22.5.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 143/120

1.1

Målet i den digitala agendan för Europa om att skapa en digital infrastruktur för höghastighetsbredband för alla med såväl fast som trådlös teknik innebär att åtgärder krävs för att undanröja "digitala flaskhalsar", stopp som beror på bristande samtrafikförmåga och teknisk interoperabilitet, och de klyftor som finns mellan regioner och sociala grupper på både nationell nivå och gemenskapsnivå.

I sitt förslag om "Riktlinjer för transeuropeiska telekommunikationsnät" har kommissionen tagit fram en förteckning över projekt av gemensamt intresse för utbyggnaden av bredbandsnät och infrastrukturer för digitala tjänster för att övervinna hindren för en utveckling av en digital inre marknad och bristen på investeringar på bredbandsområdet i Europa i förhållande till dess konkurrenter.

1.2

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) ställer sig därför bakom kommissionens initiativ för ett sammanlänkat Europa och välkomnar särskilt åtagandena när det gäller en bredbandsutbyggnad som i stor utsträckning utgör ett konkret och positivt svar på de krav som ställdes i "En digital agenda för Europa", vilket innebär att man nu tar itu med problemet med de otillräckliga investeringarna i bredbandsnät (1).

1.3

Som EESK redan påpekat i flera olika tidigare yttranden är tillgången till bredband för alla dels en förutsättning för att den moderna ekonomin ska kunna utvecklas, dels en grundläggande faktor för nya arbetstillfällen, ökad sammanhållning och för ökat välstånd och ökad e-integration för såväl enskilda medborgare som hela områden som är ekonomiskt och socialt missgynnade (2).

1.4

Genom att fastställa mål och prioriteringar för projekten av gemensamt intresse kan man svara mot det grundläggande kravet att de ekonomiska resurserna används optimalt och för avsedda syften, och därigenom undvika slöseri.

I det avseendet är det av grundläggande betydelse att de projekt som ska finansieras också beaktar behovet av att främja de nationella nätens samtrafikförmåga och interoperabilitet, eftersom den digitala inre marknaden skulle vara ofullständig utan dem.

1.5

EESK rekommenderar kommissionen att iaktta största möjliga försiktighet och tillämpa mycket strikta kriterier i samband med valet av de projekt som ska finansieras, så att medlen används för att säkra anslutningsmöjligheter i hela EU, gynna perifera områden, hjälpa små och medelstora företag att få tillgång till den digitala ekonomin och för att öka den sociala sammanhållningen. För att uppfylla dessa krav och informera institutioner och allmänhet vore det lämpligt om kommissionen regelbundet utarbetade en rapport om medlens användning.

1.6

EESK ser med viss förvåning på den vaghet som kommer till uttryck i artikel 5.6, där kommissionen ges långtgående befogenheter att anta delegerade akter "som ändrar beskrivningen av projekt av gemensamt intresse som finns i bilagan". Det är viktigt att man så mycket som möjligt begränsar hänsynstagandet till vad som anses politiskt lämpligt (se artikel 5.7 b, där man talar om "nya politiska prioriteringar") och lobbygruppernas inflytande och i stället framhåller kriterier som har med teknisk innovation, mervärde och målöverensstämmelse att göra. EESK anser att de delegerade akterna bör begränsas strikt vad avser varaktighet och omfattning.

1.7

EESK anser att det är viktigt att de projekt som ska finansieras respekterar principen om teknisk neutralitet, som är grundläggande för ett verkligt öppet internet (3).

1.8

De finansiella medlen bör användas för att skapa öppna nätlösningar som på ett effektivt sätt görs tillgängliga för alla utan diskriminering, så att nya operatörer får tillträde till marknaden, med ny, effektivare teknik till rimliga kostnader för allmänhet och företag.

1.9

EESK hoppas också att tilldelningen av medel i enlighet med denna förordning kommer att samordnas bättre med tilldelningen av medel från andra initiativ, så att såväl överlappningar som missar kan undvikas.

1.10

Den även av kommissionen förordade kartläggningen på europeisk, nationell och regional nivå måste snarast genomföras, så att luckor i täckningen kan upptäckas och nya initiativ från offentliga och privata investerare kan stimuleras.

