10.7.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 198/45

1.1

EESK välkomnar kommissionens handlingsplan för hållbar konkurrenskraft inom byggsektorn, som offentliggjordes i juli 2012.

1.2

Med tanke på byggsektorns bidrag till BNP, sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten har sektorn strategisk betydelse för den europeiska ekonomin.

1.3

Byggsektorn en viktig aktör när det gäller att sänka EU:s energiefterfrågan, minska människans ekologiska fotavtryck och bidra till att begränsa och anpassa sig till konsekvenserna av klimatförändringarna. EESK förväntar sig att handlingsplanen kommer att göra det lättare för sektorn att ta itu med dessa för samhället viktiga utmaningar.

1.4

Byggsektorn, som står för nästan 10 % av EU:s BNP, är viktig för att ekonomin som helhet ska fungera. I strävan efter tillväxt måste nationella beslutsfattare samarbeta med byggsektorn, något som kommissionen har gjort genom det här meddelandet, och inse att sektorn med rätt ekonomiska och regleringsmässiga förutsättningar kan skapa tillväxt och arbetstillfällen samt bidra till ett stärkt miljöskydd, vilket EU:s medborgare med rätta förtjänar.

EESK anser att byggsektorn inte behöver direkt ekonomiskt stöd, till exempel i form av subventioner, utan att handlingsplanen bör syfta till att skapa politiska förutsättningar och ett regelverk som gör att branschen kan bidra så mycket som möjligt till ekonomisk tillväxt, social välfärd och miljövård. Detta innebär även att det måste finnas tillgång till offentliga investeringar och privat finansiering för att stödja lönsamma projekt. Eftersom medlemsstaternas ekonomi till större delen finansieras av banklån behövs det omedelbara och effektiva åtgärder som underlättar små och medelstora företags tillgång till lån, bland annat genom att man utformar särskilda mekanismer för garantier och motgarantier.

1.5

Enkelhet, stabilitet och konsekvens i EU:s reglerings- och standardiseringsram är också en avgörande faktor för den europeiska byggsektorns både interna och externa konkurrenskraft.

1.6

Kommittén är väl medveten om att samtidigt som åtstramningarna jämnar ut de strukturella bristerna, så leder detta inte till förnyad tillväxt utan förvärrar snarare den ekonomiska krisen i många länder. Investeringar i miljömässigt hållbara byggnader och hållbar infrastruktur är nödvändiga för att trygga Europas framtida tillväxt- och sysselsättningmöjligheter.

1.7

Det organiserade civila samhället uppmanar kommissionen, Europaparlamentet, rådet och medlemsstaternas regeringar att betrakta investeringar i hållbara byggnader och nödvändig infrastruktur som ett strategiskt bidrag till den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen i framtiden, och inte bara som en offentlig utgift. Dessutom rekommenderar EESK att denna form av investeringar inte ska ingå i underlaget för att beräkna ett lands resultat i förhållande till stabilitets- och tillväxtpakten.

1.8

Det finns stora möjligheter att minska energiefterfrågan genom att renovera EU:s åldrande byggnadsbestånd för att uppfylla EU:s mål om att minska utsläppen av växthusgaser med 20 % och sänka energiefterfrågan med 20 %. Sådana åtgärder skulle även minska importen av fossila bränslen och bidra till att en större del av EU:s tillgångar stannar i Europa, och därigenom medverka till att behålla och skapa arbetstillfällen under den rådande finansiella och ekonomiska krisen. För att förverkliga dessa möjligheter måste länderna införa lämpliga ekonomiska och skattemässiga incitament som styr marknaden mot större energibesparingar och se till att kompetensunderskottet minskar.

1.9

En annan stor utmaning är att uppgradera Europas transport-, energi- och bredbandsinfrastruktur för att tillgodose framtida generationers behov och värna om Europas internationella konkurrenskraft och attraktivitet för utländska direktinvesteringar. Om regeringarna inte inser hur viktiga sådana investeringar är riskerar Europa att hamna efter andra delar av världen, både ekonomiskt och välfärdsmässigt.

