|
4.10.2012 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 299/103 |
Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av programmet Rättsliga frågor för perioden 2014–2020”
COM(2011) 759 final – 2011/0369 (COD)
2012/C 299/19
Föredragande: Edouard DE LAMAZE
Den 9 februari 2012 beslutade rådet att i enlighet med artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om
"Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av programmet Rättsliga frågor för perioden 2014–2020"
COM(2011) 759 final – 2011/0369 (COD).
Facksektionen för sysselsättning, sociala frågor och medborgarna, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 28 juni 2012.
Vid sin 482:a plenarsession den 11–12 juli 2012 (sammanträdet den 11 juli) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 126 röster för, 1 röst emot och 5 nedlagda röster.
1. Slutsatser och rekommendationer
1.1 Europeiska ekonomiska och sociala kommittén välkomnar den förenkling och rationalisering som föreliggande förslag till förordning innebär, och stöder kommissionens val av alternativ B. Det är befogat att slå samman programmen "Civilrätt" och "Straffrätt", eftersom målen, aktörerna och de typer av åtgärder som finansieras är liknande i de två programmen.
1.2 Mot bakgrund av det nya programmet Rättsliga frågor för perioden 2014–2020 ställer sig EESK däremot, trots de juridiska motiveringar som läggs fram i förslaget, fortfarande frågande till om det är relevant att till de två första "specifika" målen om att väl tillämpa unionslagstiftningen på området civilrättsligt och straffrättsligt samarbete och att underlätta tillgången till rättslig prövning lägga ett tredje mål, nämligen att förebygga och minska efterfrågan på och utbudet av narkotika. Förutom att det endast verkar vara en förlängning av det första målet, vill EESK rikta uppmärksamheten på konsekvenserna i fråga om vilka signaler det skulle ge om ett sådant mål skrevs in i en förordning, och vilka starka och omedelbara återverkningar det skulle få för rättssökande, sammanslutningar, icke-statliga organisationer och andra potentiella stödmottagare. Det skulle kunna ge sken av att andra frågor som är minst lika viktiga, såsom kampen mot människohandel, inte skulle vara av lika stor vikt för kommissionen.
1.3 På ett djupare plan oroar sig kommittén för vilket budskap kommissionen för fram, och upprepar som många gånger förut att när det gäller kampen mot narkotika är det bättre att lägga tonvikten vid utbildning samt hälsovårdsrelaterade och samhälleliga åtgärder i stället för vid repressiva åtgärder (1).
1.4 EESK håller med kommissionen om att man bör tillåta maximal flexibilitet vid förvaltningen av medlen för programmet, så att man kan anpassa programmet så väl som möjligt till samhällsbehoven, ge så stor frihet som möjligt till potentiella kandidater, främja kreativiteten inom projekten och beakta kommande politiska mål.
1.5 Om man inte i förväg kan fastställa ett belopp för de olika prioriteringarna, vill EESK understryka att det ändå är viktigt att man i förväg får tillgång till en fördelning av budgeten per mål, även om det bara är en preliminär fördelning.
1.6 Kommittén noterar att kommissionen inte avser att tilldela det specifika målet om kampen mot narkotika mer än de befintliga budgetanslagen. Kommittén uppmanar kommissionen att hålla fast vid sina åtaganden, och föreslår att de medel som återfås med hjälp av frysning och förverkande av vinning från narkotikahandeln bör gå till att finansiera en del av detta mål, i enlighet med det kommande direktivet om frysning och förverkande av vinning av brott.
1.7 Trots komplexiteten i den gällande budgetförordningen understryker EESK vikten av att alla medborgare får klar och tydlig information på alla EU-språk om villkoren för att få finansiering. Det skulle otvivelaktigt göra projekten relevantare och därmed uppmuntra dem, också i de medlemsstater som hittills är underrepresenterade i de utvalda programmen. Kommittén insisterar på behovet av att främja lika tillgång till dessa program för alla EU-medborgare.
