Yttrande från Europeiska och sociala kommittén om ”Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om marknader för finansiella instrument och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG (omarbetning)”

COM(2011) 656 final – 2011/0298 (COD)

2012/C 191/15

Föredragande utan studiegrupp: Edgardo Maria IOZIA

Den 2 december 2011 beslutade rådet att i enlighet med artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om

”Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om marknader för finansiella instrument och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG (omarbetning)”

COM(2011) 656 final – 2011/0298 (COD).

Facksektionen för inre marknaden, produktion och konsumtion, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 17 april 2012.

Vid sin 480:e plenarsession den 25–26 april 2012 (sammanträdet den 25 april) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 115 röster för, 1 röst emot och 6 nedlagda röster:

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1   Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) välkomnar omarbetningen av direktiv 2004/39/EG (MiFID-direktivet), som fastställer rättsliga ramar för utbudet av finansiella instrument som t.ex. mäkleri, rådgivning, portföljförvaltning, teckning i samband med nyemissioner, verksamheten i affärsbanker och investeringsbanker samt för marknadsaktörernas handel på reglerade marknader.

1.2   Det främsta syftet med direktivet är att öka öppenheten och handelns effektivitet och att begränsa volatiliteten på marknaderna, men också att stärka god affärssed hos förmedlarna och öka skyddet av investerarna samt att öppna de europeiska marknaderna för en faktisk konkurrens i fråga om utbudet av finansiella tjänster. EESK stöder dessa mål och anser att förslaget som helhet går i rätt riktning.

1.3   Kommittén anser dock att den rättsliga grund som kommissionen har valt kan vara otillräcklig mot bakgrund av det nya fördraget och inte fullt ut återspeglar de följder som direktivet leder till. Konsumentskyddet, konsolideringen och utvecklingen av inre marknaden, som utgör den grundläggande delen av direktivet, vilar på en rättslig grund som är mer detaljerad och komplex och säkerställer bättre förfaranden för de representativa organens deltagande och roll.

1.4   Förslaget till omarbetning av direktivet beaktar den utveckling av lagstiftningen som har skett, och man föreslår nya och bättre lösningar rörande operatörernas ansvar. EESK ställer sig bakom valet att omarbeta direktivet, mot bakgrund av den ökade komplexiteten på finansmarknaden, utvecklingen på marknaden och av de tekniska instrument som används och som har gjort vissa tidigare bestämmelser föråldrade, och framför allt på grund av den svaga regleringen av instrumenten i förhållande till aktiemarknaden, som förvaltas av finansaktörerna.

1.5   EESK anser att förslaget uppnår målet att stärka en EU-finansmarknad som är mer integrerad, effektiv och konkurrenskraftig genom en kombination av ökad öppenhet och ökat konsumentskydd samtidigt som man minskar möjligheterna till ohämmad spekulation, vilket är ett mål i sig som inte är kopplat till det ekonomiska och sociala sammanhanget, i synnerhet i fråga om de instrument som i huvudsak handlas utanför marknaden (OTC).

1.6   Även i detta fall vill EESK understryka sitt motstånd mot överdriven och oproportionerlig användning av delegerade akter enligt artikel 94. De bör avse begränsade och väl avgränsade områden och en fastställd tidsperiod. Kommittén hoppas på ett klargörande från EU-lagstiftarna om den korrekta användningen av detta instrument, med efterhandsutvärdering och överensstämmelse med fördragets bokstav och anda.

1.7   EESK stöder med övertygelse avsikten att stärka principen om oberoende rådgivning, som innebär att operatörerna i förväg förklarar om de erbjuder en oberoende tjänst eller om den är knuten till en säljorganisation. Spararna kommer att få möjlighet att välja den typ av rådgivning som de vill ha efter sina behov.

1.8   EESK har redan tidigare begärt tydlig reglering av ”försäljning med rådgivning”, dvs. ett förbud mot kommersiella påtryckningar från finansföretagens sida om försäljning av finansprodukter till operatörer och säljorganisationer. Det föreliggande förslaget utgör ett första steg i rätt riktning, och EESK ser positivt på att kommissionen har sett det lämpligt att öka skyddet för investerare och operatörer, som bör arbeta ”uteslutande” i kundens intresse och ge lämpliga råd utan att påverka kunden på något sätt.

1.9   Kommittén rekommenderar kommissionen att i förteckningen över upplysningar införa ytterligare en bestämmelse om kvaliteten på de uppgifter som utbyts mellan uppgiftslämnarna. Känsligheten och betydelsen av dessa upplysningar innebär att det bör vara obligatoriskt att presentera dem, vilket skulle få uppenbara positiva återverkningar på öppenheten på marknaden.

1.10   Kommittén ser positivt på att Esma får nya ansvarsområden. Organet ska bl.a. ta fram en rad obligatoriska tekniska standarder, utarbeta yttranden, förbjuda produkter och metoder i nödsituationer och samordna de nationella myndigheternas verksamhet, ta fram riktlinjer för administrativa åtgärder och påföljder som ska vidtas i särskilda fall.