1.10

De demografiska förändringarna skapar nya utmaningar för den bebyggda miljön som sektorn kommer att tvingas ta itu med. En utmaning är konsekvenserna en åldrande befolkning skapar för tillgång till boende. EESK noterar det arbete som Europeiska standardiseringskommittén (CEN) utför på uppdrag av kommissionen i syfte att anpassa relevanta standarder till principen "design för alla". Byggsektorn står dessutom inför den utmaning som en åldrande arbetskraft innebär. I detta sammanhang påminner EESK om Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla (1) och den utmaning som ekonomin i sin helhet står inför.

1.11

Förutom byggsektorns bidrag till att begränsa klimatförändringen så innebär anpassningen till klimatförändringens konsekvenser även nya utmaningar för den bebyggda miljön som sektorn behöver ta itu med. Dessa innefattar följderna av extrema vädersituationer som kräver byggnader med bättre motståndskraft och lämpliga skyddsstrukturer. EESK understryker behovet av att även ta detta i beaktande inom ramen för befintliga standardiserade tekniska metoder, t.ex. Eurocodes.

1.12

Byggsektorn spelar en central roll i samband med dessa utmaningar, förutsatt att nödvändiga investeringar görs. Projektobligationer är ett sätt att stärka den privata finansieringen av projekt, men de kan inte ersätta offentliga investeringar.

1.13

Många företag inom byggsektorn, i synnerhet små och medelstora företag, känner stor press på grund av sena betalningar från offentliga och privata kunder. Direktiv 2011/7/EU om bekämpande av sena betalningar vid handelstransaktioner måste tillämpas på ett korrekt sätt för att företag ska kunna överleva. För att bestämmelserna i direktiv 2011/7/EU ska kunna tillämpas fullt ut och uppnå sitt syfte insisterar EESK särskilt på vikten av att förkorta tidsfristen för betalning/mottagande till högst 30 dagar vid offentlig upphandling. Detta bör säkerställas genom en faktisk betalning av räkningar på basis av lämpliga budgetåtgärder och administrativa åtgärder (bl.a. via banklån vid utestående skulder). Kommittén betonar att problemet med förseningar som inträffat innan direktiv 2011/7/EU trätt i kraft bör lösas snarast. Kraftigt försenade fakturabetalningar vid en rad offentliga upphandlingar får stora återverkningar på företagens konkurrenskraft, lönsamhet och verksamhetsförutsättningar. De länder som hittills har haft kortare betalningsperioder bör inte använda direktivets undantag för att förlänga dessa perioder. I detta sammanhang rekommenderar EESK att en 30-dagars betalningsperiod ska vara den maximalt tillåtna för betalning av fakturor (inklusive godkännande och verifiering).

1.14

För att inte äventyra eller väsentligt minska möjligheterna till ekonomisk återhämtning understryker EESK att bankerna måste återuppta och öka utlåningen till investerare och den reala ekonomin. Kommittén rekommenderar att överdriven återhållsamhet undviks vid kreditgivningen liksom prioriteringen av investeringar i värdepapper på bekostnad av lån till företag som har överlevt krisen. Överbryggningslån är viktiga för många företags överlevnad från en dag till en annan, i synnerhet för små och medelstora företag. Bankernas nuvarande begränsade utlåning är följaktligen ett reellt hot mot dessa företags bärkraft. För att inte förvärra den redan hårt ansatta utlåningen får bestämmelser om finansiell stabilitet, t.ex. de som framlagts inom Basel III-avtalet, inte leda till att bankernas utlåning till den reala ekonomin hämmas ytterligare. Ett villkor för att låna billiga pengar från ECB måste vara att en stor andel gynnar den reala ekonomin.

1.15

En viktig faktor när det gäller att skapa en hållbar och konkurrenskraftig byggsektor är att trygga goda arbetsvillkor. I Atkinsrapporten från 1993 (2) konstaterades att en byggsektor som är beroende av osäkra anställningsformer, exempelvis falskt egenföretagande, hämmar produktiviteten. Handlingsplanen bör därför även innehålla strategier för att stabilisera sysselsättningen och bekämpa olagliga metoder, t.ex. falskt egenföretagande, inom sektorn.

1.16

Oberoende av anställningsform måste man skapa incitament för att höja arbetskraftens kompetens och erbjuda möjligheter till livslångt lärande.