1.8 Begreppet europeiskt mervärde, som utgör det främsta urvalskriteriet för programmen, förtjänar också att definieras bättre. Eftersom anslagen till programmet är begränsade, även om de har höjts – vilket EESK välkomnar – är det viktigt att striktare rikta in subventionerna på projekt som har ett tydligt fastställt europeiskt mervärde. Gränsöverskridande projekt bör uppmuntras.
1.9 Eftersom vissa centrala aspekter av programmets genomförande (fördelning av budgetanslagen till exempel) måste anges i de årliga arbetsprogrammen, anser EESK att granskningsförfarandet måste tillämpas om kommissionen ska anta dem i form av genomförandeakter och inte, som nu föreslås, det rådgivande förfarandet. På så sätt skulle man kunna säkerställa att kommissionen inte antar program om de inte överensstämmer med yttrandet från den kommitté som inrättats på grundval av förordning nr 182/2011 (och som är sammansatt av företrädare för medlemsstaterna).
1.10 Med tanke på att det finns behov av att bättre lyfta fram prioriteringarna bland de stödberättigande åtgärderna (artikel 6) anser kommittén att man särskilt bör lägga tyngdpunkten vid e-juridik, som är ett område där man kan göra viktiga framsteg vad gäller lika tillgång för alla.
1.11 EESK välkomnar den nya inriktning som kan skönjas i förslaget och som syftar till att inkludera alla som är yrkesverksamma inom rättsväsendet, särskilt advokater, i åtgärderna för rättslig utbildning på EU-nivå. I likhet med domare och åklagare bidrar advokaterna till att EU-lagstiftningen tillämpas på rätt sätt. De utgör också den första nivån i tillgången till rättsväsendet för rättssökande. Det är de som inleder det rättsliga förfarandet.
1.12 EESK vill också understryka att man snarast måste integrera olika rättstillämpare i de gränsöverskridande rättsliga samarbetsnäten och ge det finansiella stöd som behövs. Mot bakgrund av de nyligen införda politiska initiativen för att stärka rätten till försvar, uppmanar EESK kommissionen att så snart som möjligt särskilt åtgärda en situation som kommittén anser vara oacceptabel, nämligen att advokater, rättsligt eller i praktiken, är uteslutna från de flesta av de gränsöverskridande rättsliga samarbetsnäten.
1.13 För att skapa ett gemensamt rättsligt område, särskilt vad gäller rättigheter med koppling till familjen, betonar EESK att det är nödvändigt att utgå ifrån Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna som en grund för harmonisering. I en kontext som fortfarande kännetecknas av rättsliga kulturer och begrepp som skiljer sig kraftigt åt, har EESK vid upprepade tillfällen – och senast i fråga om makars förmögenhetsförhållanden och förmögenhetsrättsliga verkningar (2) – lyft fram nyttan med att främja användningen av ett extra och frivilligt europeiskt system (den så kallade 28:e ordningen).
2. Meddelandets innehåll
2.1 Med utgångspunkt i en önskan om förenkling och rationalisering har kommissionen beslutat att minska antalet finansieringsprogram för att förverkliga den gemensamma europeiska ramen för rättigheter och rättvisa och se till att varje medborgare, partner eller rättstillämpare känner till sina rättigheter och hur de kan utöva eller tillämpa dem. Vid sidan av programmet "Rättigheter och medborgarskap" (3) ingår programmen "Civilrätt", "Straffrätt" och "Förebyggande av och information om narkotikamissbruk" i programmet Rättsliga frågor för perioden 2014–2020.