2.   Förslaget: De viktigaste nyheterna

2.1   Även om MiFID-direktivets struktur är oförändrad i förslaget uppdateras direktivet med hänsyn till de nya bestämmelserna i de direktiv som införts efterhand, och nytt innehåll har lagts till med följande huvudsyften:

2.2   De medel som används för att uppnå dessa mål berör de risker som bör minskas genom olika mekanismer. Tidigare har vissa förutsedda risker faktiskt förverkligats, vilket har visat på svagheterna i de föregående mekanismerna för undanröjande av risker.

2.3   De viktigaste nyheterna i MiFID II rör särskilt följande:

3.   Kommentarer

3.1   Reformen består av två delar: Den första rör marknadens struktur och den andra koncentrerar sig på frågorna om öppenhet. Det står uttryckligen att ett viktigt syfte med förslaget är att ”se till att all organiserad handel bedrivs på reglerade handelsplatser”, med fullständig insyn.

3.2   En viktig punkt i bestämmelserna rör införandet av oberoende rådgivning. Kommittén anser att bestämmelserna om oberoende rådgivning är välskrivna. Med de nya reglerna måste förmedlarna tydligt redovisa för spararna vilken typ av rådgivning de avser att ge, om den är oberoende eller inte, vad den kännetecknas av och olika andra uppgifter.

3.3   Genom denna bestämmelse kan alla investerare, oberoende av ekonomiska tillgångar, få en rådgivning som är avpassad för den egna profilen. EESK välkomnar denna bestämmelse.

3.4   Den princip om insyn som används ger kunderna möjlighet att få reda på vem rådgivaren arbetar för. Därigenom harmoniserar man läget som hittills har varierat i de olika medlemsstaterna, ökar öppenheten, ser till att de involverade operatörerna tillämpar god affärssed och stärker därmed i slutändan investerarskyddet.

3.5   Med undantag för just verksamheten inom portföljförvaltningen ger direktivet dessutom de nuvarande nätverken av (icke oberoende och oberoende) rådgivare möjlighet att samexistera, men det ställs krav på att de måste redovisa sin ställning. EESK välkomnar dessa bestämmelser när det gäller skyddet av både konkurrens och investerare, eftersom direktivet ger kunderna möjlighet att välja vilken typ av rådgivningstjänster de föredrar.

3.6   Kommissionsdokumentet innebär generellt skydd för kunden och öppnar vägen för fredlig samexistens mellan aktörerna inom finansrådgivning, från banker till nätverk för finansiell marknadsföring och oberoende rådgivare som enbart får betalt av sin kund (”fee only advisors”).

3.7   EESK föreslår att definitionen av rådgivning förtydligas och att man fastställer att rådgivning måste ske i samband med alla investeringstjänster (även av allmän art). Om man fastställer att rådgivning endast får utföras av yrkesverksamma inom sektorn skulle detta kunna innebära ytterligare en förstärkning av principen om investerarskydd.

3.8   Det bör förtydligas att rådgivning är en rekommendation av en produkt som är lämplig för kundens profil och att rådgivarens integritet bedöms efter lämpligheten i rekommendationen. EESK anser därför att denna bestämmelse också har en ”utbildningsaspekt” som är oavhängig organisationsmodellen. Integriteten beror inte, åtminstone inte helt, på om rekommendationen sker i form av vertikal integration eller flermärkesintegration, eller om den sker mot avgift (”fee only”) eller inom ramen för mäkleri. Det faktum att det finns en, tio eller trettio produkter säkerställer inte att rekommendationen till kunden är korrekt.

3.9   Kriteriet om egenklassificering av kunden, som infördes i det tidigare MiFID-direktivet, lämnas nästan orört (förmedlarna ska klassificera de egna detaljhandelskunderna på grundval av de kunskaper och erfarenheter i fråga om investeringar som kunderna uppger sig ha). Esma tillhandahåller en förteckning över riktlinjer som kan användas för utformningen av det frågeformulär som ska lämnas till kunderna. Där fastställs olika kundkategorier: icke-professionella kunder, professionella kunder och godtagbara motparter.

3.10   EESK ser positivt på förbättringarna eftersom förmedlarna nu har möjlighet att klassificera kunderna på ett ändamålsenligt sätt, men kommittén vill samtidigt påpeka att direktivet inte ger marknaden lämpliga instrument för att skydda kunderna på alla nivåer.

3.11   Systemet kommer att göra det möjligt att utbilda kunderna på plats genom lämpligt utbildad personal. EESK anser emellertid att det är alltför ambitiöst att tro att en icke-professionell kund ska kunna göra en sann och korrekt bedömning av sin egna finansiella kompetens, inte minst mot bakgrund av den bristande ekonomiska utbildningen och de förseningar som har drabbat de planerade utbildningsprogrammen på det finansiella området på EU-nivå. Kommittén föreslår därför att man ser över de förfaranden som anges i direktivet och eventuellt föreskriver att man inför externt stöd i ”utbildningen” av kunden.

