med de stora samhällsutmaningarna, såsom uppges i Horisont 2020, måste forskningen, utvecklingen och innovationen ha ett starkt regionalt inslag. Laboratorierna för innovation är inte längre bara traditionella universitetsanläggningar utan regionala ekosystem för innovation som fungerar som testbäddar för snabb prototypframställning av många olika former av användardriven innovation: nya produkter, tjänster, processer, strukturer och system som måste vara anpassningsbara och inriktade på förändringar.

För att få till stånd en sådan utveckling bör det finnas en specifik regional dimension i budgeten för Horisont 2020 för att modernisera triple helix-verksamheten. Särskild tonvikt bör läggas på forskning och innovation beträffande begrepp och metoder som behövs för att öka inverkan på samhället av kunskapsflöden mellan olika aktörer, från skaparna av kunskap, via användarna av kunskap, till de slutliga mottagarna. Strukturfonderna kan användas för att täcka en del av dessa kostnader. Horisont 2020:s komplementaritet med strukturfonderna omfattar endast delar av kostnaderna för utveckling och enbart de regioner och städer som kommer i fråga för sådant stöd. Då uppstår ett problem för de regioner och städer som inte, eller enbart till en mycket begränsad del, kan komma i fråga för stöd och därför inte kan använda anslagen för utveckling av triple helix-verksamhet med anknytning till innovation och utnyttjande av kunskap.

Ändringsrekommendation 2

Skäl 26

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsrekommendation

För största möjliga effekt bör Horisont 2020 utveckla nära synergier med andra unionsprogram på områden som t.ex. utbildning, rymden, miljö, konkurrenskraft och små och medelstora företag, inre säkerhet, kultur och media, och med resurser från sammanhållningspolitiken och politiken för landsbygdsutveckling, som särskilt kan bidra till att stärka nationell och regional forsknings- och innovationsförmåga inom ramen för strategier för smart specialisering.

För största möjliga effekt bör Horisont 2020 utveckla nära synergier med andra unionsprogram på områden som t.ex. utbildning, rymden, miljö, konkurrenskraft och små och medelstora företag, inre säkerhet, kultur och media, och med resurser från sammanhållningspolitiken och politiken för landsbygdsutveckling, som särskilt kan bidra till att stärka nationell och regional forsknings- och innovationsförmåga inom ramen för strategier för smart specialisering.

Ändringsrekommendation 3

Artikel 4

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsrekommendation

Horisont 2020 ska spela en central roll i genomförandet av Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla genom att tillhandahålla en gemensam strategisk ram för unionens finansiering av forskning och innovation, och därmed fungera som hävstång för privata investeringar, skapa nya arbetstillfällen och säkerställa hållbar tillväxt och konkurrenskraft på lång sikt i Europa.

Horisont 2020 ska spela en central roll i genomförandet av Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla genom att tillhandahålla en gemensam strategisk ram för unionens finansiering av forskning och innovation, och därmed fungera som hävstång för privata investeringar, skapa nya arbetstillfällen och säkerställa hållbar tillväxt och konkurrenskraft på lång sikt i Europa.

Motivering

Det är inte enbart strukturfonderna utan också Horisont 2020 som bör bidra med finansiering till utvecklingen av triple helix-verksamhet med anknytning till innovation och utnyttjande av kunskap. Modernisering av triple helix är av avgörande betydelse om vi vill uppmuntra och stödja regioner på vägen mot smart specialisering och kan skapa en trappa till europeisk spetskompetens genom mer samarbete och ”bench-learning”. För att detta ska ske måste Horisont 2020 bidra med finansiering till universitet och regioner som går i bräschen när det gäller att överbrygga forsknings- och innovationsklyftan i Europa, genom att föra samman framstående forskningsinstitut och mindre utvecklade regioner, erkänna toppkvalitet i mindre utvecklade regioner och underlätta inlärning av innovativa metoder på regional nivå.

Ändringsrekommendation 4

Artikel 5.1

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsrekommendation

Artikel 5

Allmänt mål, prioriteringar och särskilda mål

1.   Horisont 2020 ska bidra till att skapa en ekonomi baserad på kunskap och innovation inom hela unionen genom att fungera som hävstång för tillräcklig ytterligare finansiering av forskning, utveckling och innovation. Det ska därvid stödja genomförandet av Europa 2020-strategin och unionens andra strategier samt genomförandet av det europeiska forskningsområdet och dess funktion. Relevanta resultatindikatorer anges i inledningen till bilaga I.

