(2a)

Consensusöverenskommelsen har bidragit till att minska effekten av den nuvarande ekonomiska och finansiella krisen genom skapande av arbetstillfällen genom stöd till handel och investeringar i företag som annars inte skulle beviljas krediter i den privata sektorn.

(2b)

Exportkreditinstituten bör beakta och respektera unionens mål och politik. Vid stöd till EU-baserade företag bör dessa institut följa och främja unionens principer och normer på sådana områden som befästande av demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och samstämmighet mellan olika politikområden för att åstadkomma utveckling.

(2c)

Medlemsstaternas exportkreditinstitut bör emellertid noga granska de ansökningar de fått in med beaktande av att det statsstöd som tillhandahålls som exportkrediter på medellång och lång sikt kan bidra till deras medlemsstats budgetunderskott, särskilt med tanke på den ökade risken för inställda betalningar i efterdyningarna av finanskrisen.

(2d)

Exportkreditinstitut bör noga undersöka inlämnade ansökningar för att maximera fördelarna med det statliga stöd som lämnas med beaktande av att välriktade exportkrediter bidrar till möjligheter till tillträde på nya marknader för företag i unionen, särskilt små och medelstora företag, samtidigt som man främjar öppen och rättvis handel och tillväxt som är gynnsam för båda parter i krisens efterdyningar.

(2e)

OECD kräver redovisning av information om exportkrediter från sina medlemmar för att hindra beteende som är protektionistiskt eller snedvrider marknaden. Inom unionen bör transparens säkerställas för att garantera lika villkor för medlemsstaterna.

(2f)

Exportkreditinstitut har blivit den största statliga finansieringskällan för utvecklingsländerna. Skulder till dessa organ utgör därför den största delen av utvecklingsländernas skulder till statliga organ. En betydande del av de projekt exportkreditinstituten finansierar i utvecklingsländerna är koncentrerad till branscher som transport, olja, gas och gruvdrift samt storskaliga infrastrukturprojekt, såsom dammbyggen.

(2 g)

Parterna i consensusöverenskommelsen medverkar i en kontinuerlig process avsedd att minimera snedvridningen av marknaden och upprätta lika konkurrensvillkor där de premier som tas ut av OECD-medlemmars statsstödda exportkreditinstitut är riskbaserade och täcker deras långfristiga operativa kostnader och förluster. För att uppnå detta mål krävs öppenhet och redovisning från de statsstödda exportkreditinstitutens sida.

(2h)

För att stödja det pågående arbetet inom OECD mot högre standarder för öppenhet och redovisning för OECD-medlemmarnas statsstödda exportkreditinstitut och annorstädes bör unionen vidta ytterligare åtgärder för öppenhet och redovisning för statsstödda exportkreditinstitut med säte i unionen enligt bilaga 1a till denna förordning.

(2i)

Att utveckla och konsolidera demokratin samt respektera mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, enligt vad som föreskrivs i artikel 21 i fördraget om Europeiska unionen FEU och som avses i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, liksom miljöprinciper och de allmänna principerna för företagens sociala ansvar, som kompletteras av andra exempel av internationell god praxis, bör användas som vägledning för alla projekt som finansieras av statsstödda exportkreditinstitut med säte i unionen, och bör omfatta sociala och miljömässiga konsekvensanalyser, vilket även inbegriper mänskliga rättigheter och de standarder som finns inom unionens miljö- och sociallagstiftning och som är relevanta för de branscher och projekt som finansieras av exportkreditinstituten. OECD:s ”gemensamma hållningar” i sin nuvarande ordalydelse innehåller redan en uttrycklig möjlighet att använda Europeiska gemenskapens standarder för mutor, hållbar utlåning och miljö som ett riktmärke i samband med projektöversyner. En användning av denna möjlighet bör ytterligare uppmuntras men man bör beakta att projektsponsorer, exportörer, finansinstitut och exportkreditinstitut har olika roller, ansvar och inflytande när det gäller projekt som åtnjuter statsstöd.

