20.12.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 372/24

—

uttalandet av rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, av den 5 maj 2003 om idrottens sociala värde för ungdomar (1),

—

rådets beslut av den 27 november 2009 om Europeiska året för frivilligarbete för främjande av aktivt medborgarskap (2) som betonar målen om

—

rådets slutsatser av den 18 november 2010 om idrottens roll som upphov till och pådrivande faktor för aktiv social integration (3),

—

meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén Utveckling av idrottens europeiska dimension  (4) samt undersökningen från 2010 om frivilligarbete i Europa, vilka visar på en mycket hög grad av mångfald när det gäller frivillighetsarbete inom idrott i EU och fokuserar på de rättsliga bestämmelserna samt finansieringskällorna på området, och också uppmärksammar behovet av utbildning av frivilligarbetare,

—

meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén EU-politik och frivilligarbete: Erkännande och främjande av gränsöverskridande frivilliginsatser i EU  (5),

—

resolutionen av den 20 maj 2011 från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om en EU-arbetsplan för idrott för 2011–2014 (6),

—

rådets slutsatser av den 3 oktober 2011 om frivilligarbetets roll inom socialpolitiken (7),

—

expertkonferensen ”Från frivilligarbete till ledarskap inom idrotten” som hölls i Warszawa, Polen, den 13–14 september 2011, där man ägnade särskild uppmärksamhet åt frågorna om

1.

termen frivilligarbete, med hänsyn till den särskilda situationen i varje enskild medlemsstat och alla former av frivilligarbete, avser alla slag av frivilligarbete, formellt, icke-formellt eller informellt, som utförs av en person av fri vilja, fritt val och fri motivation och för vilken betalningen saknar betydelse; att frivilligarbete är till gagn för den enskilde frivilligarbetaren, gemenskapen och samhället i dess helhet och också gör det möjligt för enskilda personer och föreningar att mellan generationerna hantera mänskliga, sociala, eller miljömässiga behov och problem, och ofta utförs till stöd för ett initiativ från en ideell organisation eller gemenskap (8),

2.

frivilligarbete tydligt måste skiljas från avlönad anställning och på inga villkor bör ersätta en sådan (9); frivilligarbete inte bör cementera ojämlikheter mellan könen inom avlönat och oavlönat arbete och inte får bidra till att anställda går ner i arbetstid eller försvinner från arbetsmarknaden,

3.

frivilligarbete inte kan ersätta statens övergripande ansvar för att säkerställa och tillhandahålla ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter,

4.

frivilligarbete måste vara underkastat befintlig lagstiftning och till fullo respektera de universella och grundläggande fri- och rättigheterna, för att rättsstatsprincipen och full respekt för den enskilda individens integritet ska kunna garanteras,

1.

idrott är den största folkrörelsen i EU och att ideella aktiviteter och strukturer baserade på frivilligarbete utgör en förutsättning för idrottsverksamheten i de flesta av medlemsstaterna,

2.

frivilligarbete inom idrotten är en av de attraktivaste och populäraste formerna av samhällsinsatser i Europa och en del av idrottens sociala arv; anordnandet av idrottsevenemang, inbegripet sådana som anordnas av professionella och kommersiella idrottsinstitutioner, liksom den dagliga verksamheten inom idrott i många medlemsstater är beroende av frivilligarbetare och frivilligarbete,

3.

frivilligarbete inom idrotten bidrar till ett aktivt medborgarskap och integrering av medborgare med olika bakgrund genom att skapa bättre förståelse och respekt via det universella idrottsspråket samt främjar Europeiska unionens grundläggande värderingar och principer, dvs. solidaritet, hållbar utveckling, mänsklig värdighet, jämlikhet och subsidiaritet, och därigenom också den europeiska identiteten,

4.

deltagande i frivilligarbete inom idrotten ger medborgarna ny kompetens, vilket förbättrar bland annat deras anställbarhet och förstärker deras känsla av samhörighet med samhället, och kan fungera som en katalysator för social förändring,

5.

frivilligarbete inom idrotten kan bidra till tillväxt och förstärkning av det sociala kapitalet genom att ett socialt nätverk byggs upp som bygger på tillit och samarbete,

6.

frivilligarbete inom idrotten främjar positiva sociala attityder som grundar sig på de värderingar som idrotten framkallar, till exempel

7.

idrottssektorn tillsammans med frivilligarbete inom denna utgör ett mätbart och betydande ekonomiskt och socialt värde i de nationella ekonomierna med potential att stimulera tillväxt och sysselsättning inom hela Europeiska unionen,