Artikel 5

Allmänt mål, prioriteringar och särskilda mål

1.   Horisont 2020 ska bidra till att skapa en ekonomi baserad på kunskap och innovation inom hela unionen genom att fungera som hävstång för tillräcklig ytterligare finansiering av forskning, utveckling och innovation. Det ska därvid stödja genomförandet av Europa 2020-strategin och unionens andra strategier samt genomförandet av det europeiska och dess funktion. Relevanta resultatindikatorer anges i inledningen till bilaga I.

Motivering

Hela Horisont 2020-programmet betonar betydelsen av innovation. Det räcker inte med enbart forskning, utan forskningen bör leda till innovationer och till ekonomisk utveckling och välfärd. Såsom framförs i punkt 39 i yttrandet skulle en lämpligare benämning på det europeiska forskningsområdet vara ett europeiskt område för forskning och innovation. Denna ändring bör göras i alla berörda punkter i förslaget till förordning.

Ändringsrekommendation 5

Artikel 5.3

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsrekommendation

Artikel 5

Allmänt mål, prioriteringar och särskilda mål

3.   Gemensamma forskningscentrumet ska bidra till de övergripande mål och prioriteringar som anges i punkterna 1 och 2 genom att ge vetenskapligt och tekniskt stöd inför unionens politik. Huvuddragen för verksamheten anges i del IV i bilaga I.

Artikel 5

Allmänt mål, prioriteringar och särskilda mål

3.   Gemensamma forskningscentrumet ska bidra till de övergripande mål och prioriteringar som anges i punkterna 1 och 2 genom att ge vetenskapligt och tekniskt stöd inför unionens politik. Huvuddragen för verksamheten anges i del IV i bilaga I.

Motivering

Det står i punkt 20 i yttrandet att gemensamma forskningscentrumet bör bidra till det regionala och lokala beslutsfattandet med de senaste resultaten av forskning, utveckling och innovation. Denna inriktning bör ske i nära samarbete med den senaste utvecklingen inom plattformen för smart specialisering. I stället för rapporter och andra publikationer bör man inrikta sig mer på finansiering av experiment och på att snabbt ta fram prototyper, tillämpa forskningsresultat på praktiska förändringsprocesser i alla delar av Europa, och på så vis öka förnyelsekapitalet på lokal och regional nivå.

Ändringsrekommendation 6

Artikel 7.1 b ii

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsrekommendation

b) ii)

Ha goda resultat vid deltagande i unionens program för forskning och innovation.

Motivering

Detta utesluter automatiskt nykomlingar.

Ändringsrekommendation 7

Artikel 12.1 och 12.2

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsrekommendation

Artikel 12

Extern rådgivning och samhällsengagemang

Artikel 12

Extern rådgivning och samhällsengagemang

1.   För genomförandet av Horisont 2020 ska hänsyn tas till råd och synpunkter från rådgivande grupper med oberoende experter på hög nivå som inrättats av kommissionen, strukturer för dialog som skapats inom ramen för internationella avtal om vetenskap och teknik, framtidsinriktad verksamhet, riktade offentliga samråd, och öppna och interaktiva processer som säkerställer stöd till ansvarsfull forskning och innovation.

1.   För genomförandet av Horisont 2020 ska hänsyn tas till råd och synpunkter från rådgivande grupper med oberoende experter på hög nivå som inrättats av kommissionen, strukturer för dialog som skapats inom ramen för internationella avtal om vetenskap och teknik, framtidsinriktad verksamhet, riktade offentliga samråd, och öppna och interaktiva processer som säkerställer stöd till ansvarsfull forskning och innovation.

2.   Full hänsyn ska även tas till relevanta aspekter inom dagordningar för forskning och innovation som fastställts inom ramen för europeiska teknikplattformar, initiativ för gemensam programplanering och europeiska innovationspartnerskap.