3.12   Genom direktivet införs en ny modell för ersättning till oberoende rådgivare. Oberoende rådgivning ska betalas direkt av kunden, till skillnad från rådgivning som inte är oberoende.

3.13   Kommittén anser att detta nya ersättningssystem kommer att höja kvaliteten i den tjänst som erbjuds, erbjuda nytt skydd och garantier för den yrkeskunniges ärlighet. EESK föreslår i detta sammanhang att man gör åtskillnad mellan ”rådgivning” och ”försäljning”.

3.14   Eftersom rådgivning faktiskt innebär en kostnad är det dessutom rimligt att tänka sig att rådgivning om mer komplexa produkter är dyrare. EESK vill därför inleda en diskussion om det faktum att mindre komplexa (och därmed billigare) produkter skulle kunna främjas och spridas i större utsträckning.

3.15   Många av de nya bestämmelserna syftar till att säkerställa att bankernas metoder är hederliga och korrekta – de kommer att tvingas att se över sina affärsmetoder i grunden. Kommittén ser positivt på detta, eftersom det möjliggör ett bättre investerarskydd. Samtidigt rekommenderar kommittén kommissionen att föra en politik för ökat ansvarstagande bland finansföretagen, i stället för att lägga ansvaret på kunderna.

3.16   En viktig nyhet i förslaget är det specifika börssegmentet för små och medelstora företag, med lättare regleringsbörda. Kommittén ser positivt på detta förslag, eftersom det ger detta specifika segment ökad synlighet.

3.17   EESK hyser emellertid tvivel när det gäller kapaciteten att genomföra denna bestämmelse. Det rör sig i själva verket inte om något nytt förslag. I mer än 20 år har man försökt utveckla en bredare marknad för små och medelstora företag, men man har aldrig lyckats få den att fungera på ett effektivt sätt. Kommittén föreslår därför att man planerar särskilda åtgärder och bestämmelser som möjliggör ett effektivt och ändamålsenligt genomförande.

3.18   I allmänhet fastställs i direktivet tydligare förvaltningsregler för all handelsverksamhet. Handelsplattformarna bör säkerställa att alla uppgifter i samband med en transaktion ska finnas tillgängliga gratis inom 15 minuter och spridas i realtid till en kostnad som fastställs av kommissionen på grundval av ”rimliga affärsvillkor”. Denna åtgärd utgör ett steg i rätt riktning, mot ökad öppenhet i fråga om prisbildningen.

3.19   Kommittén stöder det förfarande som innebär att alla plattformar måste använda fastställda förmedlare för att föra ut uppgifter om transaktioner. EESK anser dock att bestämmelsen i alltför hög grad förlitar sig på spontant informationsutbyte mellan operatörerna, och föreslår att kommissionen fastställer en särskild punkt om kvaliteten i de uppgifter som utbyts mellan uppgiftslämnarna.

3.20   När det gäller råvaruderivat syftar MiFID II till att förebygga ohämmad spekulation, vilket är ett mål i sig. Kommissionen har för avsikt att uppnå detta mål genom att begränsa det kontraktsbelopp som en investerare kan sluta avtal om under en viss tidsperiod. EESK har redan flera gånger framfört att spekulation inte nödvändigtvis är något ont för finansmarknaden, eftersom den ökar likviditeten och utvecklingen på marknaden. Det krävs förvisso åtgärder för att motverka högspekulativa transaktioner som återverkar på slutpriserna för konsumenterna, men vi rekommenderar samtidigt att åtgärderna är balanserade och noga övervägda så att man undviker negativa effekter på marknaden.

3.21   EESK anser för övrigt att de nya bestämmelserna inte innebär någon särskild samordning mellan Europa och USA, även om kommissionen har eftersträvat harmonisering mellan länderna. Kommittén stöder den harmoniseringsprincip som har följts, men föreslår samtidigt att man uppmärksammar de extra kostnader som aktörer på olika marknader kan drabbas av på grund av skillnader i lagstiftningen, t.ex. vad gäller derivatmarknaderna.

3.22   EESK ställer sig bakom utökningen av tillämpningsområdet för öppenhetsprincipen så att det även omfattar skedet före handeln vad gäller värdepapper och strukturerade produkter. Kommittén föreslår emellertid att man beaktar de avsevärda skillnader som finns mellan aktiemarknaden och andra marknader. Insyn före handel är viktigare för orderbaserade marknader (t.ex. aktiemarknaden), medan insyn efter handel är lämpligare för budbaserade marknader (t.ex. obligationsmarknaden). EESK ser därför gärna att man gör en skillnad mellan marknader när det gäller tillämpningen av principen om insyn före respektive efter handel.