15.1.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 11/49

1.1

EU:s politik för statligt stöd är strategiskt viktig för EU i en mycket konkurrensutsatt globaliserad ekonomi.

1.2

EESK anser att den reform som kommissionen föreslår i sitt meddelande måste stödjas med tanke på dess mål:

1.3

EESK delar kommissionens vision om att stärka den positiva kopplingen mellan ett effektivt statligt stöd och målet om hållbar tillväxt för alla. En riktad politik för statligt stöd kommer att göra det möjligt att stimulera innovation (inklusive social innovation), användning av miljövänlig teknik och utveckling av humankapital, samtidigt som skador på miljön undviks. En välriktad och dynamisk politik för offentligt stöd kan aktivt bidra till att en hög nivå av sysselsättning och social sammanhållning uppnås.

1.4

Vissa punkter i denna reform, som är ambitiös i fråga om mål, metoder och tidsplan, behöver dock förtydligas.

1.5

EESK uppmanar kommissionen att precisera vissa begrepp som används i meddelandet:

1.6

EESK har vissa frågor beträffande de planerade reformerna:

1.7

Slutligen föreslår EESK ett antal ändringar som vi anser vara nödvändiga med tanke på det av kommissionen och rådet erkända behovet av att stödja de små och medelstora företagen, särskilt som de är utsatta för konkurrenstryck från tredjelandsföretag som får direkt och indirekt statligt stöd som är mer omfattande och beviljas på ett mindre öppet sätt.

1.7.1

Med tanke på deras låga belopp, deras positiva effekter för små och medelstora samt mycket små företag och deras begränsade påverkan på den inre marknaden, föreslår EESK att taket för stöd av mindre betydelse varaktigt ska höjas från 200 000 euro till 500 000 euro, eftersom det fastställs för en treårsperiod för varje företag, i likhet med vad som nyligen beslutats i fråga om tjänster av allmänt ekonomiskt intresse.

1.7.2

Med tanke på behovet av att hjälpa de europeiska små och medelstora företagen att utveckla sin marknad internationellt föreslår EESK en ändring av artikel 27.3 i den allmänna gruppundantagsförordningen (EG) nr 800/2008 så att stöd för att hjälpa små och medelstora företag att delta i mässor och utställningar under högst tre på varandra följande år betraktas som förenliga med den gemensamma marknaden.

1.8

Utifrån sina egna erfarenheter lägger EESK fram tre praktiska rekommendationer för kommissionen:

2.1

Kommissionen avser att reformera EU-politiken för statligt stöd längs tre huvudlinjer:

2.2

Reformen bygger på en blandad bedömning av den rådande politiken:

2.3

För att åtgärda denna situation i ett läge där den inre marknadens alla möjligheter måste utnyttjas (energi, transporter, digital teknik) föreslår kommissionen att det antas en reform som är ambitiös i fråga om mål, metoder och tidsplan.

2.4

Den föreslagna reformen är ambitiös i fråga om målen eftersom det handlar om dels att se till att ett av de äldsta och mest integrerade EU-politikområdena stöder tillväxten i Europa, dels att åstadkomma tämligen genomgripande förbättringar av förfarandena, även om de varken kvantifieras eller specificeras i detalj i meddelandet.

2.5

Den föreslagna reformen är ambitiös i fråga om metoderna eftersom kommissionen föreslår att det görs en sammanhängande uppsättning ändringar på samma gång inom ramen för en "sammanhållen strategi":

2.6

Den föreslagna reformen är ambitiös i fråga om tidsplanen eftersom kommissionen siktar på att förslagen om ändring av procedurförordningen och bemyndigandeförordningen ska antas hösten 2012 och övriga delar av "paketet" före utgången av 2013, d.v.s. innan budgetramen för 2014–2020 träder i kraft.

3.1.1

EESK stöder de mål som kommissionen anger i sitt meddelande, som syftar till att "underlätta hanteringen av stöd som är väl utformat, inriktat på konstaterade marknadsmisslyckanden och mål av gemensamt intresse" genom att inrikta kontrollerna på de fall som mest påverkar den inre marknaden, förenkla reglerna och fatta snabbare beslut.

Denna strategi är ett led i en mer allmän utveckling av konkurrenslagstiftningen som gäller både konkurrensbegränsande metoder (karteller och missbruk av en dominerande ställning) och kontroll av koncentrationer.