2.   Full hänsyn ska även tas till relevanta aspekter inom dagordningar för forskning och innovation som fastställts inom ramen för europeiska teknikplattformar, initiativ för gemensam programplanering och europeiska innovationspartnerskap.

 

   

Motivering

Ändringsrekommendationen baseras på punkterna 8–11 i yttrandet.

Ändringsrekommendation 8

Artikel 13.1

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsrekommendation

Artikel 13

Övergripande åtgärder

1.   Förbindelser och gränssnitt ska genomföras mellan och inom prioriteringarna för Horisont 2020. Särskild uppmärksamhet ska i detta avseende ägnas utveckling och tillämpning av viktig möjliggörande teknik och industriteknik, överbryggande av avståndet mellan upptäckt och marknadstillämpning, tvärvetenskaplig forskning och innovation, samhällsvetenskap, ekonomisk vetenskap och humaniora, främjande av det europeiska forskningsområdets förverkligande och funktion, samarbete med tredjeländer, ansvarsfull forskning och innovation inklusive genusperspektivet, samt insatser för att göra forskningsyrket mer attraktivt och underlätta gränsöverskridande och sektorsövergripande rörlighet för forskare.

Artikel 13

Övergripande åtgärder

1.   Förbindelser och gränssnitt ska genomföras mellan och inom prioriteringarna för Horisont 2020. Särskild uppmärksamhet ska i detta avseende ägnas utveckling och tillämpning av viktig möjliggörande teknik och industriteknik, överbryggande av avståndet mellan upptäckt och marknadstillämpning, tvärvetenskaplig forskning och innovation, samhällsvetenskap, ekonomisk vetenskap och humaniora, främjande av det europeiska forskningsområdets förverkligande och funktion, samarbete med tredjeländer, ansvarsfull forskning och innovation inklusive genusperspektivet, samt insatser för att göra forskningsyrket mer attraktivt och underlätta gränsöverskridande och sektorsövergripande rörlighet för forskare.

Motivering

Som fastställs i punkt 34 i yttrandet måste den möjliggörande tekniken ses i ett vidare perspektiv än bara teknisk utveckling. Det innebär att tekniken redan i forsknings- och utvecklingsskedet bör kopplas till industriella värdekedjor och globala nätverk för innovationsvärde, och till verksamhet som utvecklar regionala ekosystem och innovationskluster samt stärker kompetensen. Denna inriktning kan hellre kallas ”möjliggörande kompetens, teknik och industriteknik”.

Ändringsrekommendation 9

Artikel 20

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsrekommendation

Artikel 20

Partnerskap mellan offentliga aktörer

Artikel 20

Partnerskap mellan offentliga aktörer

1.   Horisont 2020 ska bidra till starkare partnerskap mellan offentliga aktörer där åtgärder på regional, nationell eller internationell nivå genomförs gemensamt inom unionen.

Särskild uppmärksamhet ska ägnas initiativ för gemensam programplanering mellan medlemsstaterna.

1.   Horisont 2020 ska bidra till starkare partnerskap mellan offentliga aktörer där åtgärder på regional, nationell eller internationell nivå genomförs gemensamt inom unionen.

Särskild uppmärksamhet ska ägnas initiativ för gemensam programplanering mellan medlemsstaterna.

2.   Partnerskap mellan offentliga aktörer får stödjas antingen inom eller mellan de prioriteringar som anges i artikel 5.2, särskilt genom

2.   Partnerskap mellan offentliga aktörer får stödjas antingen inom eller mellan de prioriteringar som anges i artikel 5.2, särskilt genom

(a)

ett ERA-NET-instrument som använder bidrag till stöd för partnerskap mellan offentliga aktörer i deras utarbetande av, inrättande av nätverksstrukturer för, utformning av samt genomförande och samordning av gemensam verksamhet samt även komplettering av enskilda gemensamma ansökningsomgångar och åtgärder av gränsöverskridande karaktär,

(a)

ett ERA-NET-instrument som använder bidrag till stöd för partnerskap mellan offentliga aktörer i deras utarbetande av, inrättande av nätverksstrukturer för, utformning av samt genomförande och samordning av gemensam verksamhet samt även komplettering av enskilda gemensamma ansökningsomgångar och åtgärder av gränsöverskridande karaktär,

(b)

unionens deltagande i program som genomförs av flera medlemsstater tillsammans, i enlighet med artikel 185 i EUF-fördraget.