2.2 Förslaget till förordning beviljar programmet en finansiell ram på 472 miljoner euro som ska användas till att finansiera de verksamheter där EU-stödet kan innebära ett mervärde i förhållande till enskilda insatser från medlemsstaterna. Programmets allmänna mål ska vara att bidra till att det skapas ett område med rättvisa genom att främja civilrättsligt och straffrättsligt samarbete. Detta mål kan delas upp i specifika målsättningar: uppmuntra en god tillämpning av EU-lagstiftningen på området (med utgångspunkt i artiklarna 81 och 82 i EUF-fördraget), underlätta tillgången till rättsväsendet samt förebygga och minska efterfrågan på narkotika. Denna sista aspekt behandlas med utgångspunkt i kampen mot brottslighet (på grundval av artikel 84 i EUF-fördraget) och inte med utgångspunkt i hälsovård.
2.3 Dessa mål berättigar stöd till utbildning för domare och personer som är yrkesverksamma inom rättsväsendet, inbegripet advokater och notarier, stöd till samarbete inom nätverk som har utformats för att bygga upp utbyte av kunskap och ömsesidigt förtroende samt stöd för att öka allmänhetens medvetenhet.
2.4 Den finansiella ramen ska dessutom användas för att finansiera ett analytiskt underlag till stöd för och utveckling av EU-politiken. För att skapa så mycket flexibilitet som möjligt anges inte något specifikt belopp per verksamhetsområde i förslaget.
2.5 De årliga prioriteringarna i programmet antas av kommissionen i form av genomförandeakter inom ramen för det rådgivande förfarandet.
2.6 Förslaget inbegriper övervaknings- och utvärderingsskyldigheter (även fortlöpande).
3. Allmänna överväganden
3.1 Skapandet av ett europeiskt område med rättvisa är en kollektiv tillgång för EU och något som varje medborgare eller partner kan ha nytta av. Det berör grundläggande aspekter av vardagslivet (skilsmässa, rätt till bostad/att besöka sina barn över natten, arvsrätt, förmyndarskap, handelstvister, konsumenttvister etc., men också rättigheter i fråga om straffrätten) och bidrar till att stärka säkerheten inom EU genom att främja samarbete i kampen mot brottsligheten.
3.2 EESK påminner om den funktionella komplementariteten mellan programmen "Rättsliga frågor" och "Rättigheter och medborgarskap", och anser att det europeiska området med frihet och rättvisa bara blir meningsfullt mot bakgrund av de rättigheter som varje EU-medborgare åtnjuter i praktiken, var han eller hon än befinner sig. Detta program måste därför utvärderas med detta i åtanke.
3.3 För att skapa ett gemensamt rättsligt område, särskilt vad gäller rättigheter med koppling till familjen, betonar EESK att det är nödvändigt att utgå från Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna som en grund för harmonisering. I ett sammanhang som fortfarande kännetecknas av rättsliga kulturer och begrepp som skiljer sig kraftigt åt, har EESK vid upprepade tillfällen – och senast i fråga om makars förmögenhetsförhållanden och förmögenhetsrättsliga verkningar (4) – lyft fram nyttan med att främja användningen av ett extra och frivilligt europeiskt system (den så kallade 28:e ordningen). Införandet av ett sådant system skulle föra erkännandet av EU-medborgarnas rättigheter framåt genom att effektivt motverka eventuell diskriminering som medborgarna skulle kunna bli utsatta för på grund av att lagstiftningen i deras medlemsstater ger dem färre rättigheter än lagstiftningen i andra medlemsstater.
3.4 Respekten för rättigheter, särskilt de grundläggande rättigheterna, inom EU, till vilken det civil- och straffrättsliga samarbetet borde bidra, har ett värde i sig. Icke desto mindre kan konsekvenserna för den inre marknaden vad gäller tillväxt och sysselsättning bli stora, och de bör främjas, särskilt genom stöd till insatser för utbildning av yrkesverksamma på det rättsliga området (5). EESK påminner om att ett bättre civilrättsligt samarbete, och därmed snabbare lösningar på gränsöverskridande tvister, skulle ha betydande inverkan på företagens dynamik när det gäller deras gränsöverskridande verksamhet.