1.17

Att kringgå reglerna och de sociala skyldigheterna snedvrider byggmarknaden. Lika konkurrensvillkor måste därför råda, och de ska bygga på att man följer värdlandets gällande lagar och befintliga sociala villkor. För att åstadkomma detta krävs lämpliga mekanismer så att det går att kontrollera att värdlandets villkor uppfylls.

1.18

EESK uppmanar EU-institutionerna och medlemsstaterna att stärka politiken och vidta konkreta åtgärder mot korruptionens och de kriminella organisationernas inflytande på den offentliga upphandlingen, i synnerhet på stora infrastrukturprojekt, vilket skapar en oacceptabel och orättvis konkurrens genom att man använder sig av hot och våld och därigenom minskar friheten och demokratin.

1.19

EESK betonar att medlemsstaterna bör tillåtas använda nuvarande och ytterligare kontrollåtgärder eller administrativa formaliteter som bedöms vara effektiva och nödvändiga. Det innebär en skyldighet att se till att sådana mekanismer för kontroll, övervakning och efterlevnad samt effektiva och lämpliga inspektioner faktiskt genomförs, för att garantera efterlevnaden av nationell lagstiftning och "utstationeringsdirektivet" (96/71/EG).

1.20

Migrerande arbetstagare bör ha rätt till sociala minimivillkor och/eller lika behandling med utgångspunkt i värdlandets villkor och bestämmelser. Det bör införas effektiva mekanismer för att motarbeta social dumpning och skillnader i rättslig behandling av migrerande arbetstagare.

1.21

Byggsektorn är i behov av mer forskning och utveckling som ett produktivitetshöjande verktyg. Det krävs en strategi för fortlöpande innovation, stärkt produktivitet baserad på arbetskraftens kompetens, "smarta" nya produkter och en "smart" arbetsorganisation samt högkvalitativa arbetstillfällen. Miljöteknik kan vara ett av de områden som driver på den nya utvecklingen.

1.22

EESK stöder rättvisa och rimliga avtalsbestämmelser, som bör gälla i alla EU-medlemsstater och inkludera företag som är verksamma på EU:s byggmarknad, men inte har sitt säte i EU. Att främja det "ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet" (i stället för det "lägsta priset") och att konsekvent avslå onormalt låga anbud är viktiga förutsättningar för en effektiv och rättvis konkurrens.

1.23

För att byggsektorns bidrag till hållbar utveckling ska förbättras rekommenderar EESK att tillgångarna bör bedömas och kostnadsberäknas på grundval av sin hela livscykel. Där så är lämpligt bör dessa bedömningar baseras på standarder som tagits fram eller antagits av Europeiska standardiseringskommittén.

1.24

EESK välkomnar att EU har inrättat ett högnivåforum för byggsektorn, och kommittén vill gärna delta i detta för att medverka till en mer samstämmig EU-politik på de områden som är relevanta för byggsektorn.

2.1

Byggsektorn i EU-27 har drabbats hårt av den finanskris som bröt ut 2008 och den efterföljande ekonomiska nedgången i byggverksamheten. På grund av statsskuldkrisen i euroområdet och åtstramningarna i många medlemsstater har tillväxten ännu inte tagit ny fart.

2.2

Byggsektorn omsatte trots detta 1 208 miljarder euro under 2011, vilket motsvarar 9,6 % av BNP i EU-27 och 51,5 % av de fasta bruttoinvesteringarna (3).

2.3

Inom byggsektorn finns 3,1 miljoner företag, varav 95 % tillhör kategorin små och medelstora företag med färre än 20 anställda och 93 % har färre än tio anställda.

2.4

Byggsektorn är den största industriarbetsgivaren i Europa, med 14,6 miljoner anställda 2011, vilket motsvarar 7 % av den totala sysselsättningen och 30,7 % av sysselsättningen inom industrin. Sedan 2008 har sysselsättningen minskat kontinuerligt.

2.5

Om man väger in multiplikatoreffekten (en person i denna sektor genererar arbetstillfällen för två personer inom en annan sektor) är 43,8 miljoner arbetstagare i EU direkt eller indirekt beroende av byggsektorn.

2.6

Byggsektorn i de olika medlemsstaterna har i huvudsak påverkats av samma typ av ekonomiska faktorer, nämligen

2.7

Nationella satsningar har undergrävts av att man har vidtagit åtgärder för budgetmässig och finansiell konsolidering och gjort betydligt färre investeringar i syfte att lösa statsskuldkrisen.