1.11

Det är också viktigt att vara öppen för samarbete med tredjeländer och internationella organisationer, så att driftskompatibiliteten mellan de olika telekommunikationsnäten kan förbättras.

1.12

Slutligen slår EESK än en gång fast att man numera måste se internetuppkoppling som en samhällsomfattande tjänst (4), och vi anser att den bör prioriteras för att skapa ett konkurrenskraftigare EU för alla. Varje medborgare bör därför, i väntan på att detta mål uppnås, garanteras tillgång till bredband, offentligt eller privat, till en rimlig kostnad.

2.1

Den 29 juni 2011 antog kommissionen nya riktlinjer för transeuropeiska telekommunikationsnät, och offentliggjorde ett förslag till en ny flerårig budgetram för perioden 2014–2020 (5), som innebär att ett nytt integrerat instrument skapas för investeringar i prioriterade infrastrukturprojekt av gemenskapsintresse inom områdena transport, energi och telekommunikationer: "Fonden för ett sammanlänkat Europa". Av den totala tilldelningen på 50 miljarder euro för samfinansiering från EU:s sida med högt mervärde ska 9,2 miljarder användas för digitala nät och tjänster. Det beräknade behovet uppgår emellertid till minst 270 miljarder euro.

2.2

Dessutom föreslår kommissionen att man inför europeiska obligationer (projektobligationer) för att öka kapaciteten och finansieringen från de offentliga och privata sektorerna, vilket minskar risken för tredjepartsinvesterare. EU-budgeten skulle på så vis användas för att förse Europeiska investeringsbanken (EIB) med kapital avsett att delvis täcka den risk som den löper när den medfinansierar stödberättigade projekt. EU-budgeten skulle därmed tillhandahålla en viss garanti för att EIB ska finansiera projekten, men banken måste själv ta på sig resten av risken. Under en pilotfas (2012–2013) kommer en budget på 20 miljoner euro, som skapas genom att man omfördelar outnyttjade anslag från de europeiska telekommunikationsprogrammen, att överföras till EIB, som enligt kommissionens förväntningar bör mobilisera andra offentliga och privata investerare.

2.3

I riktlinjerna för transeuropeiska telekommunikationsnät fastställer kommissionen en rad mål och prioriteringar för bredbandsnät och infrastruktur för digitala tjänster inom området telekommunikation i syfte att

2.4

Strategin i förordningen är att försöka få bort de flaskhalsar som förhindrar fullbordandet av en digital inre marknad genom att underlätta internetuppkoppling och tillgången till en infrastruktur med offentliga digitala tjänster. Syftet är att få bukt med de problem på tillgångssidan som tar sig uttryck i ett stort antal företagskonkurser och minskade investeringar i bredbandsnät och i viktiga men inte lika lönsamma tjänster av allmänintresse (t.ex. e-hälsovård, e-identitet, e-upphandlingar och en gränsöverskridande tillgång till dessa tjänster). Efterfrågan på tjänster kan inte heller öka om inte alla medborgare kan koppla upp sig mot digitala nät. Paketet med förslag innehåller innovativa finansieringsinstrument som genom att skapa en hävstångseffekt ska stödja privata och offentliga investeringar och en samfinansiering av infrastrukturinvesteringar via bidrag.

2.5

Syftet är att nå målen i den digitala agendan för Europa som innebär att alla senast 2020 ska alla ha tillgång till en bredbandshastighet på 30 Mbps och åtminstone 50 % av hushållen ska kunna abonnera på hastigheter över 100 Mbps.

2.6

Följande prioriteringar anges för projekten av gemensamt intresse:

3.1

Detta är första gången som kommissionen inom ramen för en strategisk vision föreslår ett gemensamt finansieringsinstrument för de tre sektorerna transporter, energi och telekommunikationer i syfte att skapa synergieffekter. Detta nya tillvägagångssätt är mycket viktigt och kan tjäna som förebild också för medlemsstaternas infrastrukturpolitik. Även Fonden för ett sammanlänkat Europa, där målet är smarta, hållbara och fullständigt sammanlänkade nät, kommer att ge ett betydande bidrag till förverkligandet av EU:s inre marknad. Genom att stärka trovärdigheten hos infrastrukturprojekten och minska riskerna i samband med sådana projekt kan man dessutom locka till sig ytterligare finansiering från såväl offentliga som privata sektorn.