3.5 Även om utvärderingar har visat att de tidigare programmen ("Civilrätt", "Straffrätt" och "Förebyggande av och information om narkotikamissbruk" för perioden 2007–2013) var effektiva, är en minskning av antalet program, och därmed även av förvaltningsmetoderna, positiv i sig. Det kommer därmed att bli lättare att uppnå de olika målen. EESK vill understryka att det förutom att harmonisera förfarandena även är viktigt att minska deras komplexitet.
3.6 EESK välkomnar särskilt de förenklings- och rationaliseringsåtgärder som sammanslagningen av programmen "Civilrätt" och "Straffrätt" kommer att innebära, och som legitimeras av att den tredje pelaren övergavs i och med Lissabonfördraget samt av att målen, aktörerna och typen av åtgärder som ska finansieras ligger så nära varandra inom dessa två juridiska områden (särskilt i fråga om e-juridik och utbildning).
3.7 EESK rekommenderar att man uppmuntrar projekt på det straffrättsliga området, framför allt i de medlemsstater som hittills endast i liten utsträckning har kunnat utnyttja de befintliga stöden. Eftersom detta är en relativt ny dimension är EU:s tillvägagångssätt på området ännu otydligt och i behov av att utvecklas.
3.8 När det gäller programmet "Förebyggande av och information om narkotikamissbruk", med rättslig grund på folkhälsoområdet, är kommittén däremot mer reserverad. Kommittén är oroad över den fortsatta prioriteringen av folkhälsoaspekterna, och vill dessutom rikta uppmärksamheten mot att en inriktning på enbart repressiva åtgärder skulle kunna leda till överlappningar med verksamhet som finansieras genom den framtida fonden för inre säkerhet. Kommittén upprepar att det i fråga om kampen mot narkotikan är viktigt att utveckla en metod som först och främst är preventiv och som kan erbjuda narkomaner en möjlighet att få hjälp och vård. Man bör höja medvetenheten på detta område hos domare och advokater.
3.9 För att det specifika målet om narkotika inte ska uppta en oproportionerligt stor del av det totala beloppet, föreslår EESK att detta mål till en del skulle kunna finansieras genom de medel som blir tillgängliga genom frysning och förverkande av vinning från narkotikahandeln i enlighet med det kommande direktivet om frysning och förverkande av vinning av brott (6).
3.10 EESK undrar alltjämt över avgränsningen av de åtgärder som ska finansieras inom ramen för förebyggandet av brottslighet med koppling till olaglig narkotikahandel, men noterar med tillfredsställelse att det planerade anslaget på 472 miljoner euro för att genomföra det aktuella programmet innebär en avsevärd ökning av kommissionens stöd.
3.11 I syfte att se till att EU:s budget verkligen används för att finansiera "allmänna nyttigheter på EU-nivå" och "åtgärder […] där den kan garantera ett bättre resultat" (7), vill EESK erinra om behovet av att i större utsträckning fokusera resurserna på projekt med ett europeiskt mervärde (artikel 3), framför allt på det straffrättsliga området där medlemsstaterna fortfarande ställer sig tveksamma till tillämpningen av EU-rätten.
3.12 För att säkerställa en effektiv tilldelning av anslag ur unionens budget vill EESK dessutom understryka att det är viktigt att eftersträva konsekvens, komplementaritet och synergier mellan de olika finansieringsprogrammen och särskilt med programmet "rättigheter och medborgarskap" för perioden 2014–2020. Omvänt bör riskerna för överlappningar uppmärksammas i högre grad.
3.13 EESK ser positivt på att projekten, trots att urvalet sker inom ramen för de årliga arbetsprogrammen, kan sträcka sig över flera år, vilket medger utveckling och gör det möjligt att uppnå målsättningarna. Principen om medfinansiering förefaller bra, och kommittén undrar om en eventuell modulation av denna är välgrundad (8).