3.1.2

Konkurrensbegränsande metoder: Med "moderniseringen av konkurrenslagstiftningen" i förordning (EG) nr 1/2003 (1) och de texter som åtföljer förordningen inleddes en decentralisering av tillämpningen av konkurrenslagstiftningen genom att systemet med förhandsanmälan avskaffades. Kommissionen kan därför inrikta sina insatser på att bekämpa de allvarligaste begränsningarna och missbruken, särskilt karteller. Denna modernisering åtföljdes av ett förstärkt samarbete mellan nätverket av nationella konkurrensmyndigheter, å ena sidan, och kommissionen, å andra sidan.

3.1.3

Kontroll av koncentrationer: Kommissionär Joaquín Almunia aviserade nyligen en möjlig kommande reform av EU-systemet för kontroll av koncentrationer i synnerhet för att kommissionen ska kunna fokusera på de koncentrationer som troligast kommer att påverka marknaden (2). På kort sikt skulle det handla om att förenkla handläggningen av de minst problematiska fallen genom att förbättra det förenklade förfarandet och ändra förfarandet för förhandsanmälan. På längre sikt skulle själva ordningen för kontroll av koncentrationer kunna ses över, genom en granskning av förvärv av minoritetsandelar som inte medför kontroll och en bättre samordning mellan de nationella systemen och EU-systemet när det gäller tröskelvärden och hänskjutningar.

3.2.1

EESK upprepar sitt stöd för en allmän ram för statligt stöd som bygger på följande kriterier (3):

3.3.1

EESK förstår att en inriktning av kommissionens kontroller på de mest problematiska fallen framför allt skulle bygga på att fler stödåtgärder undantas från anmälningsskyldigheten. Detta skulle ovillkorligen innebära att medlemsstaterna får ett större ansvar. Kommittén framhåller dock att man måste ta hänsyn till särdragen i lagstiftningen om statligt stöd. Staten och mer allmänt alla statliga och offentliga organ som kan bevilja stöd är på sätt och vis domare i egen sak.

3.3.2

Ett ökat ansvar för medlemsstaterna när det gäller kontroll av stödet riskerar att leda till en subjektiv tillämpning av reglerna i medlemsstaterna, illojalt beteende mellan medlemsstaterna och återkomsten av en viss ekonomisk patriotism som i slutändan skulle öka rättsosäkerheten för företagen.

3.3.3

Man kan tänka sig flera sätt att minimera denna typ av risk:

3.4.1

Kommissionen och medlemsstaterna bevisade sin förmåga att reagera på den ekonomiska och finansiella krisen mellan 2008 och 2011 genom att anta en rad specifika texter (5). Tack vare i synnerhet ett ökat samarbete från medlemsstaternas sida och en kraftig mobilisering av kommissionens avdelningar kunde beslut fattas snabbt, till medlemsstaternas och företagens belåtenhet.

3.4.2

Allmänt sett anser dock de berörda parterna att förfarandena fortfarande är för långa och komplicerade. EESK ställer sig därför bakom kommissionens planer på att åtgärda de långa handläggningstiderna genom att förbättra förvaltningspraxis och uppmana medlemsstaterna att ta ansvar för att trygga öppenhet och effektivitet. Det är viktigt att handläggningstiderna i möjligaste mån följer rytmen i den ekonomiska verksamheten.

3.4.3

I detta avseende skulle det förenklade förfarandet för handläggning av vissa typer av stöd (6) kunna utvidgas, samtidigt som det förblir begränsat. Enligt detta förfarande kontrollerar kommissionen bara om stödåtgärden är förenlig med gällande bestämmelser och praxis.

3.5.1

Det är oumbärligt att lagstiftningen om statligt stöd genomförs effektivt. EESK konstaterar dock att de nationella domstolarna ofta inte kan säkerställa en effektiv tillämpning av lagstiftningen om statligt stöd, särskilt när det gäller att garantera rättigheterna för företag som drabbas av att konkurrenter beviljas olagliga stödåtgärder. Fler skäl till detta kan nämnas, bl.a. domarnas bristande kunskap i EU:s konkurrenslagstiftning och de inneboende förfaranderelaterade begränsningarna i alla rättstvister.

3.5.2

Man bör utveckla lösningar som gör det möjligt att förbättra tillämpningen av lagstiftningen om statligt stöd i praktiken. Både företagen och de nationella domstolarna bör ha effektivare verktyg och förfaranden till sitt förfogande.