3.2

I detta nya scenario har bredbandsnäten och bredbandstjänsterna en särskilt viktig roll. EESK har redan tidigare understrukit hur viktigt det är att medborgarna garanteras tillgång till bredband och att fördelarna för användarna optimeras med hjälp av verklig konkurrens mellan operatörerna och stödåtgärder från medlemsstaternas sida för att skapa ökade investeringar i infrastruktur och innovationer (6).

3.3

Investeringar i telekommunikationer, i synnerhet bredbandsnät och infrastruktur för digitala tjänster, är en förutsättning för en smart och hållbar ekonomisk tillväxt för alla i EU. Detta finansieringsåtagande och denna genomförandeförordning innebär att vi kommit närmare målet för den digitala agendan (dvs. att alla senast år 2020 ska ha minst 30 MB och att minst 50 % ska ha 100 MB).

3.4

Kommissionens beslut om initiativet om ett sammanlänkat Europa ("Connecting Europe") ger äntligen klara besked när det gäller EESK:s påpekande (7) om vissa oklarheter i handlingsplanen i meddelandet "En digital agenda för Europa" och om de otillräckliga investeringarna i telekommunikationsnäten, som beror dels på att utsikterna till lönsamhet när det gäller samhällsnyttiga tjänster i många fall är dåliga, dels på de konkreta problem som finns i perifera områden. Detta är ett stort hinder på vägen mot ett gemensamt europeiskt område som är tillgängligt, snabbt och hållbart för lokala myndigheter, medborgare, företag och frivilligsektorn.

3.5

EESK har i flera tidigare yttranden påpekat att tillgång till bredband för alla inte bara är en förutsättning för de moderna ekonomiernas utveckling, utan även en grundläggande faktor när det gäller att skapa välstånd och e-integration för såväl enskilda medborgare som hela områden som är ekonomiskt och socialt missgynnade (8). Redan i sitt meddelande "Att överbrygga bredbandsklyftan" av den 20 mars 2006 (9) slår kommissionen fast att "en utbredd bredbandsåtkomst är ett nyckelvillkor för utvecklingen av moderna ekonomier och en viktig del av Lissabonagendan".

3.6

Vikten av ett starkt EU-engagemang på detta område har enhälligt och med kraft också slagits fast av det första forumet om den digitala agendan som ägde rum i Bryssel den 6–17 juni 2011 med kommissionens vice ordförande Neelie Kroes som ordförande. Över 1 000 berörda aktörer – innehållsleverantörer, hårdvaruproducenter, investerare och telekommunikationsoperatörer från stora globala företag – deltog (10). Deltagarna delade kommissionen uppfattning att den nuvarande modellen för investeringar i telekommunikation inte räcker till för att bygga ut bredbandsinfrastrukturen så att den blir ekonomiskt överkomlig och håller hög kvalitet (snabbhet, stabilitet, hållbara kostnader, tillgänglighet för alla). I det sammanhanget anser EESK att det vore intressant att fördjupa granskningen av situationen i Indien, där den federala regeringen har meddelat att den kommer att tillhandahålla bredbandsuppkoppling för 600 miljoner medborgare under 2014 genom en blandning av fast och trådlös teknik. Storleken i det åtagandet är jämförbart med EU:s förhållanden, och de indiska erfarenheterna skulle därför kunna utnyttjas, t.ex. i kommitténs rundabordssamtal för EU och Indien (11).

4.1

Bland de projekt av gemensamt intresse som kommissionen anser kan finansieras med dessa medel finns transeuropeiska snabba stamnätsanslutningar för offentliga förvaltningar, leverans av e-förvaltningstjänster över gränserna baserat på fullständigt interoperabel identifiering och autentisering (gemensamma elektroniska rutiner för att starta företag, för upphandlingar över gränserna, för e-juridik och e-hälsovårdstjänster, t.ex. onlinetjänster för röntgendiagnostik), distanstillgång till det europeiska kulturarvet, ett säkrare internet för minderåriga, skydd mot bedrägerier inom e-handeln samt smarta energitjänster.