3.14 Trots komplexiteten i den gällande budgetförordningen understryker EESK vikten av att alla medborgare får klar och tydlig information på alla EU-språk om villkoren för att få finansiering. EESK anser att begreppet europeiskt mervärde borde definieras tydligare. Det skulle otvivelaktigt göra projekten relevantare och därmed uppmuntra dem, också i de medlemsstater som hittills verkar vara underrepresenterade i de utvalda programmen. Kommittén insisterar på behovet av att främja lika tillgång till dessa program för alla EU-medborgare.
3.15 EESK är likaledes förvånad över att man inte ens återfinner en preliminär budgetfördelning i förhållande till de särskilda målen i finansieringsöversikten. Utan att ifrågasätta det legitima behovet av flexibilitet i förvaltningen av resurser, vill kommittén understryka betydelsen av vägledande information på detta område.
4. Särskilda kommentarer
4.1 Den europeiska rättsliga utbildningen
4.1.1 Ömsesidigt förtroende är en förutsättning för verkliga framsteg, och EESK vill därför uppmuntra stödet till åtgärder som syftar till att införa en gemensam europeisk kultur, som verkligen fokuserar på den praktiska inriktningen och lagstiftningens tillämpning, med stöd av kunskap och förståelse av de nationella rättsliga systemen. För att ömsesidig assistans ska fungera inom EU måste man framför allt kunna säkerställa skyddet av processuella rättigheter för personer som är inblandade i en rättssak i andra nationella system.
4.1.2 EESK anser att den europeiska rättsliga utbildningen av rättstillämpare är en viktig aspekt i det nya programmet, och den förtjänar att lyftas fram ytterligare. Tillämpningen av EU-rätten är fortfarande alltför oenhetlig i de olika medlemsstaterna, ofta på grund av att rättstillämparna saknar intresse för eller kunskap om den. På tullområdet är detta uppenbart. EESK vill därför erinra om behovet av att avsevärt öka stödet till den europeiska rättsliga utbildningen. Detta är särskilt viktigt med hänsyn kommissionens mål att 20 000 rättstillämpare ska utbildas per år fram till år 2020, dvs. sammanlagt 700 000 (9). Som kommissionen framhåller är språkutbildning en förutsättning för bättre kommunikation mellan rättstillämparna över de nationella gränserna och inom det europeiska området med frihet och rättvisa.
4.1.3 EESK anser att det framför allt är nödvändigt att involvera advokaterna i dessa utbildningsinsatser, och det förefaller särskilt berättigat med hänsyn till att utbildningen av advokater och domare är gemensam i vissa länder. Advokaterna utgör den första kontaktpunkten med rättsväsendet. Deras expertråd avgör sedan om de anklagade personerna får möjlighet till rättslig prövning. På samma sätt som domare och åklagare måste de kunna få del av EU:s finansieringsinitiativ. Det är avgörande för kvaliteten på tillgången till rättslig prövning i ett europeiskt rättsligt område. Även för att uppnå en bättre balans när det gäller rätten till försvar är ett sådant deltagande nödvändigt.
4.1.4 Samtidigt som den förvirring som termen "anställda inom rättsväsendet" (10) ger upphov till är beklagansvärd, är EESK tacksam över att kommissionen i detta förslag till förordning preciserar att termen inbegriper samtliga rättstillämpare, inklusive advokater och notarier, som på ett effektivt och grundläggande sätt bidrar till en god tillämpning av EU-rätten. EESK välkomnar att kommissionen förefaller besluten att följa detta tillvägagångssätt inom ramen för det pilotprojekt som i år kommer att lanseras om den europeiska rättsliga utbildningen.