2.8

Situationen har ytterligare försvagat det ännu sköra förtroendet från näringslivets och konsumenternas sida.

2.9

Byggsektorns totala resultat tros ha minskat med mer än 2 % under 2012 som ett resultat av nedskärningarna inom samtliga segment.

2.10

I en analys från Världsbanken inkluderades byggsektorn bland de sektorer där korruption och organiserad brottslighet visar sig genom

I EU:s medlemsstater visar sig korruption genom

3.1

Målen med den föreslagna strategin är följande:

3.2

Förslaget innefattar följande åtgärder:

3.3

I den föreslagna handlingsplanen ligger fokus på fem mål:

3.4

Vad gäller styrning föreslås ett strategiskt forum med tre parter (kommissionen, medlemsstaterna, berörda aktörer) för att övervaka framstegen vid genomförandet av strategin.

4.1.1

Begränsa och anpassa sig till effekterna av klimatförändringarna och minska människans ekologiska fotavtryck

Byggverksamhet är en lokal affärsverksamhet och mycket arbetsintensiv. Produktionen kan därför inte förläggas till andra länder, vilket borgar för att arbetstillfällena stannar inom EU.

43,8 miljoner arbetstagare i EU-27 är fortfarande direkt eller indirekt beroende av byggsektorn.

Det stora antalet mikroföretag och små och medelstora företag inom byggsektorn skapar en fast förankring i lokalsamhället, och branschen speglar på så sätt skiftande lokala traditioner och kulturer.

I många medlemsstater fyller byggsektorn, tillsammans med yrkesutbildningsinstitutioner, en viktig funktion genom att erbjuda lärlingsplatser för unga arbetstagare och därigenom social rörlighet.

4.2.1

I många länder påverkas byggsektorn negativt av regler som försvårar samarbete mellan företag (t.ex. regler om ansvar), vilket skapar en komplex värdekedja och stor potential för konflikter och ineffektivitet. Detta står i vägen för en stärkt konkurrenskraft.

4.2.2

Trots förbättringar på senare tid, såsom manifestet "Building Prosperity for the Future of Europe", som publicerades i november 2010 av den informella plattformen European Construction Forum och ingick i kommissionens meddelande av den 28 januari 2013, består sektorn av så många olika aktörer att det är svårt att samordna alla ståndpunkter och tala med en röst på nationell nivå och EU-nivå.

4.2.3

I vissa fall är sektorn känslig för spekulativa uppgångar på fastighetsområdet, en utveckling som ett antal medlemsstater gick igenom under 2000-talets första årtionde och som drevs på av tillgången till krediter med låg ränta för fastighetsutveckling.

4.2.4

Politiska åtgärder som inriktas på att främja specifik byggverksamhet – såsom skatteincitament för energieffektiv renovering, anpassning av byggnader i efterhand eller inmatningspriser för att stödja småskalig förnybar energi – är ofta oförutsägbara och kortsiktiga och begränsas innan de hunnit ge påtagliga effekter.

4.2.5

Offentlig upphandling styrs traditionellt av strävan efter lägsta kostnad. Trycket att sänka anbuden förhindrar företagen att förnya sina processer och investera i nya och innovativa material. Dessutom tillåter ofta offentlig upphandling inte att olika anbudsvarianter lämnas in. Avsaknad av möjligheten att föreslå varianter, tillsammans med restriktiva försäkringssystem, är ytterligare hinder för ökad innovation.

4.2.6

Investeringarna i forskning och utveckling är begränsade inom byggsektorn jämfört med andra branscher. Det beror på att sektorn är fragmenterad, att byggnadsarbeten omgärdas av strikta regler och föreskrifter och att byggbranschens vinstmarginaler traditionellt är snäva. EESK noterar emellertid att man inom det offentlig-privata partnerskapet för energieffektivitet kombinerar forsknings- och utvecklingsstöd från EU med delfinansieringsmedel från den privata sektorn.