4.2

Dessa projekt bidrar till den ekonomiska tillväxten och främjar den inre marknadens utveckling genom att öka den europeiska ekonomins konkurrenskraft, inte minst när det gäller de små och medelstora företagen. Projekten förbättrar också medborgarna livskvalitet och företagens och förvaltningarnas villkor genom att främja de nationella nätens samtrafikförmåga och driftskompatibilitet, liksom tillgången till dessa nät.

4.3

Kommissionen har redan tidigare fastställt vilka de viktigaste problemen är som måste lösas för att man ska kunna nå målen i "En digital agenda för Europa" (12) (ett av sju huvudinitiativ inom ramen för Europa 2020-strategin). EESK har i detta sammanhang påpekat att "ett bristfälligt genomförande av politiska initiativ har förvärrat trögheten i Europas digitala ekonomi på grund av fragmentering och underinvestering" (13).

4.4

Kommittén stöder kommissionens förslag som innebär att medlemsstaterna ska ta initiativ som gör att EU-medborgarna får tillgång till ett integrerat nät med användbart innehåll och nyttiga tjänster, även om förslaget ännu inte går så långt som att alla medborgare ska ha möjlighet att få en europeisk elektronisk identitet (eID), vilket skulle underlätta tillhandahållandet av e-tjänster och näthandel och ligger i linje med EESK:s rekommendationer (14).

4.5

Det finansieringsinstrument som kommissionen har beslutat att införa kan lösa det problem som hittills har begränsat möjligheterna att bygga upp en stark infrastruktur. Om man för infrastruktur för digitala tjänster enbart använder strukturfonderna och programmet för konkurrenskraft och innovation, och enbart för pilotprojekt, skapas inte en tillräcklig kritisk massa för att de digitala tjänsterna ska få någon signifikant spridning. Bredbandsinvesteringarna är för närvarande otillräckliga i många regioner på grund av att det saknas konkurrens och att marknadsriskerna är för stora. De offentliga tjänsterna är dåligt utvecklade och inte driftskompatibla på grund av alltför fragmenterade tekniska lösningar. Om vi fortsätter i denna riktning kommer vi inte att kunna skapa någon verklig digital inre marknad och många europeiska medborgare utestängs.

4.6

EESK anser att det är viktigt att de projekt som ska finansieras respekterar principen om teknisk neutralitet, som är grundläggande för ett verkligt öppet internet (15).

4.7

I flera år har EESK dessutom hävdat att internetuppkopplingsmöjligheter måste räknas som en samhällsomfattande tjänst (16). Kommissionen undviker dock än en gång denna viktiga fråga. I samband med översynen av räckvidden för begreppet samhällsomfattande tjänster ansåg kommissionsledamot Neelie Kroes att mobila telekommunikationstjänster och höghastighetsuppkoppling inte skulle kunna ingå (17). Kommissionen baserar sig härvid på det offentliga samråd som genomfördes i mars 2010, där det ska ha framkommit att kostnaderna skulle bli betungande för företagen och slå igenom på konsumentpriserna i de medlemsstater där dessa tjänster ännu är dåligt utbyggda.

4.8

Det är förvånande att kommissionen å ena sidan visar så stor förståelse för behovet av att ta ett stort steg framåt när det gäller infrastrukturens kvalitet, men å andra sidan fortfarande är så försiktig i fråga om en eventuell ändring i det regelverk om samhällsomfattande telekommunikationstjänster som antogs redan 2002 (18).

EESK förstår visserligen de ekonomiska svårigheter som kommissionen visar på, men upprepar att varje medborgare, i väntan på att detta mål uppnås – ett mål som är prioriterat och bör förverkligast snarast – bör garanteras tillgång till bredband, offentligt eller privat, till en rimlig ekonomisk och logistisk kostnad.