4.1.1

EESK stöder målet att enbart godkänna stödåtgärder som i) bidrar till att stödja tillväxten genom att syfta till att avhjälpa ett marknadsmisslyckande (statligt stöd bör inte ersätta utan komplettera privata utgifter) och ii) har en stimulanseffekt, d.v.s. sporrar stödmottagaren till verksamhet som den inte skulle ha bedrivit utan stöd.

4.1.2

I detta sammanhang måste begreppet "marknadsmisslyckande" preciseras och illustreras med exempel från olika områden, på grundval av framför allt gällande europeisk rättspraxis, för att hjälpa både de offentliga myndigheterna och företagen att förstå detta begrepp på ett enhetligt sätt och tillämpa det när stödåtgärderna utformas.

4.2.1

I punkterna 16 och 17 i meddelandet hänvisas det till tredjeländers konkurrenspolitik. Kommissionen drar slutsatsen att EU har en öppnare ram som samtidigt möjliggör jämförbara stödnivåer. Detta påstående bygger på en jämförande studie som WTO gjorde 2006. EESK uppmanar kommissionen att få WTO att göra en mer aktuell studie, eftersom många WTO-medlemsländer utanför EU mot bakgrund av krisen har använt sig av massiva subventioner, särskilt inom tillverkningsindustrin. Det vore önskvärt att den framtida konkurrenspolitik som ska gälla från och med 2013 bygger på en aktuell och detaljerad bild av situationen i t.ex. USA, Kina, Indien och Brasilien (inklusive stöd som beviljas av delstaterna) i ett läge där den ekonomiska konkurrensen blivit hårdare p.g.a. den globala krisen.

4.2.2

Genomförandet av reglerna om statligt stöd bör göra det möjligt att öka företagens konkurrenskraft på den inre marknaden och internationellt. De europeiska företagen konkurrerar dock med företag i tredjeländer vars lagstiftning ibland inte föreskriver några begränsningar av statligt stöd. Detta kan leda till allvarliga snedvridningar av konkurrensen till nackdel för de europeiska företagen, såsom kommissionen påpekar i meddelandet (7).

4.2.3

Inom ramen för sina befogenheter vidtar kommissionen initiativ för att skapa lika villkor på global nivå på grundval av principen om sund konkurrens. En reform av lagstiftningen om statligt stöd bör därför vara samordnad med de åtgärder som kommissionen vidtar på annat håll när det gäller handelspolitiska instrument (WTO:s regler och bilaterala handelsavtal).

4.3.1

Kommissionen erkänner i förslaget till förordning om inrättande av ett program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (2014–2020) (COM(2011) 834 final) att man måste hjälpa de små och medelstora företagen att exportera inom EU och till hela världen för att finna språngbrädor för tillväxt. Små och medelstora företag med tillväxtutsikter ska få hjälp och stödtjänster genom Enterprise Europe Network.

4.3.2

Samtidigt verkar dock kommissionens hållning alltför restriktiv, eftersom det t.ex. fastställs flera kumulativa villkor i artikel 27 i förordning (EG) nr 800/2008 av den 6 augusti 2008 för små och medelstora företags deltagande i mässor och utställningar: stödet får inte överskrida 50 % av de stödberättigande kostnaderna, kan bara beviljas företag som omfattas av EU-definitionen av små och medelstora företag och får bara beviljas första gången de deltar i en mässa eller utställning.

4.3.3

Vi anser att kriteriet om deltagande för första gången inte är avpassat till en internationell utvecklingsstrategi, som förutsätter närvaro på en viss marknad under minst tre år innan en utvecklingsstrategi kan väljas (ombud, etablering, distribution). EESK föreslår därför att kriteriet om "deltagande för första gången" i artikel 27.3 ska ersättas med "deltagande i en mässa eller utställning under högst tre på varandra följande år", samtidigt som de två andra kriterierna lämnas oförändrade.

4.4.1

EU bör se till att det statliga stödet stimulerar innovation, även på det sociala området genom det stöd till social innovation som redan erkänns i "Innovationsunionen", användning av miljövänlig teknik och utveckling av humankapital inom ramen för en modell för hållbar utveckling. EESK välkomnar det växande erkännandet av stöd till social innovation som förenliga med den inre marknaden (8) och önskar att denna utveckling förstärks i framtiden inom ramen för moderniseringen av det statliga stödet.

4.4.2

EESK stöder också ett koncept för statligt stöd till forskning och utveckling som omfattar utformning, produktion och utsläppande på marknaden av produkter, program och tjänster som är tillgängliga för utsatta samhällsgrupper, särskilt människor med funktionsnedsättning (9).