(2j)

Europeiska unionens och dess medlemsstaters klimatmål, uttryckt i deras åtaganden i unionen eller internationellt, bör vägleda alla projekt som finansieras av statsstödda exportkreditinstitut med säte i unionen. Dessa omfattar följande: slutdeklarationen från stats- och regeringscheferna vid G20-toppmötet i Pittsburgh den 24–25 september 2009 om att gradvis avveckla stödet till fossila bränslen, unionens mål att minska växthusgasutsläppen med 30 procent jämfört med 1990 års nivåer, att öka energieffektiviteten med 20 procent och att 20 procent av unionens energiförbrukning ska komma från förnybara källor senast 2020, samt unionens mål att minska sina växthusgasutsläpp med 80–95 procent framtill 2050. Avvecklandet av stödet till fossila bränslen bör åtföljas av åtgärder som garanterar att levnadsstandarden för arbetstagare och fattiga inte påverkas på ett negativt sätt.

(2k)

Principerna för företagens sociala ansvar, som till fullo erkänns på internationell nivå, bland annat av OECD, ILO och FN, gäller det ansvariga beteende som förväntas av företagen och förutsätter först och främst efterlevnad av gällande lagstiftning, särskilt på områdena för sysselsättning, arbetsmarknadsparternas relationer, mänskliga rättigheter, miljö, konsumentintressen och öppenhet gentemot konsumenter, bekämpning av korruption samt beskattning. Dessutom måste de små och medelstora företagens specifika situation och kapacitet beaktas.

(2l)

Mot bakgrund av den intensifierade konkurrenssituationen på världsmarknaderna och för att undvika konkurrensnackdelar för unionens företag bör kommissionen och medlemsstaterna stödja OECD:s insatser att nå ut till dem som inte deltagit i consensusöverenskommelsen och använda bilaterala och multilaterala förhandlingar för att upprätta globala standarder för statsstödda exportkrediter. Globala standarder på området är en förutsättning för lika konkurrensvillkor i världshandeln.

(2 m)

Medan OECD-länderna får vägledning genom consensusöverenskommelsen, deltar icke-OECD-länder och i synnerhet tillväxtekonomier inte i consensusöverenskommelsen, vilket kan leda till en orättvis fördel för exportörer från dessa länder. Dessa länder bör därför uppmuntras att ansluta sig till OECD och delta i consensusöverenskommelsen.

(2n)

Med tanke på EU:s politik för bättre lagstiftning som syftar till att förenkla och förbättra befintlig lagstiftning, bör kommissionen och medlemsstaterna, i kommande översyner av consensusöverenskommelsen, inrikta sig på att minska de administrativa bördorna för företag och nationella förvaltningar, bland annat exportkreditinstitut.

(2o)

Vid förbättringar i consensusöverenskommelsen måste man se till att de till fullo följer artikel 208 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) för att bidra till att förverkliga det allmänna målet om att utveckla och förstärka demokratin och rättsstaten samt respektera mänskliga och grundläggande rättigheter. Ytterligare åtgärder måste därför vidtas inom unionen när consensusöverenskommelsen införs i unionslagstiftningen, för att kunna garantera att överenskommelsen blir förenlig med lagstiftningen.

(2p)

De sociala och miljömässiga konsekvensanalysmetoder som används för att se till att exportkreditorganens krav uppfylls måste vara fullständigt samstämmiga med principerna i unionens strategi för hållbar utveckling, Cotonouavtalet och det europeiska samförståndet om utveckling, och bör återspegla unionens åtaganden och förpliktelser inom ramen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar, FN:s konvention om biologisk mångfald och FN:s millenniemål, samt de social-, arbets- och miljöstandarder som finns i internationella avtal.

(4)

Beslut 2001/76/EG bör följaktligen upphöra att gälla och ersättas med detta beslut, vars bilaga innehåller den konsoliderade och reviderade texten till consensusöverenskommelsen, och beslut 2001/77/EG bör upphöra att gälla.

(4)

Beslut 2001/76/EG bör följaktligen upphöra att gälla och ersättas med denna förordning, vars bilaga 1 innehåller den konsoliderade och reviderade texten till consensusöverenskommelsen, och beslut 2001/77/EG bör upphöra att gälla.

1)

Denna årliga verksamhetsrapport ska innehålla följande information:

2)

3)