8.

främjandet av frivilligarbete inom idrotten fullföljer målen för Europaåret för frivilligarbete 2011, fortsätter att uppfylla målen för Europaåret för bekämpning av fattigdom och social utestängning 2010 och bidrar till målen för Europaåret för aktivt åldrande 2012,

9.

frivilligarbetet inom idrotten kan utgöra en impuls för att utveckla och främja fysisk aktivitet på alla nivåer och därmed resultera i att medborgarnas välbefinnande förbättras och livsstilssjukdomarna minskar,

10.

frivilligarbete inom idrotten ger ett betydelsefullt bidrag till medborgarnas rörlighet genom att bygga upp kompetens och fördjupa erfarenheterna inom idrottsrelaterad verksamhet i andra medlemsstater samt utveckla den europeiska identiteten och främja EU:s värderingar utanför dess gränser,

11.

frivilligarbete inom idrotten kan bidra till att de övergripande målen för Europa 2020-strategin uppnås genom ökad rörlighet och genom aktiviteter som ökar anställbarheten, förbättrar folkhälsan, och främjar social delaktighet, utbildning och ett aktivt åldrande,

1.

skapa gynnsamma förutsättningar för utvecklingen av frivilligarbete inom idrotten, särskilt på grundval av

2.

bidra till att främja en positiv bild av frivilligarbetare inom idrotten samt av frivilligarbete inom idrotten,

3.

betrakta frivilligarbete inom idrotten som ett viktigt verktyg för att förbättra kompetenser och färdigheter, vilket innebär att det är nödvändigt att

4.

uppmuntra samarbete mellan statliga myndigheter och idrottsorganisationer på lokal, nationell och europeisk nivå för att upprätta nätverk i syfte att lösa gemensamma problem inom frivilligarbetet,

5.

främja frivilligarbete inom idrotten som en form av icke-formellt och informellt lärande för att erhålla nya färdigheter och kompetenser och som en del av idrottares dubbla karriärer,

6.

främja frivilligarbete inom idrotten genom att till exempel inleda reklamkampanjer för att öka medvetenheten och främja positiva attityder till frivilligarbetare,

7.

utnyttja potentialen hos frivilligarbetare som är engagerade i anordnandet av idrottsevenemang inom ramen för långsiktiga aktiviteter på alla nivåer inom idrotten,

8.

utforska det eventuella mervärdet med att inrätta ett belöningssystem som ger erkännande åt de mest innovativa volontärprojekten på idrottsområdet,

1.

sträva efter att undanröja onödiga hinder för utveckling av frivilligarbete inom idrotten, bland annat onödigt administrativt arbete,

2.

undersöka utvecklingen av idrott grundad på frivilligarbete i Europeiska unionen, inbegripet forskning om dess ekonomiska och sociala effekter,

3.

utbyta kunskaper, erfarenheter och bästa praxis vad gäller frivilligarbete inom idrotten,

4.

främja utvecklingen av frivilligarbete inom idrotten inom ramen för politiken och strategierna på nationell och europeisk nivå när det gäller idrott och sociala frågor, utbildning och sysselsättning,

5.

undersöka möjligheterna för frivilligarbete inom idrotten att bidra till projekt som får bidrag från EU:s fonder och utforma mekanismer för att på ett korrekt sätt kunna värdera frivilligarbete inom idrotten,

6.

när så lämpar sig införliva aspekter av frivilligarbete inom idrotten i verksamheten för olika expertgrupper som inrättats i enlighet med EU:s arbetsplan för idrott,

7.

uppmuntra utvecklingen av frivilligarbete inom idrotten genom sektorsövergripande samarbete mellan offentliga och privata enheter och det civila samhällets organisationer på områdena idrott, hälsa, kultur, utbildning, ungdom och socialpolitik på lokal, nationell och europeisk nivå,

1.

ägna särskild uppmärksamhet åt frivilligarbete och ideella idrottsorganisationers möjligheter att få tillgång till nästa generation EU-program, utan att det påverkar förhandlingarna om den fleråriga budgetramen,

2.

kartlägga framgångsfaktorer, bästa praxis och områden som kräver ett närmare samarbete på EU-nivå, inbegripet hinder för utvecklingen av frivilligarbete inom idrotten,

3.

vid utarbetandet av förslag till ny EU-lagstiftning bedöma förslagens eventuella inverkan på frivilligarbete inom idrotten.