(b)

unionens deltagande i program som genomförs av flera medlemsstater tillsammans, i enlighet med artikel 185 i EUF-fördraget.

Vid tillämpningen av punkt a ska kompletterande stöd vara beroende av att de enheter som deltar i de gemensamma ansökningsomgångarna och åtgärderna har gjort betydande tidigare finansiella åtaganden. ERA-NET-instrumentet får ha som ett mål att harmonisera regler och närmare bestämmelser för genomförande av de gemensamma ansökningsomgångarna och åtgärderna. Det kan också användas för att förbereda ett initiativ enligt artikel 185 i EUF-fördraget.

Vid tillämpningen av punkt a ska kompletterande stöd vara beroende av att de enheter som deltar i de gemensamma ansökningsomgångarna och åtgärderna har gjort betydande tidigare finansiella åtaganden. ERA-NET-instrumentet får ha som ett mål att harmonisera regler och närmare bestämmelser för genomförande av de gemensamma ansökningsomgångarna och åtgärderna. Det kan också användas för att förbereda ett initiativ enligt artikel 185 i EUF-fördraget.

Vid tillämpning av punkt b ska sådana initiativ endast föreslås när det behövs en särskild genomförandestruktur och där engagemanget för integration på vetenskaplig, förvaltningsmässig och finansiell nivå är stort bland de deltagande länderna. Dessutom ska förslag till initiativ som avses i punkt b fastställas på grundval av samtliga av följande kriterier:

Vid tillämpning av punkt b ska sådana initiativ endast föreslås när det behövs en särskild genomförandestruktur och där engagemanget för integration på vetenskaplig, förvaltningsmässig och finansiell nivå är stort bland de deltagande länderna. Dessutom ska förslag till initiativ som avses i punkt b fastställas på grundval av samtliga av följande kriterier:

(a)

En tydlig definition av det mål som eftersträvas och dess relevans för målen i Horisont 2020 och för unionens politiska mål mer generellt.

(a)

En tydlig definition av det mål som eftersträvas och dess relevans för målen i Horisont 2020 och för unionens politiska mål mer generellt.

(b)

Tydliga finansiella åtaganden från de deltagande länderna, inbegripet tidigare åtaganden att slå ihop nationella och/eller regionala investeringar för transnationell forskning och innovation.

(b)

Tydliga finansiella åtaganden från de deltagande länderna, inbegripet tidigare åtaganden att slå ihop nationella och/eller regionala investeringar för transnationell forskning och innovation.

(c)

Mervärdet av åtgärder på unionsnivå.

(c)

Mervärdet av åtgärder på unionsnivå.

(d)

En kritisk massa med avseende på berörda programs storlek och antal, hur väl de verksamheter som omfattas överensstämmer och hur mycket av relevant forskning de täcker.

(d)

En kritisk massa med avseende på berörda programs storlek och antal, hur väl de verksamheter som omfattas överensstämmer och hur mycket av relevant forskning de täcker.

(e)

Huruvida artikel 185 i EUF-fördraget är det lämpligaste medlet för att uppnå målen.

(e)

Huruvida artikel 185 i EUF-fördraget är det lämpligaste medlet för att uppnå målen.

Motivering

Regionernas aktiva roll är av stor betydelse för att man ska uppnå målen för Horisont 2020. Det behövs större flexibilitet och ökat regionalt deltagande i utformningen av den gemensamma programplaneringen.

Ett annat syfte med denna ändringsrekommendation är att samma logik som tillämpas på medlemsstaterna också ska användas för de regionala myndigheternas deltagande i EU-program. Detta skulle ligga i linje med artikel 185 i EUF-fördraget.

Bryssel den 19 juli 2012

Regionkommitténs ordförande

Mercedes BRESSO


(1)  CdR 72/2011 fin.

(2)  CdR 230/2010 fin.

(3)  CdR 67/2011 fin.

(4)  CdR 230/2010 fin.

(5)  CdR 373/2010 fin.

(6)  CdR 70/2011 fin.

(7)  CdR 58/2008 fin.

(8)  COM(2011) 822 final.

(9)  COM(2011) 817 final