4.1.5 EESK anser att det vore önskvärt att fastställa vissa objektiva kriterier som de rättsliga utbildningsprogrammen bör anpassa sig till för att komma i fråga för stöd. Inom ramen för denna utbildning bör dessa kriterier absolut inbegripa en referens till stadgan om de grundläggande rättigheterna. Programmens överensstämmelse med de kriterier som fastställts bör bli föremål för en regelbunden och ingående uppföljning och kontroll. Kommittén insisterar på att subventioneringen av programmen bör vara avhängig deras kvalitet, som bör utgöra föremål för en grundlig utvärdering.
4.1.6 EESK fäster särskild vikt vid att de program för rättslig utbildning som riktar sig till domare och advokater omfattar särskilda aspekter som avser drogmissbruk samt att de möjliggör utvecklingen av en rättslig strategi i kombination med hälsovårdsrelaterade och samhälleliga åtgärder, med inriktning på att förebygga återfall.
4.2 Gränsöverskridande rättsligt samarbete
4.2.1 EESK anser att man så snabbt som möjligt bör komma till rätta med en situation som är oacceptabel, nämligen det faktum att advokaterna är uteslutna från nätverket för rättsligt samarbete. Det straffrättsliga nätverket hänger samman med Eurojust och ingår inte inom ramen för det program som här behandlas, men icke desto mindre är det utmärkande att advokaterna inte har tillgång till det. De ekonomiska begränsningarna förklarar inte den rådande obalansen till förmån för åklagarsidan. Även om resurserna är begränsade bör principen om att parterna ska vara likställda i gränsöverskridande ärenden respekteras.
4.2.2 Det förutsätter, särskilt inom ramen för tillämpningen av den europeiska arresteringsordern, att advokaterna snabbt kan identifiera en behörig advokat i en annan medlemsstat, och att denne kan få tillgång till ärendet och ge rådgivning avseende nationella processrättsliga aspekter i den aktuella medlemsstaten och även avseende ärendets lokala aspekter. De nya bestämmelser som införs genom förslaget till direktiv om rätt till advokat i straffrättsliga förfaranden och som inom ramen för den europeiska arresteringsordern inför principen om tillgång till två advokater (en i den utfärdande medlemsstaten och en i den verkställande medlemsstaten) utgör vid behov ett ytterligare argument för att motivera att advokaterna fullt ut ska få delta i de europeiska nätverken för rättsligt samarbete. I detta avseende välkomnar EESK det stöd som det framtida gränsöverskridande nätverket för försvarsadvokater kan ge till det arbete som utförs av ett växande antal advokater som hanterar gränsöverskridande situationer. För att uppnå största möjliga enhetlighet och effektivitet vill kommittén uppmana kommissionen att ge det ekonomiska stöd som behövs.
4.2.3 När det gäller det rättsliga nätverket inom civil- och handelsrätten beklagar EESK att advokater och notarier i praktiken står utanför, trots att det sedan den 1 januari 2011 anges att nätverken ska vara öppna för dessa yrkesgrupper samt för utmätningsmän, dvs. yrkesgrupper som direkt bidrar till tillämpningen av unionens lagstiftning och av internationella instrument. Även i detta avseende krävs ett tillräckligt finansiellt stöd för att nätverket ska fungera väl.
4.2.4 Med hänsyn till de många initiativen från ett stort antal yrkesgrupper på det rättsliga området, i form av små och ofta mycket kostsamma strukturer, rekommenderar EESK att enhetligheten och samordningen inom dessa nätverk förbättras och att man skapar "sammanhängande cirklar" (11), som kan ligga till grund för en verklig europeisk rättslig struktur.
4.3 E-juridik
4.3.1 Dematerialiseringen av de rättsliga förfarandena är en grundläggande aspekt som enligt EESK:s uppfattning inte lyfts fram i tillräcklig utsträckning i förslaget. Dess konsekvenser när det gäller tillgången till rättsväsendet, även för medborgare som befinner sig i en problematisk social situation eller har ett funktionshinder, bör analyseras ingående. Stora framsteg kan göras på detta område, vilket är av gemensamt intresse både för de personer som är inblandade i en rättssak och för rättstillämparna.