4.2.7

Trots de stora framsteg som gjorts på senare år har byggsektorn fortfarande problem med sin image, och att förbättra arbetsmiljön är fortfarande en prioritering. Byggsektorn i allmänhet lyckas trots nedgången inte locka till sig ett tillräckligt stort antal kvalificerade ingenjörer från universiteten. I och med den demografiska utvecklingen kommer problemet att förvärras. Sektorn måste själv ta itu med detta imageproblem och på ett framgångsrikt sätt locka till sig unga kvalificerade arbetstagare.

4.3.1

Frågan om byggnadsbeståndets energiprestanda ger sektorn enorma möjligheter att utöka sin verksamhet med befintlig teknik. Det krävs dock att ländernas regeringar inser potentialen och bidrar med nödvändigt ekonomiskt stöd och skatteincitament.

4.3.2

Medlemsstaterna och EU bör samordna storskaliga investeringsprogram i viktig infrastruktur och viktiga byggnader. Satsningen bör vara större än de belopp som föreslås inom Fonden för ett sammanlänkat Europa i den kommande fleråriga budgetramen.

4.3.3

På medellång till lång sikt har sektorn potential att bidra till en hållbar och utsläppssnål ekonomi, förutsatt att nödvändiga regler och finansiella incitament finns.

4.3.4

Byggsektorn kommer att gå i täten i strävan efter att begränsa och anpassa sig till klimatförändringarna.

4.3.5

Utvecklingen av ny it-baserad teknik, såsom Building Information Modelling (informationshantering i byggnadsprojekt, BIM), stimulerar till innovation och bättre effektivitet inom sektorn.

4.4.1

Det största hotet mot byggsektorn är bristen på offentliga och privata investeringar, som redan har förorsakat konkurser bland livskraftiga företag och en kraftig nedgång i sysselsättningen sedan 2008. En utdragen lågkonjunktur inom byggsektorn kommer att leda till en permanent förlust av arkitekter, designer, ingenjörer och hantverkare.

4.4.2

Till detta kommer även ett annat hot mot sektorn: den åldrande arbetskraften och bristen på kompetenta unga arbetstagare som kan ta deras plats. Siffror från Tyskland visar att under 2011 var 44 % av arbetskraften äldre än 45 år.

4.4.3

Att aktörer från tredjeländer har tagit sig in på EU:s upphandlingsmarknad är ytterligare ett hot. Dessa ofta statsägda företag har utnyttjat finansieringen från sitt hemland för att konkurrera på ojämlika villkor, till exempel i fallet med motorvägen A2 i Polen 2009, där ett statsägt kinesiskt företag var inblandat. Sådan orättvis konkurrens sänker både kvaliteten inom byggsektorn och de lokala byggarbetarnas löner.

4.4.4

Trycket från myndigheterna att spara pengar på offentliga kontrakt leder till att det ofta läggs onormalt låga anbud. Sådana anbud sänker kvaliteten på den byggda miljön, hotar arbetstagarnas sociala välfärd och ökar kostnaderna på lång sikt.

4.4.5

Byggsektorn är redan en strikt reglerad verksamhet, och det av goda skäl, men EU-lagstiftningen på området riskerar att bli kontraproduktiv om det saknas samordning.

4.4.6

Den mycket rörliga arbetskraften är ett av de utmärkande dragen för byggsektorn i EU. Att anlita arbetstagare från andra länder, särskilt egenföretagare och tillfälligt utstationerade arbetstagare, bör inte vara en form av social dumpning i syfte att undvika att betala sociala avgifter och kringgå gällande sociala skyldigheter i värdlandet.

4.4.7

När det gäller byggnadsmaterialindustrin är framtida tillgång till råmaterial och resurseffektivitet stora utmaningar.

5.1

Vid den utfrågning som rådgivande utskottet för industriell omvandling organiserade den 19 december 2012 betonades följande aspekter:

6.1

Byggsektorns framtida utveckling påverkas av följande:

6.2

Det behövs en "näringskedja" mellan de inblandade aktörerna i byggsektorn: Byggföretag, planerare, arkitekter, inredare, byggherrar m.fl. bör vara delaktiga på kunskapsområden som finansiering, försäkring, upphandling, marknadsföring och utbildning.

6.3

För att bekämpa korruption och organiserad brottslighet har byggföretagen satt igång en omfattande rad av åtgärder och strukturella reformer som bl.a. syftar till att