4.3.2 I detta avseende förväntar sig EESK en tydligare inriktning från kommissionens sida: främjandet av de tillgängliga instrumenten för e-juridik förefaller för närvarande i högre grad fokusera på allmänheten än på de yrkesverksamma på området. I syfte att säkerställa kvaliteten på domstolsavgörandena och deras överensstämmelse med EU-rätten är det emellertid viktigt att underlätta och uppmuntra rättstillämparnas användning av dessa instrument, och de bör även få utbildning på detta område.
4.3.3 EESK noterar med tillfredsställelse att de finansiella anslag som planerats för det aktuella förslaget kan bidra till att förbättra IT-nätverken på området (artikel 8.2). Särskilt intressant är projektet avseende en sökmotor på e-juridikportalen för att leta upp en advokat och projektet e-CODEX, som syftar till att få de nationella elektroniska juridiska systemen att samverka. För att säkerställa nätverkens säkerhet och effektivitet vill kommittén fästa uppmärksamheten på att advokaternas yrkesidentitet bör kunna intygas av advokatsamfundet.
4.4 Indikatorer
4.4.1 Indikatorerna bör självfallet utgöra föremål för en mer ingående analys. EESK välkomnar att kommissionen nu har inlett en diskussion som avser såväl den årliga övervakningen som halvtids- och slututvärderingen. Särskilt när det gäller tillgången till rättslig prövning bör det rent subjektiva kriteriet (hur tillgången uppfattas i EU) kompletteras. I fråga om utbildning förefaller det relevant att lyfta fram de offentlig-privata partnerskapen, med deltagande av universitet, institut för juridisk utbildning och advokatsamfunden. Även om de kommer att minska under programmets genomförande, bör det enligt EESK:s uppfattning fastställas ett övre tak för kostnaderna för kontrollverksamhet (i vid bemärkelse), som i den särskilda finansieringsöversikten beräknas uppgå till mellan 3 och 6 % av den totala budgeten.
4.5 Förfarande för antagande av de årliga arbetsprogrammen
4.5.1 Med avseende på de årliga arbetsprogram som antas av kommissionen i form av genomförandeakter ifrågasätter EESK valet av det rådgivande förfarandet. Granskningsförfarandet, som säkerställer att genomförandeakter inte kan antas av kommissionen om de inte överensstämmer med yttrandet från den kommitté som inrättats på grundval av förordning nr 182/2011 (och som är sammansatt av företrädare för medlemsstaterna), förefaller lämpligare.
Bryssel den 11 juli 2012
Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande
Staffan NILSSON
(1) Se EESK:s yttrande om "Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet – Kraftfullare europeiska insatser mot narkotika", som antogs den 24 maj 2012 (EUT C 229, 31.07.2012, s. 85).
(2) EUT C 376, 22.12.2011, s. 87–91.
(3) EUT C 191, 29.6.2012, s. 108–110.
(4) Se fotnot på sidan 2.
(5) Mario Monti understryker i sin rapport om en ny strategi för den inre marknaden (9 maj 2010) hur viktigt det är att EU-rätten tillämpas väl och att domarna får utbildning i den, så att den inre marknaden kan bli mer effektiv.
(6) Se EESK:s yttrande som antogs den 11 juli 2012 (se s. i detta nummer av EUT).
(7) COM(2010) 700 final.
(8) Det krävs ett tillskott på 20 % för att uppnå resterande 80 % i form av subventioner.
(9) COM(2011) 551 final.
(10) I enlighet med artiklarna 81.2 h och 82.1 c i EUF-fördraget som handlar om civilrättsligt och straffrättsligt samarbete och där termerna "domare och övrig personal inom rättsväsendet" används.
(11) Jfr Europaparlamentets resolution av den 14 mars 2012 om utbildning av domare och övrig personal inom rättsväsendet (2012/2575(RSP)).